Maskulina Miljöpartiet

Transkript

1 Maskulina Miljöpartiet En studie om nyhetsbevakningen av Åsa Romson och Gustav Fridolin Kristin Södrén Sjögren & Malou Huisman Journalistprogrammet Höstterminen 2014

2 Abstract Title: Maskulina Miljöpartiet Author: Kristin Södrén Sjögren and Malou Huisman Level: Bachelor's thesis in Journalism studies Semester and year: Autumn term 2014 Problem definition and purpose: A debated question in journalism today is if the mass media have the power to affect norms and values in the society. There are therefore many who believe that the media must works for democratic and equitable news coverage. Studies have shown that there are still many differences in how women and men are being portrayed in the Swedish media, even if Sweden is one of the most equal countries in the world. This inequality may affect the democracy and equality in the society negative. Previous studies have mainly been using gender as the only explanatory factor to explain the difference of coverage between men and women in the news content. The purpose of this study will therefore not only be to compare the coverage of the Green Partys two spokespersons, Åsa Romson and Gustav Fridolin, from a gender perspective but also to take in count other factors that could contribute to differences in the news coverage. Method and material: To find an answer to the purpose of this thesis a quantitative content analysis have been done on a total of 238 news articles in which Åsa Romson and/or Gustav Fridolin occur. Main results: The results of the content analysis show that Gustav Fridolin occurs more frequently in the news than Romson does, and that the articles he appears in is lager than the articles in which Romson appears. The results also show that the tone towards Fridolin in the articles about him is more positive and less negative than the tone towards Romson in the articles about her. Our results also show that Fridolin mainly occur in content related to school and education while Romson occurs more frequently in content dealing with environmental questions. Keywords: journalism, politics, gender, news selection, news values, the Green Party, Åsa Romson, Gustav Fridolin II

3 Innehållsförteckning Inledning och problembakgrund... 1 Syfte och frågeställningar... 3 Teori och tidigare forskning... 3 Genussystemet... 3 Genuslogiken... 4 Nyhetsvärdering och nyhetsurval... 7 Nyhetsprocessens olika nivåer... 8 Nyhetsvärdering... 9 Nyhetsurval Gatekeeping Könets betydelse i kontrast till faktorer inom nyhetsvärdering och nyhetsurval Gestaltningsteorin Sammanfattning tidigare forskning och teori Metod och material Kvantitativ innehållsanalys Urval Urval av tidningar och artiklar Tidsperiod Tillvägagångssätt Utformning av kodschema Kodningsprocessen Intern validitet och reliabilitet Metodproblem Resultat och analys Förekommande Fridolin och mindre representerade Romson Utbredda Fridolin och smalspaltiga Romson Huvudaktör en jämn fördelning mellan språkrören Citering och den komplexa verkligheten Miljöexperten och skolpolitikern Politik framför privatliv Förtoendeingivande Fridolin och negativt beskrivna Romson Nyhetsjournalistik utan personlighet, uttryck eller utseende Slutsatser och diskussion Studiens kvalitet Egna reflektioner och framtida forskning Referenslista Bilagor Bilaga 1 Intervjuer Bilaga 2 Kodinstruktioner Bilaga 2 Reliabilitetstest III

4 Inledning och problembakgrund Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling. första publicitetsregeln för press, radio och tv. 1 Medierna kan påverka hur normer, värderingar och synsätt skapas i samhället. 2 Många anser därför att det är viktigt att medierna arbetar för en demokratisk och jämställd nyhetsbevakning. Sverige är ett av världens mest jämställda länder och har kommit längre i jämställdhetsarbetet än många andra nationer. 3 Trots det finns det många skillnader i hur kvinnor och män skildras i medierna. Ungefär hälften av Sveriges befolkning är kvinnor. Ändå visar forskning att endast 32 procent av nyhetssubjekten är kvinnor, även om andelen ökat något över tid. 4 Detta trots en förhållandevis hög medvetenhet och levande debatt i frågan. Denna underrepresentation av kvinnor syns även på den politiska mediearenan. Enligt tidigare forskning finns det skillnader mellan hur manliga och kvinnliga politiker framställs i det journalistiska innehållet. Bland annat dominerar manliga politiker fortfarande den politiska mediebevakningen, 5 trots att antalet kvinnliga och manliga politiker i dag är nära jämställt. 6 Undantaget från detta är nyhetsrapporteringen om skandaler där kvinnliga politiker får både mer medial uppmärksamhet än deras manliga kollegor och grillas hårdare av journalisterna. 7 Ett ojämställt medieinnehåll skulle kunna bekräfta en maktstruktur där kvinnor underordnas och män överordnas, vilket kan påverka demokratin och jämställdheten negativt i Sverige. Därför har det under många år forskats mycket på den politiska journalistiken ur ett genusperspektiv. Studier som genomförts har främst fokuserat på i vilken omfattning manliga 1 Svenska Journalistförbundet. Publicitetsregler, 2010, 7. 2 Fagerström. och Nilsson. Genus, Medier och Masskultur, 2008, Hausmann et. al. Global Gender gap Report 2013, 2013, 8. 4 Hammarlin. och Jarlbro. Kvinnor och män i offentlighetens ljus, 2014, Statistiska centralbyrån. Andel förtroendevalda kvinnor (procent) efter region och årsintervall, hämtad Holender, Robert. och Carp, Ossi. Antalet kvinnor i riksdagen fortsätter minska. hämtad Pollack. Extra Extra. Hon sågas hon avgår. I Skandalenes markedsplass: politikk, moral og mediedrev. 2009,

5 och kvinnliga politiker får komma till tals i medierna och på vilket sätt de gestaltas. Forskningen har i många fall varit kvantitativa studier där könet använts som den enda förklarande faktorn till skillnaderna mellan män och kvinnor. Samtidigt är nyhetsproduktion en komplex process. Det finns en mängd olika faktorer som påverkar nyhetsvärdering och vad som slutligen blir till publicerade nyheter. 8 Att betrakta kön som den avgörande faktorn till varför vissa händelser blir nyheter medan andra slopas riskerar därför att förenkla nyhetsprocessen. Nyhetsvärdering, nyhetsurval, medielogik och människors egna intressen spelar också en betydande roll i dessa sammanhang. Att endast fokusera på att räkna män och kvinnor och inte ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka vad som blir nyheter ger inte en fullständig bild av varför det journalistiska innehållet ser ut som det gör. Exempelvis leds olika partier av personer med olika kön. Partitillhörighet är en faktor som kan påverka skillnaderna i mediernas gestaltning av manliga och kvinnliga politiker. Därför vill vi i denna studie undersöka nyhetsbevakningen av Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin. Undersökningen bygger vidare på en tidigare studie om hur Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin gestaltades under valet Det som markant skiljer vår studie från denna är att vi tittat på två partiledare från samma parti. Genom att studera Åsa Romson och Gustav Fridolin kan vi utesluta partifaktorn som anledning till mediernas skillnader i gestaltning av manliga och kvinnliga politiker. För att bidra med ny inomvetenskaplig kunskap vill vi inte enbart studera hur Miljöpartiets två språkrör framställs i den nyhetsjournalistiska bevakningen ur ett genusperspektiv, utan också utifrån nyhetsurvalets och nyhetsvärderingens principer. Detta för att ta hänsyn till andra faktorer än kön som kan påverka nyhetsprocessen. Miljöpartiet är dessutom ett uttalat feministiskt parti och konstruktionen med ett språkrör av varje kön ska garantera jämställdhet i partiet. 9 Gustav Fridolin och Åsa Romson är två huvudrepresentanter från samma parti. Samtidigt är de också representanter för två olika kön, som enligt tidigare forskning gestaltas olika i mediebevakningen. Därför är det också intressant att studera om representationen och gestaltningen av respektive språkrör skiljer sig åt i nyhetsrapporteringen. Oavsett resultat kan denna studie bidra med nya insikter på området samt diskutera skillnader mellan kvinnor och män genom både ett nyhetsvärderings- och nyhetsurvalsperspektiv och ett genusperspektiv. 8 Shoemaker. och Cohen. News around the world content, practitioners, and the public, 2006, 7. 9 Miljöpartiet. Vår politik. hämtad

6 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att studera hur den nyhetsjournalistiska bevakningen av Miljöpartiets språkrör ser ut i morgon- och kvällspress. Mer specifikt vill vi besvara frågeställningarna: Hur ofta förekommer respektive språkrör i rikstäckande nyhetstidningar? I vilka kontexter förekommer Åsa Romson respektive Gustav Fridolin? Hur gestaltas Åsa Romson respektive Gustav Fridolin i nyhetsrapporteringen? Teori och tidigare forskning För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna utgår vi från teorier om genussystemet, genuslogiken, nyhetsvärdering, nyhetsurval och gestaltningsteorin. I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera de två genusteorier vi kommer att utgå från. Den första teorin är den mer allmänna teorin genussystemet. Genussystemet har legat till grund för den andra teorin om genuslogiken inom journalistiken. Därefter presenteras teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval för att kunna diskutera studiens resultat utifrån andra faktorer som kan påverka utfallet. Slutligen presenteras gestaltningsteorin eftersom vår sista frågeställning handlar om hur valda medier gestaltar Miljöpartiets två språkrör. Gestaltningsteorin kan hjälpa oss att förstå hur mediernas gestaltning av Åsa Romson och Gustav Fridolin kan påverka människors världsbild. Genussystemet Genus infördes som begrepp inom forskningen på 1980-talet då det ersatte det tidigare begreppet könsroll. I dag används genus som en term på det sociala förlopp som ger människor symboliska förhållanden och institutioner könsegenskaper det vill säga gör dem maskulina eller feminina. 10 Begreppet är inte likställt med ordet kön som syftar till det biologiska könet, alltså kvinna eller man. 11 Hirdman bygger sin genusvetenskapliga teori genussystemet utifrån begreppet genus. Men även om Hirdmans teori bygger på begreppet genus använder hon termen kön för att skilja manligt och kvinnligt åt i sin forskning. Kön 10 Manns. och Hirdman. Genus. Nationalencyklopedin, Stille. Kön. Nationalencyklopedin,

7 används också i tidigare forskning för att beskriva skillnader mellan män och kvinnor. Därför kommer också vi att använda ordet kön på samma sätt i vår studie. Enligt Hirdman är genussystemet en dynamisk ordningsstruktur av de två könen man och kvinna som ligger till grund för många andra sociala strukturer i samhället, såsom sociala, politiska och ekonomiska strukturer. Den bygger på två grundläggande logiker; den dikotomiska isärhållandet av könen, och den hierarkiska som benämner mannen som norm. 12 En viktig del av genussystemet är det kontrakt mellan könen som enligt Hirdman finns i alla kulturer det så kallade genuskontraktet. Detta kontrakt beskriver konkreta föreställningar om hur män och kvinnor ska uppföra sig mot varandra. Dessa föreställningar förs vidare från generation till generation genom kulturell överlagring (till exempel könsbestämda symboler), social integration (till exempel arbetsfördelning) och socialisering (till exempel direkt inlärning). 13 Genuskontrakten talar alltså om hur män och kvinnor ska agera mot varandra och vilka arbeten, redskap, tillhörigheter, känslor, ord, uttryck och gestaltningar som är manliga respektive kvinnliga. Tidigare forskning om genus inom journalistiken utgår från dessa egenskaper, och jämför hur ofta de förkommer i anknytning till män respektive kvinnor i olika sammanhang för att se hur genuskontraktet ser ut i samhället i dag. Djerf-Pierre har utgått från genussystemet i utformandet av teorin om genuslogiken, som handlar om hur journalistiken delas upp i manliga och kvinnliga ämnen. Genuslogiken Genuslogiken handlar om vad journalistiken gestaltar som manligt och kvinnligt. I Djerf- Pierres historiska genomgång av könets betydelse i journalistiken under 1900-talet berättar hon att trots den stora förändring som skett inom yrket, som har lett till fler arbetande kvinnliga journalister, lever en inbyggd genuslogik liknande Hirdmans genussystem kvar. Djerf-Pierres modell Den dikotoma genuslogiken inom journalistiken (se figur 1 nedan) delar upp vad som anses vara manligt och kvinnligt i det journalistiska innehållet. Djerf-Pierre menar att män oftare används som källor i egenskap av makthavare och elitpersoner i en mer objektiv och neutral journalistik, medan kvinnor används som intima och personliga källor på ett mer vardagligt plan i en mer subjektiv journalistik Hirdman. Gösta och genusordningen, 2007, Ibid, Djerf-Pierre. Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.2003,

8 Figur 1. Den dikotoma genuslogiken inom journalistiken 15 Maskulint Feminint Offentlighet/elitnivå Privat/intimsfär/vardagsnivå Manliga källor och perspektiv Kvinnliga källor och perspektiv Distans/neutralitet/objektiv Intimitet/empati/subjektiv Autonomi ( professionella kriterier) Publikorientering (publikens behov) Voronova beskriver i sin studie den särskiljning som både genussystemet och genuslogiken talar för, samt hur den tar sig uttryck i mediedebatten. Genom semistrukturerade samtalsintervjuer med 19 journalister på de fyra svenska tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Fokus och Veckans affärer har hon kvalitativt undersökt den svenska journalistkårens attityder kring hur genus ger avtryck på mediernas skildringar om politik och politiker. Studien beskriver även genom vilka processer som genusrepresentationer uppstår. 16 Enligt studien finns det en medvetenhet kring genusdebatten i den svenska journalistkåren. Trots detta fortsätter medierna ändå att gestalta kvinnor och män olika. Detta innebär enligt Voronova att den politiska journalistiken fortfarande inte kan ses som jämställd. 17 Hon menar att det finns fyra bakomliggande faktorer som orsakar mediernas särskiljande bevakning av kvinnor och män, vilka alla kan förankras i Hirdmans genussystem: 18 Mediernas inneboende logik den mansdominerade politiska agendan bidrar till att manliga källor ses som mer trovärdiga och nyheten som mer objektivt vinklad (den hierarkiska logiken maskulinitet är norm). Organisationen obalansen mellan kvinnor och män på redaktionerna (fler män på beslutande positioner) tenderar att påverka själva nyhetsprocessen till att bli mer mansdominerad (social integration av genusskillnaden i samhället). Individuella karaktärer omedvetenheten om, eller förnekelsen av, genusproblematiken hos de individuella journalisterna tenderar att skapa genusstereotypa innehåll (socialiseringen av den maskulina dominansen). 15 Ibid, Ibid, Ibid, Hirdman. Gösta och genusordningen, 2007,

9 Särskiljandet mellan könen i samhället majoriteten av samhället är fortfarande dominerat av en maskulin norm och detta avspeglas i nyheterna (den dikotomiska logiken isärhållandet av könen). Två andra som nyligen undersökt hur genus tar sig uttryck i den politiska nyhetsjournalistiken är Hammarlin och Jarlbro. Tillsammans har de skrivit en bok om hur den medierade bilden av Sveriges partiledare ser ut och har sett ut ur ett genusperspektiv. 19 Hammarlin och Jarlbro har genomfört både en kvantitativ undersökning och en kvalitativ analys av de texter som publicerades i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under den första veckan för tio av Sveriges senaste partiledare och språkrör (fem män respektive fem kvinnor). Enligt studien får män större utrymme i tidningarna både platsmässigt och i antalet artiklar. 20 De manliga partiledarna framställs också i högre grad i artiklar som enbart handlar om politik, politisk ideologi och politiska visioner än de kvinnliga partiledarna. 21 De manliga partiledarna gestaltas även mer positivt än de kvinnliga partiledarna, 22 som i mycket högre utsträckning förknippas med attribut som är negativa för deras partiledarroll. 23 Bromander har även kommit fram till liknande resultat. I sin doktorsavhandling om politiska skandaler har han sammanfattat både nationella och internationella forskningsrapporter kring hur män och kvinnor skildras i politiska sammanhang och vad som skiljer dem åt. Enligt Bromander framträder fem huvudresultat i normala politiska sammanhang, vilka alla styrks av genussystemet. Precis som Hammarlin och Jarlbro kommer han i sin studie fram till att kvinnor ges mindre medieutrymme än män. Bromander skriver också att kvinnor i större utsträckning än män ifrågasätts för sin trovärdighet och duglighet. Kvinnors privatliv står enligt studiens resultat ofta i fokus och de kommenteras oftare än män för sitt uppträdande och utseende. Enligt Bromander tillskrivs även män och kvinnor olika egenskaper och kompetenser. Exempel på detta är att kvinnor ofta framställs som lättpåverkade och osjälvständiga medan män i högre utsträckning framställs som opåverkbara och självständiga Hammarlin. och Jarlbro. Kvinnor och män i offentlighetens ljus, 2014, Ibid, Ibid, Ibid, Ibid, Bromander. Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?, 2012,

10 Varje dag sker miljontals händelser i världen som skulle kunna bli nyheter. Av dessa är det bara en bråkdel som når nyhetsredaktionerna, och en än mindre del som publiceras. Men vad är det egentligen som avgör vad som blir en nyhet? Genussystemet och genuslogiken utgår från att könet är förklaringen till skillnaderna mellan kvinnor och män i nyhetsrapporteringen. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns en rad faktorer som påverkar nyhetsprocessen. 25 Två viktiga begrepp i detta sammanhang är nyhetsvärdering och nyhetsurval. Dessa två teorier innefattar en rad faktorer som i olika omfattning påverkar hur nyhetsrapporteringen ser ut. I nästa avsnitt presenteras dessa teorier samt några av de faktorer som kan ha betydelse för nyhetsbevakningen. Nyhetsvärdering och nyhetsurval Begreppen nyhetsvärdering och nyhetsurval blandas ofta ihop i forskningen, men begrepp om två olika aspekter av nyhetsprocessen. Nyhetsvärdering handlar om hur en nyhet värderas i den redaktionella arbetsprocessen medan nyhetsurval innebär vad som till slut publiceras som nyheter. 26 Enligt Strömbäck är kunskapen om samspelet mellan begreppen fortfarande bristande och han efterlyser vidare studier på området. 27 Strömbäck poängterar att nyhetsvärdering och nyhetsurval inte är detsamma i en studie om vilken betydelse svenska journalister anser att olika faktorer har vid nyhetsvärdering och nyhetsurval. Journalisterna fick i undersökningen svara på vilken betydelse olika faktorer borde ha i avgörandet om vad som blir en nyhet (nyhetsvärde) och vilken betydelse olika faktorer faktiskt har (nyhetsurval). Studien pekar på att det skiljer sig mellan vad journalister anser borde bli nyheter och vad som slutligen faktiskt publiceras. De faktorer journalisterna angav som det som borde vara styrande vid urvalet av nyheter var händelser som ökar människors medvetenhet om olika samhällsproblem, eller nyheter som ökar medborgarnas kunskap och förståelse. Däremot ansåg de inte att det borde vara lika viktigt om det finns bra pressmeddelanden, om nyheten är billig att bevaka, om den handlar om konflikter eller om kända personer. I resultatet kan man dock utläsa att bilden mellan vad journalister anser bör vara viktigt och vad de anser faktiskt har en betydelse skiljer sig åt på flera punkter. Vad som ansågs vara viktiga faktorer var bland annat sensationella och oväntade händelser, att nyheten är spännande, exklusiv och att den egna organisationen är först med nyheten samt att den 25 Shoemaker. och Cohen. News around the world content, practitioners, and the public, 2006, Strömbäck. På nyhetsmediernas agendor en studie av hot och risker i det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV, 2008, Strömbäck. Makt, medier och samhälle, 2014, 74. 7

11 handlar om kända personer eller organisationer. Konflikter och bra pressmeddelanden anses också vara viktiga faktorer. Den enda faktorn som egentligen stämde överens med vad journalisterna ansåg både har och borde ha stor betydelse i avgörandet om vad som blir en nyhet är att den händelsen berör många människor. 28 Förutom att denna studie tyder på att det journalister anser är viktiga nyhetsegenskaper och de egenskaper som styr nyhetsurvalet i de flesta fall är olika, talar den också om att det finns två styrfält som påverkar nyhetsprocessen. Det första styrfältet är intresse, som handlar om vad medierna tror att publiken vill ha. Det andra styrfältet är betydelse, som handlar om vad medierna anser att publiken bör ta del av. 29 Dessutom påverkas både nyhetsvärdering och nyhetsurval av medieorganisationernas rutiner och struktur. Detta inflytande kan delas in på flera nivåer, vilka presenteras nedan. Nyhetsprocessens olika nivåer Shoemaker och Reese har arbetat fram en teoretisk modell för vilka faktorer som påverkar nyhetsprocessen. De menar att de journalistiska produktionsvillkorens inflytande över mediernas utbud kan delas in i fem olika nivåer. Den första är den individuella nivån. Dit hör bland annat journalisternas bakgrund, erfarenheter, yrkesetik, personliga åsikter och värderingar. Den andra nivån är medierutinnivån som handlar om tillvägagångssätt för att hitta, behandla och presentera nyheter. De är alltså faktorer som påverkar det journalistiska innehållet mer konkret. Medieorganisationsnivån, den tredje nivån, handlar om hur medieföretagen är organiserade. Den fjärde nivån kallas för den sociala institutionsnivån och handlar om inflytandet från större organisationer och hur de stora medieföretagen blir en del av större koncerner, och därmed både beroende av och konkurrenter till andra sociala intuitioner. Slutligen talar Shoemaker och Reese om den sociala systemnivån, som handlar om hur det journalistiska innehållet påverkas av kulturella och ideologiska värderingar i samhället. Shoemaker och Reese menar att studier av de olika nivåerna bör kombineras för en ökad kunskap och förståelse om mediernas roll i samhället och det journalistiska innehållet. 30 Svenska medier finns inom ramen för samtliga av dessa nivåer. Denna teori är därmed central för vår studie, då ett flertal faktorer inom de olika nivåerna skulle kunna påverka vem av 28 Strömbäck. och Karlsson. och Hopmann. Determinants Of News Content: Comparing journalists perceptions of the normative and actual impact of different event properties when deciding what s news, 2012, Strömbäck. Makt, medier och samhälle, 2014, Shoemaker. och Reese. Mediating the message in the 21st century a media sociology perspective, 2014, 9. 8

12 Miljöpartiets språkrör som förekommer i nyhetsrapporteringen. Faktorer inom medieorganisationsnivån, som exempelvis ekonomi och marknad skulle kunna påverka om Åsa Romson eller Gustav Fridolin får mest utrymme i nyhetsrapporteringen. Kanske säljer Fridolins hjärtefrågor bättre än de frågor Åsa Romson håller kärt, vilket leder till att medierna väljer att låta Fridolin komma till tals oftare. Inom ramen för de olika nivåerna i nyhetsprocessen sker även nyhetsvärdering och nyhetsurval, som är två viktiga begrepp för förståelsen av hur nyheter formas. Dessa begrepp presenteras mer utförligt i kommande två avsnitt. Nyhetsvärdering Nyhetsvärdering handlar som tidigare nämnt om hur en nyhet värderas i den redaktionella arbetsprocessen med andra ord vilka kriterier nyheten uppfyller och hur dessa värderas. Det finns flera centrala teorier inom nyhetsvärderingen som presenterar ett antal gemensamma nyhetsegenskaper. Galtung och Ruge talar i sin nyhetsvärderingsmodell om vikten av att en nyhet berör ett stort antal människor för att den ska värderas högt. Enligt dem kan dock en nyhet som berör många konkurreras ut av extrema händelser. Galtung och Ruge menar att ju mer exceptionellt det som inträffat är, desto större är sannolikheten att händelsen kommer att leda till braskande nyhetsrubriker:...the bigger the dam, the more inauguration be reported (...) the more violent the murder the bigger headlines it will make. 31 Oväntade och sensationella händelser som avviker från det normala har alltså stort nyhetsvärde. 32 Närhet är ytterligare ett exempel på en nyhetsegenskap som värderas högt. Händelser som inträffar nära nyhetskonsumenterna får ofta större nyhetsvärde än händelser som inträffar i områden som ligger längre bort. 33 Går det dessutom att knyta händelsen till en person är det ännu bättre. Nyheter som handlar om människor, i synnerhet kända personligheter, får i regel stort nyhetsvärde. Gans menar att ju fler elitaktörer som framträder, 31 Galtung. Ruge. The structure of foreign news, 1965, Ibid, Nord. och Strömbäck. Hot på agendan En analys av nyhetsförmedling om risker och kriser, 2005, 21. 9

13 desto större blir nyhetsvärdet. 34 Enligt medielogiken är det dessutom lättare att skapa nyhetsberättelser genom att använda sig av personer för att beskriva samhällsfenomen. 35 Galtung och Ruges och Gans forskning är några av utgångspunkterna för McManus i skapandet av hans modernare modell för nyhetsvärderingskriterier. Förutom tidigare nämnda nyhetsegenskaper om närhet, viktighet och avvikelse talar McManus bland annat om vikten av att det finns någonting nytt i nyheten. Samtidigt poängterar han värdet av att ta hänsyn till nyhetens utgångsläge alltså hur stort publikintresse det finns från början för händelsen. McManus talar även om nyhetens underhållningsvärde. Han menar att händelser som ger upphov till skratt, ironi eller någon annan typ av tillfredsställelse värderas högt i den redaktionella arbetsprocessen. McManus nämner också känslor och konflikt som ytterligare två exempel på nyhetsegenskaper som värderas högt. Med känslor menas vilka reaktioner som väcks hos publiken och med konflikt syftar han till oenigheter mellan exempelvis personer eller organisationer. 36 Även Hvitfelt talar om konflikt i sin lista över nyhetsvärderingskriterier, men då under benämningen negativa inslag. I sin studie om vilka nyheter som förekommer på förstasidorna i de största svenska tidningarna kom Hvitfelt fram till vilka slags nyheter som värderas högt. 37 Han listade tio kriterier som enligt honom ökar sannolikheten för att en händelse ska få stort nyhetsvärde: (1) Om händelsen handlar om politik, ekonomi, brott eller olyckor, (2) om det är kort geografiskt och kulturellt avstånd (3) till händelser och förhållanden (4) som är sensationella eller överraskande (5) handlar om enskilda elitpersoner (6) och beskrivs tillräckligt enkelt (7) men är viktiga och relevanta (8) utspelas under kort tid men som del av ett tema (9) har negativa inslag (10) samt har elitpersoner som källor 38 Utöver dessa kriterier poängterar Hvitfelt även betydelsen att publiken förstår nyheten och att den utspelar sig under en begränsad tidsperiod som viktiga faktorer som påverkar nyhetsprocessen. Hvitfelt poängterar även att medier är beroende av vilken tid på dygnet en händelse utspelar sig. Händelser som inträffar på natten har mindre chans att uppmärksammas 34 Gans. Deciding what s news a study of CBS evening news, NBC nightly news, Newsweek and Time, 1979, Campbell. Information age journalism journalism in an international context, 2004, McManus. Market-driven journalism let the citizen beware?, 1994, Hvitfelt. På första sidan: En studie i nyhetsvärdering, 1985, Ibid,

14 eftersom bemanningen på redaktionerna är sämre än på dagen och källorna svårare att få tag på. En händelse bör enligt Hvitfelt inträffa under rätt tid och på rätt plats för att bli en nyhet. Är nyheten dock tillräckligt viktig eller häpnadsväckande kommer den att rapporteras oavsett när den inträffar. 39 Sammanfattningsvis finns alltså en rad teorier rörande vilka egenskaper hos nyheter som värderas högt. Däremot är dessa kriterier inget facit för vilka nyheter som når publiken. Trots att det finns ett samband mellan nyhetsvärdering och nyhetsurval innebär det inte att en nyhet som värderas högt per automatik tar sig hela vägen till publicering. Detta kan bero på en mängd olika faktorer. Det kan exempelvis redan ha rapporterats mycket om ämnet under en längre tid vilket gör att nyheten känns uttjatad. Om en oväntad händelse inträffar kan den även konkurrerar ut andra nyheter med högt nyhetsvärde. 40 Detta leder oss in på nyhetsurvalet och hur det samvarierar med nyhetsvärderingen. Nyhetsurval Nyhetsurval handlar om vilka nyheter som faktiskt väljs ut och presenteras för publiken. I avsnittet om nyhetsvärdering nämnde vi Hvitfelts tio nyhetsvärderingskriterier. Dessa skapades i mitten av 1980-talet. Sedan dess har en hel del hänt i medievärlden. Strömbäck har därför listat tio nya kriterier om nyhetsurval som han anser stämmer bättre överens med dagens medieverklighet. Strömbäck menar att ju fler av dessa kriterier en händelse uppfyller, desto större är möjligheten att det blir en nyhet. Det första kriteriet går att återkoppla till det tidigare diskuterade styrfältet om betydelse. Detta kriterium rör hur viktig och relevant nyheten upplevs vara. Det andra kriteriet handlar om publikens intresse för nyheten och kan kopplas till styrfältet om intresse. Precis som bland andra Galtung and Ruge diskuterar i sin teori om nyhetsvärdering nämner Strömbäck även vikten av att nyheter handlar om kända, statusfyllda eller mäktiga personer eller nationer som viktiga faktorer vid nyhetsurvalet. Att nyheten kan förmedlas med hjälp av berättartekniker är även viktigt enligt Strömbäck, liksom att nyheten passar mediets format. Två andra kriterier är att nyheten är billig att bevaka och att bevakningen inte slukar tid och resurser. Nyheter mediet är ensamt om är också en viktig faktor i nyhetsurvalet. Slutligen är det enligt Strömbäck mer sannolikt att medierna 39 Ibid, Strömbäck. Makt, medier och samhälle, 2014,

15 rapporterar om nyheter som inte ställer stora krav på publikens förkunskaper, och underhållande nyheter eftersom dessa fångar in en större publik. 41 Nyhetsurvalet behöver alltså inte endast bero på vilka nyheter som värderas högt. Nyhetsprocessen är komplex, och många olika faktorer har inverkan på vilka händelser som slutligen presenteras som nyheter. Detta urval är viktigt eftersom medierna genom att sortera information och strukturera den hjälper publiken att välja vilken information de ska ta del av. Detta leder oss in på en av mediernas viktigaste uppgift att agera gatekeepers i informationsflödet. Gatekeeping Med gatekeeping menas gallringsprocessen där mängden information som når en nyhetsredaktion ska begränsas till ett antal nyheter som presenteras för publiken. 42 Under 1950-talet övertalade Whites en redaktör att under det fiktiva namnet Mr. Gates granska olika händelsers förutsättningar att bli nyheter, för att sedan välja ut ett antal av dem för publicering. Whites ansåg till en början att det var Mr. Gates som avgjorde alla nyhetsurval. 43 Synen på gatekeeping har dock förändrats med årens gång. I senare forskning syftar gatekeeping på journalister i nyhetsorganisationen som agerar gatekeepers under organisationens rutiner, istället för den enskilda journalistens makt. 44 Shoemaker och Vos poängterar dock att journalister alltid varit starka gatekeepers, eftersom det är journalistens uppgift att paketera det inkomna materialet genom urvalsbeslut, nyhetsvärdering, form, vilken position i mediet nyheten ska få och så vidare. Detta trots att reportrar sällan själva har direkt erfarenhet av händelser utan måste förlita sig på information från olika källor som exempelvis pressmeddelanden. 45 Mediernas och journalisternas funktion som gatekeepers har dock försvagats i takt med att nya digitala medier fått ökad betydelse. 46 På ett internationellt plan finns det dessutom flera modernare teorier gällande nyhetsurval, vilka berör antingen den enskilde journalistens betydelse, den redaktionella organisationens betydelse, den aktuella händelsen eller faktorer 41 Ibid, , Strömbäck. På nyhetsmediernas agendor en studie av hot och risker i det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV, 2008, Shoemaker. och Vos. Gatekeeping theory, 2009, Ibid, Ibid, Ibid, Strömbäck. Makt, medier och samhälle, 2014,

16 som ligger utanför medierna, som exempelvis teknologi och kultur. Ingen av dessa teorier är dock ett facit för vad som slutligen väljs ut som nyheter. Urvalet kan bero på flera faktorer både inom och utom medierna. 47 Teorimodellerna om nyhetsurval har gått från att fokusera på den enskilda reportern eller organisationen (exempelvis gatekeepingteorin) till mer ekonomi- och teknikcentrerade modeller. Livingston och Bennett har därför kombinerat dessa modeller i sin modell Multigated model of news gatekeeping. Denna modell identifierar fyra huvudsakliga faktorer som förklarar nyhetsurvalet: reportern i fråga, nyhetsorganisationen och dess ekonomi samt tekniken för nyhetsinsamling. 48 Denna modell kan jämföras med nyhetsprocessens olika nivåer som diskuterades i början av avsnittet. Könets betydelse i kontrast till faktorer inom nyhetsvärdering och nyhetsurval Förståelsen för hur nyhetsvärdering och nyhetsurval fungerar samt andra faktorers inverkan på nyhetsrapporteringen är central kunskap för vår studie. För att kunna bidra med inomvetenskaplig kunskap vill vi i vår studie diskutera hur faktorer inom nyhetsvärdering och nyhetsurval kan påverka skillnader i nyhetsrapporteringen mellan kvinnliga och manliga politiker. Detta är aspekter tidigare genusstudier inte tar hänsyn till. Nilsson och Tonberg diskuterar dock till viss del andra faktorer utöver kön som kan påverka nyhetsinnehållet i sin studie om hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt gestaltades i medierna under valrörelsen Författarna undersökte bland annat hur ofta respektive partiledare kommer till tals i nyhetsrapporteringen, vilka sakfrågor de uttalar sig i och hur de framställs utifrån sitt respektive kön. Resultatet visar att medierna under denna tid skrev mer om Mona Sahlin än om hennes politiska motståndare, men att hon oftare än Reinfeldt framställdes negativt och att hennes namn oftare var kopplat till skandaler och konflikter. Uppsatsförfattarna drar slutsatsen att Sahlin förmodligen förekom mer i medierna på grund av att en dyr märkesväska hon bar med sig under en tv-debatt väckte stor uppmärksamhet. De diskuterar även att uppståndelsen kring Sahlin och hennes väska inte nödvändigtvis är ett bevis för att kvinnor blir hårdare granskade. Det diskuterar möjligheten att Reinfeldt kanske är skickligare på att hålla sig undan politiska skandaler. Nilsson och Tonberg diskuterar även Tobleroneaffärens betydelse för den negativa medierapporteringen om Sahlin. De menar att en politiker som representerar en mer vänsterbetonad politik kan förväntas bete sig mer klanderfritt och ha 47 Gans. Deciding what s news a study of CBS evening news, NBC nightly news, Newsweek and Time, 1979, Livingston. Bennett. Gatekeeping, indexing, and live-event news: is technology alterin the construction of news? 2003,

17 högre moral och att Tobleroneaffären redan på ett tidigt plan satte tonen för resterande bevakning av Sahlin. 49 Att medierna under den tidsperiod Nilsson och Tonberg valde att studera gestaltade Sahlin mer negativt än Reinfeldt kan enligt gestaltningsteorin påverka människors bild av de dåvarande partiledarna. Vår studies tredje frågeställning i handlar om hur Miljöpartiets språkrör gestaltas i nyhetsbevakningen. Därför kommer vi i nästkommande del av teorikapitlet att presentera gestaltningsteorin mer ingående samt diskutera vilka konsekvenser mediernas gestaltningar kan innebära för Åsa Romson och Gustav Fridolin. Gestaltningsteorin Gestaltningsteorin är central för förståelsen om hur medier kan påverka människors verklighetsuppfattning. Genom att upprätthålla en maktstruktur där kvinnor är underordnade män kan nyhetsmedier påverka värderingar och samhällsuppfattningar bland medborgarna. Gestaltningsteorin utgår från att medierna inte beskriver verkligheten exakt som den är, utan istället gestaltar den. Dessa bilder kan sedan påverka människors bild av verkligheten. 50 Enligt Strömbäck är gestaltningsteorin den viktigaste teorin i studier av den politiska kommunikationen och mediernas påverkan. Han beskriver teorin utifrån tre aspekter. För det första förklarar gestaltningsteorin hur mediernas beskrivningar påverkar människors kognitiva scheman och uppfattning av verkligheten. För det andra förklarar den hur mediernas gestaltning bidrar till att reproducera och sprida olika maktfaktorers och ideologiers sätt att se på verkligheten. För det tredje handlar den om mediernas innehåll och vad medierna egentligen representerar. 51 Reese har studerat journalistik i många år. Han menar att: Frames are organizing principles that are socially shared and persistent over time, that work symbolically to meaningfully structure the social world. 52 Tillsammans med Shoemaker ställer sig Reese frågan huruvida journalistiken representerar en objektiv verklighet eller inte. Svaret de ger är att det inte finns någon objektiv observatör av verkligheten. Alla människor, journalister såväl som medborgare, använder sina erfarenheter, personligheter och kunskaper för att tolka det vi ser. De menar att det bästa vi kan göra för att 49 Nilsson. och Tonberg. Mediebilden av kvinnor och män i politiken: En kvantitativ studie av mediernas gestaltning, 2011, Strömbäck. Journalistiken och politiken. 2012, Strömbäck. Makt, medier och samhälle, 2014, Reese et. al. Framing public life: perspectives on media and our understanding of the social world, 2001,

18 förstå mediernas gestaltningar är att jämföra mediernas verklighet med den sociala verkligheten alltså det samhället vet om sig självt. 53 Det finns heller inget stöd i forskningen för att nyhetsmedierna speglar verkligheten. Verkligheten är obegränsad, medan mediernas format är begränsade. Journalisters arbete går ut på att välja och välja bort. Medierna beskriver alltså inte verkligheten utan (re)konstruerar och gestaltar den. Entmans definition av gestaltning är en av de vanligaste. Han menar att gestaltning är att välja vissa aspekter av den upplevda verkligheten och göra dessa mer framträdande i en kommunicerande text, på ett sätt som främjar exempelvis en viss problemdefinition. 54 Detta är en av två observationer som gestaltningsteorin bygger på. Den andra är att det som har betydelse för människors bilder av verkligheten är de bilder medierna skapar inte verkligheten i sig. Ingen är alltså immun mot mediernas gestaltningar, och ju mer beroende människor är av medier som informationskälla, desto mer mottagliga är de för mediernas påverkan. Genom att framhäva vissa idéer eller värderingar framför andra kan nyheter uppmuntra vissa tankar om exempelvis politiska fenomen, vilket kan påverka publikens uppfattning om den politiska verkligheten. 55 Medier har därmed en speciell roll och inte minst makt. Deras sätt att beskriva verkligheten, genom exempelvis ordval eller val av ämne, är gestaltningar som aldrig kan ses som sanningar men som ändå påverkar människors uppfattning om omvärlden. 56 Mot bakgrund av att nyhetsredaktionerna styr gallringen av fakta och bestämmer vilken information som ska presenteras för publiken är gestaltningsteorin en central teori för vår studie. Genom att gestalta personer och händelser skapar medierna det material som publiken använder i sin sociala konstruktion. Medierna bygger upp referensramar hos medborgarna och gestaltningarna blir till en typ av kommunikativ makt där det som gestaltas som det dominanta får fritt spelrum vilket kan komma att stärka redan starka grupper i samhället. 57 Detta skulle i vår studie kunna innebära att valda medier upprätthåller genussystemets hierarki 53 Shoemaker. och Reese. Mediating the message in the 21st century a media sociology perspective, 2014, Entman. Framing: Toward clarification of a fractured paradigm,1993, Price. och Tewksbury. och Powers. Switching Trains of Thought The Impact of News Frames on Readers Cognitive Responses,1997, Strömbäck. Makt, medier och samhälle, 2014, McQuail. McQuail s mass communication theory, 2010,

19 med mannen som norm och kvinnan som avvikande, med tanke på att tidigare studier har visat att kvinnor är underrepresenterade i nyhetsrapporteringen. 58 Sammanfattning tidigare forskning och teori Enligt tidigare forskning gestaltas kvinnliga och manliga politiker olika på flera punkter i medierna. De största skillnaderna kan ses i vilka sammanhang politikerna får komma till tals, i sättet de beskrivs och vilket som är huvudsakligt fokus i de texter politikerna förekommer i. Teorierna om genussystemet och genuslogiken talar för att det finns en dynamisk ordningsstruktur av de två könen man och kvinna som upprätthålls av medierna. Teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval å sin sida talar för att det inte enbart är könet som spelar roll i mediernas val av politisk källa. Inte heller mediernas gestaltningar av politiker kan förklaras endast på grund av vilket kön de har. Oavsett vilka faktorer som styr nyhetsprocessen är mediernas gestaltningar centrala för förståelsen av hur människor uppfattar omvärlden och hur gestaltningar kan påverka medborgarnas uppfattning om enskilda makthavare. För att kunna tolka och analysera undersökningens resultat utifrån dessa teorier och tidigare forskning har vi valt att genomföra vår undersökning med genom en kvantitativ innehållsanalys. I nästkommande kapitel kommer vi att beskriva i detalj hur studien genomförts. Metod och material I denna del presenteras valet av metod, urval, utförande, reliabilitet och metodproblem. Detta utifrån vårt syfte att studera hur den nyhetsjournalistiska bevakningen av Miljöpartiets språkrör ser ut i morgon- och kvällspressen. Kvantitativ innehållsanalys För att kunna ta reda på hur nyhetsbevakningen kring respektive språkrör ser ut i morgon- och kvällspressen genomförs denna studie med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Detta eftersom samtliga frågeställningar kan besvaras genom att räkna analysenheter. Vi vill svara på frågeställningar rörande förekomst och frekvens, vilket den kvantitativa innehållsanalysen kan hjälpa oss att göra. Analysenheterna består av de artikelenheter som förekommer i valda 58 Edström. och Jacobson. och Lindsten. Räkna med kvinnor Nationell rapport Sverige, 2012, 7. 16

20 tidningar. Undersökningen baseras på likvärdiga och jämförbara uppgifter, vilket är grunden för alla kvantitativa innehållsanalyser. 59 Ett ytterligare argument för den kvantitativa innehållsanalysen är att vår studie har högre beskrivande än förklarande ambitioner. Vi vill i denna studie undersöka skillnader och likheter som kan finnas mellan en manlig och en kvinnlig politiker i det journalistiska innehållet. Även om vi i analyserandet av studiens resultat kommer att diskutera möjliga orsaker till skillnader i innehållet är själva resultatet av beskrivande karaktär, och den kvantitativa metoden hjälper oss att studera hur innehållet ser ut. En kvantitativ innehållsanalys ger oss även möjligheten att på ett förståeligt sätt, i antal och procent, sammanfatta och beskriva våra resultat. Våra frågeställningar handlar om hur ofta var och en av Miljöpartiets språkrör förekommer i nyhetsrapporteringen, inom vilka kontexter de förekommer samt hur de gestaltas. De två första frågeställningarna går att besvara genom att räkna analysenheter i en kvantitativ innehållsanalys. Den sistnämna handlar om hur språkrören framställs, något som kan tyckas vara enklare att undersöka med hjälp av en kvalitativ metod, genom exempelvis en kvalitativ textanalys. Den kvalitativa metodens styrka är att den kan fånga in en texts mer djupliggande mening och inte enbart summan av textens olika delar. Metoden kan däremot inte svara på i vilken omfattning olika fenomen sker, något som är centralt i vår studie. 60 Även om den kvantitativa innehållsanalysen inte kan visa på underliggande meningar i texter kan metoden undersöka värderande inslag som kan komma att påverka publiken. Detta genom att på förhand definierar innebörden av olika begrepp. 61 Valet av metod beror sammanfattningsvis på att vår undersökning baseras på likvärdiga och jämförbara uppgifter, att våra frågeställningar kan besvaras genom att räkna analysenheter och att frågeställningarna frågar efter hur innehållet ser ut och inte vad som orsakar skillnader i innehållet. Utöver detta kan den kvantitativa metoden dessutom höja undersökningens interna validitet, det vill säga göra vårt resultat generaliserbart av framställningen av Romson och Fridolin som Miljöpartiets språkrör. Nämnas bör också att vi som komplement till den kvantitativa innehållsanalysen har gjort en kortare telefonintervju med en presstalesperson för Miljöpartiet. Detta gjordes efter att undersökningen genomförts för att vi i analyserandet av våra resultat skulle kunna diskutera 59 Esaiasson et al. Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2012, Ibid, Ibid,

21 betydelsen av Miljöpartiets egna strategi i förhållande till hur ofta respektive språkrör förekommer i mediebevakningen samt vilka sakfrågor de förekommer i. Urval Vi kommer att bygga vår undersökning på ett strategiskt urval då vi i vårt syfte preciserat att vi enbart är intresserade av att undersöka nyhetsrelaterat innehåll i vårt material. Mer om detta under urval av tidningar och artiklar samt urval av tidsperiod. Strategiska urval är visserligen inte ett representativt urval för en hel population i alla avseenden, men genom att vår undersökning bygger vidare på en tidigare genomförd studie stärks argumentet för det strategiska urvalet. Detta eftersom empirin kan prövas genom en jämförelse av studierna. Urval av tidningar och artiklar Det övergripande syftet i denna studie är att undersöka hur nyhetsbevakningen kring Åsa Romson och Gustav Fridolin ser ut i morgon- och kvällspress. Därför har vi valt att undersöka Sveriges två största morgon- och kvällstidningar: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. 62 Valet av tidningar har styrts av effektorientering. Med det menas att vi valt att studera den dagspress många människor kan komma att exponeras för. Vårt urval är tidningar med stor upplaga och relativt stor spridning över landet. Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har en begränsad räckvidd utanför Stockholmsområdet, men dessa tidningar anses vara opinionsbildande. 63 Studien intresserar sig främst för och avser nyhetsjournalistiken. Därför ingår inga andra journalistiska genrer i undersökningen. Endast texter av nyhetskaraktär kommer att analyseras. Till dessa räknas nyhetsartiklar, nyhetsanalyser och krönikor skrivna av tidningens egna journalister samt intervjuer med respektive språkrör. Ytterligare en anledning till detta urval är att den tidigare studien om nyhetsbevakningen kring Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt som vår undersökning bygger vidare på använder sig av samma urval av tidningar och artiklar. Detta ger oss möjlighet att kunna jämföra det vår studie kommer fram till med resultatet från den tidigare studien. Vår analys genomförs dock under en betydligt längre tidsperiod än den tidigare studien. Detta för att kunna dra mer generella slutsatser om hur nyhetsbevakningen kring Miljöpartiets språkrör ser ut. 62 Tidningsutgivarna. Svenska Mediehus 2013/14, 2013, Hammarlin. och Jarlbro. Kvinnor och män i offentlighetens ljus, 2014,

22 Tidsperiod För att kunna studera nyhetsbevakningen kring Miljöpartiets språkrör och få så hög validitet som möjligt är det nödvändigt att undersökningen omfattar en längre tidsperiod. Därför har vi valt att sätta vår analysperiod till samtliga artiklar de första sex månaderna 2012 och de sista sex månaderna 2013, det vill säga till och till och med En längre tidsperiod ökar möjligheten att kunna generalisera resultatet för hur nyhetsbevakningen av Romson och Fridolin ser ut i allmänhet i pressen. Anledningen till valet att studera två skilda halvår och inte ett helt kalenderår är att vi ville att tidsperioden skulle präglas av normaljournalistiska förhållanden. Gustav Fridolin var föräldraledig under andra halvan av 2012 och Romson föräldraledig första halvan av Därmed uteslöts dessa tidsperioder eftersom språkrören inte hade samma förutsättningar att förekomma i medierna. Vi valde även att utesluta första halvan av 2014 då EU-valet ägde rum under denna tidsperiod, vilket skulle kunna påverka medieinnehållet och därmed styra vårt resultat. Efter att ha preciserat urvalet var nästa steg att definiera variabler och variabelvärden. I nästa kapitel beskrivs hur vi gick tillväga i analysarbetet. Tillvägagångssätt Den undersökningsmetod som har valts är kvantitativ innehållsanalys. Inför undersökningen utformades ett kodschema med tillhörande kodinstruktioner för hur de 54 variablerna skulle kodas. Nedan beskriver vi först processen kring utarbetandet av kodschemat och sedan hur själva kodningsarbetet gick till. Därefter diskuteras studiens validitet och reliabilitet samt problem som uppstod under arbetet. Utformning av kodschema Tidigare kvantitativ forskning som gjorts inom området politisk journalistik ur ett genusperspektiv hjälpte oss att förstå vilka variabler som kunde användas i kodschemat. Vår undersökning bygger till stor del på en kvantitativ studie om hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt gestaltades i nyhetsbevakningen i valet Kodschemat till denna studie användes som grund när vi utformade vårt kodschema och de variabler som kunde användas i besvarandet av våra frågeställningar återanvändes. 64 Vårt kodschema skräddarsyddes för att kunna besvara våra frågeställningar, vilket innebar att en del frågor togs bort och en del frågor 64 Esaiasson et al. Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2012,

23 lades till från det ursprungliga kodschemat. Ett exempel på detta är att vi i vår studie lade till variabeln Behandlas miljöfrågor i anknytning till Romson (eller Fridolin), eftersom denna variabel saknades i studien om Sahlin och Reinfeldt. Miljöfrågor är hjärtefrågan för Miljöpartiet och därför en viktig variabel i denna studie. Därefter skrevs kodinstruktioner med tydliga tolkningsregler och definitioner av variabler och variabelvärden för att underlätta det stundande kodningsarbetet (se bilaga 2). 65 Kodningsprocessen För att hitta analysenheter under den valda tidsperioden använde vi oss av mediearkivet Retriever. I sökfältet skrev vi Romson OR Romsons OR Fridolin OR Fridolins och fick då totalt 689 träffar. När artiklar som inte uppfyllde våra krav kodats bort återstod 238 analysenheter. Materialet delades upp mellan oss så att båda kodade tre månader var av materialet från 2012 och Båda kodade artiklar från samtliga tidningar. Resultatet protokollfördes under arbetets gång i en Excelfil och fördes sedan över till programmet SPSS där resultatet sammanställdes. Innan vi påbörjade kodningen provkodade vi materialet för att undersöka hur väl variablerna och variabelvärdena tillgodosåg vårt syfte. Bland lades variabler om vilken typ av artikel det rörde sig om och dess storlek till. Även variabeln om vilken ton artikeln har och en variabel om det politiska spelet lades till i anknytning till respektive språkrör eftersom ett flertal texter i provkodningen berörde detta ämne. När ungefär hälften av materialet kodats genomfördes ett mindre reliabilitetstest. Vi upptäckte då att flertalet frågor ofta kodades olika beroende på hur kodaren tolkade frågan och texten. För att höja begreppsvaliditeten, det vill säga överenstämmelsen mellan variabeldefinitioner och material, 66 förtydligades därför kodinstruktionerna för de frågor som hade lägst reliabilitet. Efter dessa förändringar genomförts kodades hela materialet från början. Kodningsarbetet var betydligt lättare efter förtydligandet av kodinstruktionerna, vilket syns i det slutgiltiga reliabilitetstest som genomfördes när allt material kodats. Resultatet visar att den genomsnittliga interkodarreliabiliteten var 99 procent. Detta leder oss in på studiens validitet och reliabilitet, vilket diskuteras i avsnittet nedan. 65 Ibid, Ibid,

24 Intern validitet och reliabilitet Genom hela arbetets gång har vi strävat efter att uppnå en så hög intern validitet som möjligt. Med det menas att vi ha försökt säkerställa att undersökningen utifrån vår teoretiska utgångspunkt svarar mot våra frågeställningar. Detta har vi exempelvis gjort genom att arbeta med utformandet av kodschemat och tydligheten i kodinstruktionerna. Kodschemat och kodinstruktionernas utformning har varit avgörande för att kunna uppnå en hög intern validitet. Vi har arbetat kumulativt i utformandet av kodschemat genom att använda variabler från en tidigare studie som skelett i det egna kodschemat. Den tidigare studie vi utgår från har i sin tur byggt sitt kodschema på tidigare forskning. 67 Genom att arbeta kumulativt styrks argumentet för att vår operationella indikator överensstämmer med den teoretiska definitionen av vad som anses vara en särskiljning av kön. På detta sätt har vi försökt resonera oss till en så hög begreppsvaliditet som möjligt. 68 För att höja reliabiliteten i studien genomfördes ett interkodarreliabilitetstest. Tio procent av det redan kodade materialet provkodades, vilket var 24 analysenheter. Testet visade att variablernas överensstämmelse varierade mellan 80 procent och 100 procent och att den genomsnittliga överensstämmelsen var 99 procent. Frågor där resultatet var lägst var frågan om artikelstorlek och frågan om Fridolins personlighet förekom i texten. Resultaten där var 86 procent respektive 92 procent. Detta är ett resultat som är klart godkänt, särskilt med tanke på att reliabiliteten överlag var klart högre än 86 procent. I nästa avsnitt diskuterar vi anledningen till att reliabiliteten i dessa frågor var något lägre samt vilka andra problem som uppstod under arbetets gång som kan påverka resultatet. Metodproblem Den största svårigheten i kodningsprocessen var att utesluta skillnader i kodningen. Innan vi började koda hela materialet genomfördes flera provkodningar för att minimera skillnader i kodningen. Trots detta visar reliabilitetstestet på ett antal mätfel. Variabeln om artikelns storlek var en variabel som hade något lägre reliabilitet. Enligt sammanställningen av reliabilitetstestet verkar den främsta svårigheten ha varit att avgöra om en analysenhet var en fjärdedels sida eller mindre än en fjärdedels sida. Den andra variabeln med lägre reliabilitet 67 Nilsson. och Tonberg. Mediebilden av kvinnor och män i politiken: En kvantitativ studie av mediernas gestaltning, 2011, Esaiasson et al. Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2012,

25 var variabeln om huruvida Fridolins personlighet nämndes eller inte. Detta är dock exempel på två variabler med större inslag av bedömning, vilket innebär att man ofta får nöja sig med en något lägre grad av överensstämmelse. 69 Ytterligare ett problem som berör både metod och resultat är att en stor mängd artiklar analyserades bort under kodningen, eftersom de inte uppfyllde kodinstruktionernas krav. Flertalet variabler fick endast ett fåtal svar, vilket innebär att det i vissa frågor är svårt att generalisera resultatet för hur Romson och Fridolin framställs i medierna. Detta är ett problem som presenteras mer utförligt i uppsatsens nästa del, där resultaten presenteras och analyseras. Resultat och analys I följande kapitel presenterar vi de resultat som kunnat utläsas ur innehållsanalysen och som svarar mot vårt huvudsyfte att studera hur den nyhetsjournalistiska bevakningen av Miljöpartiets språkrör ser ut i morgon- och kvällspress. Totalt omfattade innehållsanalysen 238 analysenheter som kodades efter 54 variabler. För att göra kapitlet så lättöverskådligt som möjligt har vi delat upp presentationen av resultaten frågeställning för frågeställning. De mest intressanta resultaten för varje frågeställning redovisas i löpande text och diagramform. Samtidigt analyseras resultaten utifrån våra teoretiska utgångspunkter genussystemet, genuslogiken, nyhetsvärderingen, nyhetsurvalet och gestaltningsteorin. Först redovisas och analyseras resultaten från frågeställningen om hur ofta respektive språkrör förekommer i rikstäckande nyhetstidningar. Detta avsnitt börjar med det mest övergripande resultatet om hur förekomsten mellan de två språkrören såg ut överlag. Därefter följer resultatet om hur stora artiklar språkrören förekommer i. Slutligen presenteras och analyseras resultaten om vem av språkrören som oftast är huvudaktör samt vem som citeras mest i de analyserade texterna. Förekommande Fridolin och mindre representerade Romson Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsbevakningen kring Miljöpartiets två språkrör ser ut i morgon- och kvällspress. En del i detta är att studera hur ofta Åsa Romson förekommer i nyhetsrapporteringen jämfört med Gustav Fridolin. 69 Ibid,

26 Enligt tidigare forskning är kvinnliga politiker underrepresenterade i medierna medan deras manliga kollegor får stort utrymme. Detta är enligt bland andra Hammarlin och Jarlbro ett av de tydligaste tecknen på att det finns en inneboende genuslogik inom medierna. Skillnaden mellan hur ofta manliga politiker förekommer i nyhetsrapporteringen jämfört med hur ofta kvinnor förekommer är något som syns även i vårt resultat. Enligt vår undersökning förekommer Gustav Fridolin oftare i nyhetsrapporteringen än vad kollegan Åsa Romson gör, vilket kan utläsas i figuren nedan. Figur 2. Förekomsten av Romson jämfört med Fridolin i artiklarna (i antal) Ja Nej Romson Fridolin Av de 238 artiklarna vi analyserat förekommer Åsa Romson i 116 artiklar och Gustav Fridolin i 151. Romson förekommer alltså mer sällan än kollegan Fridolin. Detta tyder på, liksom Hammarlin och Jarlbro hävdar, att manliga partiledare får mer utrymme i den politiska nyhetsbevakningen. Detta både rent platsmässigt i tidningen och genom att manliga politiker förekommer mer frekvent än deras kvinnliga kollegor. 70 Denna överrepresentation av manliga partiledare kan härledas till både Hirdmans teori om genussystemet och den hierarkiska genuslogiken inom journalistiken som benämner mannen som norm och kvinnan som det avvikande könet. 71 Samtidigt skulle skillnaden mellan rapporteringen om Romson och Fridolin, med hänsyn till teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval, kunna bero på andra faktorer än just kön. Miljöpartiet kan ha som strategi att låta Fridolin uttala sig framför Romson, av anledningar som exempelvis att han betraktas vara mer medial. Miljöpartiets pressamordnare på riksdagskansliet, Caroline Kling, menar dock att det är båda språkrörens 70 Hammarlin. och Jarlbro. Kvinnor och män i offentlighetens ljus, 2014, Hirdman. Gösta och genusordningen, 2007,

27 uppgift att svara på mediernas frågor, och att partiet inte har någon medveten strategi kring vem av språkrören som ska ha kontakt med journalister. 72 Det finns däremot en möjlighet att Fridolin själv är mer villig att uttala sig offentligt, eller står bakom fler pressmeddelanden. Enligt Shoemaker och Reeses teoretiska modell om nyhetsurvalet skulle detta kunna påverka medierutinnivån, vilken i sin tur kan påverka vilket språkrör som får mest utrymme i nyhetsrapporteringen. Detta kan även härledas till Strömbäcks studie om vilka faktorer journalister anser är viktiga vid nyhetsvärdering och nyhetsurval. Strömbäck fann att tillgången till bra pressmeddelanden anses vara viktigt vid nyhetsurvalet, trots att journalister anser att det inte borde vara lika viktigt. 73 Det går även att titta på resultatet på medieorganisationsnivå. Om exempelvis Fridolin ses som en auktoritet i frågor som framställs som viktiga för väljarna kan det innebära att han får mer medialt utrymme. I ett flertal artiklar som har analyserats uttalar sig Fridolin i frågor rörande skola och utbildning, vilket brukar betraktas som en central politisk fråga. Som tidigare diskuterat i teorikapitlet kanske frågor som ligger Fridolin varmt om hjärtat intresserar läsarna mer och därmed säljer bättre än de frågor Romson har mer kunskap om, vilket leder till att medierna väljer att låta Fridolin framträda mer i nyhetsrapporteringen. 74 Skola och utbildning är även ett ämne som kan antas beröra många. Detta är ett kriterium som diskuteras av bland andra Galtung och Ruge. Detta kriterium anses vara centralt för att en nyhet ska värderas högt. 75 Även Strömbäck betonar vikten av relevans och publikt intressant i sin uppräkning av kriterier för nyheter i dagens medieverklighet. 76 Enligt Strömbäcks studie är kriteriet att nyheten berör många dessutom den enda faktorn som stämmer överens med vad journalister anser bör vara viktigt i avgörandet av vad som blir en nyhet och vad de anser faktiskt är viktiga faktorer vid nyhetsurvalet Kling, pressamordnare för Miljöpartiet på riksdagskansliet. Telefonintervju, Strömbäck. och Karlsson. och Hopmann. Determinants Of News Content: Comparing journalists perceptions of the normative and actual impact of different event properties when deciding what s news. 2012, Shoemaker. och Reese. Mediating the message in the 21st century a media sociology perspective, 2014, Galtung. och Ruge. The structure of foreign news, 1965, Strömbäck. Makt, medier och samhälle, 2014, Strömbäck. och Karlsson. och Hopmann. Determinants Of News Content: Comparing journalists perceptions of the normative and actual impact of different event properties when deciding what s news, 2012,

28 Sakfrågorna kan även betraktas ha olika utgångsläge, vilket McManus talar om som ett viktigt nyhetsvärderingskriterium i sin teori från Med utgångsläge menas hur mycket publikt intresse det finns för frågan från början. Olika politiska frågor väger olika tungt, vilket undersökningsföretaget Novus pekar på. Enligt Novus, som sammanställt studier om de viktigaste sakfrågorna för väljarna sedan 2010, är skola och utbildning den näst viktigaste sakfrågan i Sverige. Miljöfrågan kommer först på en sjätteplats. 79 Det finns alltså en mängd faktorer som kan påverka vem av språkrören som förekommer i medierna. Samtidigt beskriver flertalet genusstudier att kvinnliga politiker förekommer mer sällan i nyhetsrapporteringen. Hammarlin och Jarlbro menar att förutom att kvinnor förekommer mindre frekvent i svenska medier, får de dessutom mindre platsmässigt utrymme i tidningarna när de väl framträder. Detta är något även vår studie tyder på, vilket vi går djupare in på i nästa avsnitt. Utbredda Fridolin och smalspaltiga Romson Förutom att Fridolin enligt vår undersökning förekommer med frekvent i nyhetsrapporteringen pekar resultatet även på att storleken på de artiklar respektive språkrör förekommer i skiljer sig åt. Figur 3. Förekomsten av Romson jämfört med Fridolin efter artikelstorlek (i antal) Romson Fridolin Mindre än en Ojärdedels sida En tredjedels sida En helsida En Ojärdedels sida En halvsida Ett uppslag Fridolin förekommer i 74 artiklar som är minst en halvsida. Motsvarande siffra för Romson är 47. Majoriteten av de artiklar Romson förekommer i är texter som fyller mindre än en fjärdedels sida och en tredjedels sida, 34 respektive 28 artiklar. Fridolin förekommer dock i 78 McManus. Market-driven journalism let the citizen beware?, 1994, Norvus Group International AB. Novus partiernas bästa fråga, juni , 1. 25

29 fler artiklar mindre än en fjärdedels sida, närmare bestämt 40 stycken. Detta kan kopplas ihop med att Fridolin förekommer i fler artiklar överlag. Som tidigare nämnt förekommer manliga partiledare enligt Hammarlin och Jarlbro oftare i större artiklar än kvinnliga partiledare. I deras studie är dock skillnaderna mer markanta än i vår. Enligt resultatet från Hammarlin och Jarlbros studie var 83 procent av artiklarna där de manliga partiledarna förekommer större artiklar (omfattande minst en halv tidningssida), medan motsvarande siffra för de kvinnliga partiledarna var 17 procent. I vår studie är 41 procent av artiklarna där Åsa Romson förekommer minst en halvsida. Motsvarande siffra för Gustav Fridolin är 49 procent. Viktigt att poängtera är dock att bara för att ett av språkrören förekommer i exempelvis ett uppslag innebär det inte att hela texten handlar om politikern i fråga. Om hen endast citeras i huvudartikeln ser det ändå ut som hen får mycket utrymme eftersom artiklarna kodats efter total storlek inte enbart efter den del av texten språkröret förekommer i. Precis som tidigare diskuterat behöver skillnaderna mellan det utrymme Romson får jämfört med Fridolin inte heller endast bero på deras könstillhörighet. Förutom redan nämnda möjliga faktor om språkrörens villighet att framträda i medier, kan även stora händelser avgöra vem som förekommer i medierna och hur stora artiklar de framträder i. Under perioden 2012 gav de studerade tidningarna exempelvis stort utrymme till Saudiaffären. Dåvarande försvarsministern Sven Tolgfors fick mycket negativ uppmärksamhet i och med det kontroversiella samarbetet mellan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Saudiarabien om att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Affären skapade stora rubriker i samtliga tidningar och eftersom Fridolin anmälde Tolgfors till konstitutionsutskottet både omnämns och citeras han ofta i samband med affären. Enligt teorier om nyhetsvärdering är Saudiaffären ett exempel på en nyhet som kan innehålla flera nyhetsvärderingskriterier som medieforskare har diskuterat genom åren. Galtung och Ruge talade redan på 1960-talet om elitaktörer som en central del i nyhetsvärderingen och på 1970-talet utvecklades teorin till att även innefatta kriteriet elitnationer. 80 Saudiaffären innehåller svenska elitaktörer i form av exempelvis den dåvarande försvarsministern, vilket uppfyller ett kriterium för nyhetsvärdering. Vidare skulle Saudiarabien kunna betraktas som en elitnation då landet äger och exporterar mycket olja. Samarbetet mellan FOI och Saudiarabien är med svenska ögon sett en kontroversiell överenskommelse, vilket leder oss in på ytterligare ett kriterium för nyhetsvärdering. Flertalet 80 Campbell. Information age journalism journalism in an international context, 2004,

30 forskare, däribland McManus, Hvitfelt och Shoemaker, nämner negativa inslag 81 eller konflikt som kriterier som ökar sannolikheten för att en händelse ska få stort nyhetsvärde. Konflikt är även en faktor som enligt Strömbäck, Karlsson och Hopmann är viktig vid nyhetsurvalet. 82 McManus diskuterar även vikten av hur mycket känslor en nyhet väcker. 83 Saudiaffären ger både upphov till känslor och konflikt eftersom lagen om krigsmateriel säger att Sverige inte bör exportera vapen till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. 84 Att FOI låtit bilda ett aktiebolag för att bedriva samarbete med Saudiarabien och samtidigt hindra insynen till detta ifrågasattes starkt. Därmed finns det flera faktorer som kan ha betydelse för att händelsen fick mycket medial uppmärksamhet. När Gustav Fridolin anmälde Sven Tolgfors till Konstitutionsutskottet blev han en del av rapporteringen om Saudiaffären, vilket kan vara en anledning till skillnaderna utrymmesmässigt mellan Romson och Fridolin. Tidigare i detta avsnitt poängterades att bara för att ett av språkrören förekommer i artikeln handlar inte hela texten nödvändigtvis om hen. Detta leder oss in på vem av språkrören som oftast får rollen som huvudaktör i nyhetsbevakningen. Huvudaktör en jämn fördelning mellan språkrören En mängd aktörer kan förekomma i en nyhetstext. Som tidigare diskuterat innebär det inte att en person som förekommer i en artikel nödvändigtvis har en framträdande roll. Därför har vi i vår studie även undersökt vem av Åsa Romson och Gustav Fridolin som oftast är huvudaktör, alltså den person som omnämns eller citeras flest gånger. Resultatet, som går att utläsa i figuren nedan, pekar på att båda språkrören oftare är biaktörer än huvudaktörer i texterna. När det kommer till rollen som huvudaktör tillskrivs den oftare Fridolin än Romson. 81 Hvitfelt. På första sidan En studie i nyhetsvärdering, 1985, Strömbäck. och Karlsson. och Hopmann. Determinants Of News Content: Comparing journalists perceptions of the normative and actual impact of different event properties when deciding what s news, 2012, McManus. Market-driven journalism let the citizen beware?, 1994, Riksdagens proposition. 1991/92:174, bilaga 3. Lag om krigsmateriel. 27

31 Figur 4. Förekomsten av Romson och Fridolin som huvudaktör och biaktör (i antal) Huvudaktör Biaktör 88 Romson Fridolin Resultatet visar att Åsa Romson är huvudaktör i 47 artiklar. Motsvarande siffra för Gustav Fridolin är 65. Fridolin omnämns och/eller citeras alltså oftare än partikollegan Romson. Procentuellt sett skiljer det sig dock endast två procentenheter mellan Romson, som är huvudaktör i 41 procent av artiklarna hon förekommer i, och Fridolin, som är huvudaktör i 43 procent av artiklarna han förekommer i. Djerf-Pierres teori om den inneboende genuslogiken i journalistiken pekar på att det journalistiska innehållet delas upp i vad som anses vara maskulint och feminint. Här nämns bland annat att män oftare används som källor i egenskap av makthavare och elitpersoner. 85 Voronova utvecklar detta resonemang i sin studie om hur särskiljningen mellan könen tar sig uttryck i mediedebatten. Hon menar att en av anledningarna till att kvinnor och män gestaltas olika är samhällets påverkan. Enligt Voronova domineras samhället av en maskulin norm, vilket avspeglas i medierna. 86 Mot bakgrund av detta skulle mediernas skildringar kunna påverka människors uppfattning om kvinnor och män. Entman menar att medierna genom att välja vilka delar av verkligheten som ska skildras också väljer hur nyheten ska tolkas och värderas hos publiken. 87 Genom att upprätthålla en maktstruktur där kvinnor är underordnade män blir gestaltningarna en slags kommunikativ makt då det som gestaltas som det dominanta kan komma att stärka redan starka samhällsgrupper. 88 Detta kan i sin tur leda till att 85 Djerf-Pierre. Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet. 2003, Voronova. Gendering in political journalism: A comparative study of Russia and Sweden, 2014, Entman. Framing: Toward clarification of a fractured paradigm.1993, McQuail. McQuail s mass communication theory, 2010,

32 medierapporteringen blir till en ond spiral där maktstrukturerna i samhället gör att medierna fortsätter att gestalta verkligheten ojämlikt, vilket leder till att männens roll stärks ytterligare. Viktigt att komma ihåg är dock att det procentuellt sett bara skiljer två procentenheter mellan Romson och Fridolin. Tittar man dessutom på hur fördelningen om vem som är huvudaktör och biaktör ser ut i artiklar där både Fridolin och Romson förekommer, finner vi att Romson oftare är huvudaktör. Dock är antalet analysenheter få, sex för Romson och två för Fridolin, vilket gör det svårt att kunna dra en generell slutsats om nyhetsbevakningen kring språkrören. Att skillnaderna inte är särskilt stora mellan hur ofta språkrören förekommer som huvudaktörer talar för att andra faktorer än kön har betydelse för vem av Gustav Fridolin eller Åsa Romson medierna väljer att omnämna eller citera. Fridolin är något oftare än Romson huvudaktör. Detta kan som tidigare diskuterat bero på att det manliga språkröret är en aktiv aktör i skol- och utbildningspolitiska frågor. Under den studerade perioden 2013 presenterades resultatet från detta års Pisa-undersökning, vilket väckte stor uppmärksamhet i medierna. Det visade sig att den svenska skolan hade försämrats generellt på alla studerade områden sedan föregående mätning 2009, vilket ledde till kritik mot dåvarande skolminister Jan Björklund. 89 Skolfrågan var en av Miljöpartiets tre viktigaste frågor inför det då stundande valet 2014, och partiet hade som mål att vara den främsta utmanaren till alliansregeringen i skolfrågan. 90 Gustav Fridolin var en av aktörerna som jagade en tätposition i skolpolitiken, och förekommer därför ofta i medierapporteringen kring denna sakfråga. 91 Enligt vår undersökning är det alltså inte särskilt stor skillnad mellan hur ofta Romson och Fridolin framträder som huvudaktörer. Vår studie pekar på ett liknande resultat i den sista aspekten av frågeställningen om hur ofta respektive språkrör förekommer i nyhetsrapporteringen. Denna del av undersökningen berör hur ofta respektive språkrör får komma till tals. 89 Pisa åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, resultaten i koncentrat. Sammanfattning av rapport 398/Skolverket. Stockholm: Skolverket, 2013, Miljöpartiet. Skola. hämtad Reuterskiöld. Fridolin sätter press på Löfven. Expressen,

33 Citering och den komplexa verkligheten Det sista som studerades i besvarandet av frågeställningen om hur ofta respektive språkrör förekommer i nyhetsrapporteringen var citering. Resultatet visar att Fridolin citeras något oftare än Romson, vilket går att utläsa i diagrammet nedan. Figur 5. Fördelningen av artiklar efter vem som citeras (i antal) Citat 5 Romson Fridolin Båda Ingen Resultatet visar att Fridolin kommer till tals fler gånger än Romson. Fridolin citeras 92 gånger, vilket är 18 fler analysenheter än Romson som citeras 74 gånger. Procentuellt sett skiljer det dock endast fem procentenheter mellan språkrören. Fridolin citeras i 64 procent av alla artiklar där han förekommer. Motsvarande siffra för Romson är 69 procent. Romson citeras alltså något oftare än Fridolin i förhållande till hur många artiklar hon förekommer i. När det gäller artiklar där båda språkrören förekommer citeras Romson oftare än partikollegan Fridolin. Dock citeras Romson endast i tio av dessa artiklar och Fridolin i sex, vilket gör det svårt att kunna dra en generell slutsats om hur ofta respektive språkrör citeras. Däremot kan vi dra en parallell till undersökningsdelen om huvudaktörsrollen som presenterades i föregående avsnitt. Vi redovisade då att Åsa Romson oftast är huvudaktör i de artiklar där båda språkrören förekommer. Att Romson citeras oftare än Fridolin i artiklar där båda framträder är därmed logiskt. Vårt resultat visar alltså att Romson citeras oftare än Fridolin i artiklar båda förekommer. Hon citeras även oftare än Fridolin i förhållande till hur många artiklar själv hon förekommer i. Detta skiljer sig från tidigare studiers resultat. Ett exempel på detta är Nilsson och Tonbergs studie om hur Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin gestaltades i nyhetsrapporteringen i 30

34 valrörelsen De kom fram till att Reinfeldt citerades i 84 procent av artiklarna som handlade om honom, medan Sahlin citerades i 77 procent av artiklarna som handlade om henne. Vi ser inte någon överensstämmelse med det resultat vi kommit fram till i denna undersökning och den tidigare forskning och de teorier vi tagit del av. Inte heller kan något av de resultat vi hittills presenterat förklara att Romson citeras mest. Resultatet visar att Fridolin förekommer i flest texter, får mest platsmässigt utrymme och är oftare huvudaktör ändå citeras Romson procentuellt sett fler gånger. Detta belyser att verkligheten är komplex och att det finns en mängd faktorer och omständigheter som kan påverka medieinnehållet. Resultatet illustrerar även komplexiteteten kring hur man mäter olika aspekter av ett fenomen. Skulle citeringen inte ha studerats i denna undersökning skulle analyserandet av resultaten kunnat se annorlunda ut. Sammanfattningsvis kan den första frågeställningen om hur ofta Miljöpartiets språkrör förekommer i valda tidningar besvaras med att Fridolin förekommer oftare än Romson. Fridolin förekommer även i större artiklar än Romson. Han är oftare huvudaktör än sin partikollega, även om det procentuellt sett inte skiljer särskilt mycket mellan de två språkrören. När det gäller citering kommer dock Romson procentuellt sett mest till tals. Citering är något vi även till viss del kommer att beröra i nästa del i presentationen av studiens resultat. Vi går då in på studiens andra frågeformulering som handlar om vilka sakfrågor Åsa Romson och Gustav Fridolin förekommer i anknytning till. Miljöexperten och skolpolitikern Den andra delen i resultatredovisningen behandlar vilka kontexter Åsa Romson respektive Gustav Fridolin förekommer i. Enligt Djerf-Pierre förekommer kvinnor oftare i samband med det privata och personliga istället för det auktoritära. 92 Enligt tidigare forskning förekommer manliga och kvinnliga politiker i anknytning till olika sakfrågor. Kvinnor förekommer exempelvis oftare i anknytning till frågor om skola och utbildning medan män oftare framträder i frågor kopplade till vetenskap. 93 Vårt resultat tyder dock på det motsatta. Fridolin förekommer främst i frågor om skola och utbildning, medan Romson oftast förekommer i 92 Djerf-Pierre. Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet. 2003, Bäck. och Debus. och Müller. Who Takes the Parliamentary Floor? The Role of Gender in Speech-making in the Swedish Riksdag. 2014,

35 anknytning till miljöfrågor. Resultatet visar att 48 procent av alla artiklar där Romson förekommer anknyter till en sakfråga. Motsvarande siffra för Fridolin är 45 procent. Båda språkrören förekommer alltså i anknytning till sakfrågor i nästan hälften av artiklarna de framträder i. Nedan presenterar vi hur fördelningen ser ut mellan dem i de olika sakfrågorna. Figur 6. Vilka sakfrågor respektive språkrör förekommer i samband med (i antal) Romson Fridolin Romson förekommer nästan dubbelt så ofta som Fridolin i samband med miljöfrågor. Hon förekommer i totalt 23 artiklar i anknutna till miljöfrågor medan Fridolin förekommer i tolv artiklar. Även om det bara är vid två tillfällen, är hon ensam om att förekomma i samband med jämställdhetsfrågor. Likaså militär- och försvarsfrågor där hon förekommer tre gånger. Romson förekommer även mer än dubbelt så ofta i frågor rörande det politiska spelet och i asyl- och migrationsfrågor. I frågor rörande det politiska spelet förekommer Romson 18 gånger och i asyl- och migrationsfrågor nio gånger. Motsvarande siffror för Fridolin är sju respektive fyra. Fridolin förekommer däremot fyra gånger så ofta som Romson i anknytning till skol- och utbildningsfrågor. Inom detta sakområde förekommer Fridolin 24 gånger medan Romson förekommer sex gånger. Han är också mer än dubbelt så ofta förknippad med arbetsmarknadsfrågor och något mer förknippad med frågor rörande ekonomi. Fridolin förekommer åtta gånger i anknytning till arbetsmarknadsfrågor och fem gånger i frågor som rör ekonomi. Motsvarande siffror för Romson är tre gånger för både sakfrågor om arbetsmarknad och sakfrågor om ekonomi. Djerf-Pierres modell om den dikotoma genuslogiken utgår från att det finns en tydlig uppdelning mellan vad som definieras som manlig och kvinnlig journalistik. Det privata, 32

36 intima och vardagliga anses vara kvinnligt. I dessa ämnen vänder man sig till kvinnliga källor och skriver ur ett vad som anses vara ett mer intimt och publikorienterat perspektiv. Manlig journalistik är raka motsatsen. I de offentliga och mer elitistiska frågorna vänder man sig till manliga källor. Ämnena avhandlas också på ett objektivt och neutralt vis. 94 Miljö är den sakfråga Åsa Romson främst förekommer i anknytning till. Detta skiljer sig från tidigare forskning, i och med att ämnet miljö ofta ingår i kategorierna vetenskap eller forskning, vilket anses vara mansdominerade sakfrågor. 95 Även den sakfråga Fridolin främst förekommer i skiljer sig från tidigare studier och genusteorier. Skola och utbildning är en fråga som enligt tidigare forskning oftare är förknippad med kvinnliga politiker. 96 Resultatet från Nilsson och Tonbergs studie om Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt visar att Sahlin oftare förekommer i samband med skol- och utbildningsfrågor jämfört med Reinfeldt. 97 De tendenser bland sakfrågorna som kan utläsas i vårt resultat som stämmer överens med genuslogiken är främst att Romson förekommer i anknytning till jämställdhet. Detta är dock endast två analysenheter. Andra tendenser som styrker genuslogiken är att Fridolin i något större utsträckning förekommer i samband med sakfrågorna utrikespolitik, ekonomi och arbetsmarknad frågor som anses vara maskulina. Att man inte kan sätta ett likhetstecken mellan de sakfrågor som enligt genuslogiken kopplas till män respektive kvinnor och de frågor Romson och Fridolin förekommer i kan ha flera förklaringar. Språkrörens egna intressen skulle kunna vara en. Enligt Miljöpartiets pressamordnare på riksdagskansliet kan skillnaderna mellan vilka sakfrågor respektive språkrör förekommer i anknytning till bero på språkrörens personliga engagemang för frågan. Hon understryker dock att partiet inte har någon medveten strategi gällande vem av språkrören som svarar på vissa specifika frågor. Båda språkrören ska kunna svara på alla typer av frågor. Det är deras uppdrag. Sen kanske de får en profil i partiet på grund av vilket engagemang de har för olika frågor. Åsa Romson 94 Ibid, Hammarlin. och Jarlbro. Kvinnor och män i offentlighetens ljus, 2014, Bäck. och Debus. och Müller. Who Takes the Parliamentary Floor? The Role of Gender in Speech-making in the Swedish Riksdag. 2014, Nilsson. och Tonberg. Mediebilden av kvinnor och män i politiken: En kvantitativ studie av mediernas gestaltning, 2011,

37 är duktig på miljö och har doktorerat i miljörätt. Gustav Fridolin har varit lärare och har stort intresse för utbildningsfrågor. De har olika specialområden kan man säga. 98 Vilka frågor som avhandlas i de debatter och utfrågningar som respektive språkrör förekommer i kan vara ytterligare en faktor som påverkar hur nyhetsbevakningen kring Åra Romson och Gustav Fridolin ser ut. Med det vill sägas att medierna inte har hundra procent kontroll på vad som kommer att debatteras i förväg och därför inte alltid kan styra specifika sakfrågor till den politiker de anser mest lämplig att svara. Nilsson och Tonberg ser en genusuppdelning i frågorna rörande Sahlin och Reinfeldt. De diskuterar om resultatet i detta fall kan bero på partipolitiska sakfrågeengagemang, vilket är något vi i denna studie kan utesluta som faktor. Vad som i detta fall däremot skulle kunna spela roll är som tidigare nämnt språkrörens egna intressen för olika sakfrågor. Vårt resultat visar sammanfattningsvis att Åsa Romson och Gustav Fridolin främst förekommer i anknytning till sakfrågor som enligt tidigare forskning inte förknippas med deras kön. Enligt tidigare forskning förekommer kvinnor oftare i privat roll i medierna medan män framträder i offentlig roll. 99 Utöver vilka sakfrågor som förknippades med respektive språkrör är detta ytterligare ett sätt att studera vilken kontext språkrören förekommer i. Detta leder oss in på uppsatsens nästa del som handlar om hur ofta språkrören förekommer som privatperson och hur ofta deras privatliv nämns i nyhetsrapporteringen. Politik framför privatliv För att ta reda på i vilken omfattning respektive språkrör kopplas samman med den privata sfären undersöktes dels hur ofta de förekom som privatperson i artiklarna, dels hur ofta deras privatliv nämndes. Resultatet visar att Romson förekommer i privat roll i 19 procent av det totala antalet artiklar hon förekommer i. Fridolin förekommer i privat roll i 16 procent av artiklarna han förekommer i. Resultatet visar på en något jämnare fördelning rörande hur ofta respektive språkrörs privatliv nämns, vilket diagrammet nedan visar. 98 Kling, pressamordnare för Miljöpartiet på riksdagskansliet. telefonintervju, Bromander. Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?, 2012,

38 Figur 7. Antalet artiklar respektive språkrörs privatliv omnämndes Nyhetsartikel Nyhetsanalys Krönika Intervju Annat Romson Fridolin I 18 av artiklarna Romson förekommer i nämns hennes privatliv, vilket är 16 procent. Motsvarande siffra för Fridolin är 23 artiklar, vilket är 15 procent. Det enda som markant skiljer Romson och Fridolin åt är att Romsons privatliv omnämndes i nyhetsanalyser, vilket inte Fridolins gjorde. Detta rör dock endast två analysenheter. Fridolins privatliv nämndes däremot oftare i nyhetsartiklar. I dessa nämndes hans privatliv tolv gånger, medan Romsons privatliv endast nämndes fem gånger. Enligt genuslogiken och genussystemet kopplas kvinnor oftare samman med den privata sfären. Tidigare forskning styrker detta. Hammarlins och Jarlbros undersökning beskriver exempelvis att medierna rapporterade mycket om Mona Sahlins röda väska under hennes första vecka som partiledare. Sahlins roll som mamma togs också flitigt upp i medierna under denna tid. Rapporteringen under de manliga partiledarnas första vecka tog däremot inte upp vare sig privatliv eller personliga ägodelar. 100 Enligt vår undersökning behandlas språkrörens privatliv i princip lika ofta i nyhetsbevakningen. Däremot nämndes Romsons privatliv i nyhetsanalyser, vilket inte var fallet för Fridolin. Detta skulle kunna kopplas till genuslogiken och tidigare forskning som menar att kvinnliga politiker ifrågasätts i högre grad än deras manliga kollegor. Eftersom Romsons privatliv endast avhandlas i två analyserande texter är det dock svårt att lyfta resultatet till generell nivå om hur ofta hennes privatliv gestaltas i medierna. Den jämna fördelningen mellan språkrören gällande omnämnandet av privatlivet och hur ofta de förekommer i privat roll kan ha att göra med att både Fridolin och Romson, i tur och 100 Hammarlin. och Jarlbro. Kvinnor och män i offentlighetens ljus, 2014,

39 ordning, var på väg in i föräldraledighet under den analyserade perioden. Båda uppmärksammades även för en särskild personlig händelse utanför det politiska livet. Romson blev under analysperioden doktorand i miljörätt och Fridolin fick en bok publicerad. Enligt Hvitfelts kriterier för nyhetsvärdering har nyheter som rör elitpersoner större sannolikhet att få utrymme i medier. Föräldraledighet är även något vanliga människor kan känna igen sig i och relatera till, vilket gör att nyheten kan upplevas som nära, även om det är mer på ett personligt plan snarare än kulturellt eller geografiskt. 101 Att gå på föräldraledighet är dessutom något som påverkar politiken, och därmed kan vara av intresse för medborgarna. Vilken politisk strategi respektive språkrör använder sig av kan också ha betydelse. En parallell till detta kan dras till Mona Sahlin och hennes politiska strategi. Enligt Hammarlin och Jarlbro använder Sahlin medvetet ett vardagligt språk och har många gånger valt att berätta om personliga saker offentligt som en del av sin politiska strategi. 102 Att även språkrören strategiskt använder sitt privatliv för att lyckas inom politiken är en möjlighet vi inte kan styrka, men inte heller utesluta. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att båda språkrören förekommer i kontexter som ungefär hälften av gångerna rör sakfrågor. Romson förekommer främst i anknytning till miljöfrågor medan Fridolin oftast förekommer i frågor om skola och utbildning. Båda språkrören omskrivs främst i rollen som politiker. Språkrörens privatliv nämns procentuellt sett nästan lika ofta. Studien besvarar hittills frågor om hur ofta respektive språkrör förekommer i valda tidningar och i vilken kontext de förekommer i. I nästa avsnitt presenteras resultatet för den sista frågeställningen Hur gestaltas Åsa Romson respektive Gustav Fridolin i nyhetsrapporteringen? Förtroendeingivande Fridolin och negativt beskrivna Romson Enligt genussystemet anses vissa känslor, ord och uttryck vara kvinnliga medan andra anses vara manliga. 103 Bromander framhåller i sin studie att kvinnliga politiker oftare förknippas med sitt utseende och beteende än manliga politiker. 104 För att ta reda på hur Romson och Fridolin gestaltas har vi undersökt hur tonen är mot respektive språkrör i de studerade artiklarna. Vi har även undersökt i vilken omfattning språkrörens utseende, personlighet och 101 Hvitfelt. På första sidan En studie i nyhetsvärdering, 1985, Hammarlin. och Jarlbro. Kvinnor och män i offentlighetens ljus, 2014, Hirdman. Gösta och genusordningen, 2007, Bromander. Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia, 2012,

40 uttrycksätt omnämns. Resultatet visar att språkrören i majoriteten av artiklarna gestaltas neutralt. Detta gäller även tonen mot respektive språkrör. I de flesta artiklarna är tonen mot båda språkrören neutral. Figur 8. Tonen av Romson och Fridolin i artiklar där båda förekom (i antal) Positiv Negativ Neutral Romson Fridolin I 21 av de 116 artiklar Romson förekommer i framställs hon antingen positivt eller negativt. Detta är 18 procent. Motsvarande siffra för Fridolin är 32 artiklar av 151, vilket innebär att 21 procent av artiklarna där han förekommer har en positiv eller negativ vinkling. Resterande artiklar om språkrören har en neutral ton. Resultaten visar att Romson framställs både mer negativt och mindre positivt än vad Fridolin gör. Samma mönster kan man se i artiklar där båda språkrören förekommer. Där framställs Romson negativt tre gånger så ofta som Fridolin (se figuren ovan). Enligt genussystemet anses mannen vara norm, vilket gör att kvinnor i större utsträckning ifrågasätts och får kritik för att de är just kvinnor. Vårt resultat visar på att det finns en skillnad i tonen mot Romson och tonen mot Fridolin. Ett exempel på detta är artikeln Ett megaras för statsministern som publicerades i Aftonbladet den 26 december I denna nyhetsanalys betygsätter Aftonbladets krönikör Lena Mellin alla partiledarna. Fridolin framställs positivt i och med att hans förtroende har ökat med nio procentenheter. Mellin nämner också att Fridolin, bland andra, har ett extra stort förtroende jämfört med övriga partiledare: Att förtroendet är så högt för en ledare som representerar ett så pass litet parti som Miljöpartiet säger mycket om tilltron till den pratglade Fridolin /---/ Ökningen av förtroendet 37