Jämförelsetal för socialtjänsten år 2008

Transkript

1 Jämförelsetal för socialtjänsten år 2008

2 Producent: SOCIALSTYRELSEN STOCKHOLM Förfrågningar: Anders Järleborg Socialtjänsten totalt statistiska metoder Marie Linder Äldre och personer med funk nedsättning Angélica Porturas Individ- och familjeomsorg ISSN ISBN Artikelnr Publicerat: September

3 Innehållsförteckning Inledning 5 Socialtjänstens totalt. 6 Vård och omsorg om äldre.9 Insatser till personer med funktionsnedsättning 10 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg totalt Ekonomiskt bistånd Insatser till barn och unga Insatser till vuxna med missbruksproblem Tabellförteckning...15 Bilagor 1. Kvalitetsdeklaration Kommungruppsindelning Förteckning över kommungrupper...25 Tabeller

4 4

5 Inledning Sedan 1991 har Socialstyrelsen årligen publicerat rapporten Jämförelsetal för socialtjänsten. Jämförelsetalen belyser omfattningen av och kostnaden för de olika verksamhetsområdena inom socialtjänsten i landets kommuner. Avsikten med jämförelsetalen är att ge underlag för uppföljning och utvärdering av kostnader och prestationer samt att ligga till grund för fördjupade studier och diskussioner bl.a. om hur tillgängliga resurser kan användas på bästa sätt. Jämförelsetalen grundar sig huvudsakligen på de ekonomiska uppgifter från kommunernas bokslut som samlas in av Statistiska centralbyrån till det årliga Räkenskapssammandraget (RS) Vård och omsorg samt uppgifter om verksamheternas omfattning från Socialstyrelsens officiella socialtjänststatistik. Uppgifterna i RS Vård och omsorg samlas in av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Socialstyrelsen. Nytt för i år är att även kostnader för hälso- och sjukvård inom äldre och personer med funktionsnedsättning har samlats in inom ramen för RS. Dessa siffror redovisas inte i denna publikation p.g.a. att det fortfarande råder en betydande osäkerhet i de inkomna sifferuppgifterna. Rapporten omfattar en textdel och en tabelldel med sammanlagt 23 tabeller. I textdelen redovisas kortfattat några av undersökningsresultaten. I tabellerna redovisas jämförelsetal för de enskilda kommunerna samt läns- och riksvärden. Kommunerna har dessutom delats in i grupper efter folkmängd, skattesats samt efter Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppering för vilka jämförelsetal redovisas. När någon kommungruppering återges i texten nedan är det uteslutande SKL:s gruppering som avses. Principerna för kommungruppsindelningen redovisas i bilaga 2 och av bilaga 3 framgår vilka kommuner som ingår i de olika kommungrupperna. Det bör uppmärksammas att olika kostnadsbegrepp används i de olika tabellerna och att det därför är viktigt att ta del av de definitioner som medföljer respektive tabell. Ur primärmaterialet från RS för 2008 finns det möjlighet att få specialbearbetningar gjorda. Frågor om detta besvaras av Statistiska centralbyrån, Annelie Hallberg, tel: , annelie.hallberg@scb.se 5

6 Socialtjänsten totalt Kostnader 1) för socialtjänsten fortsätter att öka och uppgick till 174 miljarder kronor för år Det är en ökning med cirka 10 miljarder eller 6 procent i förhållande till året innan i löpande priser. Ökningstakten för den totala kostnaden är något högre jämfört med kostnadsökningen de två senaste åren. Kostnaden för socialtjänstens verksamheter som andel av kommunernas totala kostnader varierar mellan 50 och 24 procent bland kommunerna. I relation till antalet invånare var kostnaden för socialtjänsten i genomsnitt lägst i förortskommuner (cirka kronor/invånare) och högst i glesbygdskommuner (cirka kronor/invånare). Av diagram A, nedan, framgår de olika verksamhetsområdenas kostnadsandel i procent av kostnaden för socialtjänsten totalt i riket. Diagram A. Kostnad för respektive verksamhetsområde som andel (procent) av kostnaden för socialtjänsten totalt, Vård och omsorg om äldre Insatser till personer med funktionshinder Barn och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Missbruksvård för vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt och familjerådgivning (0,3) I samtliga kommuner är vården och omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning det verksamhetsområde som kostar mest inom socialtjänsten. I glesbygdskommuner utgjorde denna kostnad i genomsnitt 91,3 procent av kostnaden för socialtjänsten totalt. I storstäderna var denna andel i genomsnitt 73,8 procent. Individ- och familjeomsorgens andel av den totala kostnaden för socialtjänsten varierade från 8,5 procent i genomsnitt i glesbygdskommuner till 25,9 procent i genomsnitt i storstäderna. 1) Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting). För vidare information se definitioner till tabell 1 i tabellbilagan. 6

7 Kostnaden i löpande priser för flertalet av socialtjänstens verksamheter ökade mellan 2007 och 2008, som framgår av tabell A nedan. I likhet med föregående år är kostnaden för särskilt boende inom vård och omsorg om äldre betydligt högre än kostnaden för de insatser som ges till äldre som bor i ordinärt boende. Den totala kostnaden för insatser till personer med funktionsnedsättning, inklusive ersättning från försäkringskassan, är för år 2008 knappt 52 miljarder kronor. Den allra största andelen av kostnaden, cirka 84 procent, utgörs av insatser enligt LSS och LASS. De verksamheter enligt LSS och LASS för vilka kostnaden är störst är boende och personlig assistans. Av den totala kostnaden för individ- och familjeomsorgen svarade barnoch ungdomsvården för cirka 44 procent och missbruksvården för knappt 19 procent. I förhållandena till kostnaderna 2007 har kostnaden för ekonomiskt bistånd ökat med knappt 5 procent. Barn- och ungdomsvården har ökat med knappt 8 procent och för missbruksvård för vuxna med knappt 6 procent. Ytterligare uppgifter om socialtjänsten totalt redovisas i tabell 1 i tabellbilagan. 7

8 Tabell A. Kostnader för socialtjänsten år 2007 och 2008, miljoner kr. Verksamhet Kostnad 1), miljoner kr Förändring, % Socialtjänsten totalt 2) ,3 Äldre och personer med funktionsnedsättning 2) ,2 Vård och omsorg om äldre ,6 Ordinärt boende ,0 Korttidsvård ,4 Hemtjänst / boendestöd ,2 Övrigt ,3 Särskilt boende / annat boende ,8 Öppen verksamhet ,3 Insatser till personer med funktionsnedsättning ,3 Insatser enligt SoL och HSL ,9 Ordinärt boende ,5 Korttidsvård ,9 Hemtjänst / boendestöd ,0 Övrigt ,4 Särskilt boende / annat boende ,6 Öppen verksamhet ,5 Insatser enligt LSS och LASS 2) ,8 Boende enligt LSS ,9 Personlig ass. enligt LSS och LASS 2) ,5 Daglig verksamhet enligt LSS ,4 Övriga insatser enligt LSS ,8 Individ och familjeomsorg ,4 Missbruksvård för vuxna ,6 Institutionsvård ,6 Familjehemsvård ,7 Bistånd som avser boende ,2 Individuellt behovsprövad öppen vård ,3 Övriga öppna insatser ,5 Barn och ungdomsvård ,7 HVB-vård ,1 Familjehemsvård ,3 Individuell behovsprövad öppen vård ,7 Övriga öppna insatser ,7 Övrig vuxenvård ,2 Ekonomiskt bistånd ,7 Familjerätt och familjerådgivning ,2 1) Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljning till andra kommuner och landsting). 2) Inklusive ersättning från Försäkringskassan: miljoner kronor 2007 och miljoner kronor Observera att kostnadsbegreppet i denna tabell och i tabell 1 skiljer sig från det som används i övriga tabeller 8

9 Vård och omsorg om äldre Kommunernas kostnad 1) för samtliga insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen till äldre i ordinärt och särskilt boende uppgick till drygt 88 miljarder kronor under Drygt 59 procent av denna kostnad avsåg vård och omsorg i särskilda boendeformer, cirka 39 procent insatser till äldre som bodde i ordinärt boende och knappt 2 procent avsåg kostnaden för öppna verksamheter. Med öppna verksamheter avses sådana verksamheter i vilka personer kan delta utan ett individuellt biståndsbeslut. Kostnaden för vård och omsorg om äldre räknat per invånare 65 år och äldre varierade relativt mycket mellan enskilda kommuner och de olika kommungrupperna. Medianen för riket var cirka kronor. Av kommungrupperna hade glesbygdskommuner den högsta genomsnittliga kostnaden per invånare 65 år och äldre (cirka kronor) medan förortskommuner hade den genomsnittligt lägsta kostnaden (cirka kronor). Tabell B. Kostnad för vård och omsorg om äldre per invånare 65 år och äldre Variationer mellan kommunerna. Avrundade värden. Kostnad per invånare 65 år och äldre 10-percentilen 1) Median 2) 90-percentilen 3) ) 10 % av kommunerna ligger under och 90 % över värdet. 2) Hälften av kommunerna ligger under och hälften ligger över värdet. 3) 90 % av kommunerna ligger under och 10 % över värdet. Den 30 juni 2008 bodde cirka personer i åldern 65 år och äldre stadigvarande i särskilt boende, vilket motsvarar cirka 6 procent av landets invånare i denna åldersgrupp. Den åldersstandardiserade andelen 65 år och äldre i särskilt boende varierade kraftigt mellan enskilda kommuner från cirka 3 till 10 procent. Den åldersstandardiserade andelen anger andelen av befolkningen 65 år och äldre som skulle ha bott i särskilt boende om kommunen haft samma åldersfördelning som riket. Genom åldersstandardiseringen elimineras således effekten av olika åldersfördelningar i kommunerna. Antal personer med hemtjänst/boendestöd i ordinärt boende i åldern 65 år och äldre var cirka Som andel av befolkningen i åldern 65 år och äldre varierar andelen mellan 4 och 16 procent bland kommunerna. Denna variation är den samma som föregående år. Ytterligare uppgifter om vård och omsorg om äldre redovisas i tabellerna 2 4 i tabellbilagan. 1) Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting + externa hyresintäkter). För vidare information se definitioner till tabell 3. 9

10 Insatser till personer med funktionsnedsättning Kommunernas kostnader 1) för insatser enligt LSS och LASS samt insatser i ordinärt och särskilt boende enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen till personer med funktionsnedsättning har beräknats till sammanlagt cirka 42 miljarder kronor för år Huvuddelen av denna kostnad, 80 procent, var kostnad för insatser enligt LSS och LASS och uppgick till nästan 34 miljarder kronor. Återstoden, dvs. insatserna enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, uppgick således till drygt 8 miljarder kronor. Knappt personer fick den 1 oktober 2008 en eller flera insatser enligt LSS, vilket motsvarar 0,7 procent av landets befolkning i åldern 0 64 år. I denna uppgift ingår inte de personer som enbart hade råd och stöd. Andelen personer med en eller flera insatser enligt LSS var i genomsnitt högst i gruppen övriga kommuner med mellan till invånare (0,9 procent) och lägst i förortskommuner och storstäder (0,6 procent). Kostnaden för bostäder med särskild service enligt LSS var drygt 17 miljarder kronor och utgjorde cirka 51 procent av den totala kommunala kostnaden för insatser enligt LSS och LASS. Ungefär 16 procent eller 5 miljarder kronor av den totala kostnaden avsåg daglig verksamhet. Som framgår av tabell D nedan varierade kostnaden mellan kommunerna relativt mycket för såväl bostäder med särskild service som daglig verksamhet. Tabell D. Kostnad per person med boende respektive daglig verksamhet enligt LSS Variationer mellan kommunerna. Avrundade värden. Insats Kostnad per person med insats (tkr) 10-percentilen 1) Median 2) 90-percentilen 3) Boende Daglig verksamhet ) 10 % av kommunerna ligger under och 90 % över värdet. 2) Hälften av kommunerna ligger under och hälften ligger över värdet. 3) 90 % av kommunerna ligger under och 10 % över värdet. Ytterligare uppgifter om insatser till personer med funktionshinder redovisas i tabellerna 5 7 i tabellbilagan. 1) Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting + externa hyresintäkter + ersättning för LASS). För vidare information om definitioner se tabell 5. 10

11 Individ- och familjeomsorg Individ och familjeomsorg totalt För år 2008 uppgick kommunernas kostnader 1) för individ- och familjeomsorg till drygt 30 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 6,4 procent i löpande priser jämfört med året innan. För samtliga delområden ökade kostnader med mellan 5 och 10 procent. Av den totala kostnaden gick 44 procent (13,2 miljarder kronor) till barn- och ungdomsvård, 33 procent (10,0 miljarder kronor) till ekonomiskt bistånd och 19 procent (5,7 miljarder kronor) till missbrukarvård för vuxna. Av den totala kostnaden för individ- och familjeomsorgen var 4 procent (1,3 miljarder kronor) kostnad för övrig vuxenvård, dvs. vård och stöd till vuxna personer med sociala problem som inte är relaterade till eget missbruk. Kostnaden för individ- och familjeomsorgen räknat per invånare varierade relativt mycket mellan enskilda kommuner. Medianen för riket var cirka kronor. Av kommunerna hade storstäderna den högsta genomsnittliga kostnaden per invånare (cirka kronor) medan glesbygdskommuner hade den genomsnittligt lägsta (cirka kronor). Tabell E. Kostnad för individ- och familjeomsorg per invånare Variationer mellan kommunerna. Avrundade värden Kostnad per invånare, kronor 10-percentilen 1) Median 2) 90-percentilen 3) ) 10 % av kommunerna ligger under och 90 % över värdet. 2) Hälften av kommunerna ligger under och hälften ligger över värdet. 3) 90 % av kommunerna ligger under och 10 % över värdet. Ytterligare uppgifter om individ- och familjeomsorg totalt redovisas i tabell 8 i tabellbilagan. Ekonomiskt bistånd Cirka 3 procent av befolkningen i åldern 25 år och äldre (exklusive flyktingar) fick någon gång under 2008 ekonomiskt bistånd. I storstäderna var andelen 4 procent men i övriga kommungrupper låg andelen på 2 3 procent. I åldersgruppen 0 19 år var det 5 procent av befolkningen exklusive flyktingar som ingick i ett hushåll som någon gång under året mottog ekonomiskt bistånd. Bland kommungrupperna hade storstäderna den genomsnitt- 1) Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting.) För vidare information om definitioner se tabell 8 i tabellbilagan. 11

12 ligt högsta andelen (cirka 10 procent) och förortskommunerna den lägsta (cirka 3 procent). Kostnaden (inklusive administration, utredning m.m.) för ekonomiskt bistånd uppgick till cirka 10,0 miljarder kronor under 2008, vilket är en ökning med 4,7 procent jämfört med kostnaden för Utbetalt belopp per biståndshushåll varierade kraftigt mellan kommunerna, vilket framgår av tabell F. I denna uppgift ingår även ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar samt bistånd som senare betalas tillbaka av biståndsmottagaren. Däremot ingår inte de administrativa kostnaderna för utbetalning av ekonomiskt bistånd. Av kommungrupperna betalade storstäderna ut högst ekonomiskt bistånd per hushåll cirka kronor i genomsnitt och glesbygdskommuner lägst i genomsnitt cirka kronor. Detta förhållande kan delvis förklaras av att hushållen i storstäderna i genomsnitt mottar bistånd under en större del av året än i glesbygdskommunerna. I storstäderna var antalet biståndsmånader per biståndshushåll i genomsnitt 6,7 månader och i glesbygdskommunerna 4,3 månader. Tabell F. Utbetalt biståndsbelopp samt antal biståndsmånader per hushåll Variationer mellan kommunerna. Avrundade värden. 10-percentilen 1) Median 2) 90-percentilen 3) Utbetalt belopp per biståndshushåll, kr Antal biståndsmånader per biståndshushåll ,1 5,1 6,1 1) 10 % av kommunerna ligger under och 90 % över värdet. 2) Hälften av kommunerna ligger under och hälften ligger över värdet. 3) 90 % av kommunerna ligger under och 10 % över värdet. Ytterligare uppgifter om ekonomiskt bistånd redovisas i tabellerna 9 12 i tabellbilagan. Insatser till barn och unga Kommunernas kostnad 1) för socialtjänstens insatser till barn och unga var cirka 13,2 miljarder kronor år Det är en ökning med nästan 8 procent jämfört med året innan. Medianen för kommunernas kostnad var cirka kronor räknat per invånare 0 20 år. I större städer var genomsnittskostnaden ungefär kronor, vilket var högst bland de olika kommungrupperna. Glesbygdskommuner hade den genomsnittligt lägsta kostnaden med kronor per invånare 0 20 år. Av tabell G nedan framgår hur kostnaden för olika verksamheter räknat per invånare 0 20 år varierar mellan kommunerna. 1) Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting.) För vidare information om definitioner se tabell 14 i tabellbilagan. 12

13 Tabell G. Kostnad för insatser till barn och unga per invånare 0 20 år Variationer mellan kommunerna. Avrundade värden. Insats Kostnad per invånare 0 20 år, kronor 10-percentilen 1) Median 2) 90-percentilen 3) Totalt HVB-vård Familjehemsvård Öppna insatser ) 10 % av kommunerna ligger under och 90 % över värdet. 2) Hälften av kommunerna ligger under och hälften ligger över värdet. 3) 90 % av kommunerna ligger under och 10 % över värdet. Fördelas kommunernas kostnad för HVB-vård för barn och unga på antalet vårddygn under året har mediankommunen en kostnad på ca kronor per dygn. Vårddygnskostnaden för familjehemsvård är betydligt lägre. I mediankommunen kostade ett dygn drygt 900 kronor. Det är viktigt att notera att om någon familjemedlem varit placerad tillsammans med barnet så räknas även kostnaden för familjemedlemmen in. Däremot räknas inte familjemedlemmens placeringsdygn. Att en kommun har en hög genomsnittlig kostnad per vårddygn kan således bero på att man placerat föräldrar tillsammans med barnen. Variationerna mellan kommunerna vad gäller kostnaden per vårddygn i institutionsvård respektive familjehemsvård framgår av tabell H. Tabell H. Kostnad per vårddygn på institution respektive i familjehem Variationer mellan kommunerna. Avrundade värden. Insats Kostnad per vårddygn, kronor 10-percentilen 1) Median 2) 90-percentilen 3) HVB-vård Familjehemsvård ) 10 % av kommunerna ligger under och 90 % över värdet. 2) Hälften av kommunerna ligger under och hälften ligger över värdet. 3) 90 % av kommunerna ligger under och 10 % över värdet. Ytterligare uppgifter om insatser till barn och unga redovisas i tabellerna i tabellbilagan. 13

14 Insatser till vuxna med missbruksproblem Kommunernas kostnad 1) för insatser till vuxna med missbruksproblem uppgick till cirka 5,7 miljarder under 2008, vilket är en ökning med 5,6 procent jämfört med Merparten av missbruksvården består av olika former av öppna insatser. Ungefär 0,23 procent av invånare i åldern år fick den 1 november 2008 någon form av individuellt behovsprövade öppna insatser medan cirka 0,05 procent i samma åldersgrupp fick institutionsvård. Kostnaden för vård av vuxna personer med missbruksproblem räknat per invånare i åldern år visar på relativt stora skillnader mellan kommunerna, vilket framgår av tabell I nedan. Storstäderna hade den genomsnittligt högsta kostnaden per invånare år cirka kronor. Den lägsta knappt 700 kronor hade glesbygdskommunerna. Tabell I. Kostnad för insatser till vuxna med missbruksproblem per invånare år Variationer mellan kommunerna. Avrundade värden. Kostnad per invånare år, kronor 10-percentilen 1) Median 2) 90-percentilen 3) ) 10 % av kommunerna ligger under och 90 % över värdet. 2) Hälften av kommunerna ligger under och hälften ligger över värdet. 3) 90 % av kommunerna ligger under och 10 % över värdet. Ytterligare uppgifter om insatser till vuxna med missbruksproblem redovisas i tabellerna i tabellbilagan. 1) Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting.) För vidare information om definitioner se tabell 17 i tabellbilagan. 14

15 Tabellförteckning Socialtjänsten totalt Tabell 1 Socialtjänst Kostnad totalt och per invånare 2008 Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Vård och omsorg om äldre Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Äldre Kostnad per verksamhetsområde 2008 Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting + externa hyresintäkter) Äldre Kostnad per verksamhetsområde och person med insats och invånare 2008 Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting + externa hyresintäkter) Äldre Antal/andel personer i särskilt boende respektive med hemtjänst i ordinärt boende 30 juni 2008 Insatser till personer med funktionsnedsättning Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Personer med funktionsnedsättning Kostnad per verksamhetsområde 2008 Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting + externa hyresintäkter + ersättning för LASS) Personer med funktionsnedsättning Kostnad per person med insats och invånare 2008 Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting + externa hyresintäkter + ersättning för LASS) Personer med funktionsnedsättning Antal/andel personer med insatser

16 Individ- och familjeomsorg totalt Tabell 8 Individ- och familjeomsorg Kostnad totalt och per invånare för respektive verksamhetsområde 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Ekonomiskt bistånd Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Ekonomiskt bistånd/socialbidrag Samtliga biståndshushåll 2008 Ekonomiskt bistånd/socialbidrag Biståndshushåll, exklusive flyktinghushåll, 2008 Ekonomiskt bistånd/socialbidrag Flyktinghushåll 2008 Ekonomiskt bistånd/socialbidrag Andel biståndsmottagare, exklusive flyktingar, i befolkningen 2008 Insatser till barn och unga Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Barn och unga Antal/andel personer med HVB-vård, familjehemsvård respektive individuellt behovsprövade öppna insatser 1 november 2008 Barn och unga Kostnad och kostnad per invånare 0 20 år för HVB-vård, familjehemsvård och öppna insatser 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Barn och unga Antal vårddygn samt kostnad per vårddygn för HVB-vård och familjehemsvård 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) 16

17 Insatser till vuxna med missbruksproblem Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Vuxna personer med missbruksproblem Antal personer med heldygnsvård och/eller öppna insatser 1 november 2008 per 1000 invånare Vuxna personer med missbruksproblem Kostnad och kostnad per invånare år för institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Vuxna personer med missbruksproblem Antal vårddygn och kostnad per vårddygn för familjehemsvård samt antal boendedygn och kostnad per boendedygn för bistånd som avser boende 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Vuxna personer med missbruksproblem Antal vårddygn och kostnad per vårddygn för institutionsvård 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Familjerätt och familjerådgivning Tabell 20 Familjerätt och familjerådgivning Kostnad totalt och per invånare 0 17 år, 2008 Kostnad = bruttokostnad (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Övrigt Tabell 21 Demografiska uppgifter 2008 Tabell 22 Socioekonomiska uppgifter 2008 Tabell 23 Äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Redovisad kostnad och standardkostnad Tabellen publiceras i oktober

18 Bilaga 1 Kvalitetsdeklaration Undersökningen Jämförelsetal för socialtjänsten har genomförts varje år sedan Syftet med undersökningen är att ge underlag för uppföljning och utvärdering av socialtjänsten med avseende bland annat på prestationer och kostnader. Verksamheter som undersökts är vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt familjerätt. Jämförelsetalen som redovisas baseras huvudsakligen på ekonomiska uppgifter från kommunernas bokslut, verksamhetsuppgifter som samlats in till Socialstyrelsens officiella socialtjänststatistik samt befolkningsstatistik från register som administreras av SCB. De ekonomiska uppgifterna samlas in av SCB i den årliga undersökningen Räkenskapssammandraget Vård och omsorg på uppdrag av Socialstyrelsen. Verksamhetsuppgifterna belyser omfattningen av kommunernas insatser inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Utförliga beskrivningar om denna statistik finns i följande rapporter som Socialstyrelsen publicerat inom respektive område: Äldre vård och omsorg den 30 juni Personer med funktionsnedsättning/funktionshinder vård och omsorg den 30 juni Personer med funktionsnedsättning/funktionshinder - insatser enligt LSS år Ekonomiskt bistånd årsstatistik år Barn och unga insatser år Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna insatser år Familjerätt år Kommunal familjerådgivning år 2008 Insamlingsmetod Insamlingen av de ekonomiska uppgifterna är en totalundersökning bland Sveriges samtliga kommuner. Ett formulär skickades ut under andra delen av februari år 2009 och inlämningstidpunkt var den 27 mars samma år. Uppgiftsinsamlingen för Vård och omsorg är integrerad med det kommunala räkenskapssammandraget (RS) och är en egen avdelning i samma blankett. Insamlingsmetoden för verksamhetsåret 2008 överensstämmer i stort sätt med den som använts fr.o.m I och med det året samordnas den ekonomiska statistiken i Räkenskapssammandraget, Vård och omsorg, med 18

19 verksamhetsindelningen i socialtjänststatistiken så att kostnader fördelas på en mer detaljerad nivå än tidigare. Kommunernas ekonomiska förvaltningar ansvarar för driftredovisningen där kostnader/intäkter på den mer övergripande nivån redovisas. I Räkenskapssammandraget förs dessa kostnader/intäkter automatiskt över till avdelningen Vård och omsorg, där de ska fördelas på en mer detaljerad nivå av socialförvaltningen. Denna fördelning har flera kommuner haft problem med bland annat på grund av bristande internt underlag. Två större nyheter för detta insamlingsår är följande: Kostnader för hälso- och sjukvård som utförts inom kommunens äldreoch handikappomsorg har samlats in inom ramen för Räkenskapssammandraget. Detta redovisas dock inte i år i denna publikation. Orsaken är att det råder en osäkerhet angående kvalitén i uppgifterna detta första år. Avsikten är att dessa kostnadsuppgifter ska redovisas i kommande års publikationer. Uppgifter om kostnader för familjerätt och familjerådgivning efterfrågades som skilda poster i blanketten. Från 1998 till föregående års RS utgjorde dessa kostnader en sammantagen post. Insamlingen för verksamhetsuppgifterna är alltid totalundersökningar där kommunerna är uppgiftslämnare. Insamlingen varierar dock mellan delverksamheterna. Vissa verksamheter har ren filöverföring av individuppgifter, andra har elektroniska blanketter och ytterligare andra använder pappersblankett. För vissa verksamheter samlas mängdstatistik in dvs. uppgifter om antal individer men där varje individ är oidentifierad. År 2007 införde Socialstyrelsen en personnummerbaserad insamling för verksamhetsuppgifter gällande äldre och personer med funktionsnedsättning. Kommunerna lämnar då uppgifter på individnivå inklusive personnummer för de som har biståndsbeslut om vissa insatser enligt SoL respektive har fått kommunal hälso- och sjukvård enlig HSL. För år 2008 genomfördes även en uppgiftsinsamling avseende SoL-insatser den 30 juni. Den senare ligger till grund för jämförelsetalen för äldre och personer med funktionsnedsättning där verksamhetsuppgifter används. Tidigare års mättidpunkt för motsvarande jämförelsetal har varit 1 november. För övrigt framgår det av de ovan nämnda rapporterna som Socialstyrelsen givit ut vilken insamlingsmetod som använts för respektive verksamhetsområde. Jämförbarhet över tiden Undersökningen Jämförelsetal för socialtjänsten har under årens lopp genomgått väsentliga förändringar både vad gäller definitioner och metod, som gör att det i vissa fall är svårt att göra jämförelser över tiden. Metoden att samla in kostnadsuppgifter har växlat mellan åren och ser annorlunda ut i dag jämfört med inledningsåret Insamlingen för år 19

20 2008 överensstämmer dock i stort sett med de undersökningar som gjorts fr.o.m Vid jämförelser mellan åren bör dock ändå en viss försiktighet iakttas. För äldre och personer med funktionsnedsättning är det riskfullt att jämföra jämförelsetalen med föregående år i de fall där verksamhetsuppgifter ingår p.g.a. att mättidpunkterna skiljer sig åt mellan åren. Säsongsvariationer kan skapa avvikelser för dessa jämförelsetal som är större än de annars skulle vara. Orsaken till de olika tidpunkterna är omläggningen av verksamhetsstatistiken fr.o.m till personnummerbaserad statistik, som har krävt kompletterande insamlingar och som dessutom orsakat vissa omdefinitioner av verksamhetsuppgifter samt förändrade rutiner för kontroller. Görs fleråriga jämförelser där jämförelsetal från tidigare år används måste flera skiljande faktorer beaktas. Vid jämförelser över tid av boendestöd, övriga kostnader i ordinärt boende och annat boende inom vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning måste försiktighet beaktas. Orsaken är att redovisningen för kostnaderna som avser personer med psykiska problem förändrats från och med föregående år. Dessa redovisas under avdelningen äldre och personer med funktionsnedsättning, vård och omsorg enligt SoL och HSL, även om kostnaden i kommunen organisatoriskt tillhör individ- och familjeomsorg. Detta medför att den del av kostnaden för övrig vuxenvård som avsåg kostnader till personer med psykiska problem redovisas under vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning från och med föregående år. Allmänt bör beaktas att stora förändringar genomfördes år 1998 vad gäller hur kostnader och intäkter fördelas från en övergripande nivå till en mer detaljerad nivå. Detta medförde sådana svårigheter för kommunerna att konsekvensen blev ett mycket stort bortfall för vissa variabler. Efter 1998 har dock kommunernas möjligheter att fördela kostnader/intäkter på en mer detaljerad nivå förbättrats med åren och svarsfrekvensen har därmed också successivt blivit bättre. Till de förändringar som försvårar jämförelser bakåt i tiden hör också organisatoriska förändringar i kommunerna. När utvecklingen över tid ska bedömas är det således nödvändigt att beakta eventuella förändrade definitioner, förändrade insamlingsmetoder samt organisatoriska förändringar i kommunerna. Tillförlitlighet Omfattande resurser har lagts ned på granskning och rättning samt påminnelsearbete för att förbättra svarsfrekvens och kvalitet av RS-uppgifterna av SCB. Trots det finns det ett inte försumbart partiellt bortfall. Det beror huvudsakligen på att kommunerna inte kunnat fördela kostnader/intäkter på den mer detaljerade nivån inom respektive verksamhetsområde. Där bortfallet har en sådan storlek att förutsättningarna för bortfallskorrigering inte är uppfyllda redovisas ingen skattning av kostnaderna på läns-, kommungrupps- eller riksnivå. Arbetsprocessen för denna publikation har förändrats och effektiviserats inom Socialstyrelsen. Exempelvis har möjligheten att låta kommunerna rätta 20

21 inkomna uppgifter i efterhand dragits in. Detta medför att en högre tillförlitlighet givits till att de inlämnade uppgifterna blev korrekta vid själva insamlingen. Verksamhetsstatistiken som ligger till grund för vissa nyckeltal utgörs av den officiella verksamhetsstatistiken som Socialstyrelsen publicerar. Den genomgår kontroller som redovisas i Socialstyrelsens publikationer. På den svarsblankett som kommunerna använder har invånarantal eller verksamhetsuppgifter varit förtryckta. Med dessa uppgifter har sedan preliminära nyckeltal beräknats i blanketten i syfte att höja kvaliteten på kostnadsuppgifterna. Det finns ett antal osäkerhetsfaktorer som måste beaktas vid tolkningen av tabellerna: Redovisningen av den kommunala verksamheten kan variera bland kommunerna eftersom de inte styrs av samma detaljerade lagstiftning som gäller för företag. I kommunallagen finns t.ex. inte några klara regler för hur kapitalkostnader och lokalkostnader ska beräknas. Ett annat exempel är olikheter mellan kommunerna vid fördelningen av gemensamma kostnader och vid redovisningen av interna poster. De skillnader mellan olika kommuner som framgår av tabellerna behöver inte alltid spegla de faktiska förhållandena. Fortfarande kan det förekomma olikheter mellan kommunerna som t.ex. beror på att anvisningarna tolkas på olika sätt och att det finns skilda uppfattningar om hur kostnader ska fördelas på de olika verksamheterna. En annan osäkerhetsfaktor är i de fall där nyckeltalen beräknas utifrån årskostnaden för en insats dividerat med antal personer med insatsen en viss mätdag. Mätdagen används då för att skatta helåret. Om antalet personer med insats den mätdagen är betydligt lägre än under resten av året för en viss kommun blir nyckeltalet högre än om antalet varit konstant under hela året. Om antalet däremot är betydligt högre den mätdagen än under resten av året blir nyckeltalet lägre än om antalet varit konstant under året. Nytt för i år är att kostnaderna för familjerätt och familjerådgivning har separerats. Enkätsvaren ger dock en misstanke om, som måste kontrolleras närmare, att detta har vållat svårigheter för ett antal kommuner. Vi har därför valt att endast redovisa separata familjerätts- och familjerådgivningskostnader på kommunnivå och den sammanlagda kostnaden och jämförelsetal på både kommun och kommungrupps- och riksnivå. Redovisningsgrupper Redovisningen görs per kommun, olika kommungruppsindelningar, län och riket. Kommunerna redovisas i enlighet med SCB:s Rikets indelningar Tre kommungruppsindelningar redovisas, en utifrån befolkningsstorlek, en efter skattesats och en gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. I bilaga 2 och 3 redovisas kommunkriterierna samt vilka kommuner som ingår i respektive kommungrupp för den sistnämnda grupperingen. 21

22 Svarsbortfall Samtliga kommuner har besvarat någon del av den avdelning i Räkenskapssammandraget som avser Vård och omsorg år Storleken på det partiella bortfallet varierar beroende på variabel och framgår av respektive tabell. Bortfallskomplettering Bortfallet har bortfallskompletterats (ersatts med skattade variabelvärden) vid beräkning av summor och medelvärden för de redovisningsgrupper som presenteras i tabellerna, t.ex. riket, län, kommungrupp. De bortfallskompletterade värdena redovisas inte i tabellerna för respektive kommun med bortfall, däremot ingår de i beräkningen av jämförelsetal i de olika redovisningsgrupperna. Förutsättningarna för att sådana beräknade jämförelsetal ska redovisas i tabellerna är följande: Ovägda medelvärden: Antal kommuner med bortfallskompletterade värden får inte överstiga 10 procent av samtliga kommuner i den aktuella redovisningsgruppen. Summor och vägda medelvärden: Befolkningen i kommuner med bortfallskompletterade värden får sammanlagt inte överstiga 10 procent av summan av befolkningen i samtliga kommuner i den aktuella redovisningsgruppen. Som hjälpinformation vid bortfallskompletteringen används data från kommuner som inte har bortfall. För detta har landets kommuner indelats i 5 grupper bortfallsgrupper efter befolkningsstorlek. Varje bortfallskomplettering baseras på variabelvärdena i de kommuner i respektive bortfallsgrupp som inte har bortfall. Befolkningsstorleken i bortfallskommunen avgör vilken bortfallsgrupp som används vid kompletteringen. Kommunerna har indelats i följande bortfallsgrupper: Bortfallsgrupp Befolkningsstorlek Bortfallskompletteringen utgår från ett nyckeltal (kvot) och från nämnaren och täljaren i nyckeltalet. Teckenförklaring: y = täljare (t.ex. kostnad) x = nämnare (t.ex. verksamhetsuppgift) q = nyckeltal y/x z = befolkning n = antal kommuner 22

23 i - betecknar kommun i som inte har bortfall j - betecknar bortfallskommun r - betecknar kommun i redovisningsgrupp Bortfallskomplettering av nyckeltal (kvot) Nyckeltalet för kommun j har bortfallskompletteras på följande sätt: q j qi = innebär summering över kommunerna i bortfallsgruppen. n Nämnaren x för kommun j bortfallskompletteras med: I de fall x j har bortfall och y j inte har bortfall: y j x j = q j I de fall både x och y variablerna har bortfall skattas x j genom: x j x i = z j innebär summering över kommunerna i bortfallsgruppen. zi Täljaren y för kommun j bortfallskompletteras med: y = q x j j j Beräkning av medelvärden Vägda medelvärden redovisas för riket totalt och för län. I det vägda medelvärdet väger en befolkningsmässigt stor kommun mer än en liten kommun. Vägt medelvärde: yr q = innebär summering över samtliga kommuner i redovis- x ningsgruppen. r Ovägda medelvärden redovisas för riket, län, kommungrupp, folkmängdsgrupp och för skattesatsgrupp. I det ovägda medelvärdet väger en befolkningsmässigt liten kommun lika mycket som en stor kommun. Ovägt medelvärde: qr q = innebär summering över samtliga kommuner i redovisningsgruppen. n 23

24 Bilaga 2 Kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting och gäller fr.o.m. 1 januari Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, tätortsgrad, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: Storstäder (3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Större städer (27 kommuner) Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92) Övriga kommuner, över invånare (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Övriga kommuner, invånare (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. Övriga kommuner, mindre än invånare (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. 24

25 Bilaga 3 Förteckning över kommungrupper Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Göteborg Ale Borås Bjuv Arjeplog Malmö Bollebygd Eskilstuna Boxholm Arvidsjaur Stockholm Botkyrka Falun Bromölla Berg Burlöv Gävle Eslöv Bjurholm Danderyd Halmstad Essunga Bräcke Ekerö Helsingborg Forshaga Dals-Ed Haninge Jönköping Gagnef Dorotea Huddinge Kalmar Gnesta Gällivare Håbo Karlskrona Grästorp Härjedalen Härryda Karlstad Habo Jokkmokk Järfälla Kristianstad Hammarö Ljusdal Kungsbacka Linköping Höganäs Lycksele Kungälv Luleå Hörby Malung Lerum Lund Höör Malå Lidingö Norrköping Kil Nordmaling Lilla Edet Skellefteå Knivsta Norsjö Lomma Sundsvall Krokom Ockelbo Mölndal Södertälje Kumla Orsa Nacka Trollhättan Kungsör Ovanåker Partille Umeå Kävlinge Pajala Salem Uppsala Lekeberg Ragunda Skurup Varberg Mullsjö Robertsfors Sollentuna Västerås Munkedal Rättvik Solna Växjö Mörbylånga Sorsele Staffanstorp Örebro Norberg Storuman Sundbyberg Örnsköldsvik Nykvarn Strömsund Svedala Östersund Nynäshamn Torsby Tjörn Orust Vansbro Tyresö Sigtuna Vilhelmina Täby Sjöbo Vindeln Upplands Väsby Stenungsund Ydre Upplands-Bro Storfors Ånge Vallentuna Svalöv Åre Vaxholm Säter Årjäng Vellinge Söderköping Åsele Värmdö Timrå Älvdalen Öckerö Trosa Älvsbyn Österåker Vänersborg Överkalix Vännäs Övertorneå Åstorp Älvkarleby 25

26 Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, över inv. Övriga kommuner, inv. Övriga kommuner, mindre än inv. Alvesta Alingsås Arboga Aneby Emmaboda Arvika Avesta Askersund Fagersta Boden Båstad Bengtsfors Finspång Bollnäs Eksjö Borgholm Gislaved Borlänge Flen Degerfors Gnosjö Enköping Hagfors Eda Grums Falkenberg Hallsberg Filipstad Götene Falköping Hallstahammar Färgelanda Herrljunga Gotland Heby Gullspång Hofors Hudiksvall Hedemora Haparanda Hylte Härnösand Hultsfred Hjo Laxå Hässleholm Kalix Hällefors Lessebo Karlshamn Kiruna Högsby Ljungby Karlskoga Klippan Karlsborg Markaryd Katrineholm Kramfors Kinda Mönsterås Landskrona Kristinehamn Ljusnarsberg Nybro Lidköping Köping Mellerud Nässjö Ludvika Laholm Munkfors Olofström Mark Leksand Nora Osby Mjölby Lindesberg Nordanstig Oskarshamn Motala Lysekil Skinnskatteberg Oxelösund Norrtälje Mariestad Smedjebacken Perstorp Nyköping Mora Strömstad Sotenäs Piteå Sala Tanum Surahammar Ronneby Simrishamn Torsås Svenljunga Sandviken Skara Töreboda Sävsjö Skövde Sollefteå Vadstena Tibro Strängnäs Sunne Valdemarsvik Tranemo Söderhamn Säffle Vingåker Tranås Trelleborg Sölvesborg Åtvidaberg Ulricehamn Uddevalla Tidaholm Ödeshög Uppvidinge Västervik Tierp Vaggeryd Ystad Tingsryd Vara Ängelholm Tomelilla Vetlanda Vimmerby Vårgårda Åmål Värnamo Östhammar Älmhult Örkelljunga Östra Göinge 26

27 Tabell 1 Socialtjänst Kostnad totalt och per invånare 2008 Kostnad Med kostnad avses driftkostnader, dvs kostnader för den löpande driften. Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion vilket innebär att interna intäkter från andra kommunala förvaltningar (verksamheter) samt försäljning till andra kommuner och landsting inte är medräknade. I kostnaderna ingår verksamhetens samtliga kostnader inklusive central och lokal administration, lokalkostnader, kapitalkostnader, löner och personalkostnader m m. Kommunernas kostnader för LASS som ersätts av Försäkringskassan ingår i kostnaden. Socialtjänsten totalt I uppgifterna om socialtjänsten totalt ingår all verksamhet inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt familjerätt. Färdtjänst ingår inte. Andel av kommunens totala kostnad, % Denna uppgift avser socialtjänstens (enligt ovanstående definition) procentuella andel av kostnaden för den egentliga verksamheten. Egentlig verksamhet är den skattefinansierade verksamheten och innehåller politisk verksamhet, infrastruktur, skydd m m, fritid och kultur, pedagogisk verksamhet, vård och omsorg samt särskilt riktade insatser. Här ingår även kommungemensamma kostnader för administration och lokaler. Affärsmässig verksamhet ingår inte. Andel av kostnad för socialtjänsten totalt - äldre och funktionshindrade, % Denna uppgift avser kostnaden för insatser till äldre och funktionshindrade som procentuell andel av kostnaden för socialtjänsten totalt. I kostnaden för insatser till äldre och funktionshindrade ingår alla insatser enligt SoL och HSL dvs boende i särskilda boendeformer, hemtjänst, hemsjukvård m m, insatser enligt LSS och LASS samt öppen verksamhet. Kostnaden för färdtjänst ingår inte. Andel av kostnad för socialtjänsten totalt individ- och familjeomsorg, % Denna uppgift avser kostnaden för individ- och familjeomsorgen som procentuell andel av kostnaden för socialtjänsten totalt. I kostnaden för individ- och familjeomsorg ingår kostnader för barn- och ungdomsvård, missbrukarvård, ekonomiskt bistånd och vård av övriga vuxna Andel av kostnad för socialtjänsten totalt familjerätt och familjerådgivning, % Denna uppgift avser kostnaden för det familjerättsliga arbetet som procentuell andel av kostnaden för socialtjänsten totalt. I kostnaden för det familjerättsliga arbetet ingår de insatser som utförs med stöd av Föräldrabalken och SoL, t ex i form av familjerådgivning, fastställande av faderskap, samarbetssamtal, utredning och avtal om vårdnad, boende och umgänge. Nettokostnad, kr/invånare Med nettokostnad avses kostnad enligt ovan minus övriga intäkter, t ex avgifter och hyresintäkter. Nettokostnaden för 2008 har dividerats med antalet invånare 31 december Källor Kostnadsuppgifterna har hämtats från kommunernas räkenskapssammandrag för 2008 och uppgiften om antalet invånare från SCB:s befolkningsstatistik. SoL Socialtjänstlagen HSL Hälso- och sjukvårdslagen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LASS Lagen om assistansersättning Teckenförklaringar (0) Värdet är noll (..) Uppgift saknas (.) Värde kan ej förekomma (x) Antalet observationer är 1, 2 eller 3 eller ingår i en summa av tal där ett av talen är 1, 2 eller 3. 27

28 Tabell 1 Socialtjänst Kostnad totalt och per invånare 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Län Socialtjänsten totalt Kommun Kostnad Kostnad Andel av Andel av kostnad för socialtjänsten totalt, % Nettokostnad, kronor/invånare mnkr kr/inv kommun- Äldre och Individ- och Familje- Totalt Äldre och Individ- och Familjeens totala funktions- familje- rätt funktions- familje- rätt kostnad, % hindrade omsorg hindrade omsorg Riket Summa Stockholms län Botkyrka ,9 74,2 25,3 0, Danderyd ,5 92,6 6,9 0, Ekerö ,5 83,7 16,0 0, Haninge ,6 76,1 23,5 0, Huddinge ,5 73,6 25,6 0, Järfälla ,4 79,5 19,8 0, Lidingö ,8 93,1 6,7 0, Nacka ,8 78,4 20,3 1, Norrtälje ,7 87,6 12,0 0, Nykvarn ,2 81,7 17,9 0, Nynäshamn ,2 80,7 18,9 0, Salem ,8 79,2 20,0 0, Sigtuna ,8 76,4 23,1 0, Sollentuna ,9 79,5 20,1 0, Solna ,4 78,9 20,6 0, Stockholm ,2 77,2 22,6 0, Sundbyberg ,4 81,8 18,1 0, Södertälje ,8 72,0 27,6 0, Tyresö ,2 77,3 22,3 0, Täby ,8 84,0 15,9 0, Upplands-Bro ,4 78,1 21,1 0, Upplands Väsby ,2 78, Jämförelsetal för socialtjänsten

29 Tabell 1 Socialtjänst Kostnad totalt och per invånare 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Län Socialtjänsten totalt Kommun Kostnad Kostnad Andel av Andel av kostnad för socialtjänsten totalt, % Nettokostnad, kronor/invånare mnkr kr/inv kommun- Äldre och Individ- och Familje- Totalt Äldre och Individ- och Familjeens totala funktions- familje- rätt funktions- familje- rätt kostnad, % hindrade omsorg hindrade omsorg Vallentuna ,6 84,9 14,6 0, Vaxholm ,9 87,4 12,1 0, Värmdö ,3 79,6 19,5 0, Österåker ,0 84,0 15,6 0, Uppsala län Enköping ,1 81,7 17,6 0, Heby ,9 86,9 12,5 0, Håbo ,5 72,4 26,9 0, Knivsta ,9 81,4 18,1 0, Tierp ,2 82,0 17,7 0, Uppsala ,8 76,9 22,8 0, Älvkarleby ,4 86,1 13,7 0, Östhammar ,1 88,8 10,8 0, Södermanlands län Eskilstuna ,5 75,4 24,3 0, Flen ,8 83,0 16,8 0, Gnesta ,6 84,7 15,2 0, Katrineholm ,2 84,7 15,0 0, Nyköping ,8 86,0 13,6 0, Oxelösund ,2 78,0 21,7 0, Strängnäs ,1 83,3 16,2 0, Trosa ,6 88,6 11,2 0, Vingåker ,0 85,8 14,0 0, Jämförelsetal för socialtjänsten

30 Tabell 1 Socialtjänst Kostnad totalt och per invånare 2008 Kostnad = bruttokostnad - (interna intäkter + försäljningsintäkter från andra kommuner och landsting) Län Socialtjänsten totalt Kommun Kostnad Kostnad Andel av Andel av kostnad för socialtjänsten totalt, % Nettokostnad, kronor/invånare mnkr kr/inv kommun- Äldre och Individ- och Familje- Totalt Äldre och Individ- och Familjeens totala funktions- familje- rätt funktions- familje- rätt kostnad, % hindrade omsorg hindrade omsorg Östergötlands län Boxholm ,5 85,0 14,6 0, Finspång ,9 85,4 14,2 0, Kinda ,6 89,2 10,5 0, Linköping ,9 75,5 24,2 0, Mjölby ,0 85,9 14,0 0, Motala ,5 83,1 16,7 0, Norrköping ,9 75,4 24,6 0, Söderköping ,6 85,8 13,8 0, Vadstena ,4 88,6 11,2 0, Valdemarsvik ,6 86,8 13,2 0, Ydre ,4 93,0 6,5 0, Åtvidaberg ,6 87,6 12,4 0, Ödeshög ,4 84,7 15,1 0, Jönköpings län Aneby ,6 81,1 18,4 0, Eksjö ,2 86,2 13,6 0, Gislaved ,4 84,1 15,4 0, Gnosjö ,3 87,0 12,8 0, Habo ,2 84,2 15,6 0, Jönköping ,6 81,7 18,1 0, Mullsjö ,0 84,6 15,0 0, Nässjö ,9 84,2 15,6 0, Sävsjö ,0 89,5 10,5 0, Tranås ,0 84,6 15,3 0, Vaggeryd ,9 90,9 9,1 0, Jämförelsetal för socialtjänsten