Professional Reflection-Oriented Focus on Inquiry-based Learning and Education through Science. Vargar i Sverige. En modul anpassad för gymnasieskolan

Transkript

1 Vargar i Sverige En modul anpassad för gymnasieskolan Sammanfattning Det här är en modul som behandlar ett sociovetenskapligt dilemma rörande rovdjurspolitik i Sverige. Det senaste årtiondet har vargpopulationen, som ett resultat efter år av hårt bevarandearbete, vuxit allt snabbare. Men trots ändringar i lagstiftningen med större möjligheter till skyddsjakt och licensjakt finns det människor som är mycket missnöjda med vargens närvaro och oroade över att konflikterna kan komma att öka mellan människa och varg. Tamdjursägare kan drabbas och känner oro för sina djur. Jägare klagar bl.a. på att jakten på annat vilt drabbas negativt och att deras lösspringande jakthundar riskerar att skadas eller dödas p.g.a. vargangrepp. Denna aktuella naturvårds-/viltvårdsfråga är ett bra exempel på ett sociovetenskapligt dillemma som kan träna elevernas förmåga i att argumentera, diskutera och fatta välgrundade beslut i en samhällsaktuell fråga med naturvetenskapligt innehåll. Den naturvetenskapliga kunskapen som är tillämpbar i denna SSI-fråga handlar framför allt om ekologi och miljövård (populationsekologiska samspel, samhällsekologi, beteendeekologiskt om vargens och hundens beteenden, betydelsen av biologisk mångfald etc.).

2 Mål Genom modulen kan eleverna: Erhålla specifika kunskaper om rovdjurspolitik. Få insikt i de många olika perspektiv som kan framkomma i en naturvårds-/bevarandefråga. Träna förmågan att upptäcka de många olika sorters perspektiv som finns i autentiska sociovetenskapliga dilemman, och särskilt förstå behovet av att integrera naturveteskapliga begrepp och processer med samhällsvetenskapliga modeller och sociala konstruktioner. Utveckla sin miljöetiska medvetenhet och sociala ansvarstagande. Få träning i att söka och kritiskt granska och värdera olika typer av information. Få träning i att konstruera och framföra argument i gruppdiskussioner. Erhålla allmänna färdigheter i argumentation och beslutsfattande: 1. Hävda (påstå) någonting 2. Ge goda skäl för påståendet 3. Presentera mot-argument 4. Ge utvecklade förklaringar 5. Vikta och värdera olika argument Ämnesinnehåll: Typ av aktivitet: Tidsåtgång: Förkunskaper: Ett sociovetenskapligt dilemma kopplat till naturvård och hållbar utveckling. Argumentation och beslutsfattande i en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. 3-5 (x60 minuter) lektion Kan vara en fördel med grundläggande kunskaper i populationsekologi. This unique teaching-learning material is intended to guide the teacher towards promoting students scientific literacy by recognising learning in 4 domains intellectual development, the process and nature of science, personal development and social development. Its uniqueness extends to an approach to science lessons which is designed to follow a 3 stage model. For this the approach is intentionally from society to science and attempts to specifically meet student learning needs. This uniqueness is specifically exhibited by: 1. a motivational, society-related and issue-based title (supported in the student guide by a motivational, socio-scientific, real life scenario); 2. forming a bridge from the scenario to the scientific learning to be undertaken; 3. student-centred emphasis on scientific problem solving, encompassing the learning of a range of educational and scientific goals; 4. utilising the new science by including in socio-scientific decision making to relate the science acquired to societal needs for responsible citizenship.

3 Beskrivning Vargdebatten har pågått i Sverige under en längre tid och figurerat flitigt i media till och från. Under den senaste tiden har medierapporteringen fokuserat på framför allt licensjakt, illegal vargjakt, och inplantering av nya vargar. Vargen fridlystes i Sverige, så sent som 1966, då det bara fanns ett fåtal djur, troligen färre än 10 vargar. Fram till dess hade staten bidragit till utrotningen genom att betala ut skottpengar. Efter en långsam ökning i antal under 1980-talet har vargen i Skandinavien nu börjat återta sina gamla jaktmarker. I dag uppgår det totala antalet vargar i Sverige till mellan 174 och 208 vargindivider, och är koncentrerade till framför allt Västra Götalands län, Värmland, Dalarna, och Gävleborgs län (Svensson & Hedmark, 2010) (se figur). Sverige har skrivit på internationella överenskommelser och förbundit sig att ta fullt ansvar för alla de arter som är naturligt förekommande här. Sveriges riksdag har i sitt beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik 2001, slagit fast att de stora rovdjuren björn, järv, lodjur, varg och kungsörn hör hemma i den svenska naturen och ska långsiktigt bevaras i den svenska faunan. När regeringen beslutade att införa licensjakt 2010 på 27 vargar, väckte beslutet stor debatt i dagstidningar, TV, och sociala medier. För 2011 har det nyligen beslutats om en fortsatt licensjakt på 20 vargar samtidigt som det finns en pågående utredning om inplantering av nya vargar. Fall av illegal vargjakt har också väckt en hel del upprörda känslor och uppmärksamhet och många kritiserar att försök till jaktbrott fortfarande inte är kriminaliserat i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport (2007:22) föll under 2005/2006 mellan 20 och 25 vargar offer för illegal jakt, vilket innebär att den mest tillförlitliga beräkningen av dödsorsaker visar att ungefär varannan varg som dör, dör av illegal jakt. Enligt preliminära siffror (från Brå och berörda polisdistrikt) har antalet fall av illegal jakt på varg under 2010, snarare visat en ökning än tvärtom, trots införande av licensjakten. Även fast det i riksdagen finns en betydande majoritet för den nuvarande rovdjurspolitiken med licensjakt, framförs hård kritik från vissa politiska partier. Många olika intresseorganisationer är också inblandade i debatten, framför allt olika jägar- och miljöorganisationer. Kritik kommer också från EU-kommissionen om Sveriges förda rovdjurpolitik med reglering av varg genom licensjakt, eftersom den troligen strider mot EU:s strikta direktiv för bevarande av rovdjur. Det finns antydningar om att kommissionen inom kort kommer att ta ett första steg på vägen mot en formell anmälan om brott mot EU:s miljölagstiftning, vilket på sikt kan leda till att Sverige riskerar att hamna inför EU domstolen. Vargfrågan debatteras på många olika nivåer i samhället och verkar även beröra många människor på ett mer personligt plan. I en intervjuundersökning från 1999 (Karlsson, 1999) om svenskarnas inställning till varg sa sig 69 procent av de tillfrågade kunna acceptera en vargstam på åtminstone vargar och 41 procent kunde acceptera en stam på åtminstone vargar i hela landet.

4 Figur över stationär vargförekomst i Sverige vintern 2009/2010. De stationära vargarna är framför allt koncentrerade till ett geografiskt relativt begränsat område bestående av Västra Götalands län, Värmland, Dalarna, och Gävleborgs län. (Efter Svensson & Hedmark, 2010).

5 Personer boende i områden som saknar vargrevir var något mer positiva till varg än personer som bor i vargtäta områden. Ålder spelade också roll för inställningen till varg, där yngre människor (15-29 år) hade en mer positiv inställning än äldre personer. Skillnader hittades också mellan könen, då män var överlag mer positivt inställda till vargar än kvinnor i motsvarande ålder. Till exempel svarade 74 procent av männen mellan 15 och 29 år att de kunde acceptera att ha varg i närheten av platsen där de bor jämfört med 56 procent bland kvinnor i samma åldersgrupp. Totalt sa sig 43 procent av de tillfrågade att de inte kunde acceptera att ha varg i närheten av platsen där de bor, och de två mest accepterade motiven för att bedriva jakt på varg var skador på tamboskap och rädsla för vargar som uppträder oskyggt eller i närheten av bebyggelse (Karlsson, 1999). I en något senare undersökning av Karlsson & Sjöström (2007) hittades ett signifikant samband mellan avståndet till närmaste vargrevir och attityder till varg. Ju längre bort från vargrevir som människor bor, desto mer positiva är de till att bevara vargar. En enkätundersökning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (Sandström & Ericsson, 2009), som utfördes under 2009, visade att i kommuner med vargrevir är rädslan för varg ofta starkare än i kommuner där det inte finns vargrevir (36 % av invånarna i Dalarna och 34 % av invånarna i Gävleborg, båda län med relativt hög täthet av vargrevir, ansåg sig vara rädda för varg jämfört med 25 % för riket i genomsnitt). Vad som än beslutas i frågan på politisk nivå upplever uppenbarligen vissa människor, speciellt i närheten av vargrevir, att det finns problem med varg i bebodda områden. Trots ändringar i lagstiftningen med större möjligheter till skyddsjakt och licensjakt finns det människor som är mycket missnöjda med vargens närvaro och oroade över att konflikterna kan komma att öka mellan människa och varg. Tamdjursägare kan drabbas och känner oro för sina djur. Jägare klagar på att jakten på annat vilt drabbas negativt och att deras lösspringande jakthundar riskerar att skadas eller dödas p.g.a. vargangrepp. Vargens farlighet för enskilda människor har också lyfts fram, och det finns faktiskt bevisade fall, historiskt sett, där både barn och vuxna blivit skadade eller dödade av normala vargar (Linell & Bjerke, 2002). Många av dessa angrepp anses kunna kopplas till att vargen blivit för orädd på grund av att den inte jagats i området. En del propagerar bland annat därför för fri vargjakt i mer befolkade områden. Vargens möjligheter att överleva i Sverige i dag beror helt och hållet på om vi människor vill dela med oss av livsrum och skogens bytesdjur. Brottsförebyggande rådet (2007:22). Illegal jakt på stora rovdjur. Konflikt i laglöst land? Brottsförebyggande rådet (Brå), Stockholm. Karlsson, J. (1999). Svenskarnas inställning till varg - en intervjuundersökning. Grimsö forskningsstation, Sverige. Karlsson, J. & Sjöström, M. (2007). Human attitudes towards wolves, a matter of distance. Biological conservation, 137, Linell, J. D. C. & Bjerke, T. (2002). Rädslan för vargen en tvärvetenskaplig utredning. Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, Riddarhyttan. Sandström, C., Ericsson, G. (2009). Om svenskars inställning till rovdjur och rovdjurspolitik. Rapport 2009:1, Inst. för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Svensson, L. & Hedmark, E Varg i Sverige vintern 2009/10 Preliminär statusrapport. Inventeringsrapport från Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation.

6 Uppgift Vad tycker du? Hur ska vi hantera vargpopulationen i bebodda trakter? Vilka är dina rekommendationer till Sveriges regering i denna vargdebatt? Undervisningsstrategi För att på ett systematiskt sätt kunna hantera detta socio-vetenskapliga dilemma (SSI) i klassrummet, föreslår vi en enkel undervisningsstrategi iform av en sex-stegs instruktionsmodell (se figur). Instruktions-modellen är konstruerad med tanke på att de sex stegen ska vara så enkla som möjligt att följa och att modellen som helhet ska vara lätt att integrera inom alla former av naturvetenskaplig undervisning. För att framgångsrikt kunna använda instruktions-modellen är det av avgörande betydelse att du som lärare instruerar eleverna mycket tydligt vad de förväntas göra i varje steg och under varje lektion. Stage 1 INITIAL MOTIVATIONAL (CONTEXT-BASED) STAGE Stage 3 THE CONSOLIDATION and RECONTEXTUALISED, SOCIO-SCIENTIFIC, DECISION-MAKING STAGE 1. Läraren presenterar fallet och dess naturvetenskapliga kontext. 2. Eleverna söker information och formulerar argument. 3. Eleverna kategoriserar argumenten i självalda kategorier. 4. Eleverna genomför en gruppdiskussion utifrån de olika kategorierna. 5. Eleverna gör ett individuellt beslut. 6. Läraren ger återkoppling på elevernas argumentering/ belutsfattande och sammanfattar fallet. Stage 2 THE IBSE and DECONTEXTUALISED STAGE

7 PROFILES 3-stage module and related teaching-learning strategies Stage 1 INITIAL MOTIVATIONAL (CONTEXT-BASED) STAGE Steg 1: Läraren presenterar fallet och dess natur-vetenskapliga kontext. Lärarguide: I första steget är lärarens uppgift att informera, motivera och engagera eleverna om fallet med vargfrågan i Sverige. Elevernas motivation för att jobba med fallet kommer naturligtvis att vara avgörande för det fortsatta genomförandet av SSI aktiviteten. En viktig sak är att få eleverna att inse komplexiteten i frågan och det finns en mängd olika perspektiv kring problemet. Avsluta presentationen av fallet genom att ställa en tydlig fråga till eleverna. Frågan som skall ställas föreslås vara: Hur tycker du att Sveriges regering ska hantera vargpopulationen i framtiden? Läraren: introducerar eleverna i fallet med vargfrågan. presenterar det specifika naturvetenskapliga innehållet kopplat till biologisk mångfald och artbevarandearbete. delar ut ett kortfattat material i form av texter om vargfrågan, som ger en kort bakgrundsinformation och illustrerar den pågående debatten i offentlig media (se förslag på länkar nedan) avslutar steg 1 genom att ställa en tydlig fråga till eleverna. Frågan som skall ställas till eleverna föreslås vara : Hur tycker du att Sveriges regering ska hantera vargpopulationen i framtiden? (Alternativt: Hur tycker du att vi ska hantera vargpopulationen i framtiden?)

8 Stage 2 THE IBSE and DECONTEXTUALISED STAGE (acquiring new science knowledge and skills through an inquiry learning approach maintaining positive attitudes) Steg 2: Eleverna söker information och formulerar argument. Lärarguide: I steg 2 blir eleverna aktiverade genom sökning efter relevant information, inledande diskussioner om olika perspektiv på frågan och formulering av argument. Först, delar läraren eleverna lika i grupper om 3-6 elever i varje, för att sedan dela ut uppsättningar av två-färgade klisterlappar (Post it) för eleverna att skriva sina argument på. Den huvudsakliga uppgiften för eleverna är att hitta de olika perspektiv som finns i frågan och försöka formulera så många för- och emot-argument för en ökande vargpopulation de kan komma på. Läraren: delar upp eleverna grupper om 3-6 elever i varje. ber eleverna att söka information och försöka upptäcka så många perspektiv som möjligt i frågan. delar ut olika uppsättningar av två-färgade klisterlappar (Post it) och be eleverna att skriva ett argument på varje Post it och använda de olika färger för att separera "för-" och "emotargument". ser till att alla elever: a) är medvetna om komplexiteten i frågan. b) förstår uppgiften för denna lektion. c) har uppmärksamat instruktionen att bara skriva ett argument på varje Post it och använda olika färger för att separera "för-" och "emot-argument". Steg 3: Eleverna kategoriserar argumenten i självalda kategorier. Lärarguide När eleverna har skrivit argument på Post it-lapparna är det dags att sätta upp dem på en whiteboard och börja gruppera lapparna och sätta namn på grupperna, efter eget val. Tanken med denna verksamhet är att låta studenterna visualisera de flerdimensionella aspekterna i frågan samt ge en användbar struktur för diskussionen i nästa steg. Alltså, i slutet av steg 3 ska eleverna ha åstadkommit en visuell representation av komplexiteten i frågan genom att fördela och gruppera klisterlappar på en whiteboard (se exempel i figur).

9 Läraren: gör kopior av alla Post it-lapparna (från varje grupp) med skrivna argument och delar ut alla gruppers argument till varje grupp. ber eleverna att klistra upp Post it-lappar (inklusive kopiorna) på en whiteboard och börja gruppera argumenten i olika grupper, namngivna efter eget val. Stage 3 THE CONSOLIDATION and RE-CONTEXTUALISED, SOCIO- SCIENTIFIC, DECISION-MAKING STAGE Steg 4: Eleverna genomför en gruppdiskussion utifrån de olika kategorierna. Lärarguide: Nu är det dags för eleverna att genomföra en gruppdiskussion på grundval av deras visuella representationer av komplexiteten i frågan (Den visuella representationen på whiteboardtavlan som färdigställdes i slutet av steg 3). För att underlätta elevernas diskussion kan det vara fördelaktigt att utse en diskussionsledare i varje grupp och sedan låta eleverna diskutera och värdera de olika perspektiven på egen hand med så lite inblandning från läraren som möjligt. Senare (i steg 6) kommer det att finnas tid för läraren att kommentera och ge feedback på elevernas resonemang och argumentation. Läraren: utser en diskussionsledare i varje grupp och låter sen eleverna diskutera de olika perspektiven på egen hand. Varaktigheten för diskussionen kan eleverna själva få bestämma, vilket bör bli någonting mellan 10 och 30 minuter. Steg 5: Eleverna gör ett individuellt beslut. Lärarguide: Efter gruppdiskussionen är det dags för det individuella beslutsfattandet när eleverna ombeds att uttrycka sina åsikter och taga sina egna beslut i frågan. Läraren kan utforma ett formulär som eleverna kan individuellt fylla i och lämna in. Följande huvudsakliga frågor och uppgifter skall besvaras av eleverna: Hur tycker du att Sveriges regering ska hantera vargpopulationen i framtiden? Beskriv ditt beslut och motivera dig själv så tydligt som möjligt genom en argumenterande text (ca ord).

10 Om det är ont om tid för eleverna att fullgöra denna uppgift under lektionstid, kan de få fortsätta och fyll i formuläret som hemuppgift för senare inlämning. Steg 6: Läraren ger återkoppling på elevernas argumentering/ belutsfattande och sammanfattar fallet. Lärarguide: I det sista steget sammanfattar läraren fallet och ger feedback till eleverna på deras arbete med att upptäcka de olika perspektiven, argumentera och ta beslut. Under detta sista steg är det också av pedagogiskt värde att för eleverna belysa vikten av att förvärva träning av generiska färdigheter såsom argumentation och beslutsfattande i naturvetenskapliga ämnen för att bli mer socialt medvetna och ansvarskännande medborgare i ett framtida hållbart samhälle. Läraren: sammanfattar fallet och ger återkoppling på elevernas uttryckande av olika perspektiv i deras argumentering och beslutsfattande. återkopplar till fallet och belyser, av eleverna förbisedda, perspektiv och avslöjar eventuella nya aspekter som uppkommit den senaste tiden. lyfter fram och diskuterar eventuella feluppfattningar. belyser för eleverna vikten av att träna färdigheter i att behandla SSI-frågor så att de blir bättre rustade att ta kunskapsunderbyggda beslut som ansvarsfulla medborgare i ett framtida hållbart samhälle.

11 Några förslag och exempel på underlag för diskussion om varg i Sverige: Vargangrepp på människor Sammandrag av de mest trovärdiga vargangreppen på människor. Det finns en stor variation i vilka perioder och områden som täcks inom varje tidsperiod. Antalet människor som avlidit efter angrepp av rabiessmittade vargar är antagligen underskattat, eftersom antalet som avlidit långt efter ett angrepp sällan rapporteras i historiska dokument. Vid fall där författaren har kunnat uppge antalet dödade har vi använt oss av detta som ett minimum estimerat på antalet angripna (angivet som <<+>>) (Linell & Bjerke, 2002). Källa: Linell, J. D. C. & Bjerke, T Rädslan för vargen - en tvärvetenskaplig utredning. Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, Majoriteten av vargarna ser inte människan som ett naturligt bytesdjur. Trots det finns det uppgifter om predationsangrepp på människor. De flesta angreppen inträffade under och 1800-talet i Frankrike, Estland och delar av norra Italien.

12 Från Sverige finns registrerat 4 barn som dödats av varg mellan 1727 och 1763, samt 12 människor (11 barn och 1 kvinna) mellan 1820 och Under den senare händelsen (även kallad Gysinge-episoden) fastslogs att det var en ensam varg som rymt från fångenskap som var förövaren. Totalt har endast 18 människor dödats av varg under de senaste 50 åren i hela Nordamerika, Europa och Ryssland. I Nordamerika finns det 9-10 väldokumenterade angrepp under de senaste 20 åren, varav 1-2 med dödlig utgång, som i huvudsak har skett inom naturskyddade områden. När vargen mister sin rädsla för människor, till exempel inom naturskyddade områden där vargen inte jagas, har en ökad frekvens av angrepp på människor observerats. Tidigare studier ( ) har visat att mer än 30 procent av svenskarna alltid eller ofta känner oro när de vistas utomhus i områden med varg. Eftersom en ständig oro sänker livskvaliteten, så är det viktigt att den kan lindras om Sverige ska fortsätta att ha en rovdjursstam. En rimlig summering av resultaten är att: 1) vargar har dödat människor, 2) rabiessmittade vargar är inblandade i angreppen, 3) angrepp från friska vargar är ovanliga, 4) offren i huvudsak är barn, 5) människan inte är ett naturligt bytesdjur för vargen. Källor: Linell, J. D. C. & Bjerke, T Rädslan för vargen - en tvärvetenskaplig utredning Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, Johansson, M., Lunds Tekniska Högskola. Vargangrepp på jakthundar Gennomsnittlig antal dödade och skadade jakthundar Skjutning Varg Trafik Vildsvin Drunkning Källa: Agria och Viltskadecenter. Tabell på sidan 19 från Viltskadestatistik 2009 (Rovdjursforum) Skador på hundar Levin, M., Karlsson, J., Månsson, J., Jaxgård, P. (2010). Viltskadestatistik - Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda. Statistik och prognoser från Viltskadecenter , Grimsö Forskningsstation. Vargangrepp på tamdjur (boskap) Vargstammen i Sverige har ökat stadigt under perioden Antalet vargangrepp på tamdjur visar också på en ökande trend under perioden. Det mesta tyder på att vargstammen kommer att fortsätta att växa i såväl antal som utbredning under de kommande åren. Därmed kommer sannolikt även antalet vargangrepp på tamdjur att öka. Under de tre kommande åren ( ) kan vi förvänta oss vargangrepp på tamdjur per år. Antalet angrepp kommer framförallt att öka i Götaland där tamdjurstätheten är betydligt högre än längre norrut i Sverige. Källa: Viltskadebarometern, Grimsö Forskningsstation

13 Tabell på sidan 14 från Viltskadestatistik 2009 (Rovdjursforum) Angrepp orsakade av varg Levin, M., Karlsson, J., Månsson, J., Jaxgård, P. (2010). Viltskadestatistik - Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda. Statistik och prognoser från Viltskadecenter , Grimsö Forskningsstation.