Långhundraleden vid Össeby-Garn. Vallentuna kommun

Transkript

1 Långhundraleden vid Össeby-Garn. Vallentuna kommun Över land och vatten Ur havet höjde sig landskapet. Öar och skärgård blev till allt större områden av fastland. Vattenvägarna kompletterades med alltfler vägar till lands. Attundavägen från Folklandstingstad i Lunda till Mälaren är ett exempel på de betydande insatser för landburen infrastruktur som gjordes av bönder och stormän i Attundaland. Jarlabankes egna runristade vittnesbörd ger belägg för sådana ansträngningar på 1000-talet. Gullbrons äldsta detaljer för oss ytterligare år bakåt i tiden. Av de två betydande vattenleder som i förhistorisk tid användes av befolkningen i Vallentuna var den södra genom Vallentunasjön, Norrviken och Edsviken den som först blev ofarbar. Den andra, som var farbar långt senare, var Långhundraleden. Benämningen Långhundraleden skapades av Björn Ambrosiani för att ge namn åt denna viktiga vattenled, som till stor del gick genom Långhundra härad. Den passerade från Uppsala genom socknarna Danmark, Lagga, Östuna, Husby Långhundra, Gottröra, Närtuna, Frösunda, Vada, Össeby- Garn och Österåker innan den mötte Östersjön vid Trälhavet bildades Arbetsgruppen Långhundraleden av representanter för ett 15-tal hembygdsföreningar längs leden för att vidare utforska dess historia. Litteraturens gryning Vår litteraturhistorias första uttryck i form av runstenar är rikt företrädd i Vallentuna, som hör till landets runstensrikaste område. Om resor i tid och rum och om religiösa föreställningar vittnar ristningarnas texter. Om släkter och arv samt nära och fjärran utförda bedrifter berättas i mödosamt ristade runor på nära 150 kända runristningar, i huvudsak från 1000-talet. Som riktmärken och äreminnen restes stenarna vid broar och vadställen mellan jordiska ägor och vädjade om en trygg överfart från tid till evighet. Sveriges första kända exempel på skaldekonst återfinns på en runsten i Vallentuna kyrkas vapenhus. Det är Ingeborg

2 som hedrar sin make: Han drunknade i Holms hav/hans knarr gicki kav/endast tre kommo av. Vallentunakalendariet, som förvaras på Statens historiska museum, vittnar om latinets begynnande utbredning vid slutet av 1100-talet. Boken är en av Sveriges äldsta handskrivna böcker. Helgon och hjältar Ur saga och tradition manas med arkeologins hjälp historiska händelser fram ur det flydda. Slaget vid Helgeå 1026 måste inte alls ha ägt rum i Skåne. Inte heller är Snorre Sturlassons skildringar bara dikt. Professor Bo Gräslund har visat att platserna för kungarna Olav och Anunds sammandrabbningar med den danske kungen Knut inte kan ha varit vid Helge å i Skåne, men däremot att både ortnamn, geografi och lämningar vid nedre delen av Långhundraleden stämmer bättre med skildringen hos Snorre Sturlasson m fl. Fortfarande kallas den del av vattenleden Helgå som rinner ut i Hederviken mellan Frösunda och Närtuna socknar, och som gett namn åt Helgåby. Den första händelsen 1026 var att man då Knuts skepp hade kommit in i åmynningen skickade bud att bryta en uppbyggd fördämning. En flodvåg bildades som kastade omkull många av Knuts skepp. Fördämningen har man hittat rester efter i Frösunda. Detta följdes av ett slag på land inte långt därifrån vid en plats som i historiska källor kallas Stanga Monte, vilket är latin för Stångberga troligen vid byn med detta namn i Össeby socken. Knut vinner detta slag och titulerar sig därefter kung över en del av Svearna och slår en kort tid mynt i Sigtuna i slutet på 1020-talet. Både en fördämning och en verkningsfull flodvåg är en praktisk omöjlighet i Skåne, där vi inte heller har något berg eller plats som kallas Stångberga. I själva verket var det en släktfejd det hela rörde sig om. Anund var son till Olof Skötkonung. Sigrid Storråda var, i sitt första gifte med Sven Segersäll, mor till Olof Skötkonung och i sitt andra gifte med Sven Tveskägg mor till Knut den store. Knut var alltså halvbror till Anunds far. Anunds syster Astrid var gift med och Olav (Olof) Haraldsson från Norge. Slaget vid Helgeå vanns för övrigt av Knut som vid denna tid var kung över Danmark och England. Den teorin kastar även ljus över mysteriet med att Knut den store har präglat sina mynt i Sigtuna under en kort period vid slutet av 1020-talet. Att Frösunda kyrka har Olav (Olof) den helige som skyddshelgon är kanske inte någon tillfällighet och att Olav (Olof) tillsammans med Erik den helige är skulpterad i Kårsta kyrkas altarskåp har säkerligen sina skäl. Olav (Olof) var ju en av de lokala hjältarna. Runstenar i kommunen bär vittnesbörd om män som från denna trakt uppburit så kallad danagälder i England. Danagäld var den ersättning som de skandinaviska vikingarna tilltvingade sig av befolkningen för att den skulle slippa plundring. I Markim vid en bro som Inga i Snåttsta låtit göra reste hon två runstenar, en vid vardera brofästet. Runsten i Vallentuna kyrkas vapenhus Han drunknade i Holms hav/ hans knarr gick i kav/endast tre kommo av".

3 Genom Frösunda, Vada och Össeby-Garn gick de milsvida färderna i österled. Vid Orkesta kyrka berättar runstenen om Ulf i Borresta som tog tre danagälder i England. Sockennamn att tyda Av de gamla sockennamnen lockas vi att tyda historien. Ordet -tuna i Vallentuna betyder inhägnad plats och namn på -tuna avser ofta en särskild inhägnad plats för kult eller ting, vilket kan avslöjas i förleden. Många -tunaorter har gudanamn i förleden. Vallen- kommer av Walenda hundare som är det medeltida namnet på Vallentuna härad, troligen enligt en del språkforskare namnet på en bygd som kallats Valand. Namnet kan tolkas som "den inhägnade platsen för Valenda hundare". Troligen är det Vallentuna härads tings- och samlingsplats vid kyrkan som avses. Hundare är den äldre beteckningen för härad och det äldsta belägget i landet för detta distriktsnamn är just på runstenen vid Vallentuna kyrka, där storbonden Jarlabanke skryter om att han ensam äger hela detta hundare. Enligt en beskrivning från 1600-talet av Martin Larson från Aske ger ordet -tuna en antydan om ortens betydelse; där hövdingar och märkeliga män bott hafva. Vallentuna har sedan urminnes tider varit hundarets (häradets) huvudort. Namnen på garn i Össeby-Garn och Angarn vittnar om en skärgårdsbefolkning som livnärde sig på en kombination av garnfiske och jordbruk. Namnet Vada kommer av vadstället som fanns på denna plats. Vid Vada höjer sig de mäktiga Vada Sjökullar

4 Vada sjökullar. inte lika mäktiga som Uppsala högar, men förmodligen lika gamla. De vittnar om forna tiders hövdingar i denna del av landet. Norrut från vadstället ger namnet Frösunda en påminnelse om hednisk tid och vattenfjärd som smalnar till sund. Helgeå och Helgö antyder en sakral aktning för den gamla vattenleden och den ö som fanns strax intill Torsholma. Kårsta kan mycket väl anknyta till det fornsvenska mansnamnet Kori eller Kåre; Kåres ställe. Orkesta kan på liknande sätt härledas från det fornsvenska (fåtaligt belagda) mansnamnet Orke. Markim för tankarna till ett skogigt gränshemman. Markim och Orkesta socknar har av Riksantikvarieämbetet föreslagits ingå i världsarvslistan över världens märkligaste kulturminnen. dräkt i sitt författarskap. Till skillnad från sydligare delar av landet förefaller det som om de centrala delarna av Sveariket under 1000-talet fått sin starkaste missionella påverkan från den ortodoxa Kristnat land Religiösa och politiska förändringar avspeglar sig i Vallentunas historia. Övergången från asatro till kristendom utgör naturligtvis en dramatisk förändring religiöst och politiskt. Jan Fridegård, som under ett antal år var bosatt i Vallentuna, har gett denna omvälvning litterär Runsten vid Vallentuna kyrka.

5 Folkrörelse - demokrati Vid 1800-talets mitt hade den obligatoriska skolundervisningen införts. Förre läraren och rektorn Josef Andersson har i sina böcker och sitt arbete med skolmuseet dokumenterat skolans framväxt i kommunen. De liberala krafterna var inflytelserika och föreningar och församlingar med demokratiskt mönster bildades. Kårsta baptistförsamling, som även bedrev vardagsskola under tre årtionden, är ett exempel på denna utveckling. Frikyrkoförsamlingarna var sammanslutningar där både kvinnor och män, fattiga och rika hade lika rösträtt. Denna modell övertogs sedan av nykterhetsföreningarna och arbetarrörelsen i vårt land. Med stöd av de liberala krafterna etablerade socialdemokraterna den demokratiska parlamentarismen i Sveriges riksdag I Orkesta kyrka hedras Gustav Wasa med en minnestavla. kyrkan i öster. Detta berodde sannolikt på de släktband som förenade Olov Skötkonungs familj med Ryssland genom dottern Ingegerds giftermål med fursten Jaroslav i Novgorod. Två betydande runristare under detta århundrade var präster. Den första, Asmund Kåreson med biskoplig vigning i den ortodoxa kyrkan och den andre, Öpir Ofeg, som troligtvis hade varit något slags hovpredikant hos Ingegerd i Novgorod. Under 1100-talet övertar den katolska kyrkan inflytandet även i de centrala delarna av Sveariket och runristandet upphör. Den katolska kyrkan betraktade runskriften som hednisk. Latinet är nu det heliga språket. Reformation och makt Nästa stora förändring på det religiösa och politiska planet markerades av Gustav Vasas framträdande och övergången till Luthersk protestantism. Gustav Vasas rötter i Lindholmen kan inte förnekas. Däremot råder det delade meningar om han eventuellt skulle vara född just på Lindholmens gård där hans mormor Sigrid Eskilsdotter (Banér) residerade. Den politiska makten under Gustav Vasa koncentrerades hos kungen på bekostnad av kyrkans inflytande. Tryckerikonsten och bibelns översättning till svenska var betydelsefulla händelser som påverkade utvecklingen i såväl samhälle som kyrka. En ny kommun formas Inom Vallentunas aktuella kommungränser har nio socknar funnits. De tillhörde tre olika härader. Vallentuna, Vada, Angarn och Össeby socknar tillhörde Vallentuna härad. Frösunda, Markim och Orkesta socknar hörde till Seminghundra härad. Kårsta och Garns socknar utgjorde den sydligaste delen av Långhundra härad. Efter sammanslagningen av Össeby och Garns socknar 1838 fördes även Garn till Vallentuna härad. Genom kommunsammanslagning 1950 förenades Markim, Orkesta och Frösunda med Vallentuna. Kårsta, Vada, Angarn och Össeby-Garn förenades 1952 i Össeby storkommun var det dags för sammanslagning mellan Össeby och Vallentuna kommuner. Markim, Orkesta, Frösunda och Kårsta kyrkoförsamlingar tillhörde Uppsala stift fram till 1952 då de överfördes till Stockholms stift. Kommunikationer Genom Vallentuna gick den så kallade Kristinas postväg. Postförordningen från 1636 angav att posten skulle föras som budkavle av bönderna längs postvägen. Via postgården i Räfsta, Angarn och Ösby postgård i Össeby-Garn fördes posten från Stockholm över Åland till Åbo i Finland. Stormaktstidens anda krävde fungerande kommunikationer och gästgiverier och skjutshåll inrättades. Ösby postgård i Össeby-Garn Kommunikationerna har även i nyare tid fått stor betydelse för Vallentunas utveckling. Framförallt har Roslagsbanan med sina stopp vid Bällsta, Vallentuna, Ormsta, Lindholmen, Frösunda, Ekskogen och Kårsta fått stor betydelse för kommunens tillväxt och utveckling. Den smalspåriga järnvägen Stockholm Rimbo invigdes 1885 av kung Oscar II. Turtätheten bestod av två tåg om dagen i vardera riktningen. Denna järnvägslinje

6 Ösby postgård i Össeby-Garn. kom att bli stambanan i ett vittförgrenat järnvägsnät som sammanknöt orterna inom området från Stockholm i söder och Lövstabruk i norr samt från Uppsala i väster till Norrtälje i Öster. Roslagsbanan trafikerar Kårsta - Stockholm.

7 Vikingarnas gamla vattenled i Brottby. Kvarnen, Vallentunas landmärke, brann ner 30 mars 2008 till grunden. För Vallentunas invånare med arbetsplats i Stockholm eller dess närhet är järnvägen fortfarande betydelsefull. För företagen har bilen och IT tagit över kommunikationsrollen. Många kan med datorns hjälp sköta sitt arbete eller företag från hemmet. Vallentuna kommun har områden med mycket gamla vägsträckningar. I Brottby korsas idag historiens landburna postvägoch vikingar- nas vattenled av motorväg. Rikt föreningsliv Ett blomstrande föreningsliv med såväl idrottsutövning som intressegemenskap ger fortfarande hembygdskänsla och sammanhållning både i centralorten och i de olika socknarna. Vallentuna tätort.