87 Konstaterande av beslutförhet och val av protokolljusterare Fastställande av föredragningslista Enhetsskolan 145

Transkript

1 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 7/ Svenska skolsektionen Tid kl Plats Skogsparkens skola Ärenden som skall behandlas Sida 87 Konstaterande av beslutförhet och val av protokolljusterare Fastställande av föredragningslista Enhetsskolan Anmälningsärenden Tilläggsresurs, Ytterjeppo skola Konfidentiellt Läroplanen Enkäten Hälsa i skolan Sammanträdestider år Föräldrainitiativ; Ytterjeppo skola till en tvåvägsspråkbadsskola Arbetsdagar läsåret Läroplan 2016, förskola 158 Protokollet framlagt till påseende Tid och plats Ordförande xx.xx.2016 ROY BJÖRKMAN

2 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 7/ Svenska skolsektionen Tid kl Plats Beslutande Skogsparkens skola Björkman Roy, ordförande Grahn Kerstin Häggblom Anneli Mannström Fredrik Nylund Elin Strang Frej Ena Maria Frånvarande Övriga deltagande FlénElli Sundell Boris, föredragande Näs Greta, bildn.nämndens ordf. Frilund Hanna, Ungdomsrådets repr. Nybäck Niklas och Wikström Ulla-Brita; 89 Tötterman-Engström Teresia Sourander Sanne, sekr. Paragrafer Underskrifter Ordförande Protokollförare Roy Björkman Sanne Sourander Protokolljustering Tid och plats Underskrifter Frej Strang Kerstin Grahn Framlagt till allmänhetens Påseende Tid och plats Bestyrker Sanne Sourander

3 Svenska skolsektionen SK:32/2006/ KONSTATERANDE AV BESLUTFÖRHET OCH VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE SKS 87 Konstateras att alla ledamöter erhållit kallelse till mötet. Mötet är beslutfört när över hälften av medlemmarna är närvarande. Mötet utser två protokolljusterare, i tur är Kerstin Grahn och Frej Strang, vilka vid överenskommen tidpunkt justerar protokollet. Mötet konstaterades lagenligt sammankallat och beslutfört. Kerstin Grahn och Frej Strang utsågs till protokolljusterare. Protokollet justeras den kl. 8.

4 Svenska skolsektionen SK:33/2006/ FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA SKS 88 Efter att ordförande antecknat eventuella extra ärenden godkänner mötet föredragningslistan. Föredragningslistan godkändes.

5 Svenska skolsektionen SK:976/2016/ ENHETSSKOLAN SKS 89 Svenska skolsektionen besöker skolcentrum för att ta del av planeringen av enhetsskolan, arrangemangen kring mottagande av elever från Ytterjeppo samt nuvarande verksamhet och byggplanering. Rektorerna från Skogsparkens skola, Normen och Carleborgsskolan rapporterar. Rektor för Carleborgsskolan ger en utvärdering om R-klassen och resursbehoven för kommande läsår. SKD: Sektionen antecknar ärendet för kännedom. _ Protokollsanteckning: Niklas Nybäck, Teresia Tötterman-Engström och Ulla-Brita Wikström berättade om enhetsskolan, arrangemangen kring mottagande av elever från Ytterjeppo, vad som händer just nu och vad skede II och skede III i byggplaneringen innebär för eleverna, undervisningen och skolmiljön. Ulla-Brita Wikström informerade även om R-klassen och kommande resursbehov samt lade fram ett förslag till språkdusch i finska i Carleborgsskolan. Föräldrar och elever i åk 8 och åk 9 har hörts och så gott som alla ställer sig positiva till förslaget. Förslaget går ut på att bland de elever som har bollsport som tillval i åk 8 och åk 9 skulle en grupp i åttan och en grupp i nian undervisas på finska. Sektionen antecknade informationen för kännedom och godkände förslaget om språkdusch i finska i Carleborgsskolan.

6 Svenska skolsektionen SK:977/2016/ ANMÄLNINGSÄRENDEN SKS Budgetuppföljning för grundläggande utbildning och Topeliusgymnasiet. SKD: Antecknas för kännedom. _ Antecknades för kännedom.

7 Svenska skolsektionen SK:917/2016/ TILLÄGGSRESURS, YTTERJEPPO SKOLA KONFIDENTIELLT Svenska skolsektionen

8 Svenska skolsektionen SK:420/2015/ LÄROPLANEN 2016 Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Bildningsnämnden Svenska skolsektionen SKS 53 BLN 55 SKS 72 Forts. Bilaga 53 /A Läroplanen för grundläggande utbildning framläggs för godkännande. Hänv.: bilaga 53 /A. SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för grundläggande utbildning i _ enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. Läroplanen tas i bruk i fråga om årskurserna 1-6, i fråga om årskurs 7, i fråga om åk 8 och i fråga om åk 9. I övrigt skall Utbildningsstyrelsens föreskrift 104/011/2014 efterföljas. Skolorna för verkställighet. Protokollsanteckning: Camilla Fellman presenterade grundläggande utbildningens nya läroplan. Godkändes enligt förslag. SKD: Läroplanen för grundläggande utbildning tecknas för kännedom. _ Antecknades för kännedom. _ Läroplanens värdegrund har sammanställs i form av en video. Länk: Värdegrunden baseras på en enkät till föräldrar under hösten SKD: Skolsektionen godkänner värdegrunden som ett tillägg till läroplanen. _ Godkändes enligt förslag. Bilaga 92 /A-B

9 Svenska skolsektionen Den trädde diskrimineringslagen (1325/2014) i kraft. Lagen ersätter den tidigare lagen om likabehandling. Samtidigt trädde också andra ändringar i lagstiftningen i kraft: lagen om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (1329/2014), ändringar i flera andra lagar, lagen om diskrimineringsombudsmannen (1326/2014) och lagen om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden (1327/2014). Genom ändringarna stärks de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Utbildningsanordnarens skyldighet att utarbeta en jämställdhetsplan gäller nu också den grundläggande utbildningen, det vill säga alla utbildningsstadier. Jämställdhetsplanen ska utarbetas per läroanstalt. Jämställdhetsläget ska utvärderas vid varje läroanstalt och åtgärderna ska basera sig på en bedömning av jämställdhetsläget vid respektive läroanstalt. En jämställdhetsplan som utarbetats per utbildningsanordnare eller för en hel kommun är inte tillräcklig. De berörda skolorna ska före utarbeta de planer som diskrimineringslagen och den ändrade jämställdhetslagen kräver. Skolornas jämställdhets- och likabehandlingsplaner bifogas som bilaga 92 /A. Planerna publiceras på respektive skolas hemsida. Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med bedömningen att handleda och sporra eleven i studierna och att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning. Elevernas lärande, arbete och uppförande ska bedömas mångsidigt. Dessa syften ska utgöra utgångspunkt för utvecklandet av bedömningskulturen i den grundläggande utbildningen. Tyngdpunkten läggs på bedömning som främjar lärande. Skolan påverkar i hög grad hurdan uppfattning eleverna bildar sig om sig själva som lärande individer och människor. Särskilt stor roll spelar den respons som lärarna ger. Mångsidig bedömning och handledande respons är lärarens centrala pedagogiska verktyg för att stödja elevens helhetsmässiga utveckling och lärande. I skolorna ska man utveckla en bedömningskultur som kännetecknas av - en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna - arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet - arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen - rättvis och etisk bedömning - mångsidig bedömning

10 Svenska skolsektionen SKS 92 - användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet. Praxis för bedömning och respons ska planeras och tillämpas utgående från elevernas ålder och förutsättningar. Responsen ska lyfta fram elevernas styrkor och framsteg i lärandet i förhållande till tidigare kunskaper. Bedömningskriterierna jämte betyg för grundläggande utbildning har utarbetats (bilaga 92 /B). Fortbildning för formativ bedömning har hållits 13 oktober Samtliga lärare som undervisar i den grundläggande utbildningen har deltagit i fortbildningen. Formativa bedömningsmodeller som behandlats är: Jeppo-Pensala: portfölj Munsala: muntligt prov Normen: självvärdering Skogsparken: verbal bedömning Kovjoki-Markby: kamratbedömning Socklot: skriftlig bedömning Ytterjeppo: numerisk bedömning Carleborgsskolan: observation, essä, uppsats Metsäkulma: utvärderingssamtal med elev Hirvlax: utvärderingssamtal med vårdnadshavare SKD: Svenska skolsektionen godkänner jämställdhets- och likabehandlingsplan per skola enligt bilaga. Rektorer för verkställighet och publicering på hemsidan. Svenska skolsektionen godkänner bedömningsgrunderna. Dessa infogas i läroplanen. Skolorna informerar eleverna och vårdnadshavarna om bedömningsgrunderna. För verkställighet rektorerna. _ Godkändes enligt förslag.

11 Svenska skolsektionen SK:401/2016/ ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN 2015 Svenska skolsektionen Bildningsnämnden Bilaga 40 /A Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar enkäten Hälsa i skolan Bilaga 40 /A. SKS 40 BLN 53 SKS 93 På grund av de tekniska problemen med anknytning till datainsamlingen 2015 har inte alla elever och studerande haft möjlighet att besvara enkäten Hälsa i skolan. Därför kan endast en del kommuner få kommunspecifika resultat. Av den anledningen har resultatrapporten också en annan form än tidigare år. Vi hoppas ändå att resultaten kommer att användas i planeringen och utvecklingen av läroanstalternas verksamhet samt tjänsterna för barn, unga och familjer i allmänhet. SKD: Antecknas för kännedom. _ Antecknades för kännedom. Sektionen beslöt att be om Ungdomsrådets syn på enkäten. SKD: Bildningsnämnden antecknar enkäten för kännedom. _ Antecknades för kännedom. _ Bilaga 93 /A Ungdomsrådets utlåtande har begärts i ärendet. SKD: Skolsektionen antecknar utlåtandet för kännedom. _ Protokollsanteckning: Ungdomsrådets representant, Hanna Frilund, redogjorde för ungdomsrådets utlåtande. Utlåtandet antecknades för kännedom och delges Topeliusgymnasiet, Carleborgsskolan och elevvården.

12 Svenska skolsektionen SK:978/2016/ SAMMANTRÄDESTIDER ÅR 2017 Bildningsnämnden Bilaga 88 /A BLN 88 SKD: Förslaget till bildningsnämndens sammanträdestider 2017 enligt bilaga 88 /A godkänns. Nya sammanträdestider besluts efter att det nya förtroendeorganet tillsatts. Sektionerna för kännedom. _ Godkändes enligt förslag. Bilaga 94 /A SKS 94 SKD: Preliminära sammanträdestider för svenska skolsektionen enligt bilaga 94 /A godkänns. Kansliet för kännedom. _ Sektionens sammanträdestider för första halvåret 2017 godkändes enligt bilaga 94 /A. Ett extra insatt sektionsmöte hålls den kl

13 Svenska skolsektionen SK:979/2016/ FÖRÄLDRAINITIATIV; YTTERJEPPO SKOLA TILL EN TVÅVÄGSSPRÅKBADSSKOLA Bilaga 95 /A Representanter ur föräldraföreningen Barnens Bästa och Ytterjeppo byaförening r.f samt föräldrar i byn har som förslag att göra om Ytterjeppo skola till en tvåvägsspråkbadsskola. Hänv.: föräldrainitiativet bilaga 95 /A. Initiativet framförs som att alternativ till stängningen av Ytterjeppo skola med motiveringen Ytterjeppo skola som tvåvägsspråkbadsskola är ett helt nytt koncept som kunde bli mycket lönsamt i längden. Om man tittar på Jakobstads språkbadsskolas statistik kan man se att konceptet varit mycket framgångsrikt. Som ytterligare fördel kan man i framtiden ordna språkbad redan från dagisålder i skolan. Befintliga och fungerande utrymmen för en sådan kompletterande verksamhet finns. Ytterjeppo skola är beläget på bekvämt avstånd från centrum och kringliggande byar så att alla intresserade inom kommunen kunde välja skolan utan att få för lång skolväg. Skolan ligger också naturskönt placerad vilket kan utnyttjas i pedagogiskt syfte. Vi önskar att en neutral kartläggning kan göras och att man ser till fördelarna vad en tvåvägsspråkbadsskola innebär för stadens profil. I Nykarleby stads utbildningspolitiska plan står följande om undervisningen i finska: Språkstimulans i finska dagvård till skola Den praktiska undervisningen i finska betonas i läroplanen och i undervisningen. Så tidigt som möjligt skall barnen ges en naturlig kontakt till språket. Målet är att någon i personalen inom varje enhet skall i kontakten till barnen använda finska. För att få en tvåspråkig miljö i gruppfamiljedagvård, daghem och förskola beaktas detta redan vid rekryteringen av personal. Undervisningen i finska skall stimulera eleven och familjen att på egen hand upprätthålla och utveckla sin egen förmåga. Grunden till barnets språk läggs i hemmet. Därför har familjen en nyckelroll vad gäller barnets språkutveckling. Lärare som undervisar i finska har fortbildning i praktisk finska minst en gång per år. Inom ramen för fritidsverksamheten ordnas lekartad verksamhet på finska i samarbete med kultur och fritid samt

14 Svenska skolsektionen arbis. Pedagogisk kontinuitet i undervisningen beaktas i verksamheten från barndagvård till grundläggande utbildning. I den nya läroplanen som tagits i bruk från läsåret startar undervisningen i finska från förskolan. SKS 95 Läroämne Totalt A1-språk (finska) SKD: Svenska skolsektionen tar del av skrivelsen och besluter om tillvägagångsättet för vidare behandling av ärendet. _ Svenska skolsektionen har tagit ställning till invånarinitiativet om tvåvägsspråkbad i Ytterjeppo skola med utgångspunkt i Magmas publikation Tvåspråkiga skolor? av Marketta Sundman. För att säkra en mångsidig behandling av utredningen bildade Magma en styrgrupp bestående av Siv Björklund, FD och professor i svenskt språkbad vid enheten för nordiska språk, Vasa universitet, Anders Björklöf, biträdande folktingssekreterare vid Svenska Finlands folkting, Johan Ekman, pol.stud. och ordförande för utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors, Veronica Granö-Suomalainen, utbildningsombudsman vid Svenska kulturfonden, Pirkko Nuolijärvi, FD, direktör och professor vid Institutet för de inhemska språken, Åsa Palviainen, FD och professor i svenska vid institutionen för språk, Jyväskylä universitet samt Fritjof Sahlström, FD och docent, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet. Enligt utredningen konstateras att ifall man i Finland vill introducera en tvåspråkig skolmodell där både finskspråkiga och svenskspråkiga elever skulle undervisas i samma grupp och båda språken skulle användas som undervisningsspråk, förefaller tvåvägsspråkbad vara ett intressant alternativ. För att genomföra ett tvåvägsspråkbad behöver enligt rapporten följande grundkrav uppfyllas: - För att eleverna ska kunna följa undervisning på två olika språk ska de ha tillräckliga kunskaper i båda språken. Det är möjligt att kontrollera språkkunskaperna med språktest i början av årskurs 1. - De barn som inte kommer från ett tvåspråkigt hem kan tillägna sig grundläggande kunskaper i sitt andraspråk i språkbadsdagvård eller i språkbadsförskola, som lämpligen kan fungera som en del av den tvåspråkiga skolan. Det kan antingen innebära tvåvägsspråkbad, så att elever ur båda språkgrupperna undervisas i samma grupp, eller så kan finska och svenska barn undervisas i separata grupper i början.

15 Svenska skolsektionen I en tvåspråkig skola borde antalet elever från enspråkigt svenska hem gärna vara lika stort som antalet elever med modersmålskompetens i finska. Den tvåspråkiga skolan skulle kunna fungera som en linje inom en svensk eller en finsk skola, eller den skulle kunna utgöra en egen skola i en gemensam skolbyggnad tillsammans med en svensk och en finsk skola. Den tvåspråkiga skolan skulle naturligtvis också kunna vara en helt självständig skola som verkar i en egen byggnad. Lagstiftning I lagen om den grundläggande utbildningen stadgas följande: 4 En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen. 10 Skolans undervisningsspråk och det språk som används i undervisning som ordnas på annan plats än i skolan är antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen meddelas på något annat språk än elevens egna ovan nämnda språk, om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. ( /1288) I en särskild undervisningsgrupp eller skola kan undervisningen dessutom huvudsakligen eller uteslutande meddelas på något annat språk än de som nämns i 1 mom. Den finskspråkiga skoldirektören/rektorn samt de rektorer som arbetar med enhetsskolans förverkligande har hörts i ärendet. Svenska skolsektionen ställer sig positiv till initiativ som kan stärka elevernas tvåspråkighet. Den finskspråkiga befolkningsgrunden i Nykarleby är för liten för att starta ett tvåvägsspråkbad och för att kunna uppfylla de grundkrav som ställs för detta. Ett tvåvägsspråkbad placerad i Ytterjeppo skola kan också äventyra den lagstadgade finskspråkiga utbildningen i Metsäkulman koulu. Med beaktande av den hänvisade utredningens krav att antalet elever från enspråkigt svenska hem skall vara lika stort som antalet elever med modersmålskompetens i finska konstateras att antalet elever med modersmålskompetens i finska inte räcker till för att fylla två skolor. Alternativa möjligheter behöver utredas för Nykarlebys del. Sam-

16 Svenska skolsektionen arbetet mellan daghemmet Skogsstjärnan - Metsäkulman koulu - Skogsparken/Normen och Carleborgsskolan är den mest naturliga arenan för utvecklandet av en språklinje i en tvåspråkig undervisningsmiljö. Språklinjens verkställighet underlättas av att enhetsskolan kan planera verksamheten som en helhet från förskola till årskurs 9. Svenska skolsektionen delegerar ärendet till arbetsgruppen för enhetsskolan i samråd med den finskspråkiga skoldirektören för vidare utredning om möjligheten till en sk. språklinje. En viktig målsättning är att elevernas likvärdighet och möjlighet att delta i denna beaktas oberoende av boningsort. Svenska skolsektionen tillställer beslutet initiativtagarna, bildningsnämnden och enhetsskolans arbetsgrupp.

17 Svenska skolsektionen SK:980/2016/ ARBETSDAGAR LÄSÅRET Bilaga 96 /A Arbetsdagarna för läsåret , bilaga 96 /A. Ärendet har behandlats i skolorna och gemensamt med kommunerna från Nykarleby till Kronoby med tanke på att koordinera skoldagarna med beaktande av gymnasiesamarbetet. SKS 96 SKD: Sektionen torde godkänna det bilagda förslaget till arbetsdagar läsåret För kännedom skolorna, växeln och kanslierna. _ Sektionen godkände förslaget till arbetsdagar för läsåret enligt bilaga 96 /A med ändringen att skolan börjar den och jullovet startar den Sektionen omfattade inte rektorernas förslag dels pga. gymnasienämndens beslut och för att förslaget från rektorerna innebär att staden inte får skjutsstöd från FPA för gymnasieelever (kräver min. 18 kalenderdagar skola i augusti). Fpa-stödet har aldrig diskuterats tidigare. För kännedom skolorna, växeln och kanslierna.

18 Svenska skolsektionen SK:149/2015/ LÄROPLAN 2016, FÖRSKOLA Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Bildningsnämnden Utbildningsstyrelsen har fastställt nya grunder för läroplanen för förskoleundervisningen. Föreskrifterna om nya grunder undertecknades av generaldirektör Aulis Pitkälä den 22 december De nya grunderna lägger på alla skolnivåer vikt vid glädje i lärandet och elevernas aktiva roll. Kommunikationsförmåga och gruppsamverkan samt strävan till en hållbar livsstil betonas. För att svara på framtidens utmaningar betonas vikten av att utveckla mångsidig kompetens. Grunderna för läroplanen är föreskrifter utfärdade av Utbildningsstyrelsen som kommunerna och övriga utbildningsanordnare är skyldiga att följa då de gör upp de lokala läroplanerna. De lokala läroplanerna ska beredas så att de kan tas i bruk i undervisningen från och med hösten Inom förskoleundervisningen kan de nya läroplanerna tas i bruk redan den 1 augusti 2015 och senast den 1 augusti Enligt lagen om grundläggande utbildning är målet för förskoleundervisningen att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för lärande. Det särskilda målet är att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter. Stark barncentrering genomsyrar alla mål i förskoleundervisningen. I grunderna för förskoleundervisningens läroplan betonas en pedagogik som lämpar sig för småbarnsfostran, glädje i lärandet och helhetsskapande undervisning. Variationer i barnens utveckling och lärande ses som naturliga; barnen har rätt att lära sig sådant som intresserar dem och att utvecklas i egen takt. I grunderna betonas leken samt andra sätt att lära sig, experimentera och agera som stärker barnens aktiva roll. Genom att uppmuntra och inspirera barnen stärks deras motivation och vilja att lära sig nytt. De nya grunderna är en aning exaktare än de nuvarande, vilket underlättar det lokala läroplansarbetet och främjar en kvalitativt mera enhetlig förskoleundervisning i olika kommuner. När det gäller utvecklandet av verksamhetskulturen i förskolan beaktas barnens och vårdnadshavarnas delaktighet och den kulturella

19 Svenska skolsektionen SKS 17 SKS 52 BLN 54 mångfalden mer än tidigare. Grunderna utmanar personalen i förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran samt den grundläggande utbildningen att samarbeta för att trygga en enhetlig lärstig och barnens välbefinnande. SKD: Förskollärarna utgör arbetsgruppen som sammanställer den lokala läroplanen. I gruppen ingår som dagvårdens representanter Carola Stråka och Gun Åkerblom. Carina Björkman fungerar som sammankallare. Gruppen utser ordförande och sekreterare samt har rätt att kalla sakkunniga. För arbete utöver arbetstiden betalas ett arvode enligt övertimsarvodesgrunden så att 1,5 timmes arbete motsvarar ett övertimsarvode. För möten utöver arbetstid betalas mötesarvode enligt stadens mötesstadga samt kilometerersättning. Arbetstidsuppföljning inlämnas månatligen till ekonomen för bildningsväsendet. Arvodesgrunden utgår från tidigare praxis och omfattas av huvudförtroendeman. För kännedom rektorerna, huvudförtroendeman, löneräknaren och ekonomen för bildningsväsendet. _ Godkändes enligt förslag. Bilaga 52 /A Läroplanen för förskoleundervisningen framläggs för godkännande. Hänv.: bilaga 52 /A. SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för förskoleundervisningen i enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. Läroplanen tas i bruk Skolorna för verkställighet. _ Protokollsanteckning: Carina Björkman presenterade förskolans nya läroplan. Godkändes enligt förslag. _ SKD: Läroplanen för förskoleundervisningen tecknas för kännedom. _ Antecknades för kännedom. _ Bilaga 97 /A Blanketter som berör förskolans elevutredningar och stöd bifogas till läroplanen. Bilaga 97 /A.

20 Svenska skolsektionen SKS 97 SKD: Blanketter godkänns enligt bilagda förslag. För kännedom specialbarnträdgärdslärarna. _ Godkändes enligt förslag.

21 Svenska skolsektionen ANVISNING FÖR BEGÄRAN OM OMPRÖVNING (rättelseyrkande) OCH BESVÄR Beslutsorgan Datum för sammanträde Svenska skolsektionen Besvärsförbud Eftersom beslut nedan endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt kommunallagen omprövningsbegäran (rättelseyrkan) inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer: 87, 88, 90, 93, 95 Anvisning för begäran om omprövning (rättelseyrkande) Den som är missnöjd med ett av nedannämnda beslut kan framställa en skriftlig begäran om omprövning inom 14 dagar från delgivningen av beslutet. Paragrafer: 89, 92, 94, Kontaktinformation: Bildningsnämnden i Nykarleby, PB 29 (Topeliusesplanaden 7), Nykarleby nykarleby.stad@nykarleby.fi Omprövningsbegäran kan framställas av en part, d.v.s. den som beslutet gäller, eller vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet påverkar direkt, eller av en kommunmedlem. Omprövningsbegäran skall framställas inom 14 dagar från delgivning av beslutet. En part anses, om inget annat visas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget sänts om beslutet skickats per brev, eller tre dagar efter att protokollsutdraget sänts till parten om beslutet sänts elektroniskt. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. I ansökan skall den som begär omprövning av beslutet och den som avfattat skrivelsen anteckna namn, hemkommun, postadress och telefonnummer.

22 Svenska skolsektionen Kravet med motiveringar skall framgå av omprövningsbegäran. Till begäran om omprövning skall bifogas beslutet i vilket rättelse söks, antingen som kopia eller i original samt handlingar man hänvisar till. Omprövningsbegäran skall vara bildningsnämnden tillhanda före kl den sista dagen som begäran om omprövning får framställas. Anvisning för besvär I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Besvärstid Kommunalbesvär, paragrafer: 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: 30 dagar Besvärsmyndighet: Vasa förvaltningsdomstol, PB 204 (Korsholmsesplanaden 43), Vasa vaasa.hao@oikeus.fi Annan besvärsmyndighet: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Svenska enheten för bildningsväsendet Adress: PB 200, VASA Paragrafer: 91 Besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget om beslutet sänts till parten, eller tre dagar efter att protokollsutdraget sänts till parten om beslutet sänts elektroniskt. Beslut som getts efter anslag anses ha kommit parterna till kännedom den dag då beslutet gavs. Ändring i ett beslut med anledning av en omprövningsbegäran kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt begäran. Om beslutet har ändrats med anledning av omprövningsbegäran, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av dem som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsskriften skall innehålla följande uppgifter: o ändringssökandes underskrift o om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges o vilket beslut som överklagas o vilka ändringar som yrkas i beslutet och motiveringar till att beslutet bör ändras Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas. Besvär får anföras på den grunden att o beslutet har tillkommit i felaktig ordning, o den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter

23 Svenska skolsektionen o beslutet annars strider mot lag Inlämnande av besvärshandlingarna Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post, e-post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall sändas i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvär till Vasa förvaltningsdomstol skall lämnas in senast kl den dag då besvärstiden går ut. För besvär till förvaltningsdomstol uppbärs en avgift om 250 (Lag om domstolsavgifter 1455/2015).