Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för verksamhetsåret

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för verksamhetsåret enligt nya skollagen kap. 6 (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen (2006:1083) I enlighet med Skolverkets föreskrifter har rektor, lärare, kurator och elever hjälpts åt att ta fram en likabehandlingsplan för att skapa en trygg skolmiljö Upprättad februari 2010 Senast reviderad oktober 2013 Gäller t.o.m. september 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision - personal s 3 2. Vision - elever s 3 3. Trivselregler på Humfryskolan i Lund s 4 4. Så gör vi om någon utsätts för kränkande behandling s 5 5. Om vårt arbete inte fungerar? s 6 6. Kartläggning - hur vet vi hur det är? s 6 7. Resultat och analys av förra årets kartläggning - hur var det då? s 6 8. Årets förbättringsområden - våra mål s 7 9. Vad ska vi göra för att nå våra mål? s Definitioner och begrepp s 9 2

3 1)Vision - personal På Humfryskolan ska alla känna sig trygga. Det ska råda ett demokratiskt förhållningssätt, och alla ska känna att deras röst blir hörd. Alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska motarbetas enligt denna likabehandlingsplan. Var kan du vända dig? Mentorer: Madelen Johansson: madelen@humfryskolan.se, Torbjörn Andersson: tobbe@humfryskolan.se, Ellen Spens: ellen@humfryskolan.se Christophe Viala: christophe@humfryskolan.se 2) Vision - elever För att en skola ska vara perfekt och alla ska trivas så ska det aldrig förekomma bråk, tjafs och andra liknande saker. En elev ska aldrig behöva känna sig utstött av att en eller flera andra elever säger taskiga saker till hen. Alla har samma rätt till allt som händer på skolan och alla utflykter och klassresor som eleverna ska åka på. Ingen mobbning ska ske mellan Rektor: Julia Ljungberg: julia@humfryskolan.se, Kurator: Annika Kristland: annikakurator@humfryskolan.se, Skolsköterska: Ingrid Wahldén: ingrid.wahlden@elevsupport.se eleverna och alla ska trivas och må bra när de åker till skolan på morgonen. Det är meningen att skolan ska vara en rolig plats att vara på, där man lär sig saker hela tiden. Om någon blir kränkt eller diskriminerad är det ingen rolig plats längre. Därför ska alla respektera varandras åsikter, hur man ser ut, var man kommer ifrån eller andra yttringar som kan vara kränkande. Ingen ska behöva känna sig ensam när man är i skolan, utan alla ska ha någon att vara med. Bara för att man inte har samma personlighet och samma intressen som andra på skolan, så har man ändå samma rätt och man ska ändå bli lika behandlad oavsett. Länktips!

4 3) Trivselregler på Humfryskolan i Lund Beslutade tillsammans med elever och lärare, sammanställd den 11 oktober Vi behandlar andra såsom vi själva vill bli behandlade och vi accepterar aldrig trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling mot någon Vi skrattar inte åt någon när den gör fel Vi skapar arbetsro i klassrummet Vi pratar med lugn och på en behaglig ljudnivå Vi hjälper den som behöver hjälp Vi låter inte egen ilska gå ut över andra Vi slåss inte Vi använder ett trevligt språk Vi säger inte saker till någon annan som kan såra dem Vi gör inte saker mot någon som kan såra dem Vi stänger inte ute/fryser ut någon Vi tillåter alla att vara sig själva Vi lyssnar på den som talar Vi kommer i tid till lektionerna Vi stänger igen datorerna/ipads och lägger undan mobiltelefonerna vid lektionsstart Vi lyssnar på musik i hörlurar när läraren tillåter det vid enskilt arbete Vi städar undan efter oss, ställer tillbaks saker vi använt på den plats där vi tog dem Vi är rädda om andras och skolans saker Vi har mat och dryck utanför klassrummet och långt ifrån datorerna/ipads Vi lämnar ytterskorna i hallen Om vi gjort fel står vi för det, ber om ursäkt och lär oss av misstaget Policy kring internet: Vi fotograferar eller filmar inte på skolan utan att fråga personerna som kommer med på bilden/filmen om lov Vi publicerar inte bilder eller filmer skapade under skoltid på något media alls (tex Facebook, Skype, bloggar, mms, Youtube och liknande) utan att fråga de som är med på bilden/ i filmen, samt en lärare om lov. Läraren måste ge sitt godkännande först, oavsett vad övriga på bilden tycker. Tips kring digitala kränkningar! ( Berätta så fort som möjligt för någon vuxen om du eller någon annan blir utsatt Spara de kränkande eller hotfulla mailen, chatten och sms:en, så att de kan spåras Märker du att någon blir utsatt, säg ifrån och visa att du inte ställer upp på kränkningar Tänk efter vad du själv lägger ut digitalt och vad du sprider vidare. Man har lika stort ansvar på nätet som någon annanstans. Respekt är ett nyckelord, både IRL och på nätet. 4

5 4) Så här gör vi om någon utsätts för kränkande behandling Om någon elev utsätter någon annan för kränkande behandling eller trakasserier kommer vi att agera direkt enligt konsekvenstrappan nedan. Konsekvenstrappans syfte är att det ska vara tydligt för elever, vårdnadshavare och personal hur vi gör när något inträffar. I de allra flesta fall är det bara de parter som är inblandade som märker av vår arbetsgång och så ska det vara! Om en elev upprepade gånger bryter mot övriga trivselregler kommer vi också att arbeta efter konsekvenstrappan. Bilden visar också vem som är ansvarig för att arbetet startas och sedan följs upp. Steg 4: Kontakt med utomstående myndigheter så som socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, kommun. Steg 3: Elevvårdskonferens med elev, vårdnadshavare, rektor/elevhälsa. Ärendet följs upp av rektor. Steg 2: Möte med elev/elever, vårdnadshavare, lärare, mentor. Överenskommelse dokumenteras och följs upp. Steg 1: Samtal med lärare som kontaktar vårdnadshavare inom 24 h. Uppföljning sker inom en vecka. Händelsen dokumenteras i form av en incidentrapport av läraren. Om du upplever att du blivit kränkt av någon och berättat för någon vuxen, SKA den vuxne berätta hur den ska ta tag i det och senare följa upp det med dig. Steg 1: Den lärare som ser eller först får kännedom om det som inträffat är också den lärare som pratar med de inblandade eleverna. Läraren ska försöka utreda vad som hänt och få en så bred bild som möjligt. Inom 24 timmar ska denna utredning vara påbörjad och läraren ska också kontakta vårdnadshavarna. Det läraren ser och får veta skrivs i en incidentrapport. Inom en vecka ska läraren följa upp händelsen och stämma av med eleven/eleverna. Steg 2: Om situationen inte har förbättrats under veckan kallar läraren eleven/eleverna, vårdnadshavarna och mentorerna till ett möte. Under mötet diskuteras en överenskommelse fram. Överenskommelsen dokumenteras och följs upp. Steg 3: Om överenskommelsen inte följs eller ytterligare åtgärder krävs kallar rektor eleven/ eleverna, vårdnadshavarna och elevhälsan till en elevvårdskonferens. Rektorn följer upp mötet. Steg 4: Skolan anser att det behövs extern hjälp för att få stopp på situationen eller problemen och kontaktar då t ex socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin eller kommunen. Under tiden arbetar skolan vidare med de tre första stegen. 5

6 5) Om vårt arbete inte fungerar? Om du som elev inte tycker att det fungerar, om vi på skolan inte lyssnar eller gör fel, ska du prata med dina vårdnadshavare. Då är det viktigt att dina vårdnadshavare kontaktar skolan för att vi ska försöka lösa problemet tillsammans. Om elev och/eller vårdnadshavare inte är nöjda med skolans respons och förslag på lösningar ska man göra ett klagomål som går till huvudman för skolan. Klagomålet mailas till 6) Kartläggning - hur vet vi hur det är? Den kartläggning som vi gjorde under vårterminen 2012 består av tre delar: enkät, karta och intervjuer. Enkäten är digital och har gått ut till alla elever, men inte alla har svarat. En tanke till nästa år är att schemalägga när enkäten ska göras och välja ett tillfälle då vi vet att de flesta eleverna är i skolan. Enkäten består av frågor som rör trivsel, lärande och bedömning och den har använts på skolan i tre år. Vi vill gärna göra om enkäten till nästa år då vi upplever den otydlig, vag och att den har för få svarsalternativ. Vi tror inte att eleverna förstår alla begrepp som finns i den. Det saknas också frågor som direkt kan kopplas till lagtexterna kring diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkningar. Eleverna fick sätta gröna, gula och röda kryss på en kartan över skolans inne- och utemiljö. Gröna kryss markerar platser på skolan där eleven trivs och känner sig trygg. Gula kryss betyder att det ibland känns bra på platsen och ibland inte, medan röda kryss sätts på platser där eleven inte trivs och känner sig otrygg. Eleverna fick också skriva på kartan vad det är som händer på platsen och när det brukar inträffa. Intervjuer genomfördes där eleverna samtalade i grupper om 3-5 elever. De samtalade fritt kring några punkter som vi uppmärksammat från enkäten och kartan. 7) Resultat och analys av förra årets kartläggning - hur var det då? Förra året gjordes kartläggningen i våra gamla lokaler så en del av resultaten är direkt kopplade till lokalerna. Elevgrupperna har också förändrats mycket inför detta läsåret så vissa frågor kan vara inaktuella nu. Dessa punkter blev tydliga på kartläggningen: - trånga och mörka lokaler (Kastanjegatan) - toaletterna känns inte privat/känns otrygga (Kastanjegatan) - rökning framför entréerna (Kastanjegatan) - eleverna känner inte varandra tillräckligt för att samarbeta eller umgås - eleverna vill umgås mer med varandra på rasterna Analysen av resultaten handlar om både lokaler och den psykosociala miljön på skolan. Vad gäller lokalerna har vi nu flyttat till Vipeholm där eleverna har stora och ljusa lokaler och även fler toaletter. Rökning framför entréerna tyckte många elever var ett problem då några rökte precis framför dörren på rasten eller före och efter skolan. Röken kom då in i hallen och några av de yngre eleverna tyckte även att det kändes olustigt att gå förbi de som uppehöll sig där. Vi arbetade mycket med gruppövningar och samarbetsövningar i början av läsåret, men kartläggningen visade att vi inte höll igång arbetet under hela året och med alla klasser. 6

7 8) Årets förbättringsområden - våra mål - Främja gemenskap och vi-känsla - Skapa möjligheter för vårdnadshavares delaktighet och socialt engagemang - Utarbeta ett bättre mätverktyg för vår kartläggning - All personal ska arbeta aktivt med värderingar, normkritiskt förhållningssätt och gruppstärkande övningar i sitt dagliga arbete 9) Vad ska vi göra för att nå våra mål? - Främja gemenskap och vi-känsla Vad gör vi? All personal är ute bland eleverna under hela skoldagen, men under förmiddagsrasten och lunchrasten är en personal också schemalagd som rastvakten. Rastvaktens uppgift är, utöver att röra sig på skolgården, att engagera eleverna i olika rastaktiviteter. Det kan vara att starta en pingismatch, spela kort eller andra spel med eleverna. Vi försöker också i största möjliga mån att åldersintegrera våra projekt och ta med eleverna på aktiviteter utanför skolan där de möts på nya sätt och i nya konstellationer. Det kan vara studiebesök, friluftsdagar, muséer, konstutställningar, konserter etc. Vi ska aktivt arbeta med att alla elever känner varandra och även känner en tillhörighet i skolan. - Skapa möjligheter för vårdnadshavares delaktighet och socialt engagemang Vad gör vi? På alla föräldramöten tar vi upp frågan om hur vårdnadshavarna vill vara delaktiga i de olika frågorna som är aktuella på skolan. Vårdnadshavarna blir också informerade varje år om vårt värdegrundsarbete och ges möjlighet att bidra med tankar och idéer om kommande förbättringar. Vi kommer att fortsätta med våra Humfryträffar där vårdnadshavare, elever och personal umgås och lär känna varandra. Protokollen från de olika elevråden ska läggas på Schoolsoft så att vårdnadshavarna ser vad elevråden arbetar med och beslutar. Även anteckningar och protokoll från pedagogiska diskussioner och fortbildning som sker på skolan ska göras tillgängliga för vårdnadshavarna så att de kan följa skolans arbete som pågår utöver arbetet i klassrummen. - Utarbeta ett bättre mätinstrument för vår kartläggning Vad gör vi? Under de kommande åren ska vi arbeta fram nya enkäter som mäter det vi vill och ska mäta. Enkäterna ska revideras varje år och elever och vårdnadshavare ska vara delaktiga på olika nivå i det arbetet. Utöver enkäterna kommer vi att fortsätta använda intervjuer och kartövningen som ytterligare mätinstrument i vår kartläggning. - All personal ska arbeta aktivt med värderingar, normkritiskt förhållningssätt och gruppstärkande övningar i sitt dagliga arbete Vad gör vi? När det gäller det normkritiska perspektivet måste vi vara aktiva med att ifrågasätta och synliggöra normer som finns hos våra elever, lärare och i samhället i stort. Vi är i nuläget ganska duktiga på det, men vi måste arbeta medvetet med det om det ska bli förankrat och fortsätta även vid personalbyte. T ex kan vi medvetet inte utgå från vita, kristna, heterosexuella när vi tar exempel i undervisningen eller i diskussioner. Vi behöver också granska de läromedel vi använder och framför allt det digitala material eleverna använder över nätet. Här är normkritik extra viktigt för våra elever. I övrigt är det viktigaste att vi har ett klimat i våra klassrum som inte är dömande utan tillåtande så att elever vågar uttrycka sina åsikter även om de skulle vara kontroversiella eller olämpliga. Det ger oss 7

8 en chans att bemöta, diskutera och lyfta. Vårt bemötande av eleverna ska alltid vara med respekt och lyhördhet för elevens integritet och kompetens. All personal ska föregå med gott exempel när det gäller våra ordningsregler och vi ska alltid agera när en ordningsregel bryts. Vi försöker att fördela våra lärarresurser där de behövs mest och ändrar schema, tjänstefördelning och struktur ofta för att det ska passa våra elevgrupper. Eleverna ges möjlighet att lära sig och visa sina kunskaper på många olika sätt så att alla får komma till sin rätt. Eleverna har dock i kartläggningen uttryckt önskemål om mer studiero under vissa lektioner och det måste vi ta på allvar och förbättra. Utöver våra läsårsmål ska vi också arbeta främjande, förebyggande, åtgärdande och utvärdera vårt arbete. Främjande arbete: här behöver vi fokusera på att stärka vår vi-känsla på skolan så att eleverna känner sig trygga med varandra och känner gemenskap på skolan. Vi har stora möjligheter att fortsätta vårt arbete med att arbeta åldersövergripande och under förra året har vi arbetat med Humfry-anda. Det innebär att eleverna har fått arbeta i grupper med att ta fram vilken stämning de vill ska finnas på skolan. De har sedan gestaltat detta i foton och filmer. Under förra hösten har de sedan fått i uppdrag att leva en känsla i veckan för att konkret arbeta för att skapa den. Vi kan absolut utveckla detta arbete mer under detta läsåret och blanda eleverna ännu mer i våra projekt. Eleverna har också efterlyst mer roliga aktiviteter i skolan så vi har utsett ett trivselråd med representanter från alla klasser. De har i uppgift att hitta på roliga aktiviteter som vi kan göra på skolan för att skapa gemenskap. Det kan t ex vara åka skridskor, leka lekar, ha filmeftermiddag. I det främjande arbetet med personalen är det viktigt med vårt bemötande av eleverna. Vuxna måste alltid ta eleverna på allvar och bemöta deras känslor, åsikter och funderingar med öppenhet. Eleverna ska veta att vi finns till för dem och att de blir sedda och hörda. Ytterligare en sak att förbättra är att träna eleverna i vad det innebär att ha ett öppet och tillåtande klimat i klassrummet, men även utanför. Här måste lärarna arbeta aktivt med värderingsövningar, diskussionsövningar etc. Förutom under det dagliga arbetet i klassrummet så finns också mentorstid på fredagar där vi kan arbeta gruppstärkande. Vi har elevråd på skolan idag som träffas en gång i månaden, men vårt demokratiska arbete kan bli mycket bättre. Elevrådet har fått utökning av både ett trivselråd och ett matråd som skulle göra eleverna mer delaktiga och ge dem mer reel makt. Enligt vår kartläggning anser eleverna att de får vara med och påverka utformningen av uppgifter och hur de ska visa sina kunskaper, men att de inte är särskilt delaktiga i innehållet av undervisningen. Kanske hade ett undervisningsråd kunnat öka delaktigheten. Ytterligare ett förbättringsområde för vår skola är vårdnadshavarnas stöd i likabehandlingsarbetet. Under vårterminen hade vi ett föräldramöte där vi gick genom hur vårt värdegrundsarbete ser ut på skolan och där vi diskuterade vilken roll föräldrarna vill och kan ha i detta. Vi kom då fram till att vi börjar med att ordna Humfrykvällar där ett par vårdnadshavare hjälps åt med att planera en aktivitet där elever, vårdnadshavare och personal kan umgås med varandra. I maj månad ordnades en grill- och brännbollskväll. Förebyggande arbete - vår personal har inte arbetsrum eller personalrum utan vi är med eleverna alltid. Kartläggningen visade dock att vi behöver röra oss mer runt entréerna och vid toaletterna i rasthallen. Vi måste också vara tydligare med att rökning är förbjudet och kontakta föräldrarna om reglerna inte följs. Sedan kartläggningen gjordes har vi bytt lokaler och elevgrupperna är nya, men vår närvaro ute på skolgården kan verka förebyggande mot rökning. Vårt mål med arbetet med likabehandlingsplanen är att våra regler, förväntningar och förhållningssätt ska bli tydliga för elever, personal och vårdnadshavare. 8

9 Åtgärdande arbete - Rutinerna för incidentrapportering och ansvarsfördelningen vid incidenter måste bli tydligare och måste förankras hos personalen. Detta måste också förmedlas till elever och vårdnadshavare så att det blir hur tydligt hur vi agerar i olika situationer. Vi måste också vara tydliga med eleverna om vad vi kommer att göra när de berättar om något och ge dem återkoppling om vad vi gjort. Konsekvenstrappan är ett verktyg som kan hjälpa oss att skapa den tydlighet som krävs. Utvärdera - Under oktober månad tas en ny enkät fram där eleverna varit delaktiga i frågeformuleringen och där vi reviderar den tidigare enkäten. I år kommer även en enkät för vårdnadshavare att tas fram då vi tidigare saknat vårdnadshavarna i vår kartläggning. I januari månad genomförs vår digitala kartläggning av vårt likabehandlingsarbete för både vårdnadshavare och elever. Under februari och mars sammanställs enkäten av elevrådet och rektor och därefter görs uppföljande intervjuer av enkäten. I mars får även vårdnadshavarna återkoppling av resultatet och de ges möjlighet att komma med förslag och idéer på förbättringar. Personalen samlas i juni och formulerar de förbättringsområden som känns mest relevanta inför kommande läsår. 9

10 10) Definitioner och begrepp Samtliga definitioner och begrepp är tagna ur Förebygga främja diskriminering likabehandling i skolan, en handledning av JämO, DO, HO, HomO och BeO 2008, om inte annat uppges i direkt samband med texten. Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar, könsöverskridande eller inte och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/hinder eller sexuell identitet/läggning. Diskriminering Definition av diskriminering enligt Diskrimineringslagen kap 4 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kränkande behandling Definition av kränkande behandling, enligt Skollagen kap. 6 3: ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan till exempel vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (även klotter, e-post, lappar, foto och olika typer av meddelanden) Matriellt (stöld, vandalisering, förstöra saker som är viktiga för någon annan) Sexuella (tafsande, kallas för bög, lesbisk, hora) 10

11 Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga; kön, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/hinder samt sexuell identitet/läggning. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, etc. Annan kränkande behandling är uppträdande som utan att vara kopplade till en diskrimineringsgrund ändå kränker en elevs värdighet. Mobbning kan tex. vara en del av annan kränkande behandling. Mobbing Mobbning kan ur ett sociokulturellt perspektiv ses som en konsekvens av det som sker när barn skapar relationer och denna socialisation pågår hela tiden. Inneslutning och uteslutning. Dessa processer kan dock ske på olika sätt, olika mjukt och hårt. Det är viktigt att man som vuxen är med barnen i dessa processer när de pågår för det är inte lätt att säga till någon vuxen eller be om hjälp hos skolkompisar om man redan känner sig utanför. Det finns många definitioner av vad mobbning är. Vi väljer att här återge två definitioner:! En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Dan Olweus) Med mobbning avser jag medvetna, icke legitima fysiska eller psykiska angrepp och/eller uteslutningar ur gemenskapen som riktas mot en enskild individ i underläge av en grupp vars medlemmar förstärker varandras beteende i interaktionen. (Anatol Pikas) Liksom all form av kränkande behandling eller trakasserier ansvarar skolan för att det inte ska fortgå efter att det upptäckts samt att skolan har utarbetat en plan för att förebygga detsamma. De sju diskrimineringsgrunderna Kön Både killar och tjejer kan bli diskriminerade på grund av kön. Det kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till könstillhörigheten, eller att man blir bedömd utifrån kön och inte kunskap/prestation. Det kan även handla om sexuella trakasserier så som sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon upplever sig vara av motsatt kön, eller som känner att man inte riktigt hör hemma i de könsuttryck som getts till en eller att man väljer att uttrycka sig könsöverskridande. 11

12 Att identifiera sig som transperson kan handla om att man tycker om att gå klädd i det andra könets kläder ibland eller att man varken vill definiera sig som man eller kvinna. Till transpersoner brukar man också räkna intersexuella, alltså människor som fötts med en oklar könstillhörighet. Definitionen är delvis tagen ur O/LIKA Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Definitionen är ur O/LIKA. Religion och annan trosuppfattning Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning innebär att någon blir orättvist behandlad för att den har en viss religion eller trosuppfattning. Ett exempel på diskriminering på grund av religionstillhörighet kan vara att en svensk elev får vara ledig på jul medan en muslim inte får vara ledig på eid. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning/hinder Funktionsnedsättning Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdomar, mediciniska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Funktionsnedsättningar kan vara tillfälliga eller permanenta. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Funktionshinder Funktionshinder uppstår när en person med en funktionsnedsättning möter en miljö som är otillgänglig. Sexuell identitet/läggning Med sexuell identitet/läggning menas homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet och transsexuella. Ålder Barns rättigheter regleras i barnkonventionen. I den står det bland annat att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör henne eller honom. Vuxna har även skyldighet att lyssna på barnet i dessa frågor. Att barn inte har samma rättigheter som vuxna är många gånger så självklart att det inte ses som diskriminering. Den som inte är myndig får ju många gånger inte göra samma saker som vuxna. Men det är viktigt att komma ihåg att det står i barnkonventionen att man har rätt att få framföra sina åsikter i frågor som gäller ens eget liv, och att vuxna har skyldighet att lyssna på dem. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns 12

13 eller en elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. 13