Skolvardag med rörelsehinder En etnologisk studie. Göran Nygren FORUM FÖR SKOLAN. som kulturmiljö och arbetsplats

Transkript

1 Skolvardag med rörelsehinder En etnologisk studie Göran Nygren FORUM FÖR SKOLAN som kulturmiljö och arbetsplats

2

3 Skolvardag med rörelsehinder En etnologisk studie Göran Nygren Rapportserie Forum för skolan Uppsala universitet 2008

4 Abstract I denna studie skildras och analyseras skolsituationen för några grundskoleelever med rörelsehinder. De övergripande frågeställningarna är: Hur ser elevernas skolvardag ut? Vilka erfarenheter och upplevelser har de? Studien är en etnologisk samtidsundersökning som bygger på fältarbete och utgår från följande utgångspunkter och perspektiv: konstruktivism, barnperspektiv, barnens perspektiv, etnografi och kulturanalys. Den är explorativ och intar ett helhetsperspektiv på barnens skolvardag. Huvudmaterialet utgår från ett fältarbete bestående av observationer, samtal och intervjuer med sex elever i sju olika grundskoleverksamheter från årskurs 1 till 9. I materialet ingår också samspelssituationer eller samtal med elevernas klass- och skolkamrater, skolpersonal och föräldrar. Studien har även kompletterats med samtal och gruppintervju med ett 20-tal ungdomar och unga vuxna med rörelsehinder tillika medlemmar i handikapporganisationen Unga RBU-are. I studien framkommer särskilt två områden som centrala för elevernas skolsituation. Det ena är deras sociala tillvaro. Interaktionen mellan respektive rörelsehindrad elev och dennes klass- och skolkamrater varierar och likaså förekomsten av inkluderade och exkluderade elever. Bilden av de rörelsehindrade elevernas sociala situation präglas av komplexitet. Exempelvis ingår de i en mängd olika undervisningssituationer. Skolans organisatoriska lösningar, samt skol- och elevkulturer, har en central betydelse för graden av deras sociala inkludering. Inkluderande resurser är till exempel förflyttningshjälpmedel och annan teknisk apparatur samt skolpersonal och elever, däribland syskon, släktingar och grannbarn. Det andra centrala området är elevernas undervisning, lärande och kunskapsutveckling. Lärandet är samtidigt det område som skolpersonal och föräldrar uttrycker störst osäkerhet kring och där man önskar mer information och kunskap. Paradoxalt nog, tenderar de pedagogiska och kunskapsrelaterade frågorna att underkommuniceras av både vuxna och elever. Studien visar också att skolorna strävar efter att organisera skolsituationen kring de rörelsehindrade eleverna med engagerade, kompetenta och erfarna lärare och assistenter. Andra slutsatser är att de rörelsehindrade eleverna har individuella behov av såväl tid som pedagogiska lösningar samt att det finns ett behov av organiserad kompetensutveckling och dialog. Ett tredje område som är närvarande i skolvardagen för elever, skolpersonal, rektorer och föräldrar är frågan om inkludering visavi exkludering. I studien framkommer ett dominerande stöd för inkluderingsprincipen, men också en osäkerhet hur den ska omvandlas i praktiken. En viktig slutsats är att elevernas komplexa funktionsnedsättningar medför ökade krav på skolans tillämpning av elevperspektiv och individualisering samt förmåga att vara flexibel, om en reell inkludering ska kunna uppnås. Andra slutsatser är att engagemang och erkännande har betydelse för inkludering och att exkluderande situationer ofta är omedvetna. Friluftsdagen lyftes fram som en symboliskt förtätad elev-, skol- och samhällsgemenskap. I skolan finns en maktordning där funktionshinder och kön samverkar, vilket påkallar behov av inkluderande strategier och självreflektion på alla nivåer inom organisationen. I studien framkommer även hur elevernas självbilder styrs av omgivningens bemötande. Nyckelord: Rörelsehinder, funktionshinder, funktionsnedsättning, handikapp, skola, skolvardag, lärande, kunskapsutveckling, inkludering, exkludering, genus, erkännande, strategier, elevkultur, skolkultur, resurser, elevperspektiv, barnperspektiv, barnets perspektiv. Göran Nygren 2008 Andra upplagan 2010 ISBN Omslag: Göran Wallby Omslagsfoto: Erik Ottoson Forum för skolan är ett samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet och Uppsala kommun. Forum för skolan som kulturmiljö och arbetsplats Institutionen för kulturantropologi och etnologi Postadress: Box 631, Uppsala Tel Denna rapport beställs av: goran.nygren@etnologi.uu.se, tel Forums rapporter kan laddas ner från följande hemsida:

5 Innehåll Förord... 5 Studiens slutsatser i urval... 7 Det sociala livet... 7 Undervisningen och kunskapen... 8 Inkludering eller exkludering? en komplex skolvardag Inledning Syfte, perspektiv och metod Presentation av elevgruppen i studien Elevernas funktionshinder och skolmiljöer Elevernas skolhistorik Disposition Skolvardagens organisering och rutiner Skolpersonalen runt eleven Morgonen Lektionerna Rasterna Skollunchen och lunchrasten Mellanmål och Fritids Skolarbete i hemmet Det sociala livet På lektionerna Fredrik: Det brukar vara så att jag blir över så du kan sitta bredvid mig För Rebecka i Rh-klassen Andreas hade ett eget arbetsrum men vad innebar det? Johan exempel på sociala förhandlingssituationer och betydelsen av inkluderande elever och lärare Maja och Frida som hjälper henne Livet i skolan utanför lektionstid Teknikens och hjälpmedlens betydelse för samspel Assistentens roll för elevernas samspel Syskons, grannars och kamraters betydelse Sammanfattande diskussion Undervisningen och kunskapen Olika undervisningsformer och situationer Maja och Johan på lågstadiet Adam, Rebecka och Andreas på mellanstadiet På högstadiet Andreas i årskurs sju och Fredrik i årskurs Assistenterna i undervisningen Elevernas lärande spännvidd och okänt farvatten Sammanfattande diskussion Inkludering eller exkludering? En komplex skolvardag Engagemang och erkännande... 82

6 Materialisering av budskap affischer om värdegrund och kunskap Exkluderande situationer En lektionsgenomgång med eller utan Andreas? Helklass eller liten grupp? Rätt plats och traditionens betydelse Ett nationellt prov inkluderande eller exkluderande budskap från lärare? Roliga lekar men med hierarkiserande effekter? Friluftsdag en symbolladdad dag för eleverna Det var stökigt där eller Det är en lugn skola arbetsmiljöns betydelse Genus och funktionshinder strukturella ordningar i skolvardagen Självbilder och bemötanden Sammanfattande diskussion Källor

7 Förord Arbetet med den här etnologiska studien har varit stimulerande på flera sätt. Själva undersökningen och fältarbetet tillsammans med de sex rörelsehindrade eleverna har inneburit många vardagsmöten och samtal med barn, ungdomar och vuxna, såväl med som utan rörelsehinder. För mig personligen har undersökningen varit både socialt och kunskapsmässigt berikande. Mitt första och även största tack riktar jag till Maja, Johan, Adam, Rebecka, Andreas och Fredrik som jag har haft förmånen att följa! Tack för Er generositet och för den lärorika och givande tiden tillsammans med Er! Jag vill också rikta ett stort tack till alla föräldrar, lärare, assistenter, rektorer, SIT-rådgivare (Specialpedagogiska institutet), resursteam inom Uppsala kommun som på olika sätt har bidragit till att göra denna undersökning och rapport möjlig. I det här sammanhanget vill jag särskilt tacka RBU- Uppsala (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) och ordförande Mikael Wångmar för den hjälp jag fick för att komma i kontakt med flera av familjerna och för många givande samtal. Ett stort tack riktar jag också till alla Unga RBU-are (Förbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) för samtal och gruppintervju om deras skolerfarenheter som tillförde den här studien många värdefulla kunskapsbitar. Den här studien ingår i det nationella projektet Särskild, särskiljd eller avskiljd om situationen för elever med rörelsehinder i grundskolan med handikapporganisationen Unga RBU-are som huvudman och med fil.dr Karin Paulsson som projektledare. Även projektet har varit en stimulerande mötesplats tillsammans med organisationer, myndigheter och forskningsmiljöer. Projektets spännvidd har medfört att det bland annat har innehållit forskning, kunskapsutveckling och intressepolitik. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts och handikapp-, barn- och skolfrågor har ständigt varit närvarande i arbetet, ofta med FN:s konvention om barnets rättigheter som referensram. Ett stort tack för ett givande projektsamarbete riktar jag till arbetsgruppen bestående av Karin Paulsson, Lina Stenberg och Ulf Fågelhammar och till styrgruppen bestående av Linnea Kronqvist (-2007) och Leif Liljegren (2007-) från Unga RBU-are, Christina Wahlund Nilsson från Rädda Barnen, Tove Rinnan från Barnombudsmannen och Anders Gustavsson från Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Jag vill också tacka Johan Steirud och Ulrika Melkersson Jönsson från Unga RBU-are samt Annika Wallin för värdefulla synpunkter på textutkast och manus. I arbetet med den här undersökningen och rapporten har jag haft ett viktigt utbyte och en glädje av den forskningsmiljö som jag till vardags ingår i, nämligen Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet. Studien har också delvis genomförts inom ramarna för min forskarutbildning vid ovan nämnda institution. Forum för skolan som kulturmiljö och arbetsplats, ett samarbete mellan Uppsala universitet och Uppsala kommun, har varit en värdefull resurs för mig, dels som mötesplats mellan forskare, praktiker och andra som är intresserade av skol-, barn- och ungdomsfrågor, dels som en mötesplats för kulturforskare med samma intresseområden som ovan. Denna rapport ingår i Forums rapportserie. Jag vill särskilt tacka Gösta Arvastson, Oscar Pripp och Jan Turtinen på Etnologiska avdel- 5

8 ningen för värdefulla synpunkter under studiens gång. Ett stort tack till dig Oscar, för dina granskningar och konstruktiva synpunkter på textutkast och manus! Jag vill slutligen tacka Allmänna arvsfonden och Institutionen för kulturantropologi och etnologi som gav mig de ekonomiska förutsättningarna för att kunna genomföra den här studien. Uppsala, augusti 2008 Göran Nygren 6

9 Studiens slutsatser i urval Det sociala livet Förekomst av både inkluderade och exkluderade elever. De rörelsehindrade elevernas erfarenheter av det sociala livet i skolan har en central betydelse för hur de upplever sin skolsituation. Samspelet med klass- och skolkamrater skiljer sig inte så mycket åt under och utanför lektionerna. Däremot befinner sig studiens elever sinsemellan i olika sociala situationer, från en exkluderad position och obefintlig interaktion med klass- och skolkamrater till en inkluderad position och livlig interaktion. Komplex bild av elevernas sociala situationer. Bilden av de rörelsehindrade elevernas sociala situationer präglas av komplexitet. Flera faktorer samspelar som typ av funktionsnedsättning, organisatoriska lösningar samt inte minst rådande elev-, klass- och skolkulturer i form av elevers och vuxnas vanor, rutiner, föreställningar och handlingsmönster. Elevernas funktionsnedsättningar kan medföra särskilda behov, t.ex. extra näringsintag, vilket kräver egna rutiner som hindrar möjligheterna att delta i situationer med de övriga klass- och skolkamraterna. Mångfald av undervisningssituationer. Studiens elever kan ingå i en uppsättning olika undervisningssituationer: från att tillbringa lektionerna i hemklassrummet tillsammans med klassen till vistelse i eget arbetsrum, från arbete i ordinära klassrum till specialanpassade klass- och grupprum, från att utföra skolarbetet ensam till att arbeta tillsammans med assistent eller klasskamrater. Organisatoriska lösningar centralt för inkludering/exkludering. Olika organisatoriska lösningar kring exempelvis användning av eget arbetsrum eller rutiner i anslutning till lunch, verkar inkluderande alternativt exkluderande genom att de främjar eller motverkar samspelet mellan eleverna. Skol- och elevkulturer inverkar på grad av inkludering/exkludering. Elevernas tillvaro påverkas av dominerande föreställningar och förhållningssätt hos både vuxna och andra elever på de respektive skolorna. Deras sociala situation är starkt relaterat till specifika elev- och skolkulturer, vilka dock inte är entydiga eller oföränderliga utan föremål för vardagliga förhandlingar mellan eleverna och mellan eleverna och skolpersonalen. Förhandlingarna handlar om den rörelsehindrade eleven ska få delta eller inte i klass- eller skolkamraternas aktiviteter, såväl under lektionerna som utanför lektionstid i skolan. Detta handlar ytterst om elevens sociala status, position och situation i klassen och skolan. Inkluderande resurser. Under fältarbetet identifieras ett antal faktorer som fungerar som socialt inkluderande resurser. Förflyttningshjälpmedel som rullstolar och elrullstolar samt teknik som mobiltelefoner kan främja samspelet mellan eleverna på flera sätt, såväl praktiskt ur tillgänglighetssynpunkt 7

10 som ett medel i leksituationer. Andra faktorer utgör de lärare, assistenter och klass- och skolkamrater, vilka aktivt verkar för att skapa inkluderande situationer. Syskon, släktingar och grannbarn kan också utgöra betydelsefulla resurser för den rörelsehindrade elevens sociala situation. Undervisningen och kunskapen Lärandet underkommuniceras. Elevernas lärande och kunskapsutveckling är ett angeläget område för skolpersonal, elever och föräldrar. Lärandet är samtidigt det område som skolpersonal och föräldrar uttrycker störst osäkerhet kring och där man önskar mer information och kunskap. Paradoxalt nog tenderar de pedagogiska och kunskapsrelaterade frågorna att underkommuniceras av både vuxna och elever. I fokus står istället frågor relaterat till elevens funktionsnedsättning, t.ex. fysisk anpassning och tillgänglighet som man i högre grad diskuterar eller pratar om, än om funktionsnedsättningens betydelse för elevens lärande. Engagerade skolor med kompetent personal. Skolorna i studien strävar efter att organisera skolsituationen kring de rörelsehindrade eleverna så bra som möjligt med engagerade, kompetenta och erfarna lärare och assistenter. Flera av assistenterna är även ett pedagogiskt stöd för såväl den rörelsehindrade eleven som för de övriga klasskamraterna i skolarbetet. Elever har individuella behov av tid och pedagogiska lösningar. Nästan alla eleverna i studien har ett intresserat, ambitiöst och disciplinerat förhållningssätt till skolarbetet. Funktionsnedsättningarna påverkar dock på olika vis deras kognitiva förmåga och förutsättningar till lärande och kunskapsutveckling. Det finns på så vis en spännvidd dem emellan vad gäller förutsättningar, vilket får konsekvenser som behov av mer tid för skolarbete och lösningar av uppgifter samt behov av kompensatoriska pedagogiska lösningar eller anpassningar. Ett betydelsefullt område är därför pedagogiska anpassningar för skolarbetet i form av särskilda läromedel, hjälpmedel eller rutiner i såväl vardagsarbete som provsituationer. Omfattningen och typen av pedagogiska anpassningar varierar dock för de olika eleverna. Under fältarbetet framkom även betydelsen av att skolpersonalens pedagogiska kompetens kombineras med kunskaper om elevens funktionsnedsättningar och vilka pedagogiska lösningar som därav krävs. Behov av organiserad kompetensutveckling och dialog. Flera av lärarna efterlyser en kommunal och statlig organisation som bättre möter deras behov av kunskaps- och kompetensutveckling samt av mötesplatser för erfarenhetsutbyte mellan lärare och pedagoger som har elever med liknande funktionsnedsättningar. 8

11 Inkludering eller exkludering? en komplex skolvardag Ett dominerande stöd för inkluderingsprincipen men osäkerhet över hur den ska omvandlas. Studiens resultat visar på ett omfattande stöd för inkludering från såväl elever, som skolpersonal och föräldrar. En aktuell fråga för många, särskilt för skolpersonalen, är hur denna inkluderingsprincip skulle omvandlas i praktiken med arbetsformer och arbetssätt: t.ex. helklassundervisning, bruk av eget arbetsrum, undervisning i liten grupp, skolarbete med eller utan assistent, med eleven ensam eller tillsammans med klasskamrater samt bruk av pedagogiska anpassningar med läromedel och hjälpmedel. Elevernas komplexa funktionsnedsättningar medför ökade krav på skolans tillämpning av elevperspektiv och individualisering samt förmåga att vara flexibel om en reell inkludering ska kunna uppnås. Inkludering innebär för många i studien att den rörelsehindrade eleven hör hemma i helklassen och i klassgemenskapen, men att skolvardagens olika situationer ständigt behöver anpassas och organiseras efter elevens behov. Förutsättningen för sådan inklusion och individualisering anser man är ett tydligt elevperspektiv, ett flexibelt förhållningssätt och goda kunskaper om elevens specifika funktionsnedsättning. Skolvardagen innehåller en mängd svårläsbara situationer med utan på förhand givna lösningar; såväl inkluderande som exkluderande åtgärder kan upplevas som positiva eller negativa av eleverna. Det avgörande för dem är hur deras uttryckta behov uppfattas och tillgodoses inom skolorganisationen, och inte nödvändigtvis om lösningen är av särskiljande eller sammanbindande karaktär. Engagemang och erkännande har betydelse för inkludering. Förutsättningen för en inkluderande skolsituation för rörelsehindrade elever är att skolan och dess personal erkänner eleven och kommunicerar ett genuint engagemang. I skolorna kommer sådant engagemang till uttryck i korta men bekräftande ordväxlingar och vardagssamtal samt genom längre samtal med eleven om skolsituationen eller värdegrundsrelaterade samtal i helklass. Denna kommunikation är inte viktig för bara den rörelsehindrade eleven utan också för klass- och skolkamraterna, där budskapet är att den rörelsehindrade eleven hör hemma i klassen och skolan. De rörelsehindrade elevernas situationer är starkt relaterade till om och hur just ett sådant erkännande kommuniceras och praktiseras mellan elever samt mellan elever och vuxna. Exkluderande situationer är ofta omedvetna. Det var påtagligt hur en stor del av exkluderingen som drabbar de funktionshindrade eleverna sker omedvetet från skolans och personalens sida. Med elevernas stigande ålder höjs kraven på deras prestationer och kunskapsförvärv. I sökandet efter rätt undervisningsform och arbetssätt kan traditionella särskiljande praktiker tillämpas så att eleverna skiljs från helklassundervisningen och istället erhåller individualiserad undervisning inom mindre elevgrupper. Skolans problemlösningsrepertoar ligger främst på individnivå och inte på organisationsnivå; inom skolorganisationen kan lärarna till exempel sakna samsyn och kommunicera motstridiga budskap till eleven med effekten att eleven 9

12 marginaliseras. Denna effekt åstadkoms ofta omedvetet och är otydlig från skolorganisationens horisont, men är tydlig för den enskilde eleven som är det återkommande objektet för dessa budskap och lösningar. Friluftsdagen är en symboliskt förtätad elev-, skol- och samhällsgemenskap. Friluftsdagar, idrottslektioner och skolresor är situationer som flera av eleverna och före detta elever (Unga RBU-are) uppfattar som situationer med en förtätad symbolladdad gemenskap, vilken flera av dem har erfarenheter av att ha blivit utestängda från. Den äldsta grundskoleeleven och flera Unga RBU-are ställer sig starkt kritiska till skolans särskiljande lösningar, vilka bidragit till deras systematiska exkludering och marginalisering. De anser att skolan borde ha tagit ett större ansvar för att skapa en inkluderande skolvardag och inte ta den lösning som skolan, och kanske eleverna själva också, just då uppfattade som smidigast. I skolan finns en maktordning där funktionshinder och kön samverkar, vilket påkallar behov av inkluderande strategier och självreflektion på alla nivåer inom organisationen. Fältarbetet och samtalen med Unga RBUare visar att det finns en maktordning i och även utanför skolan, där kategorierna kön/genus och funktionshinder samverkar. Både vuxna och barn kan medverka i att elevernas/barnens samspel blir en del av en insocialisering och reproduktion av denna genusrelaterade maktordning där de ickefunktionshindrade flickorna intar en överordnad position och den funktionshindrade flickan eller pojken en underordnad. Alla individer oavsett ålder, såväl med som utan funktionshinder, som har någon form av relation till denna strukturella maktordning får härigenom sin självbild respektive bilden av den Andre bekräftad och befäst. Sådana ordningar kan begränsa eller marginalisera individers och gruppers handlingsutrymmen och självkänsla. Ett sätt att bemöta dessa negativa och begränsande processer är att inblandade aktörer reflekterar över vilka gemensamma och ofrivilliga effekter deras ofta omedvetna förhållningssätt och handlingar har och att utveckla strategier för att främja inkluderande processer baserad på likvärdighet och erkännande av den Andre. Elevernas självbilder styrs av omgivningens bemötande. I elevernas berättelser ges inte deras funktionsnedsättningar någon framträdande eller negativ betydelse. De konstaterar relativt kortfattat vilka begränsningar deras funktionsnedsättningar kan medföra samt att deras förflyttningshjälpmedel kan fungera som inkluderande resurser i samspelet med andra elever. Även om några av eleverna kan beskriva sig som funktionshindrade och även handikappade har de inte en kategorisk tankemodell efter uppdelningen funktionshindrad och icke-funktionshindrad. De hade snarare ett relativt perspektiv där de relaterar betydelsen av sin respektive funktionsnedsättning till vilken situation de befinner sig i. Både elevernas och Unga RBU-ares självbilder från skoltiden är relaterade till den rådande sociala strukturen inom elevgruppen. Elevers tolkningar, förhandlingar och positioneringar inom gruppen kan resultera i inkluderande eller exkluderande samspelsmönster samt hierarkier och marginaliseringar. Några av eleverna i studien, framförallt flera av de Unga RBUarna, understryker skolans och vuxenvärldens avgörande roll och ansvar, såväl socialt som pedagogiskt, och hur en framkomlig väg till förbättringar förutsätter ett inkluderande grundperspektiv i kombination med en flexibilitet och individualisering från skolans sida. 10

13 1. Inledning Den här rapporten utgör den etnologiska delen i det nationella projektet Särskild, särskiljd eller avskiljd om situationen för elever med rörelsehinder i grundskolan. Projektets syfte är att belysa hur skolan lever upp till politiska måldokument som Barnkonventionen, FN:s standardregler och Salamancadeklarationen samt en nationell lagstiftning och andra styrdokument. Det övergripande syfte är att studera i vad mån skolan och samhället i övrigt tillgodoser rörelsehindrade barns rätt till en allsidig utveckling genom att erbjuda en miljö som är tillgänglig i alla avseenden, d.v.s. fysiskt, pedagogiskt, psykosocialt och organisatoriskt. För att samla in ett kunskapsunderlag för detta har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts, bland annat i form av enkäter till cirka 1000 elever och deras föräldrar i 40 kommuner samt till ett hundratal lärare och rektorer i samma kommuner. Mer om projektet finns att läsa i noten nedan. 1 Denna rapport bygger på en etnologisk fältstudie med ambitionen att lämna kvalitativa kunskapsbidrag som ger inblickar och en djupare kunskap om hur skolvardagen kan gestalta sig för elever med rörelsehinder. 2 Ett bakomliggande syfte har varit att lämna ett kunskapsunderlag till projektet och dess slutrapport, varför rapporten är tämligen innehållsrik på empiri som fältanteckningar från observationer och utskrifter från inspelade samtal och djupintervjuer. I studien har ett helhetsperspektiv eftersträvats. Fokus ligger därför inte enbart på t.ex. kunskapsaspekten eller på elevernas sociala situation utan fokus har varit deras skolvardag som helhet. Ambitionen har varit att ställa barnen och ungdomarna i centrum, dels genom att beskriva de olika situationer som de befinner sig i på skolan, dels genom att få ta del av deras upplevelser av och berättelser om skolan. Min uppgift har varit att följa med några elever med rörelsehinder i deras respektive skolvardag. De har alla gemensamt att de har ett rörelsehinder av något slag och min ambition har varit att beskriva eventuella likheter och olikheter i deras skolvardag och berättelser. Mitt uppdrag har även varit att försöka identifiera faktorer och sammanhang som kan ha negativa respektive positiva effekter för eleverna. Syfte, perspektiv och metod Syftet med den här undersökningen är att skildra och analysera skolsituationen för några grundskoleelever med rörelsehinder. Mina övergripande frågeställningar är: Hur ser elevernas skolvardag ut? Vilka erfarenheter och upplevelser har de? Vad gör de i skolan och vad tänker och tycker de om sin skolsituation? Undersökningen är genomförd som en etnologisk samtidsundersökning och den bygger på några utgångspunkter eller perspektiv som jag vill presen- 1 Huvudman för projektet är handikapporganisationen Unga RBU-are i samarbete med Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Projektet finansieras under perioden med medel som beviljats ur Allmänna arvsfonden. Projektledare är fil.dr Karin Paulsson. Mer information om projektet kan fås på Unga RBU-ares hemsida 11

14 tera närmare. Grundläggande är det konstruktivistiska perspektivet, vilket i korthet innebär att inte betrakta mänskliga beteenden och tankesätt som naturgivna, utan som företeelser som ständigt skapas och omskapas i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. En annan utgångspunkt har varit att anlägga både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Med barnperspektivet avses här att jag som vuxen och forskare försöker följa barnen, tillika eleverna, under dagen i skolan och att det är deras skolsituation som är i fokus. Med barnens perspektiv avser jag barnens egna berättelser om deras erfarenheter och upplevelser av sin skolvardag, men även om andra saker som deras livssituation överhuvudtaget, deras levnadshistoria och om framtiden, t.ex. deras ambitioner och drömmar. Alla människor har en levnadshistoria att berätta, oavsett ålder. Undersökningen är etnografisk, d.v.s. den är en beskrivning av elevernas skolsituation. Den är också kulturanalytisk, vilket för den här studien innebär att jag beskriver och analyserar det till synes alldagliga och självklara i människors vardagsliv, deras föreställningar och handlingsmönster. Studien har en explorativ ansats, där jag har försökt undvika att utgå från min egen förförståelse, och istället sätter eleverna i centrum och så förutsättningslöst som möjligt försöker beskriva och analysera vad som händer eller sägs under fältarbetet. Jag har således försökt undvika för tidiga fokuseringar och avgränsningar. Min ambition har varit det motsatta; att eftersträva ett helhetsperspektiv, det som ibland kallas för ett holistiskt perspektiv. Med dessa utgångspunkter och ansatser för undersökningen har jag valt att lägga studiens fokus på elevernas skolvardag. Den byggs upp och organiseras genom människors handlingar i form av rutiner, vanor, traditioner och vardagsritualer. Skolan är en arena som i hög grad består av en mängd sådana handlingar som anses självklara. Min ambition har varit att försöka beskriva de vardagssituationer som eleverna skapar själva eller tillsammans med andra, både barn och vuxna. Jag har också försökt fånga de situationer som avviker från skolvardagen, men som ändå utgör återkommande händelser under skolåret. Sådana situationer kan vara nationella prov, friluftsdagar, skolresor, teaterbesök mm. Som vi kommer att se senare i rapporten kan dessa situationer vara tillfällen då frågor och problem ställs på sin spets, och därmed impregnerade av ett tätt symbol- och meningsladdat innehåll. Eftersom jag har eftersträvat en helhetsbild på elevernas skolvardag har jag försökt följa eleverna från att de kom till skolan på morgonen till att de lämnade den på eftermiddagen; från den första lektionen till den sista, och för flera av eleverna också den efterföljande vistelsen på fritids (d.v.s. skolbarnsomsorg). Helhetsperspektivet innebär även att uppmärksamma alla de sociala situationer och aktiviteter som eleverna ingår i under skoldagen, t ex på lektioner, raster, lunch, fritids och på de platser som de befinner sig på, t.ex. klassrum, korridorer, skolgård och andra utrymmen. Jag har också samtalat med eleverna om vilken betydelse skolan kan ha på olika sätt, t.ex. för skolarbete på fritiden som eftermiddagar, kvällar och helger; deras tidigare erfarenheter och upplevelser och deras framtidsambitioner. Undersökningen består av ett fältarbete baserat på metoder som observation och samtal, vilket resulterat i fältanteckningar, samt inspelade intervjuer, vilka har transkriberats i varierande utsträckning. Fältarbetet genomfördes under perioden april-juni samt under september Mellan april och juni följde jag sex elever i vardera 5-6 dagar i deras respektive skolor, den yngsta gick i årskurs 1 och den äldsta i årskurs 9. Jag eftersträvade att komma till skoldagens början och att stanna så länge de var i skolan. För några innebar det till klockan 15-16, då de lämnade fritids och därmed skolan. De 12

15 olika fältarbetena följde ett gemensamt upplägg med att jag följde eleven de första dagarna, då jag beskrev i min fältdagbok de olika situationer som han/hon befann sig i, både vad som hände och vad som sades. Vid mina observationer befann jag mig på olika platser i förhållande till eleven: jag satt bredvid, strax bakom, satt längs ena klassrumsväggen, längst bak för att få överblick, gick bredvid i korridoren, satt bredvid eller en bit ifrån i matsalen. Syftet var att få så varierande situationer som möjligt som kunde få konsekvenser för elevens sociala samspel och för att jag ville få flera infallsvinklar i mina observationer, från att observera hans/hennes skolarbete till hela klassrumssituationer och för att t.ex. beskriva organiseringen av klassrummet, socialt och fysiskt. Jag eftersträvade samtal med eleverna, men även med deras klasskamrater, assistenter, lärare, rektor och annan skolpersonal som hade någon relation på något sätt till eleven med rörelsehinder. Men det är främst eleven med rörelsehinder som jag har följt och samtalat med. I slutskedet av varje fältarbete, dag fem eller sex, genomförde vi en inspelad intervju, som hade karaktären av en ostrukturerad intervju men jag hade även ett frågeschema som innehöll vissa frågeområden. Vid intervjutillfällena eftersträvade jag att låta eleverna själva välja vad de ville ta upp, för dem, viktiga frågor och att under intervjuns gång stämma av med frågeschemat som mer fungerade som en checklista. Intervjuernas form och innehåll varierar på flera sätt, vilket förmodligen har ett samband med att elevernas åldrar varierar från 7 till 15 år och att deras olika funktionsnedsättningar, t.ex. kommunikativa förmåga, ibland kunde inverka på olika sätt. När det gäller barnens ålder vid intervjutillfället så innebar det att ju äldre barnet var desto mer självständigt kunde det berätta och ju yngre desto mer frågor och lotsning krävdes det av mig som intervjuare. Under fältarbetet spelades även några samtal in, t.ex. när jag och en elev förflyttade oss på en skolgård, en intervju genomfördes på en bänksoffa på skolgården samt ett samtal med en assistent spelades in. Under september följde jag en elev, Andreas, i tre dagar på sin nya skola och klass i årskurs sju. 3 Undersökningens källmaterial består således av flera typer: fältanteckningar från ett drygt 40-tal fältarbetstillfällen och samtal med föräldrar och elever eller med skolan då jag träffade rektor eller lärare, tolv ljudinspelningar från intervjuer och samtal. Skolpersonal har även bidragit med intressant material på olika sätt. En assistent försåg mig med digitala bilder som utgjorde en fotodokumentation av deras klassrum. En annan assistent mejlade till mig några gånger efter det att jag hade avslutat fältarbetet på hennes skola, då hon berättade om några leksituationer på skolgården mellan Johan och andra barn. Annat material är två möten och samtal med Unga RBU-ares styrelse i maj 2007 respektive i januari 2008, då vi tillsammans diskuterade skolfrågor, både generellt och utifrån personliga erfarenheter och upplevelser från den egna skolgången. I samband med Unga RBU-ares tjejhelg i mitten av september genomfördes en gruppintervju som spelades in med nio tjejer i åldern år. Gruppintervjun genomfördes för att kompensera svårigheterna att hitta flickor på högstadiet som ville eller kunde ingå i studien. Kriterier för urvalet av elever är att de har någon form av rörelsehinder, går i någon av grundskolans årskurser ett till nio i Uppsala kommun. I urvalet har eftersträvats en spridning på tre sätt. Först avseende barnens ålder genom att de är fördelade från årskurs ett till nio. Det andra är att både flickor och pojkar ingår i studien. Den tredje aspekten har varit att eftersträva olika typer och omfattning av rörelsehinder bland eleverna, eventuellt även 3 Alla namn på personer, skolor och andra platser förutom Uppsala är fingerade. 13