8 Konstaterande av beslutförhet och val av protokolljusterare Fastställande av föredragningslista 17

Transkript

1 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 2/ Svenska skolsektionen Tid kl Plats Hirvlax skola Ärenden som skall behandlas Sida 8 Konstaterande av beslutförhet och val av protokolljusterare 16 9 Fastställande av föredragningslista Utvärdering av verksamheten; Hirvlax skola Anmälningsärenden Dispositionsplan för budgeten; Svenskspråkigt skolväsende Dispositionsplan för budgeten; Topeliusgymnasiet Investeringsbudget för svenskspråkigt skolväsende Utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur Inspektionsrapport, Normens skola (baracker) Läroplan 2016, förskola Läroplan 2016, grundläggande utbildning Upprätthållartillstånd för gymnasium Linjedragning för skolverksamheten Läroplan för den grundläggande utbildningen; ändring Byte av skola Konfidentiellt Byte av skola Konfidentiellt 36 Protokollet framlagt till påseende Tid och plats Ordförande xx.xx.2015 ROY BJÖRKMAN

2 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 2/ Svenska skolsektionen Tid kl Plats Beslutande Hirvlax skola Björkman Roy, ordförande Flén Elli, viceordförande Grahn Kerstin Nymark Elin Strang Frej Åhman Glenn Frånvarande Övriga deltagande Häggblom Anneli, Mannström Fredrik Sundell Boris, föredragande Näs Greta, stadsstyrelsens representant Sourander Sanne, sekr. Paragrafer 8-23 Underskrifter Ordförande Protokollförare Roy Björkman Sanne Sourander Protokolljustering Tid och plats Underskrifter Kerstin Grahn Elin Nylund Framlagt till allmänhetens Påseende Tid och plats Nykarleby Bestyrker Sanne Sourander

3 Svenska skolsektionen SK:32/2006/040 8 KONSTATERANDE AV BESLUTFÖRHET OCH VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE SKS 8 Konstateras att alla ledamöter erhållit kallelse till mötet. Mötet är beslutfört när över hälften av medlemmarna är närvarande. Mötet utser två protokolljusterare, i tur är Fredrik Mannström och Elin Nylund, vilka vid överenskommen tidpunkt justerar protokollet. Mötet konstaterades lagenligt sammankallat och beslutfört. Elin Nylund och Kerstin Grahn utsågs till protokolljusterare. Protokollet justeras den kl. 15.

4 Svenska skolsektionen SK:33/2006/040 9 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA SKS 9 Efter att ordförande antecknat eventuella extra ärenden godkänner mötet föredragningslistan. Föredragningslistan godkändes med följande tillägg: 21 Läroplan för den grundläggande utbildningen; ändring 22 Byte av skola Konfidentiellt 23 Byte av skola Konfidentiellt

5 Svenska skolsektionen SK:144/2015/ UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN; HIRVLAX SKOLA SKS 10 Svenska skolsektionen besöker Hirvlax skola för att diskutera och utvärdera verksamheten. Ärenden som specifikt behandlas är organisering av skolverksamheten i framtiden, personalens och elevernas behov av stödfunktioner samt samarbete med vårdnadshavare. I tillämpliga delar diskuteras fastigheten och dess skötsel, övriga interna stödfunktioner, skolans ekonomi, timresursens verkställighet och pedagogiska effekt, gruppstorlekar, särskilda elevbehov, elevstatistikens utveckling, IT i undervisningen, framtida möjligheter och utmaningar samt allmän information. SKD: Sektionen antecknar informationen för kännedom samt gör vid behov beslut. För kännedom rektor. _ Protokollsanteckning: Patrik Hautanen och Kaj Kangas informerade från skolan. Informationen antecknades för kännedom.

6 Svenska skolsektionen SK:145/2015/ ANMÄLNINGSÄRENDEN SKS 11 Bilaga 11 /A 1. Preliminärt bokslut år 2014 för svenskspråkigt skolväsende. 2. Rapport om användning av maktmedel (No1014). 3. Rapport om användning av maktmedel (No1114). 4. Rapport om användning av maktmedel (JP1014). SKD: Antecknas för kännedom. _ Antecknades för kännedom med tillägg: 5. Rapport om användning av maktmedel (Mu0115). 6. Specialundervisningen flyttar från Residenshuset till första våningen i bildningskanslibyggnaden. 7. Skrivelse från Nykarleby lärarförening (bilaga 11 /A).

7 Svenska skolsektionen SK:54/2015/ DISPOSITIONSPLAN FÖR BUDGETEN; SVENSKSPRÅKIGT SKOLVÄSENDE Bildningsnämnden Bilaga 5 /A BLN 12 SKD: Bildningsnämnden torde fastställa bifogad dispositionsplan för svenskspråkigt skolväsende. Svenska skolsektionen för verkställighet. Enheten och ekonomen för bildningsväsendet för kännedom. _ Godkändes enligt förslag. Bilaga 12 /A SKS 12 SKD: Svenska skolsektionen torde godkänna bifogad dispositionsplan för förskola och den grundläggande utbildningen. För kännedom rektorerna och ekonomen för bildningsväsendet. _ Godkändes enligt förslag.

8 Svenska skolsektionen SK:56/2015/ DISPOSITIONSPLAN FÖR BUDGETEN; TOPELIUSGYMNASIET Bildningsnämnden Bilaga 5 /A BLN 14 SKD: Bildningsnämnden torde fastställa bifogad dispositionsplan för Topeliusgymnasiet. Svenska skolsektionen för verkställighet. Enheten och ekonomen för bildningsväsendet för kännedom. _ Godkändes enligt förslag. Bilaga 13 /A SKS 13 SKD: Svenska skolsektionen torde godkänna bifogad dispositionsplan för Topeliusgymnasiet. För kännedom rektor och ekonomen för bildningsväsendet. _ Godkändes enligt förslag.

9 Svenska skolsektionen SK:146/2015/ INVESTERINGSBUDGET FÖR SVENSKSPRÅKIGT SKOLVÄSENDE SKS 14 Bilaga 14 /A Investeringsbudgeten för svenskspråkigt skolväsende enligt bilaga 14 /A. SKD: Sektionen antecknar investeringsbudgeten för kännedom och ger direktören för bildningsväsendet att i samråd med rektorerna verkställa denna. För kännedom ekonomen för bildningsväsendet och rektorerna. _ Godkändes enligt förslag.

10 Svenska skolsektionen SK:147/2015/ UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR SKS 15 Bilaga 15 /A Utbildningsstyrelsen har genomfört en nationell utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i åk 9 i den grundläggande utbildningen. Från Nykarleby deltog Carleborgsskolan. Hänv.: bilaga 15 /A. SKD: Antecknas för kännedom. Skolan för kännedom och utvärdering av resultaten. _ Antecknades för kännedom.

11 Svenska skolsektionen SK:148/2015/ INSPEKTIONSRAPPORT, NORMENS SKOLA (BARACKER) SKS 16 Bilaga 16 /A Hälsoinspektionen har inspekterat Normens skola (baracker). Enbart fastighetspåpekanden finns i rapporten. Rapporten som bilaga 16 /A. Rapporten har tillställts byggnadskontoret. SKD: Antecknas för kännedom. Rektor för kännedom. _ Antecknades för kännedom.

12 Svenska skolsektionen SK:149/2015/ LÄROPLAN 2016, FÖRSKOLA Utbildningsstyrelsen har fastställt nya grunder för läroplanen för förskoleundervisningen. Föreskrifterna om nya grunder undertecknades av generaldirektör Aulis Pitkälä den 22 december De nya grunderna lägger på alla skolnivåer vikt vid glädje i lärandet och elevernas aktiva roll. Kommunikationsförmåga och gruppsamverkan samt strävan till en hållbar livsstil betonas. För att svara på framtidens utmaningar betonas vikten av att utveckla mångsidig kompetens. Grunderna för läroplanen är föreskrifter utfärdade av Utbildningsstyrelsen som kommunerna och övriga utbildningsanordnare är skyldiga att följa då de gör upp de lokala läroplanerna. De lokala läroplanerna ska beredas så att de kan tas i bruk i undervisningen från och med hösten Inom förskoleundervisningen kan de nya läroplanerna tas i bruk redan den 1 augusti 2015 och senast den 1 augusti Enligt lagen om grundläggande utbildning är målet för förskoleundervisningen att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för lärande. Det särskilda målet är att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter. Stark barncentrering genomsyrar alla mål i förskoleundervisningen. I grunderna för förskoleundervisningens läroplan betonas en pedagogik som lämpar sig för småbarnsfostran, glädje i lärandet och helhetsskapande undervisning. Variationer i barnens utveckling och lärande ses som naturliga; barnen har rätt att lära sig sådant som intresserar dem och att utvecklas i egen takt. I grunderna betonas leken samt andra sätt att lära sig, experimentera och agera som stärker barnens aktiva roll. Genom att uppmuntra och inspirera barnen stärks deras motivation och vilja att lära sig nytt. De nya grunderna är en aning exaktare än de nuvarande, vilket underlättar det lokala läroplansarbetet och främjar en kvalitativt mera enhetlig förskoleundervisning i olika kommuner. När det gäller utvecklandet av verksamhetskulturen i förskolan beaktas barnens och vårdnadshavarnas delaktighet och den kulturella mångfalden mer än tidigare. Grunderna utmanar personalen i förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran samt den grundläggande utbildningen att samarbeta för att trygga en enhetlig lärstig och barnens välbefinnande.

13 Svenska skolsektionen SKS 17 SKD: Förskollärarna utgör arbetsgruppen som sammanställer den lokala läroplanen. I gruppen ingår som dagvårdens representanter Carola Stråka och Gun Åkerblom. Carina Björkman fungerar som sammankallare. Gruppen utser ordförande och sekreterare samt har rätt att kalla sakkunniga. För arbete utöver arbetstiden betalas ett arvode enligt övertimsarvodesgrunden så att 1,5 timmes arbete motsvarar ett övertimsarvode. För möten utöver arbetstid betalas mötesarvode enligt stadens mötesstadga samt kilometerersättning. Arbetstidsuppföljning inlämnas månatligen till ekonomen för bildningsväsendet. Arvodesgrunden utgår från tidigare praxis och omfattas av huvudförtroendeman. För kännedom rektorerna, huvudförtroendeman, löneräknaren och ekonomen för bildningsväsendet. _ Godkändes enligt förslag.

14 Svenska skolsektionen SK:150/2015/ LÄROPLAN 2016, GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Utbildningsstyrelsen har fastställt nya grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för läropliktiga. Föreskrifterna om nya grunder undertecknades av generaldirektör Aulis Pitkälä den 22 december De nya grunderna lägger på alla skolnivåer vikt vid glädje i lärandet och elevernas aktiva roll. Kommunikationsförmåga och gruppsamverkan samt strävan till en hållbar livsstil betonas. För att svara på framtidens utmaningar betonas vikten av att utveckla mångsidig kompetens. Grunderna för läroplanen är föreskrifter utfärdade av Utbildningsstyrelsen som kommunerna och övriga utbildningsanordnare är skyldiga att följa då de gör upp de lokala läroplanerna. De lokala läroplanerna ska beredas så att de kan tas i bruk i undervisningen från och med hösten Den grundläggande utbildningen förmåga att lära sig och en hållbar livsstil. De lokala läroplanerna som görs upp utgående från de nya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ska fastställas så att de kan tas i bruk i undervisningen från början av det läsår som inleds den 1 augusti Läroplanerna ska tas i bruk i årskurs 1 6 från och med den 1 augusti 2016, i årskurs 7 från och med den 1 augusti 2017, i årskurs 8 från och med den 1 augusti 2018 och i årskurs 9 från och med den 1 augusti Den grundläggande utbildningens betydelse som en fas som lägger grund för en bred allmänbildning för en hel årsklass har ytterligare stärkts. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen har reviderats som en helhet för att svara på de utmaningar som förändringarna i den omgivande världen och utvecklingen inom den grundläggande utbildningen ställer. Grunderna utgår från en syn på lärande där positiva känslor, samarbete och kommunikation samt nyskapande verksamhet främjar lärandet. Varje elev ses som unik och värdefull. Mångsidigt lärande stöds så att var och en kan växa till sin fulla potential. Skolan ska utvecklas som en lärande gemenskap som erbjuder eleverna meningsfulla lärmiljöer och en uppmuntrande, trygg plats att växa på. Den ska handleda eleverna att leva i en mångkulturell värld på ett hållbart sätt med respekt för de mänskliga rättigheterna. Strukturen i grunderna beaktar etappmålen i timfördelningen bättre än tidigare och främjar en enhetlig och helhetsskapande undervisning. Grunderna består av fyra helheter som utgörs av allmänna riktlinjer för undervisningen i samtliga läroämnen samt årskurserna 1 2, 3 6 och 7 9. I varje årskurshelhet behandlas vikten av

15 Svenska skolsektionen SKS 18 att beakta övergångarna mellan helheterna och det särskilda uppdrag som varje helhet har beroende på elevernas ålder och utvecklingsstadium. Ämnesdelarna har reviderats helt och hållet. Målen för undervisningen och lärandet definieras såväl för varje läroämne som för den mångsidiga kompetens som ska utvecklas genom samarbete mellan läroämnena. Det finns sju delområden av mångsidig kompetens. De är 1) förmåga att tänka och lära sig, 2) kulturell och kommunikativ kompetens, 3) vardagskompetens 4) multilitteracitet, 5) digital kompetens, 6) arbetslivskompetens och entreprenörskap samt 7) förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. I läroämnena beskrivs för varje mål kriterierna för goda kunskaper i slutet av årskurs 6 och vid slutbedömningen. Innehållet i läroämnena har skurits ner. Beskrivningen av det centrala innehållet stödjer val och behandling av innehållet på lokal nivå. Målen för undervisningen granskas också med avseende på lärmiljöer och arbetssätt, handledning, differentiering och stöd samt bedömningen av lärandet för att stödja det lokala läroplansarbetet och lärarna i deras arbete. De nya läroplansgrunderna är mer exakta än de nuvarande. Tanken med tydlig och klar text och avsnitt som stödjer det lokala läroplansarbetet är att främja en kvalitativt mer enhetlig grundläggande utbildning. Grunderna för läroplanen erbjuder också kommunerna och skolorna stöd för det praktiska genomförandet av undervisningen och för organiserandet av bland annat samarbetet mellan hem och skola, stöd för lärande och skolgång, elevvård, elevhandledning och tvåspråkig undervisning samt i frågor med anknytning till språk och kulturer. Värdegrundsenkät har genomförts i Nykarleby. Den har riktats till elever, personal, vårdnadshavare och förtroendevalda. 250 personer har besvarat enkäten. SKD: Föreslås att direktören för bildningsväsendet i samråd med rektorerna utser representanter till arbetsgruppen som sammanställer den lokala läroplanen. Gruppen utser ordförande och sekreterare samt har rätt att kalla sakkunniga. För arbete utöver arbetstiden betalas ett arvode enligt övertimsarvodesgrunden så att 1,5 timmes arbete motsvarar ett övertimsarvode. Övertimsarvodesgrunden för samtliga deltagande lärare beräknas enligt arvodet för lektor i modersmål. Arvodesberäkningen följer praxis enligt arbetsvärderingsgrunderna. För möten utöver arbetstid betalas mötesarvode enligt stadens mötesstadga samt kilometerersättning. Arbetstidsuppföljning inlämnas månatligen till ekonomen för bildningsväsendet. Arvodesgrunden utgår från tidigare praxis och omfattas av huvudförtroendeman.

16 Svenska skolsektionen För kännedom rektorerna, huvudförtroendeman, löneräknaren och ekonomen för bildningsväsendet. _ Godkändes enligt förslag.

17 Svenska skolsektionen CK:1138/2014/ UPPRÄTTHÅLLARTILLSTÅND FÖR GYMNASIUM Stadsstyrelsen Svenska skolsektionen Bildningsnämnden Sst 289 SKS 5 BLN 19 Bildningsdirektörerna i Jakobstadsregionen har tagit initiativ till en gemensam ansökan om framtida upprätthållartillstånd för gymnasierna i Jakobstadsregionen. Initiativet har väckts för att förbereda för ett gemensamt upprätthållartillstånd ifall den enskilda kommunen inte uppfyller kriterierna för en ansökan. Kraven som fastställs för att få anhålla om framtida upprätthållartillstånd för gymnasieutbildning är under beredning. Enligt uppgifter från Undervisningsministeriet kommer ansökningstiden att infalla under hösten Beslut om upprätthållartillstånden kommer att fattas i början av år SD: Stadsstyrelsen beviljar direktören för bildningsväsendet rätt att i samarbete _ med grannkommunerna börja förbereda en gemensam ansökan om upprätthållartillstånd för gymnasierna i Jakobstadsregionen. Beslutet meddelas direktören för bildningsväsendet. Stadsdirektörens förslag godkändes. _ Undervisnings- och kulturministeriet förutsätter att utbildningsanordnaren ansöker om nytt upprätthållartillstånd för utbildning på andra stadiet före augusti Beslut om nya upprätthållartillstånd tas under 2016, så att de träder i kraft En plan för gymnasiet och en eventuell anhållan om upprätthållartillstånd bör göras under våren 2015 i enlighet med undervisnings- och kulturministeriets kommande anvisningar. Topeliusgymnasiets rektor deltar som sakkunnig i behandlingen av ärendet och redogör för nuläget i regionen. SKD: Svenska skolsektionen antecknar den erhållna informationen för kännedom. _ Protokollsanteckning: Rektor Stefan Kula hördes som sakkunnig i ärendet. Simon Ekstrand framförde Nykarleby lärarförenings syn på gymnasiefrågan. Antecknades för kännedom.

18 Svenska skolsektionen SKS 19 SKD: Sektionen avger ett utlåtande i ärendet efter att ha tagit del av förhandlingarna i nejden. Utlåtandet tillställes bildningsnämnden och stadsstyrelsen. _ Svenska skolsektionen tog del av informationen; Nykarleby stad fortsätter att förhandla.

19 Svenska skolsektionen SK:1348/2014/ LINJEDRAGNING FÖR SKOLVERKSAMHETEN Svenska skolsektionen SKS 6 SKD: Sektionen diskuterar utgående från budgetbeslutet för år 2015 behov av linjedragningar och prioriteringar för skolverksamheten. _ Efter diskussion beslöt sektionen, att enligt stadsfullmäktiges beslut se över skolornas gruppstorlekar. Gruppstorlekarna styrs av timresursen. Sektionen beslöt att lågstadiernas timresurs nästa läsår fördelas enligt nuvarande praxis. Däremot ber man högstadiets rektor att lämna in två förslag till gruppindelningar nästa läsår. Ett förslag utgående från nuvarande gruppstorlekar och ett förslag med färre parallellgrupper i åk 7. Bildningsnämnden fattade följande beslut den Linjedragning för bildningsverksamheten: Nämnden beslöt att tillsätta en Skolstruktur - arbetsgrupp bestående av direktören för bildningsväsendet, bildningsnämndens ordförande, svenska skolsektionens ordförande och på förslag av Yvonne Emet bildningsnämndsmedlem Stefan Sjöberg. Arbetsgruppen skall bl.a. utreda framtidsutsikterna för Kovjoki-Markby skola och Ytterjeppo skola. Nämnden kommer att be varje sektoransvarig om att göra en prislista för resp. verksamhet. Även lönestaten skall genomgås. SKS 20 SKD: Sektionen fortsätter diskussionen om linjedragningar och prioriteringar för skolverksamheten. _ Antecknades för kännedom.

20 Svenska skolsektionen SK:957/2011/ LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN; ÄNDRING Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Bildningsnämnden SKS 66 BLN 47 Forts. Bilaga 66 /A-B Riksdagen har antagit lagen om elev- och studerandevård Utbildningsstyrelsen har ändrat kapitel 5.4 Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Föreskriften gäller fr.o.m tillsvidare och förutsätter att utbildningsanordnarna ändrar läroplanerna så att de kan tas i bruk Efter ansvarar kommunen för studerandevården också i de andra stadiets skolor som har annan huvudman, men är placerade i kommunen. Kommunerna inom ramen för Jakobstads social- och hälsovård har gemensamt utarbetat en organisationsmodell för elev- och studerandevården. Skolpsykolog Sofia Hedman har varit projektanställd för uppgiften. Reviderad läroplan och organisationsschema bifogas som bilaga 66 /A. Uppdatering av blanketter för trestegsmodellen har uppdaterats. Blanketterna bifogas som bilaga 66 /B. _ SKD: Sektionen torde för bildningsnämnden föreslå att läroplan och organisationsschema godkänns för verkställighet från Sektionen godkänner uppdateringen av blanketter för trestegsmodellen för verkställighet från För kännedom rektorerna, elevvårdspersonalen, ledande speciallärare och specialbarnträdgårdslärare. Patrik Hautanen för införande av blanketterna i elevvårdsregistret. Godkändes enligt förslag med tillägg: - dessa ändringarna gäller även för andra stadiet (gymnasiet) - för kännedom gymnasiets rektor. Bilaga 47 /A _ SKD: Bildningsnämnden godkänner svenska skolsektionens förslag. För kännedom elevvården och skolorna.

21 Svenska skolsektionen SKS 21 Godkändes enligt förslag. Bilaga 21 /A SKD: Sektionen godkänner de reviderade blanketterna för specialundervisningen. För kännedom speciallärarna, specialbarnträdgårdslärarna, psykologen och rektorerna. _ Godkändes enligt förslag.

22 Svenska skolsektionen SK:151/2015/ BYTE AV SKOLA KONFIDENTIELLT

23 Svenska skolsektionen SK:205/2015/ BYTE AV SKOLA KONFIDENTIELLT Bilaga 23 /A

24 Svenska skolsektionen ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄR Besvärsförbud Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet kan, enligt KomL 91, rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer: 8-11, 15, 16, 19, 20. Anvisning för rättelseyrkande Den som är missnöjd med ett av nedannämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande till bildningsnämnden inom 14 dagar från delgivningen av beslutet. Paragrafer: 12-14, 17, 18, Kontaktinformation: Bildningsnämnden, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby Rättelseyrkandet kan framställas av en part, d.v.s. den som beslutet gäller, eller vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet påverkar direkt, eller av en kommunmedlem. Rättelseyrkandet ska framställas inom 14 dagar från delgivning av beslutet. En part anses, om inget annat visas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget om beslutet sänts till parten per brev. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. I rättelseyrkandet ska den som söker rättelse, och den som avfattat skrivelsen, anteckna namn, hemkommun, postadress och telefonnummer. De framförda kraven på rättelse med motiveringar skall tydligt framgå av rättelseyrkandet. Till rättelseyrkandet skall bifogas: o beslutet i vilket rättelse söks, antingen som kopia eller i original o handlingar man hänvisar till Rättelseyrkandet skall vara bildningsnämnden tillhanda före kl den sista dagen som rättelseyrkande får framställas. Anvisning för besvär

25 Svenska skolsektionen I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Kommunalbesvär, paragrafer: Förvaltningsbesvär, paragrafer: Besvärsmyndighet: Vasa förvaltningsdomstol, PB 204 (Korsholmsesplanaden 43), Vasa vaasa.hao@oikeus.fi, fax Annan besvärsmyndighet: Adress: Paragrafer: Besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget om beslutet sänts till parten. Beslut som getts efter anslag anses ha kommit parterna till kännedom den dag då beslutet gavs. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av dem som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsskriften skall innehålla följande uppgifter: o Ändringssökandes underskrift o Om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges. o Vilket beslut som överklagas o Vilka ändringar som yrkas i beslutet o Motiveringar till att beslutet bör ändras. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag från vilken besvärstiden skall räknas. Besvär får anföras på den grunden att o Beslutet har tillkommit i felaktig ordning, o Den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller o Beslutet annars strider mot lag. Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post, e-post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall sändas i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvär till Vasa förvaltningsdomstol skall lämnas in senast kl den dag då besvärstiden går ut. För besvär till förvaltningsdomstol uppbärs en avgift om 90. I Lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/1993) finns särskilda bestämmelser om vissa fall där avgift inte uppbärs.