ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 (25) Höga kulturvärden Temahäfte 18 - för livskvalitet och utveckling

Transkript

1 för utveckling av Ånge kommun 1 (25) Granbodåsen Sörleringen Magdbyn Borgsjö kyrka Holmsnäset Julåsen Foton: Ånge kommun, Jonsson o Ullstein

2 för utveckling av Ånge kommun 2 (25) Innehåll sida Kommunala skäl för arbete med höga kulturvärden 2 Kommunala mål 2 Höga kulturvärden i översiktsplanen 3 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen 6 Beskrivning av höga kulturvärden 7 Formellt skyddade kulturmiljöer - Fornminnen, Fasta fornlämningar - Byggnadsminne Områden klassade som, - Område av riksintresse för kulturminnesvården - Regionala- och lokala kulturmiljöer Del av byar, samhällen bilaga 18:1 - Fäbodar, Referensbyggnader av timmer, bilaga18:2 Definitioner, begrepp 23 Aktuell lagstiftning, bestämmelser 23 Nationella och regionala riktlinjer av vikt 23 Ansvarsfördelning i översiktsplaneringen 23 Förverkligande, uppföljning 24 Planeringsunderlag 24 Årlig ajourhållning 25 Kommunala skäl för att arbete med kulturmiljön Kommunen har en självklar om ej tydliggjord roll i kulturmiljövårdsarbetet. Kommunen har en huvudroll när det gäller att förvalta och lämna över en god kulturmiljö till kommande generationer. Tillsammans med länsstyrelsens kulturmiljöenhet, föreningar, markägare, m.fl. bör en aktiv dialog hållas för att bevara, vårda och använda det unika i vår gemensamma kulturmiljö. Kommunen har även en roll i att söka utvecklingsvägar med bas i de speciella förutsättningar som finns. De välbevarade kulturmiljöerna kan i samarbete med ägarna, turistentreprenörer m.fl. ge möjlighet till vidare utveckling. Kommunala mål Kulturarvet och kulturmiljön skall ses som en viktig kommunal resurs för livskvalitet och utveckling. Bibehålla och vidareutveckla kommunens roll som en av flera viktiga aktörer i det lokala arbetet med kulturarv och kulturmiljö. Initiera en aktiv dialog i lokala frågor angående vårt lokala kulturarv och vår kulturmiljö. Sprida kunskaperna om kulturarv och kulturmiljö till de människor som bor och verkar inom kommunen. Speciella informationsinsatser för skolorna och de lokala intresseföreningarna. Erbjuda kunskap/kontakter för att lösa byggnadsvårdsfrågor. Tillsammans med turistiska entreprenörer undersöka möjligheter att utveckla aktiviteter som bygger på ett brukande, levandegörande av våra kulturvärden. Föra in kunskapen om kulturmiljöerna i all samhällsplanering. Bidra till att förstärka kulturvården genom att på bästa sätt använda

3 för utveckling av Ånge kommun 3 (25) sysselsättningsbefrämjande medel för praktisk nytta inom de utpekade kulturmiljöerna. Sök görs tillsammans med markägare och intresseföreningar. Kontinuerligt bygga vidare på de faktabaser som främst länsstyrelsens förmedlat. Kommunen kompletterar fortlöpande genom att tillföra inventeringsresultat, översyn m.m. Exempelvis Bebyggelse i Ånge kommun, I hundra knutar, Vidare översyn av kulturmiljöer ingående i detta förslag till ny översiktsplan. Fortsatt kulturmiljöövervakning inkl. följa tillståndsförändringar, följa påverkansfaktorer, lagsystem, ekonomiska stöd, kunskapsunderlag. Målen diskuteras och fördjupas kontinuerligt. Kommunen tar årligen fram en Framtidsstrategi med treårsbudget i vilken utarbetas inriktningsmål och effektmål för kommunstyrelsen och nämnderna. Kulturmiljön i översiktsplanen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark- och vatten. Det är planeringens uppgift att bla; - främja goda miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med markoch vattenområden, energi och råvaror -främja en från social synpunkt god livsmiljö - medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Områden med särskilda värden och kvaliteter ska skyddas exempelvis oexploaterade större områden med höga naturvärden, höga kulturvärden, höga friluftsvärden samt ekologiskt känsliga områden. Även områden med resurser som är lämpliga att nyttja för olika ändamål kan åtnjuta ett skydd exempelvis jordbruksmark för jordbruket. Andra områden kan åtnjuta ett skydd för uttag av mineraler och andra värdefulla ämnen eller för infrastrukturanläggningar av vikt. Dessutom har riksintressen lagts fast för vissa större områden med höga natur- och kulturvärden som skall skyddas mot ingrepp. Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Kommunen skall i översiktsplan redovisa områden av riksintresse och ange hur riksintresset ska tillgodoses i samhällsplaneringen. Kulturmiljön är av stor vikt för kommunens och den enskilde individens identitet.

4 för utveckling av Ånge kommun 4 (25) Kulturmiljön är också värdefull för vår samlade livskvalitet och för vår möjlighet till utveckling. Kommunen avser i ett vidare perspektiv verka för/arbeta för att vårt gemensamma kulturarv fortsättningsvis både dokumenteras, bevaras, brukas och utvecklas. Kända och inventerade höga kulturvärden redovisas enligt följande; - Formellt bevarade höga kulturvärden; fornminnen, byggnadsminne - Område med säkerställande genom områdesbestämmelser - Område klassade som riksintresse för kulturminnesvård, områden klassade som regionala eller lokala kulturmiljöer; del av by, samhälle, fäbodar, referensbyggnader av timmer. Kommunen väljer att även redovisa alla kända kulturmiljöer av s.k. regionalt eller lokalt intresse. Dessa regional och lokala kulturmiljöer innefattar delar av byar och samhällen, fäbodar samt referensbyggnader av timmer. Dessa kulturmiljöer dokumenteras översiktligt genom att samla all kunskap från tidigare inventeringar och en översiktlig inventering Konkurrerande intressen till höga kulturvärden kan vara reparationer, tillbyggnader, nybyggnationer men även brist på underhåll och skötsel, samt olika former av exploateringar. Höga kulturvärden skall identifieras och i möjligaste mån skyddas i första hand genom frivilliga åtaganden och samarbete i andra hand genom formellt säkerställande. Kommunen anser det dock av stor vikt att delta i en dialog där en kulturmiljövårdsstrategi synliggörs och ger kommunen ytterligare kunskaper om vilka höga kulturvärden som i första hand bör skyddas. Kommunen skall i all sin planering och verksamhet om så är möjligt skydda de i översiktsplanen redovisade områdena mot åtgärder som kan skada den specifika kulturmiljön. Det är av stor vikt för en kommun som vår att finna en balans mellan bevarande, skydd och nyttjandeutveckling av våra specifika resurser. Kommunen söker en mer aktiv roll i kulturmiljöarbetet. Detta kulturmiljövårdskapitel har även syfte att ge en plattform för detta framtida arbete. Faktabasen omfattande kända kulturmiljöer har därför kompletterats med utdrag ur nationella och regionala riktlinjer. Kommunala synpunkter på redovisade kulturmiljöer: Område av riksintressen för kulturminnesvård antas omfatta höga kulturvärden - Riksintresset Del av Haverö (del av Holmsjöområdet) har idag formellt skydd genom att det ingår i Haverö naturreservat. Vid åtgärder/aktiviteter som kan komma att planeras inom resterande riksintresseområden sker samråd bland annat för att fördjupa kunskaperna om området och dess

5 för utveckling av Ånge kommun 5 (25) skyddsvärda delar och för att utreda inom vilka delar eller hela området som vidare bör skyddas. - Riksintresset Borgsjö har idag kyrkobyggnad och kyrkotomt skyddat via lag om kulturminnen - kyrkominnen. - Riksintressets övriga omfattning och värdekärnor bör identifieras och beskrivas med biträde av Länsstyrelsen. - Riksintresset Boltjärn bör vidare beskrivas med biträde av Länsstyrelsen. - Det till areal och övrigt mycket omfattande riksintresset Ljungans dalgång bör tillsammans med Länsstyrelsen inventeras och värdekärnorna beskrivas. Totalt finns 4 stycken riksintressanta områden för kulturminnesvård. Källa Länsstyrelsen. Fyra områden av riksintresse för kulturmiljön redovisas, Boltjärn, Borgsjö, Haverö och Ljungans dalgång. Regionala och lokala kulturmiljöer beskriver idag en samling av delar av byar och samhällen, fäbodar och referensbyggnader av timmer. Kommunen anser att de redovisade områdena är av högt kulturvärde, men att ytterligare kunskaper om de enskilda kulturmiljöerna krävs genom en enkel byggnadsinventering och dialog med fastighetsägarna. Aktuella kartor med prioriteringar inom de redovisade byarna ingår ej i detta förslag. (Arbetskartor över byarna finns tillgängliga hos kommunen.) Genom att fokusera på och visa dessa höga kulturvärden, samt ge övergripande rekommendationer hoppas kommunen på en varsam hantering. - Försök att bibehålla exteriörens själ även om en totalrenovering är din önskan. Interiören kan kanske i stället få en trendinredning. Val av fönster: typ, storlek, placering har mycket stor betydelse - Val av fasadmaterial: Ett hus kan idag ha alla möjliga fasadmaterial, äger du ett hus av kulturmiljötyp är fasadmaterialet av vikt för att bibehålla helhetsintrycket. - Utbyggnader som verandor - Gårdsplaner och närmiljöns inverkan En kulturmiljö till glädje för boende i landskapsbilden m.m. består av både hus, ev. ekonomibyggnader, en gårdsplan med växter, buskar och träd samt en omgivande närmiljö. För övriga kulturmiljöer som ej är identifierade och beskrivna i denna översiktsplan skall kommunen vid planering och verksamheter som berör dessa ta allmän hänsyn till kulturmiljön Att bo, leva och verka inom kommunen skall ge människor möjlighet att tillskapa sig en egen boendedröm. De flesta kulturmiljöer finns idag utanför detaljplanelagt område och har därför ett mycket svagt skydd. Kommunerna avser ej heller idag att koppla områdesbestämmelser eller

6 för utveckling av Ånge kommun 6 (25) liknande tvång till ett bevarande av kulturmiljön. Ett säkerställande genom s.k. områdesbestämmelser kan annars bli nödvändigt för att bevara kärnområden för framtida generationer. En uppmärksamhet kring de höga kulturvärden som finns och var de finns kopplat till ytterligare tips och rekommendationer för dess bevarande, samt en förstärkt dialog med ägare, intresseföreningar, länsstyrelse m.m. föreslås. Visar uppföljningar att stora förändringar påbörjas kan kommunen revidera detta tankesätt. Vid alla aktiviteter som berör kulturmiljöer skall hänsyn tas till objektets status och för åtgärden gällande lagstiftning. Avvägning mellan allmänna intressen sker genom att beakta översiktsplanens målsättningar och fakta för varje berört intresse och objekt. Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen Vår kommun är en till ytan stor kommun med många välbevarade kulturmiljöer. Omfattande inventeringar av kommunen och Länsstyrelsen under åren ger en god bild av de höga kulturvärden som finns. I en databas finns efter inventering beskrivningar och delvis foton på ca 7000 timmerhus i kommunen. Det är av stor vikt att databasen görs tillgänglig för bearbetning och studier. Ett arbete som långsiktigt bör innehålla en aktiv dialog med aktuella fastighetsägare, en enkel byggnadsinventering, en uppdatering av enskilda kulturmiljöer på fastighetsnivå. Dessa nya uppgifter läggs in i ett gemensamt supplement hörande till denna plan. Sök efter projektmedel för akuta restaureringar m.m. Det samlade underlaget skall även underlätta arbetet med utvecklingsprojekt, ärenden m.m. där kulturmiljöer berörs. Ständig förbättring av kommunens GIS Kartbasens lägesbundna informationsuppgifter uppdateras kontinuerligt. Dessutom vidareutvecklas kartprodukterna för allmän användning. Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen tas årligen fram i samband med den årliga kompletteringen/ajourhållningen för att bidra aktivt till utvecklings- och planeringsarbetet. I denna översiktsplan har kommunen valt att samla det mesta av de befintliga kunskaperna för att få en bas för gemensamt vidare arbete.

7 för utveckling av Ånge kommun 7 (25) Beskrivning av höga kulturvärden inom kommunen Höga kulturvärden formellt skyddade kulturmiljöer Fornlämningar Fornlämningar - Lag om kulturminnen 2 kap 1-15 m.fl. Fasta fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna: - Gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser. Resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar. - Kors och minnesvårdar, - Samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål. - Lämningar av bostäder, boplatser, och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång. - Ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt andra märkliga byggnader och byggnadsverk. - Färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter. - Skeppsvrak om minst 100 år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak. Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomligt bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult. Kulturminneslagen fastställer vad som är fornlämning och ger skydd mot förändring, skada eller bortforsling. Lagen innefattar också regler om skötsel och tillsyn av fornlämningar samt om anmälningsskyldighet. Alla kända fornlämningar inom Ånge kommun finns beskrivna och markerade på kartor fornlämningsregistret. Detta register finns hos länsstyrelsens kulturmiljöenhet med kopia hos humanistiska nämnden vid kommunen samt på Skogsvårdsstyrelsens lokalkontor i Ånge. En digitalisering av dessa uppgifter har pågått under vintern och har under juni 2002 blivit tillgängliga för kommunen i aktuellt GIS- skikt från länsstyrelsen. På följande översiktliga karta redovisas översiktligt mängden av fornlämningar. Kommunen väljer vidare att redovisa dessa fornminnen på kartor i skala 1: Alla kartor kan ej redovisas i detta temahäfte då det kräver för stor datakraft/ mängder av papperskopior. Ett utdrag ur en av dessa kartor bifogas som exempel. Karta över speciellt område finns tillgängligt på kommunen. Se för hänvisningar till kulturlämningar i kommunen.

8 för utveckling av Ånge kommun 8 (25) Fornminnen i Ånge kommun

9 för utveckling av Ånge kommun 9 (25) Exempel på detaljkarta fornlämningar

10 för utveckling av Ånge kommun 10 (25) Kyrkliga kulturminnen Inom Ånge kommun finns 7 kyrkor; Borgsjö kyrka, Ånge kyrka, Alby kyrka, Haverö kyrka, Torps kyrka i Fränsta, Torpshammars kyrka och Ljungakyrkan i Ljungaverk. Kyrkliga kulturminnen- Lagen om kulturminnen 4 kap1-5 Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i detta kapitel. Kyrkobyggnader och kyrkotomter 2 Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar. Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats. 3 Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. I fråga om en kyrkobyggand krävs alltid tillstånd för rivning, flyttning eller ombyggnad av byggnaden liksom för ingrepp i eller ändring av dess exteriör och interiör med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt förändring av dess färgsättning. I fråga om kyrkotomt krävs alltid tillstånd för utvidgning av tomten sam för uppförande eller väsentlig ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar på tomten. Borgsjö kyrka Borgsjö kyrka Foto: Ånge kommun, Ullstein o Jonsson Borgsjö kyrka uppfördes under åren och invigdes På platsen för kyrkan fanns redan en kyrka, troligen från medeltiden men den revs och en del av dess material användes i det nya kyrkobygget. En del inventarier från den gamla kyrkan bevarades som ex sakristians dörr, St Olofs skulpturerna samt dopfunten av trä från Borgsjö kyrka består idag av ett enskeppigt rektangulärt långhus, vars östligaste travé tjänar som kor, samt sakristia i norr. På mitten en tornartad lanternin. Materialet är gråsten, med tegel i valv, fönster och dörromfattningar. Sockeln är av granit. Utvändigt är kyrkan slätputsad i skär ton med vita omfattningar och

11 för utveckling av Ånge kommun 11 (25) hörnband. Även den profilerade taklisten är putsad i vit färg. Kyrkans yttertak är brutet och täckt med svarttjärad spån, takryttarens huv och avsats är klädda med koppar. Klockstapeln byggdes Inredningen med bl.a. altaruppsatsen 1783 av Johan Edler är anmärkningsvärd då den är att betrakta som en av de vackraste och bäst bevarade i hela landet. Kyrkan var den första landskyrkan i Medelpad som fick en egen kyrkorgel Ånge kyrka Ånge kyrka Foto: Ånge kommun, K Kamsten Ånge kyrka är en ny kyrka som uppfördes under åren Kyrkan ritades av arkitekt Johan Thomé efter medeltida förebild. Även församlingslokalerna är inrymda i samma byggnad. Till kyrkobyggnaden hör en reslig klockstapel i trä som svarar för ringning till gudstjänster och helgsmål. Alby kyrka Foto: Ånge kommun, Ullstein o Jonsson Alby kyrka invigdes till kyrka den 25 augusti Det var gravkapellet som byggts under 30-talet som biskop Torsten Bolin invigde till kyrka. Föreningen Myrorna skänkte altartavlan Jesus och lärljungarna utförd av konstnären Olle Hjortzberg, samt en rad andra inventarier som kyrksilvret och brudkronan. Bland andra gåvogivare var Alby kloratfabrik, Alby karbidfabrik och Kyrkliga syföreningen. Redan 1931 byggdes klockstapeln vid den begravningsplats som fanns sen tidigare. Kyrkklockan skänktes av föreningen Myrorna med inskriptionen Klocka ring högt över stad och land, ring om en himmel bak skyars rand. Klocka, ring frid. Klockstapeln vid Alby kyrka

12 för utveckling av Ånge kommun 12 (25) Haverö kyrka Torps kyrka Foto: Ånge kommun, Ullstein o Jonsson Haverös nuvarande kyrka är byggd på 1850-talet, på en plats där det redan fanns en mindre stenkyrka. Den stenkyrkan ingår delvis i dagens kyrka. Redan 1273 omnämns dock en kyrka i Haverö, vilket är den äldsta dokumenterade kyrka i Norrland. Flera medeltida inventarier finns också välbevarade bl.a. skulpturen St Mikael i strid med draken. Den är från talet och troligen den äldsta bevarade Mikaelsbilden i Sverige. Andra kulturella skatter är rökelsekaret i ett fönster från 1300-talet, blå mässhake från 1400-talet. I kyrkan förvaras också en björnfäll som en gång legat framför altaret. Historien berättar att skinnet kommer från en björn som sköts en pingst av kyrkfolk på väg till kyrkan. Halva skinnet fick banemannen den andra delen tillföll kyrkan. Historien säger också att församlingsborna höll kalas på björnköttet annandag pingst. Söder om kyrkan ligger en stor sten. Havra häll- ett gränsmärke mot Norge. Den skall också ha använts som offersten då det fanns en hednisk offerplats där. Foto: Ånge kommun, Ullstein o Jonsson Torps kyrka i Fränsta uppfördes under åren Tornet byggdes om 1883 efter ett åsknedslag. Dopfunt och ett St Olofs skåp har sitt ursprung från en äldre medeltida kyrka på platsen. På gravplatsen finns en gravsten med ett säreget spaderess. Torpshammars kyrka Foto: Ånge kommun, Ullstein o Jonsson Torpshammars kyrka byggdes 1938 Arkitekt David Frykholm. Kyrkogårdsstaketet är i konstsmide med bibliska motiv.

13 för utveckling av Ånge kommun 13 (25) Ljungakyrkan Ljungaverks kyrka är en modern kyrka uppförd under Arkitekt Sven E Trädgårdh. Fristående klockstapel. Kulturreservat Inom kommunen finns idag inga kulturreservat. Ett mark eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. (Bestämmelserna för jämförbara naturreservat skall tillämpas). Att det inom området finns en byggnad eller Anläggning som är skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fast fornlämning enligt lagen om kulturminnen m.m. hindrar inte att området förklaras som kulturreservat. Byggnadsminnen Inom kommunen finns idag ett byggnadsminne. Byggnadsminnet finns på Fastigheten Ö:6 i Borgsjö Byggnadsminne- Lagen om kulturminne 3 kap 1-13 m.fl. 1 En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde. 2 När en byggnad förklaras för byggnadsminne, skall länsstyrelsen genom skyddsbestämmelser ange på vilket sätt byggnaden skall vårdas och underhållas som vilka avseenden den inte får ändras. Om det behövs får föreskrifterna också innehålla bestämmelser om att ett område kring byggnaden skall hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas beslutade Länsstyrelsen att byggnadsminnesförklara Ö 1:6 (Källa se dnr 0013/96 bygg- och miljökontoret) omfattande 8 byggnader samt omgivande skyddsområde för mark. Byggnadsminnet är beläget i byn Ö, en utpräglad jordbruksby som ligger norr om Ljungan med odlingsmarken i söderläge. Fastigheterna är långsmala, alla med tillgång till odlingsbar mark ned till Ljungans strand.

14 för utveckling av Ånge kommun 14 (25) Bebyggelsen som består av ett flertal välbevarade gårdsanläggningar med sals- och helkorsbyggnader, enkelstugor, gårdshus, ladugårdslängor härbren och logar, är uppförd under talen. Odlingslandskapet är vid god hävd. Vid västra delen av området finns odlingsrösen som minner om det arbete man lade ner för att bryta mark till odling. Byggnadsminnets 8 byggnader är grupperade i en svag södersluttning. 6 av byggnaderna ligger söder om den gamla byvägen mellan Borgsjö och Fränsta, 2 norr om denna väg. De senare en vagnbod och ett stolphärbre tillhör en äldre gård vars mangårdsbyggnad och bryggstuga revs ca Huvuddelen av fastigheten avgränsas i Ö av en löpande häck, vilken bryts av höga aspar invid vägen och en lika hög björk ner i söder. Byggnadsminnets hus består av Hus 1 Huvudbyggnad uppförd 1889 (se vidare beskrivning i beslutet) Hus 2 Mindre lekstuga troligen uppförd under 1910-talet med nationalromantisk prägel Hus 3 Bostadshus nordväst om huvudbyggnaden uppfördes 1912 tillsammans med ladugården. Brann 1937 och har idag prägel av 1930-tal. Hus 4 Ladugården, okänt om den också drabbades av brand 1937.

15 för utveckling av Ånge kommun 15 (25) Hus 5 Enkelt förråd intill ladugården i väster. Kanske uppfört även den ca 1912 Hus 6 Sydväst om ladugården finns en hög timrad loge. Logen är uppförd efter laga skifte som var genomfört Hus 7 Omålat häbbre i nordost. Årtalet 1814 finns skrivet med krita på väggen. Hus 8 Faluröd vagnsbod uppförd på 1850-talet, angivet på en bräda. Skyddsföreskrifter 1. Byggnaderna 1-8 (omfattar ej öppet förråd i v) får inte rivas 2. Byggnaderna 1-8 får inte till det yttre byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör. 5. Det på situationsplanen med särskild linje markerade området (se vidare i beslutet) får inte ytterligare bebyggas. Inom skyddsområdet får inte heller sådana åtgärder vidtas med mark och vegetation att karaktären förvanskas. Övrigt Om särskilda skäl finns får länsstyrelsen enligt 3 kap 14 kulturminneslagen lämna tillstånd till ändring av byggnadsminne. Bestämmelser om vilka kriterier som gäller för att en byggnad eller en bebyggelse miljö som inte är i statlig ägo ska kunna klassas som byggnadsminne, vad skyddet innebär och omfattar samt hur ärendegången för ett sådant skydd ser ut. Länsstyrelsen är beslutande myndighet. Höga kulturvärden - övriga höga kulturvärden Bostadshus och ladugård i Ö Foto: Ånge kommun, Ullstein o Jonsson 3. I huvudbyggnadens inre får ingrepp inte göras i stomme, planlösning eller äldre fast inredning. (Se vidare beslutet markering på planritning hos byggnadsnämnden på kommunen). 4. Byggnaderna 1-8 skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med byggnadsmaterial, färger och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Riksintresse för kulturminnesvård Inom Ånge kommun finns fyra st riksintressen för kulturminnesvård; Boltjärn, Borgsjö, Haverö, Ljungans dalgång I Sverige finns ca 1700 st riksintressen för kulturmiljövården (källa Riksantikvarieämbetes översyn ) varav 4 st finns inom Ånge kommun. Ett område av riksintresse för kulturminnesvården är en kulturmiljö som är unik eller speciell i en region eller nationellt. Riksintressena ska som helhet representera hela landets historia allt från förhistorisk tid till nutid. Riksintressanta kulturmiljöer skall visa hur människan utnyttjat tillgängliga

16 för utveckling av Ånge kommun 16 (25) naturresurser, samhällets utveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och estetiska ideal. Riksintressen - Miljöbalken 3 kap- 4 kap 3 kap 7 : Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Kommunen konstaterar att ett område av riksintresse innebär att miljön är skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv, men inte att miljön automatiskt är skyddad. För detta krävs områdesbestämmelser eller detaljplan som styr och förhindrar åtgärder. Ett riksintresse skall ses som en signal om att här finns så höga värden att kulturmiljön har företräde vid en avvägning med motstående intressen, förutsatt att de motstående intressena inte är av riksintresse. Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada denna. Dessa hushållningsbestämmelser har direkt verkan enbart vid prövning av exploateringsföretag som i lagens mening innebär ändrad markanvändning. Vid fortsatt pågående markanvändning har bestämmelserna bara rådgivande funktion. Miljöbalken 1 kap 2 anger i vilka fall hushållningsbestämmelserna är tillämpliga I dessa områden kan länsstyrelsen/ staten vid senare planläggning och lovgivning gå in och upphäva kommunala beslut om man finner att kulturvärdena ej är tillräckligt beaktade.

17 för utveckling av Ånge kommun 17 (25)

18 för utveckling av Ånge kommun 18 (25) Boltjärn Riksintresse för kulturminnesvård, Boltjärn Foto: Ånge kommun, Ullstein o Jonsson Bymiljö med bibehållen struktur av 1800-tals karaktär och därmed ett av länets bäst bevarade ex. på ålderdomlig agrar bebyggelsestruktur. Bebyggelse i höjdläge med gårdarna på rad utmed bygatan. En fägata bakom ekonomibyggnaderna längs skogskanten. Idag finns både nya hus och en rad olikåldriga hus med kraftigt förändrade husexteriörer men strukturen består. Se karta Kulturmiljöer översiktsplan Borgsjö Sockencentrum, en gång viktig anhalt utmed Pilgrimsleden, med lämningar efter Borgsjö skans och en av landskapets rokokokyrkor av hög klass. Välbevarad 1700-tals kyrka och skans från 1600-talet. Kyrkan med rokokointeriör är en av de främsta ex. på det norrländska 1700-talets kyrkoarkitektur. Sankt Olofs källa. Se även kyrkliga kulturminnen Borgsjö kyrka. Se karta Kulturmiljöer översiktsplan. Haverö Fornlämningsmiljö kring sjösystemen Havern, Kyrksjön och Holmsjön, koncentration av boplatser från stenåldern i typiska strandlägen. Boplatser anlagda i för inlandsboplatser karaktäristiska lägen utefter stränder vid från havet avsnörda sjöar. Området ligger ovanför högsta kustlinjen. I området ingår även dammar, kvarn, fiskehus vid Haverö strömmar. Haverö tals kyrka med det gamla riksgränsmärket Haffrastenen.

19 för utveckling av Ånge kommun 19 (25) Se karta Kulturmiljöer översiktsplan Ljungans dalgång I Borgsjö, Torps socken Älvdalsbygd som även i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland, järnbruk och kraftverk. Flertal St Olofskällor. Miljön fortsätter in i Sundsvalls kommun. Området med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer. Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering. Regionala och lokala kulturmiljöer Kommunen väljer att redovisa ett stort antal kulturmiljöer av regionalt/lokalt intresse. Dessa utpekas och ges en generell avgränsning i form av den aktuella byn, där en rad värdekärnor kan identifieras. En detaljerad avgränsning på fastighetsnivå kräver en vidare analys av 1990-talets specifika avgränsningar vilket kräver ytterligare resurser för detaljinventering. ( Aktuella arbetskartor finns framtagna) Kommunen har under år 2001 genomfört en översiktlig inventering av de kulturmiljöer som fanns redovisade i Bebyggelse i Ånge kommun del 1-3. Inventeringen gav det positiva resultatet att de flesta kulturmiljöer är välbevarade och på så sätt en viktig resurs för framtiden och ett fortsatt aktivt kulturmiljöarbete. Redovisningen bygger på att redovisa kända beskrivningar av aktuell miljö eller by, fäbod, enskild timmerbyggnad. Observera att beskrivningarna med ursprung från olika år skall ses som en bas som med framtiden aktualiseras och kompletteras. Övergripande rekommendationer Under arbetet med en ny översiktsplan har 80 av de 82 kulturmiljöerna i Bebyggelse i Ånge kommun besökts och översiktligt inventerats. Syftet var undersöka om dessa miljöer genom uppmärksamhet (Utpekade kulturmiljöer i översiktsplan) och rådgivning bevarat sina särdrag. I stort sett finns de kvar med ett fåtal undantag. En kraftig hotbild finns dock i restaureringsarbeten där främst fönster och dörrar byter både storlek, proportioner och utseende vilket helt förändrar hus. Även gårdsplaner med förändringar i främst busk och trädskiktet kan helt förändra en gårdsmiljö. Närmiljöer som i anslutning till gårdar och gårdsanläggningar förbuskas alternativt utsätts för mycket hård avverkning för att öppna utsikter kan förändra miljöer och då negativt i en vacker landskapsbild.

20 för utveckling av Ånge kommun 20 (25) Att bo, leva och verka inom kommunen skall ge människor möjlighet att tillskapa sig en egen boendedröm. De flesta kulturmiljöer finns idag utanför detaljplanelagt område och har därför ett mycket svagt skydd. Kommunen avser ej heller koppla områdesbestämmelser eller liknande tvång till ett bevarande av kulturmiljöerna. En uppmärksamhet kring de höga kulturvärden som finns och var de finns kopplat till ytterligare tips och rekommendationer för dess bevarande, samt en förstärkt dialog med ägare, intresseföreningar, länsstyrelse mm föreslås. Visar uppföljningar att stora förändringar påbörjas kan kommunen revidera detta tankesätt. Se vidare bilagorna.

21 för utveckling av Ånge kommun 21 (25) Tyck om Ditt Hus och reparera med hjärta, själ och plånbok! Exteriörens själ, Val av fönster, storlek placering, Val av takbeläggning, Val av fasadmaterial Veranda, uterum utformning och placering, Utemiljön

22 för utveckling av Ånge kommun 22 (25) Försök att bibehålla exteriörens själ även om en totalrenovering är din önskan. Interiören kan kanske i stället få en trendinredning. Val av fönster :typ, storlek, placering har mycket stor betydelse Val av takbeläggning: Idag finns mängder av takmaterial. För att bevara både bostadshus och ekonomibyggnader, fäbodar mm behövs en fungerande taktäckning. Det är alltså av högsta vikt att det inte kommer in regn eller fukt, val av takmaterial ur skönhetssynpunkt kommer i andra hand. Vid reparation av främst bostadshus tänk på hur husets helhetsbild förändras om du byter från tegel till enkel plåt. Kanske är plåt lättare att lägga, mer underhållsfritt och billigare men ett alternativ kan vara att lägga plåt som ser ut som tegel och har kvar ursprungsfärgen. Val av fasadmaterial: Ett hus kan idag ha alla möjliga fasadmaterial, äger du ett hus av kulturmiljötyp är fasadmaterialet av vikt för att bibehålla helhetsintrycket. Ett timmerhus är mycket vackert om timmerstockarna syns och ej kläds in vid isolering. Kanske du kan isolera från insidan. Ett välbevarat omålat timmerhus med en patina från årtionden kan behandlas med annat än falufärg. En byggnad med falufärg fungerar som en färgklick i våra miljöer. Vill du absolut ha ett rosa, ljusgrönt hus några år är det inte så farligt.huset kan senare målas om. Ett gott råd är annars att provmåla ett litet stycke av en vägg och bedöma resultatet i olika ljusförhållanden. Även på lite avstånd förändras färgen och uppfattas tillsammans med naturen helt annorlunda. Tips: att studera den kulturhistoriska färgsättningen. Utbyggnader som verandor De senare åren har vi alla upptäckt verandans förtjänster och möjligheter för samvaro ute trots varierande väder. Fundera ochgör en egen skiss med olika alternativ innan. Tänk på hur en veranda efter en hel husvägg kan gömma fönster och förändra helheten av hela huset. Tänk på hur en modern veranda förändrar bilden på ett hus med annars specifikt utseende. Takmaterialet på verandan stämmer det ihop med övrigt takmaterial? Hur ser verandatakets färg ut när det täcker en del av en fasad? Gårdsplaner och närmiljöns inverkan En kulturmiljö till glädje för boende i landskapsbilden mm består av både hus, ev ekonomibyggnader en gårdsplan med växter, buskar och träd samt en omgivande närmiljö. En väl hävdad dvs under sommaren slagen gräsmatta eller gårdsplan gör miljön hel samt förhindrar fukt att åstadkomma skador på hus. De flesta äldre hus omgavs av vad vi kan kalla gårdsträd en rönn, några björkar, en tall eller då det gäller fäbodar vanligtvis en eller flera jättegranar. Dessutom fanns trädgårdsbuskar bland annat vinbär, krusbär som gav bär men inte minst möblera de gårdsmiljön och gav den en lummig inramning. Gamla ruttna träd måste ibland tas bort men trädskikt kan lätt återskapas genom plantering.

23 för utveckling av Ånge kommun 23 (25) Definitioner, begrepp Kulturmiljövård Kulturmiljövård innefattar idag det vidare begreppet Vård av kulturarv och kulturmiljö som innebär att hela vår kulturmiljö både bevaras och brukas. (I en snävare mening är kulturmiljövård ett begrepp som innebär offentlig verksamhet som syftar till att skydda, vårda och sprida kunskap om det fysiska kulturarvet.) Kulturarv Vårt kulturarv består av de traditioner och värden som vi medvetet eller omedvetet tar över från tidigare generationer. Detta kulturarv omfattar både myter, sägner, bruk, traditioner samt fornlämningar, kulturmiljöer och byggnader m.m. Kulturmiljön Kulturmiljön är all miljö som bär spår av människans liv och arbete. Här finns stenåldersboplatser, fångstgropar, rester av huggarkojor, kolmilor, kvarnar och även gårdagens järnvägssamhällen och industrier. Det handlar inte bara om enstaka objekt, kulturminnen, kulturminnesobjekt utan om hela miljöer. Kulturlandskap Kulturlandskapet är ett landskap som mer eller mindre starkt omvandlats av människans aktivitet ex. odlingslandskap, samhällen, industriområden m.m. Aktuell lagstiftning, bestämmelser Följande lagar är aktuella vid planens antagande: Plan och bygglagen SFS 1987:10 Miljöbalken SFS 1998:808 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar SFS 2002:104 Fullständig lagtext se Nationella och regionala riktlinjer av vikt Nationella miljökvalitetsmål Regionala miljömål för Västernorrland Ansvarsfördelning i översiktsplaneringen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utgör via Tvärpolitiska gruppen ledningsgrupp för översiktsplanearbetet. Tjänstemannasvar Högste ansvarige tjänsteman för översiktsplanet är kommunchefen. Det operativa arbetet med översiktsplanen ansvarar Utvecklingsenheten för i samarbete. Humanistiska nämnden Fritid och Kultur, via Kultur svarar främst för det praktiska arbetet inom kulturmiljöområdet.

24 för utveckling av Ånge kommun 24 (25) Fritid och kultur ska verka för att samhällsplaneringen sker med hänsyn till tidigare generationers erfarenheter, med respekt för de spår de lämnat av verksamhet och liv. En kulturmiljövårdsplan kan utarbetas bestående av detta kapitel i översiktsplanen kompletterat med supplement för varje genomgången kulturmiljö. Arkiv, samlingar och andra källor ska göras tillgängliga för skolor och allmänhet. Arkivet görs mer tillgängligt genom marknadsföring och register över samlingarna. Kapitlet Kulturvärden förs in som underlag vid arbeten, utredningar och projekt. Vid projekt, näringslivsetableringar m.m. deltar de med kunskaper i ett tidigt skede. Byggnadsnämnden Samarbetar med kulturmiljöns företrädare vid nybyggnation, reparationer m.m. Kommunstyrelsen/Utvecklingsenhet Samarbetar vid utvecklingsprojekt och näringslivsarbetet ex. vid etableringar, turismutveckling m.m. i ett tidigt skede med kulturmiljöns företrädare i den kommunala förvaltningen. Utvecklingsenheten biträder vid projekt, näringslivsarbete som avser att använda kulturmiljön som utvecklingsfaktor. behov söka information i översiktsplanen. Förverkligande av intentioner, uppföljning Årlig ajourhållning efter antagen ny översiktsplan 200x. Efter kalenderårets utgång mottar Kommunstyrelsen rapport om årets måluppfyllelse och aktiviteter. Åtgärdsdiskussion följer. Eventuella avvikelser noteras och löses. Planeringsunderlag Planeringsunderlaget anges under rubrikerna Nationella och regionala riktlinjer av vikt, samt i Beskrivningar av höga kulturvärden i kommunen. Därutöver finns planeringsunderlag från främst länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen samlat i kartorna. Det är kommunen som avgör vilket planeringsunderlag som skall åtfölja planen. Fortlöpande arbete med insamling och dokumentation av fakta syftar till en ständig kompetenshöjning för att ge bästa förutsättningar att fatta beslut. Det samlade planeringsunderlaget har stor betydelse när beslut skall fattas med översiktsplanen som stöd. Aktuella utvecklingsplaner från intresseföreningarna skall alltid utgöra ett underlag vid beslut. Övriga Känner till den kommunala översiktsplanens syfte och innehåll. Kan vid

25 för utveckling av Ånge kommun 25 (25) Kompletteringar och Ajourhållning Ny eller ändrad Aktuell lagstiftning och bestämmelser noteras Kommunstyrelsen -Utvecklingsenheten -Räddningsnämnden O O Nya eller vidareutvecklade skäl för kommunens arbete noteras Nya eller mer detaljerade mål för kommunens arbete noteras inkluderar revidering av näringslivsprogram etc Nya nationella och regionala riktlinjer noteras Kommunala åtgärder för kommande år anges Rapport till kommunstyrelsen inkl måluppfyllelse, aktiviteter mm Tillkommande planeringsunderlag noteras Vidareutvecklande beskrivningar noteras ex analyser, nya projekt Årets samlade kompletteringar förs till faktabas översiktsplan (inkluderar intranätskikt för allmän användning) Plan- och byggnämnden O - Bygg- och miljökontoret O Miljönämnden O - Bygg- och miljökontoret O Humanistiska nämnden O - Fritid O - Kultur O Tekniska nämnden Socialnämnden O O DATUM.. Uppgiftslämnare namn.. Exempel på övriga uppgifter: Projekt/samarbete/dialog med Fastighetsägare O Intresseförening O Kommunal företrädare O Länsstyrelsen O Övriga.. Kort beskrivning.. Egen komplettering av fakta, enkel byggnadsinventering, foto m.m. Berör objekt/område