PLUMSET. Årgång 11 Nummer 1 År 2006

Transkript

1 PLUMSET Årgång 11 Nummer 1 År

2 I detta nummer: Redaktionellt mm 2 En dykares liv 3 4 John och Johan på Åland 5-6 Klubbnyheter 7 Köp & sälj 8 Fridykarlägret Från redaktionen Nu blev ni allt snopna va? Efter ännu en lång tystnad så dimper plötsligt Plumset ned i era brevlådor igen. Vi bjuder på en härlig reseberättelse från vrakdykning på Åland, historier från yrkesdykarens vardag och lite minnen från fridykarnas Fåröläger. Kom ihåg att Plumset är öppet för alla skribenter, stora som små, och alla bidrag / idéer till tidningen mottas med största tacksamhet. Glöm inte att ni kan annonsera också! Ha det bra och dyk försiktigt /Red Redaktion Peter Goblirsch peter.goblirsch@svenskaspel.se Övriga medverkande i detta nummer Anders Nyberg Henrik Östensson Kajsa Ingmansson John Aspendal Johan Karlsson GDKs STYRELSE 2006: Ordförande: Vice ordförande: Sekreterare: Kassör: Säkerhetsombud: Utbildningsledare: Ledamot: Henrik Östensson Anders Nyberg Peter Goblirsch Kajsa Ingmansson Niclas Larsson Niklas Forsman Emma Westerlund ÖVRIGA FUNKTIONÄRER: Styrelsesuppleant: Mikael Nilsson Revisorer: Andreas Kullander Rolf Stals Klubbmästare: Annika Malm Valberedning: Tord Johansson Stina Olofsson Ungdomsledare: Materialförvaltare: Mats Larsson John Aspendal 2

3 En dykares liv Som anläggningsdykare har man inte tråkigt på jobbet. Det finns inte många dagar som är den andra lik. Våra arbetsuppgifter kan innefatta gjutning för att renovera en kaj, svetsning för att täta hål i ett skrov, besiktning av fartyg för att leta efter bomber och att, som bilden visar, dyka i en pöl av lera för att göra grunden till ett pumphus. En dag i Tullinge. Att dyka är en passion för mig och det är oavsett om det är i jobbet eller, som för ett par veckor sen, dyk på djupa vrak på Åland. Många runt mig tycker att jag är lite trångsynt, men det är tur att jag mest umgås med dykare. Att beskriva en typisk dag för en anläggningsdykare är ganska svårt eftersom ingen dag är som andra. Ibland är det dock så att vi är stationerade på samma plats under längre tid, då hinner även vi få rutiner Som för de flesta i byggbranschen börjar vår dag 07:00, alltid lika kul att gå upp mitt i natten. Väl på plats gäller det bara att förbereda för att dykaren skall kunna hoppa i och börja arbeta. Dessa förberedelser innebär t ex att se till att det finns ström till kompressor och dykradion, kontrollera att hjälmen levererar den luft som behövs och ta fram all utrustning för att kunna utföra något arbete där nere. Allt detta för att arbetet skall gå smidigt och att dykaren inte skall behöva ligga och vänta på botten, men framför allt är det för att dykaren säkert ska kunna utföra något alls under ytan. Vid ca 07:30 är vi i vattnet och kunde börja att spola bort den lera som skulle flyttas på. Detta för att kunna säkra upp sponten som håller gropen öppen. Vattnet är väl att ta i, det är mer en grop med lättflytande lera. Ca 1 cm under utan försvinner allt ljus, och det blir att förlita sig på sina händer igen. Bland det första man tvingas lära sig är att se med fingerspetsarna för att överhuvudtaget få nåt gjort där nere. I början kan det kännas lite olustigt att inte ens se glaset i hjälmen, men det går snart över. Arbetet måste utföras och det är bara att sätta igång. Vid 9-tiden hörs ett rop i radion kom upp, det är frukost, bara att pallra sig upp till stegen. Men det är inte bara att gå upp, tänk dig att du varit i ett mörkt rum i 1,5 timmar och sedan bara öppnar dörren ut i sommarsolen. Det tar ett tag att anpassa ögonen innan det går att ta sig upp för stegen. Efter lite kaffe och macka är det bara att hoppa i igen. Samma sak gäller, spola bort leran och se till att det blir rent och fint. Detta är klart till lunch och det är samma problem att ta sig upp. 3

4 Eftermiddagen innebär att vi ska se till att botten av gropen är plan. Detta för att pumphuset som skall lyftas ner dels ska stå rakt och att höjden måste ligga inom intervallen ±4 cm. Ett ganska tidsödande arbete när sikten är -8 cm Vi lyckas självklart med vår arbetsuppgift, ingen kunde väl tro nåt annat. Att ligga i vattnet 5-6 timmar om dagen låter kanske inte så inbjudande, men det är ett underbart arbete som inte så många kommer i kontakt med. Enda nackdelen är att det är svårt att visa för andra det jobb man utfört, det syns tyvärr inte. Den sista bilden är inte tagen i Tullinge, men den visar hur en tungdykare arbetar under vattnet. Om någon är intresserad av att veta mer om den här sortens dykning så finns det ganska stor kompetens i klubben. Vi har mig veterligen 6 medlemmar med blandad erfarenhet av denna typ av dykning, varav två med stor erfarenhet av dykning inom försvaret. Ställ gärna frågor, vi vill inget annat än att prata om dykning. Text och bild: Henrik Östensson 4

5 John och Johan på Åland augusti: Efter att åtminstone en månad pratat om hur kul det skulle bli att dyka på Åland, så vi anlände vi till Mariehamn tisdagen den 2 aug, med ganska höga förväntningar. Efter mindre än 10 minuter med bil (trots en felkörning) var vi framme vid Oxygen. Vi blev väl mottagna av Ville, som visade oss runt, på vad som visade sig vara ett mycket välskött och trevligt dykcenter. Efter att vi valt ut en trevlig våningssäng samt konkat våra tunga väskor fick vi en noggrann genomgång av morgondagens dyk, som skulle ske på Plus och Nederland. På de tre dagar vi var där så hann vi med att dyka på Plus, Nederland, Skiftet, Dagmar Clausen (Dagmar), Hesperius och Gävle. Vi nöjer oss att berätta om upplevelserna kring Dagmar och Skiftet (se tidigare nr av Plumset för berättelser kring de andra vraken). Den eminenta dykbåten anlände till platsen för Skiftets tragiska förlisning strax efter nio på torsdags morgonen. Då vraket inte var bojat så kastade kapten Lucas i ett viktbälte med lina. Med ett flin påstod han nu att linan satt på styrbord reling. Då vi gick ibland de första kunde vi konstatera att det märkigt nog stämde. Skiftet är en 33 meter lång och 7,7 meter bred isbrytande passagerarångare som gick på en mina 14 dec 1916 med 91 personer ombord, endast 5 av dem överlevde. Vraket ligger på babord sida på 23 meters djup med övre däck på 15 meter. Vi kom ner nästan på mitten av vraket och simmade mot fören, som lossnat vid explosionen och ligger lite framför det övriga båten. Det var ett fint vrak med många ventiler att lysa in igenom och många detaljer. Lite märkligt att man upplever det som kul och spännande att besöka en gravplats för 86 personer (som nog inte tog illa upp av vårt besök). Efter dyket gick vi i land på en liten ö för att grilla korv och lura i varandra vilka vrakdetaljer vi sett. John försökte desperat att torka sitt underställ efter att ha dykt med en begagnad Viking. Detta roade ett norskt par i våtdräkt något otroligt. Dagens andra dyk skulle vi göra på det danska ångfartyget Dagmar. Dagmar sjönk 1942, då hon gick på grund och bröts i två delar som nu ligger på varsin sida av grundet. Vi skulle börja dyka på fören för att sedan snabbt ta båten runt grundet för att ta en titt på aktern. Då John riskerade att bli vattenful om han dök i Viking ett dyk till, så hade han fått låna en dräkt av en DM ombord. Olyckligtvis hade John inte kontrollerat inloppsventilens funktion. Han sjönk som en sten till botten (som lyckligtvis var på 17 meter). Då sikten var ganska dålig och Johan var betydligt söligare ner så började dyket med parseparation. Efter att John letat febrilt utan resultat efter Johan konstaterade han att det bara var att gå upp till ytan som en annan PADI-nörd. Som tur var fick vi innan dess syn på varandra tack vare Johans nya 50 watts halogen. Ibland kostar det på att vara för tuff för parlina. Vraket var annars inte mycket att skriva reseberättelser om. Vi kollade lite på relingen och lastutrymmet innan det var dags att ta båten runt till aktern. Aktern av Dagmar var i stort sätt en vedhög eftersom djupet bara var 10 meter. Efter 30 minuter här var vi båda på det klara med att blöt ved är roligare att dyka på när den har en båtliknande form. Vi hade ytterligare fyra bra vrakdyk och sammanfattningsvis kan man säga att Åland har grymt bra vrakdykning för alla utbildningsnivåer, inte minst för oss sportdykare. Att det sen är nära och ganska billigt att ta sig dit gör inte upplevelsen sämre. Servicen på dykcenter och 5

6 båt (och då menar vi inte Gotlands båten) var dessutom nästan löjligt bra. För mer information om vraken och dykning på Åland, kika in på Vi repriserar en kanonbild av Anders Nyberg från

7 Klubbnyheter Badtider Kom ihåg klubbens badtider på Solbergabadet: fredag söndag För alla medlemmar. Utbildning Intresserad av en 3*-kurs? Kontakta: Henrik: Dykaktivitetsdag, lördagen den 11 november kl 10 vid Hallshuks hamn En dag där vi träffas och dyker eller pratar om dykning. Tänkta aktiviteter: - Titta och känn på dykprylar. - Dykning för de som vill, det blir minst 1 dyk. - Klubben bjuder på sedvanlig korvgrillning - Våra instruktörer finns på plats Ta gärna med dykanekdoter och sevärd utrustning. Alla är välkomna, fridykare, icke-dykare, grannar, familj och vänner o s v. Intresseanmälan görs hos ordförande Henrik: Välkomna till Gotlands Dykarklubbs Mini-dyk-Expo! 7

8 Säljes : Torrdräkt Northern Diver CNX 200 storlek MLT ( 175 cm, i skor ). Inklusive väska och dräktslang. Ca 70 dyk. Pris 1.800:- Dräkten hänger hos Slite Dykservice, Peter Goblirsch Fridykarlägret 2006 Här har vi den äldre delen av fridykarna 2006 som förbereder sig inför lägret. Sandra, Cindy, Matilda, Emil, Rickard, Felix, Linus, Hanna, Josefin, Niklas. Förberedelse inför dyk, säkerhet och regler gås igenom. 8

9 Egen utrustning, begagnad utrustning och klubbens nyinköpta dräkter ska provas. En del är stort (Matilda och Märta) En del är smått och svårt att få på (Josefin) 9

10 men också svårt att få av (Niklas och Erik) 10

11 Är det inte lite väl grunt? Somliga dyker si (Märta) andra dyker så 11

12 Vissa väntar på sin tur (Rickard, Sebastian, Linus) Nu väntar barnen ivrigt på att bli 15, för att få börja med apparatdykning. Vi samlades vid Solbergabadet för att starta färden mot Fårö den 3 juni kl Lunch vid de hyrda stugorna på Sudersands camping innan det bar av till Hammars för att dyka. När alla hade fått var sitt dyk var det dags att bege sig åter till stugbyn. Där blev det lite genomgång av dykledarna (som jag inte kommer ihåg namnet på), dom visade foton från dagens dykningar och pratade om olika fiskar. Till middag blev det grillade kycklingdelar och det åts friskt, alla verkade bra hungriga efter dagens äventyr. På Söndagen åkte vi från stugorna vid lunchtid för att ta ett eftermiddagsdopp i (tror det heter) Trulls träsk som ligger vid Bläse ungefär (tror jag). En del av barnen hade inte fått nog av vatten utan badade i det kalla vattnet. Kommentarer från Hanna Hammarström om hur hon tyckte helgen var: Stugorna: Bra Vattnet: Kallt Gemenskapen: Bra Dykupplevelsen: Kul, spännande Instruktörer & ledare: Jättebra Jag tyckte det var väldigt kul och intressant och hoppas verkligen att det blir av nästa år igen. 12