Framtidsbygden. Rapport från Folkpartiet liberalernas landsbygdsgrupp

Transkript

1 Framtidsbygden Rapport från Folkpartiet liberalernas landsbygdsgrupp 1

2 Landsbygdsgruppens förslag: Förstatliga den svenska skolan för en likvärdig utbildning i hela landet Ge tillgång till musik- och kulturskola för alla barn. Förbättra samordningen av distansutbildningar med hög kvalitet. Prioritera åtgärder för integration och jämställdhet i det svenska landsbygdsprogrammet. Öka tillgängligheten till kvinnojoursverksamhet. Använd EU:s regionalfond, socialfond och fonden för landsbygdsutveckling bättre, i synnerhet för kapitalförsörjning. Se över reseavdraget, stoppa fusket och höj avdraget för de som verkligen behöver. Förbättra flexibiliteten mellan kommungränser genom ett nationellt kollektivtrafikkort. Öka statens ansvarstagande för bredbandsutbyggnad över hela landet. Inför en nationell livsmedelsstrategi för säkrare mat. Värna allemansrätten från utnyttjande. Gör det enklare att bygga i strandnära områden. Utred möjligheten för dubbel folkbokföring. Höj kompetensen och utöka möjligheterna i att genomföra upphandlingar, så stora företag inte ensidigt gynnas. Valfrihet är ett viktigt verktyg för ökad mångfald och kvalitet Öka den nationella styrningen av sjukvården. Folkpartiet tillsatte under början av 2013 en landsbygdspolitisk arbetsgrupp i syfte att lyfta politiska förslag som kan möta de särskilda förutsättningar som råder i landets glest befolkade delar. Folkpartiets landsbygdspolitiska grupp jobbar för att hitta fler lösningar som gör att människor kan ha förutsättningar att bo där de vill, såväl i storstad som i glesbygd och mindre tätorter. Nina Larsson, partisekreterare och riksdagsledamot, Värmlands län Marit Paulsen, EU-parlamentariker, Bryssel Anita Brodén, riksdagsledamot, Norra Älvsborgs län Jens Sundström, oppositionslandstingsråd, Norrbottens län Nicke Grahn, kommunpolitiker, Västerbottens län Börje Helgesson, kommunpolitiker, Kalmar län 2

3 Landsbygdens möjligheter Den svenska landsbygden är full av möjligheter. När landsbygden beskrivs i media framställs den ofta som en plats för rekreation och avkoppling. Samtidigt framställs landsbygden och dess befolkning stundtals som handlingsförlamad och passiviserad. Den svenska landsbygden är vacker med Götalands slättlandskap, Svealands sjöar och Norrlands fjäll. Men den svenska landsbygden är mer än blomstrande landskap. På många orter finns en blomstrande företagsanda. Ett exempel är Ludvika kommun, en kommun i de södra delarna av Dalarna. Kommunen kännetecknas av stark företagsanda. Där finns ABB, bryggeriet Spendrups i Grängesberg och turistmålet Säfsen. Kommunen har en lägre arbetslöshet än i riket som helhet. Med det har Ludvika kommun bevisat att en landsbygdskommun kan ha flest högskoleingenjörer per capita och lyckas inom både industri-, förädling- och upplevelsebranschen. En av Sveriges idag snabbast växande kommuner, med under invånare, är Åre. Den jämtländska kommunen har sedan 1970-talet stadigt ökat sin befolkning. Orten Åre, med lite över 1000 invånare, arrangerade 2007 VM i alpin skidsport och man diskuterade under en period ett olympiskt spel år 2022 i Stockholm och Åre. Kommunen har länge varit i toppen över svenska kommuner där besöksnäringen genererar mest intäkter. Åre kommun är också en av de kommuner med högst andel nystartade företag. Åre och Ludvika är två exempel på kommuner där man tagit tillvara på invånarnas företagaranda och drivkraft. En kommun med högt nyföretagande tyder på ett engagemang från människorna på orten. Det engagemanget är grundbulten i en bygds framgång. Framgången behöver inte vara så omfattande som att arrangera ett olympiskt världsmästerskap. Det kan vara en gemensam ansträngning för att få en bensinmack till bygden som invånarna i det västgötska Tun genomförde. Det kan vara en enskild eldsjäl som via engagemang och vilja fått liv i en lanthandel, eller ett gott samarbete mellan olika samhällsaktörer som resulterade i en travbana i Tingsryd. Ur engagemang och vilja skapas möjligheter. 3

4 Landsbygdens utmaningar Även om den svenska landsbygden är full av möjligheter står den också inför stora utmaningar. Sverige är till ytan ett stort land men med en liten befolkning. Stad och land är beroende av varandra. Urbaniseringen skapar utmaningar för både stad och land. Inte sällan är de personer som lämnar landsbygden till förmån för de större städerna de som precis lämnat utbildningssystemet och som antingen via arbete eller eftergymnasiala utbildningar flyttar till annan ort där arbetstillfällena är fler. Konsekvenserna blir en demografisk utveckling som innebär att yngre inkomststarka grupper försvinner från landsbygden. Kvar blir en allt äldre befolkning som ska finansiera och upprätthålla en tillfredsställande samhällsservice. Överkalix är ett exempel på en kommun som står inför dessa utmaningar. Kommunen beräknas tappa nästan 25 procent av sin befolkning fram till 2035, och man har redan idag landets högsta medelålder. Överkalix kommunala nyckeltal gällande kommuninvånarnas utbildningsnivå, ohälsotal, inkomstnivå och arbetslöshetssiffror är mycket dåliga. Den negativa befolkningsutvecklingen och den demografiska utvecklingen är en ond cirkel där det stundtals kan vara svårt att peka på vad som är orsak och vad som är verkan. Kommuner med under invånare kommer i snitt att tappa 8,2 procent av dess invånare under de kommande tolv åren. Detta sätter många kommuner i en svår situation där finansiering av kommunens åtaganden och kompetensförsörjning av detsamma äventyras. Samhällen förändras. En del orter som blomstrade för hundra år sedan är historia idag. Så har historien sett ut och så kommer framtiden att se ut. Som liberaler är värnandet om människors makt över sin egen situation och möjlighet att skapa sin egen framtid vår utgångspunkt. Urbanisering bygger i grunden på människors fria val och det välkomnar vi. Men de utmaningar som följer i spåren av denna utveckling vill vi bemöta. Utmaningarnas komplexitet skiljer sig inte enbart mellan stad och land. De skiljer sig också mellan norr och söder, öst och väst och mellan unga och äldre. 4

5 Utbildning Kunskap och bildning ger människor ökad makt över sin egen situation och möjligheter att påverka sin framtid. I ett liberalt samhälle är därför utbildning och kunskap så viktig då det ger varje individ de verktyg hen behöver för att förverkliga sina livsdrömmar. Utbildning erbjuder inte enbart en tankemässig frigörelse, utan är också ett av samhällets bästa instrument för social rörlighet. Klassresan börjar i klassrummet - oavsett var man bor. Utbildningsnivån är idag generellt sett lägre på landsbygden än i städerna. Det finns en tydlig risk att i hem och samhällen där utbildningsnivån generellt är lägre än genomsnittet i resten av landet så ställs lägre krav på eleverna, vilket minskar den sociala rörligheten. Därför är en skola med tydligt kunskapsfokus och höga krav på kvalitet så viktig för landsbygden. I kommuner där varsel och avfolkning är vardag blir konsekvensen en åldrad befolkning med ett minskat skatteunderlag. Detta leder till att resurserna minskar och eleverna i dessa kommuner riskerar få en försämrad kvalitet på sin undervisning. Kvalitén i skolan är idag i stor utsträckning beroende av vilken kommun man bor i. Kommunaliseringen av den svenska skolan har varit ett misslyckande där många elever i landsbygdskommuner har fått betala det högsta priset. Den allvarliga, om än väntade, nedgången för elevernas resultat i PISA 2012 visar det. Sveriges 290 kommuner kan inte, var för sig, förbättra undervisningen tillräckligt för att vända utvecklingen uppåt igen. Därför vill Folkpartiet införa ett modernt statligt huvudmannaskap. För bildning och kreativt tänkande är kultur viktigt. När befolkningsunderlaget minskar riskerar det kulturella utbudet på landsbygden att minska. Ett exempel är att tillgängligheten till kulturskolor minskar. Vi föreslår därför att den kulturella tillgängligheten stärks på landsbygden, då ett levande kulturliv, genom såväl kulturskolor som bildningsverksamhet och digitalt kulturutbud har en avgörande betydelse för val av boendeort- och utveckling av bygder. Därför vill vi arbeta för att barn i alla Sveriges 290 kommuner ska ha tillgång till en musik- och kulturskola. Det livslånga lärandet och folkbildningen har en lång tradition i det svenska samhällslivet. Det var liberaler som var med och lanserade folkbildningstanken och folkbildningen har alltid varit, och är fortfarande, en viktig liberal kärnfråga. Folkbildningen har med dess självständiga roll givit människor ny och ökad kunskap och bidragit till en demokratisk samhällsutveckling. Den högre utbildningen måste präglas av hög kvalitet, oavsett om det är stora universitet eller mindre högskolor. Men direkt geografisk tillgänglighet till högre utbildning kan inte tillgodoses överallt. Därför måste man vara beredd att flytta för att kunna fullborda en högre utbildning. De finns dock de för vilka en flytt är omöjlig, ens under en period. Ett alternativ är istället att söka sig till utbildningar som kan genomföras på distans. Men såväl kvaliteten som tillgängligheten till distansutbildningar varierar och behöver därför bli bättre, därför borde dessa utbildningar samordnas nationellt. Förstatliga den svenska skolan för en likvärdig utbildning i hela landet Ge tillgång till musik- och kulturskola för alla barn. Förbättra samordningen av distansutbildningar med hög kvalitet. 5

6 Integration och jämställdhet Företagarstatistiken visar att kvinnor på landsbygden driver och startar företag i mycket lägre utsträckning än kvinnor i storstäderna. Det tidigare näringsförbudet inom vård- och omsorgsbranschen har varit hämmande för det kvinnliga företagandet. Landsbygdens utvecklingspotential är beroende av att jämställdhet, mångfald och tolerans ökar då detta tydligt stärker konkurrenskraften. Landsbygden behöver fler invånare i arbetsför ålder. Fler företagare och anställda med utländsk bakgrund kan utveckla landsbygdens produkter, tjänster och råvaror. Det svenska landsbygdsprogrammet kan bidra till detta. Det nya sjuårsprogrammet som under kommande året fastställs bör innehålla åtgärder för ett stärkt kvinnligt företagande och för en ökad integration. Att inställningen idag är inriktad på vad den enskilde kan bidra med, och inte vilket bidrag den kan få, är rätt väg framåt. Att våra socialförsäkringssystem är allmänna och ställer krav på att man skall söka sig dit det finns arbete kan öppna möjligheter att täcka kompetensbehov på landsbygden och få fler i arbete. En levande landsbygd är en jämställd landsbygd som präglas av mångfald. För att förbättra möjligheten till ett ökat kvinnligt företagande kan kommuner se över om en del kommunala tjänster kan göras av andra aktörer. Detta är viktigt då de kommunala välfärdstjänsterna oftast är kvinnodominerade. Det ger effektivare användning av skattebetalarnas pengar och skapar nya företag genom att framförallt många kvinnor får chansen att, i egen regi, få utlopp för sitt engagemang och sin kompetens. Det borde vara människors intressen som sätts i centrum, inte kommunens. Det viktiga är inte vem som utför den kommunala servicen till medborgarna, utan servicens innehåll. Undantag måste gälla från verksamhet som berör myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och lagstadgad verksamhet som utförs av kommunen. Invandringen kan vara nyckeln för mindre orter och byar på landsbygden. Att skolor, vårdcentraler och butiker måste stänga beror på ett för dåligt underlag av brukare och kunder. Att det kommer fler och nya personer till en ort kan rädda en byskola eller öka omsättningen på den lokala matvarubutiken. Föreningslivet har en stor roll att spela för integrationen. På en idrottsplan är språket och bakgrunden sekundär och behovet av nya medlemmar är stort bland landsbygdens föreningar. Dock finns det två problem, dels att föreningarnas uppsökande verksamhet inte alltid fungerar gentemot personer med internationell bakgrund och dels att idrott ibland är en kostnadsfråga. På den svenska landsbygden finns det bitvis dålig tillgång till kvinnojourer. Problematik innefattande fruimport, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och hot finns proportionellt i lika hög utsträckning som i städerna. Problemet med fruimport och mycket utsatta kvinnor som lämnas åt sitt öde i ett samhälle de inte känner till måste angripas. Flertalet åtgärder har gjorts för att stärka det kommunala ansvaret och de kommunala ersättningarna till kvinnojourer, men det krävs mer. För att stärka landsbygdens arbete med dessa frågor bör tillgängligheten till kvinnojoursverksamhet öka och alla kommuner ska samverka med och ge stöd åt kvinnojourer. Prioritera åtgärder för integration och jämställdhet i det svenska landsbygdsprogrammet. Öka tillgängligheten till kvinnojoursverksamhet. 6

7 Tillväxt och infrastruktur Företagande är förutsättningen för en levande landsbygd där entreprenörer och företagare skapar både arbetstillfällen, samhällsservice och öppna landskap. Grunden för att nå en ökad befolkningstillväxt är att ha ett bra företagsklimat. En politik för ett bra företagsklimat är också en satsning på den svenska landsbygden. Att fortsatt behålla låga skatter på arbete, en flexibel arbetsmarknadslagstiftning, konkurrenskraftiga företagarvillkor och minskad regelbörda är viktigt för både stad och land. Bredbandet är idag lika viktig del i infrastrukturen som el- och vägnätet. En god uppkoppling är viktigt för såväl privatpersoner som för företag. En snabbare bredbandsutbyggnad är oerhört viktigt för landsbygdsutveckling. Statens huvudsakliga uppgift på området bör vara att skapa förutsättningar genom att undanröja hinder för utvecklingen, men även att stötta där lönsamheten för utbyggnad är bristfällig. Flexibla tekniska lösningar krävs, med såväl statliga som EU-finansierade medel, och statens ansvar bredbandsutbyggnad över hela landet bör öka. 7

8 Bilen är mycket viktig på landsbygden, där sällan andra alternativ finns. Reseavdraget är en bra stimulans för att förstora arbetsmarknadsregioner och göra det möjligt för fler människor att arbeta. Reseavdraget används dock i stor utsträckning av personer som har alternativa resmöjligheter, vilket innebär felaktigheter vid avdragets nyttjande. Enligt Skatteverket är närmare hälften av avdragen felaktiga. Med en större efterlevnad av regelverket skulle dessa pengar kunna användas på ett mer effektivt sätt som gynnar de som bor på landsbygden. Avdraget kostar statskassan tiotal miljarder varje år och dess legitimitet och verkan för landsbygdsutveckling kan stundtals ifrågasättas. En bättre samordning mellan och över kommungränser behövs för att klara av medborgarnas framtida krav på ett flexibelt samhälle där gränser betyder mindre. Därför vore det positivt att, exempelvis SKL, verkar för att ta fram en gemensam teknisk plattform för ett nationellt kollektivtrafikkort. Medborgarnas service måste sättas framför kommunala och regionala system. Turismen är en av Sveriges framtidsnäringar. Branschen sysselsätter idag personer och den kommer att fortsätta växa inom överskådlig tid. Denna utveckling är en möjlighet för landsbygden då landsbygds- och upplevelseturism är en stor del av det som turister idag efterfrågar. De turister som kommer till Sverige kommer vanligtvis från våra europeiska grannländer. EU har öppnat stora möjligheter för besöksnäringen genom den fria rörligheten. Utan turismen skulle servicen vara begränsad på många orter runt om i Sverige. Restaurang-, butiks- och evenemangsutbudet skulle vara betydligt mer begränsat. Turismen ger, utöver arbetstillfällen och intäkter, också ett ökat utbud för många bofasta. För att möta branschens tillväxt krävs det en bra samordning bland berörda myndigheter och likvärdiga konkurrensvillkor. Den svenska landsbygdsbaserade basindustrin är beroende av handel och långsiktiga spelregler. En grundbult för långsiktighet och konkurrenskraft är goda förutsättningar gällande energiförsörjning, infrastruktur och ekonomi. Basindustrin står för mer än en fjärdedel av de svenska exportintäkterna och utgör en avsevärd del av den svenska bruttonationalprodukten. För att minska handelshinder och långsiktigt förbättra ekonomiska spelregler bör Sverige införa euron som valuta. Det skulle underlätta den svenska basindustrins konkurrensmöjligheter i den internationella handeln. EU:s regionalfond, socialfond och fonden för landsbygdsutveckling bör användas mer strategiskt och långsiktigt. Det behövs bättre samordning med övriga insatser för regional utveckling. Det måste bli enklare att söka EU-medel, och all onödig byråkrati både inom EU och inom ansvariga svenska myndigheter måste bort. Övergången från traditionella bidrag till förmån för regionala, återinvesterande EU-finansierade fonder för riskkapital, mikrolån och lånegarantier måste utvecklas vidare. Inte minst den nya möjligheten att använda landsbygdsutvecklingsmedel för kapitalförsörjning bör anammas, eftersom marknaden inte sällan sviker den svenska landsbygden. Använd EU:s regionalfond, socialfond och fonden för landsbygdsutveckling bättre, i synnerhet för kapitalförsörjning. Se över reseavdraget, stoppa fusket och höj avdraget för de som verkligen behöver. Förbättra flexibiliteten mellan kommungränser genom ett nationellt kollektivtrafikkort. Öka statens ansvarstagande för bredbandsutbyggnad över hela landet. 8

9 Jordbruk,fiske, jakt och skogsbruk De gröna näringarna levererar, utöver förstklassiga livsmedel och skogsprodukter, kollektiva nyttigheter såsom biologisk mångfald, öppna landskap, värdefullt kulturarv och förnybar energi. Med den ökade efterfrågan på ovanstående är det problematiskt att den svenska produktionen minskar. Vi måste skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk, ett verktyg kan vara en ny livsmedelsstrategi. En sådan livsmedelsstrategi bör skapa förutsättningar för säkrare mat, lyfta jordbruksmarkens värde och belysa jordbrukets inverkan för de kollektiva nyttigheterna. Flertalet aktörer behöver vara delaktiga för att ta fram en dylik strategi. Den svenska allemansrätten är en unik sedvanerätt. Möjligheten att få fritt vandra genom skog och mark skapar en vana och omtänksamhet för naturen. Men rättigheten att få plocka lite bär till hemmet utnyttjas idag av stora kommersiella bolag som rensar flertalet hektar på dess tillgångar. Markägaren som sköter om och upprätthåller marken får inte en krona i ersättning för överutnyttjande. En lagstiftning som stärker allemansrätten är strandskyddet. Strandskyddet är en viktig lagstiftning som garanterar rätten för allmänheten att ta sig till strandområden, som skyddar växter och djur och därmed stärker den biologiska mångfalden. Idag omfattar strandskyddet nästintill varje bäck, dike och sjö i hela landet. Det innebär stora problem för många av Sveriges landsbygdskommuner vars möjlighet att utnyttja boendemiljöer i vackra naturområden därmed begränsas. Det är rimligt att reglerna tillämpas med anpassning till att verkligheten ser annorlunda ut på Västkusten jämfört med i Norrlands inland. Det ska vara enklare att få bygga strandnära i landsbygdsområden med lågt exploateringstryck, samtidigt som restriktivitet fortsatt ska råda i områden med högt exploateringstryck. Folkpartiet medverkade i hög grad till vi fick nya strandskyddsregler som tillämpats sedan 2009 där syftet låg i linje med detta. Det är viktigt med uppföljning så att avsikten med lagstiftningen får genomslag och att tillämpningen är likvärdig över hela landet. Den svenska skogen är en viktig bas för vårt välstånd, men är också är viktig som rekreationsplats. Fisket, jakten och skogsbruket är alla viktiga inslag och nödvändiga delar i turismen, exporten, fritiden och för sysselsättningen runt om i landet. Den svenska skogen står inför stora utmaningar. Det handlar bl.a. om att anpassa sig till mindre en pappersanvändning. Därför är det viktigt att skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion tillvaratas. EU-stöden för landsbygdsutveckling riktar sig såväl till bönder som till företrädare för andra verksamheter på landsbygden. De stöd som framförallt riktar sig till bönder är t.ex. ersättning för kollektiva nyttigheter som öppna landskap och bevarande av den biologiska mångfalden, samt för investeringar och kortare livsmedelskedjor. I kommande landsbygdsprogram har EU:s medlemsländer möjlighet att inkludera flera stöd. Stöd som inte enbart är riktade mot bönder utan generellt till landsbygdens utveckling. Framförallt handlar det om stöd till affärsutveckling samt grundläggande samhällstjänster och förnyelse av landsbygdsorter. Stöd till investeringar i kultur- och naturarv samt fritid- och rekreation är också inkluderade. Inför en nationell livsmedelsstrategi för säkrare mat. Värna allemansrätten från utnyttjande. Gör det enklare att bygga i strandnära områden. 9

10 Välfärd Tillgång till offentlig service varierar kraftigt beroende på var i landet man bor. Det kan gälla allt från post och apotek till bank och dagvaruhandel. Förändringarna beror på att människor flyttar från mindre orter och att efterfrågan på olika tjänster därmed också minskar. I framtidens Sverige kommer det behövas mer effektiva och flexibla lösningar för att ge alla invånare en likvärdigt god samhällsservice. Det kan röra sig om offentliga servicekontor eller att lantbrevbärare inte enbart har med sig post utan även medicin, eller en flaska vin. Lagen om offentlig upphandling ska garantera att näringsidkare på rättvisa villkor skall konkurrera med varandra för offentliga köp och investeringar. Utfallet visar tyvärr att mindre företag trängs undan i stora upphandlingar. Nya direktiv från EU kommer att göra det möjligt att både värna effektiv konkurrens med pris och kvalitet, men samtidigt låta till exempel miljö och djurskydd spela en större roll. Framförallt behöver upphandlarkompetensen bland kommuner, landsting och myndigheter förbättras så att upphandlingar inte missgynnar mindre företag. Många kommuner tampas med sviktande ekonomi. Ibland är det en konsekvens av demografiska effekter. Andra gånger är det ett resultat av kommunala felprioriteringar. Oavsett anledning blir konsekvensen en ond spiral som slår emot befolkningen och tillväxten. Staten ska underlätta för de kommuner som vill gå samman för att höja kvaliteten på servicen och minska sårbarheten. Äldreomsorgen bör bli ett område där valfrihet och mångfald står i centrum. Redan idag så kompletteras den kommunala äldreomsorgen av privata eller kooperativa och ideella alternativ på en del platser. Men valfriheten är sämre i äldreomsorgen än i andra offentliga sektorer. Om vi flyttar makten från politiker och personal på kommunkontoret till de äldre och deras anhöriga så kommer kvalitén att öka i takt med valfriheten. Den långsiktiga finansieringen för äldreomsorgen, i synnerhet i områden där den demografiska utvecklingen ställer stora krav, måste säkerställas. En möjlig framtida väg kan vara ett större statligt ansvarstagande för finansieringen genom exempelvis äldreomsorgspeng eller andra åtgärder som möter de utmaningar som råder i många kommuner. Alla människor ska garanteras en jämlik vård i hela landet. Idag råder det alltför stora skillnader mellan landsting och vårdgivare när det gäller medicinska resultat och behandlingsformer. Det krävs åtgärder för att hantera de regionala skillnaderna och behovet av kraftsamling kring den högspecialiserade vården. För att komma tillrätta med dessa utmaningar krävs en ökad nationell styrning av sjukvården. Människor är idag mer flexibla än tidigare. Mot bakgrund av att vi fått det bättre och bättre så har allt fler investerat i fritidshus där de varma sommarmånaderna kan spenderas. Kommuner som tar emot sommarresenärer står för en stor kommunal service som till viss del är obetald, då månadslånga sommargäster utnyttjar dessa utan att betala skatt i kommunen. Att möjliggöra en mer modern folkbokföring där man kan vara skriven på mer än ett ställe kan ge kommuner i glesbygden möjligheten att få betalat för sin service. Utred möjligheten för dubbel folkbokföring. Höj kompetensen och utöka möjligheterna i att genomföra upphandlingar, så stora företag inte ensidigt gynnas. Valfrihet är ett viktigt verktyg för ökad mångfald och kvalitet Öka den nationella styrningen av sjukvården. 10