Pensionärsrådet

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Plats och tid: Hemvårdsförvaltningen, Södra vägen , kl Beslutande: För PRO Gun Yström, Karl-Erik Lövdahl, Leif Gustavsson För SPF Ann-Margret Nilsson, Inger Engstrand För SKPF Ann-Greta Bengtsson, Dagmar Luhanka Förtroendevalda Sven Henriksson, Reino Renkert, Kenneth Mellåker, Rose-Marie Henriksson Ersättare: Övriga: Jonny Persson PRO, Ing-Britt Hansson SKPF Jenny Axelsson, Jennie Vidal, Marinette Urell, Fredrik Kaestner, Eva Persson, Susanne Nilsson, Torsten Rosenqvist, Julia Torgils, Karin Quander, Jeanette Hembring-Stjernström, Utses att justera: Gun Yström Sekreterare: Paragraf Jeanette Hembring-Stjernström Ordförande: Jenny Axelsson Justerande: Gun Yström 1

2 31 Mötets öppnande Jenny Axelsson öppnade mötet och hälsade alla välkomna. 32 Godkännande av dagordning. Föreslagen dagordning godkändes. 33 Val av justerare Gun Yström, PRO valdes till att justera dagens protokoll jämte mötets ordförande Jenny Axelsson. 34 Föregående protokoll Föregående mötesprotokoll godkänns och läggs till handlingarna. 35 Blankett Inkomstförfrågan digitaliseras Susanne Nilsson, avgiftshandläggare informerar om att kommunledningsförvaltningen har tagit bort möjligheten att fylla i inkomstförfrågan via pappersblankett. Detta måste nu göras digitalt. Syftet är att minska handläggningstiden. Blankett Ansökan om bostadstillägg digitaliseras Pensionsmyndigheten har under en testperiod 8 april tom 31 maj tagit bort möjligheten att beställa hem, ladda ner och skriva ut blanketterna för ansökan om bostadstillägg på webbplatsen. Syftet med förändringen är att minska handläggningstiden. Avgiftsenheten har ej fått återkoppling från pensionsmyndigheten på om personer kan komma till pensionsmyndigheten för att få hjälp med att fylla i blanketten om bostadstillägg. 36 Temadiskussion gällande ofrivillig ensamhet Med anledning av att Kommunala pensionärsrådet under 2019 har ofrivillig ensamhet som tema, så hölls en diskussion, som också gav inspel till den invånardialog som ska hållas under hösten Många synpunkter och perspektiv kom upp i diskussionen, vilket visar hur komplex frågan är. Eva Persson, utvecklingsledare informerar om att det till hösten kommer att bli invånardialoger gällande ofrivillig ensamhet. 3 tillfällen i både stad och landsbygd. Datum är ännu inte bestämt. En arbetsgrupp kartlägger hur det ser ut med ofrivillig ensamhet i Halmstad och även en omvärldsbevakning genomförs hur det ser ut i andra kommuner. Definitionen ofrivillig ensamhet är svår. En halv miljon människor i Sverige upplever känsla av ensamhet. Det finns personer som vill vara ensamma och sen finns det personer som alltid känner sig ensamma. Ensamhet ökar risken för demenssjukdomar, depression och aktiverar hjärnans system för fysisk smärta 2

3 Kommunala pensionärsrådet diskuterar nedanstående frågor: 1. Är ofrivillig ensamhet något du stöter på hos äldre? Hur visar det sig i så fall i deras vardag? De som är ensamma erkänner inte att de är ensamma. Det är viktigt att börja få kontakt med den person som känner sig ensam. I områden med många äldre är det viktigt med samvaro och dagaktiviteter. När kontaktnät med vänner försvinner så är det ibland svårt att skapa nya kontakter. En del personer blir passiviserade. Det är viktigt att se varandra. 2. Vad bidrar till att de äldre upplever ofrivillig ensamhet? Det finns ett visst digitalt utanförskap. Avstånden till släkten är längre för många äldre. Funktionshinder kan bidra till att man inte kan utföra aktiviteter som man gjort tidigare Hur man bor, en del hus har inga hissar. 3. Vilka åtgärder fungerar bäst för att minska ofrivillig ensamhet? Om man går med i pensionärsorganisationer så breddar man sin kontaktyta. I arbetet även försöka fånga upp de personer som inte kommer på möten och aktiviteter Man kommer inte ur ensamheten om man inte tar ett eget initiativ. Medmänskligheten är viktig. Vi själva har ett eget ansvar. Vi får hjälpas åt att ta hand om de som känner sig ensamma. Förebygga ensamhet. Läkare skriver ut gemenskap på recept. Vissa kyrkor erbjuder soppluncher. Eva meddelar att samtalsledare och sekreterare önskas till höstens dialoger och det hade varit trevligt att genomföra invånardialogerna tillsammans. Eva återkommer med vidare information när datum är bestämt. 37 Framtidens välfärd Jennie Vidal informerar om framtidens välfärd med fokus på den kommunala hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner har ett stort ansvar för hälso- och sjukvården, redan idag står kommunerna för ungefär 25 % av de totala kostnaderna inom svensk hälso- och sjukvård. I den stora omställningen av svensk hälso- och sjukvård som nu inletts läggs stor vikt vid den kommunala delen av ansvarskedjan. Hur ska samverkan rent praktiskt gå till och hur fungerar vården i kommunerna? För att klara av de utmaningar som kommunen står inför behöver organisationen se över hur arbetet bedrivs, vad det arbetas med men också hur Halmstad är organiserad. Det behövs både en organisationsstruktur och en organisationskultur som klarar av dagens uppdrag men också att ställa om utifrån de samhällsförändringar som sker. Fram till 2027 finns en nationellt antagen färdplan målbild att ha en god och nära vård. I dagens Sverige har vi en väl utvecklad hälso- och sjukvård med internationellt sett mycket goda medicinska resultat. Vi lever längre än tidigare, mår bättre och flera tidigare dödliga sjukdomar har blivit kroniska tillstånd eller kan numera botas helt. 3

4 För att hälso- och sjukvården och den kommunala vård-och omsorgen ska vara fortsatt effektiv och av hög kvalitet, och för att kunna möta den demografiska utvecklingen och invånarnas behov på ett bättre sätt, krävs en omställning i hela vårdkedjan. En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Just nu pågår det en historisk omställning av vården i Sverige vilket innebär att det sker en ansvarsförskjutning till kommunerna och den nära vården. En kännbar förändring för oss i dagsläget är den nya lagen som handlar om trygg och effektiv utskrivning från sjukhusen, som innebär att vi ska ta emot patienter snabbare. Den 1 januari 2018 trädde lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Syftet är att skapa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg. Det innebär att det har skett en ansvars- och kostnadsförskjutning till kommunerna i och med att om en patient som är utskrivningsklar ska kommunen ta emot från tidigare 5 dagar till 3 dagar Psykiatrin har också ändrats från tidigare 30 dagar till 3 dagar Halmstad har fler hemsjukvårdskunder i jämförelse med övriga halländska kommuner. Halland har minst antal sjukhusplatser i Sverige. Hemsjukvård i Halland 2015 en helt ny organisation Överenskommelsen Antagen av regionfullmäktige i kommunfullmäktige i Hallands sex kommuner Reglerar ansvar och finansiering av hemsjukvården Gemensam nämnd för samverkan, uppföljning och utveckling I Halmstad är hälso- och sjukvårdsansvaret fördelat på 3 förvaltningar dvs. hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen. Sekretess råder mellan förvaltningarna. I kommunfullmäktiges antagna planeringsdirektiv med budget ligger det ett uppdrag som innebär att kommundirektören ska utreda och ta fram en utvecklingsplan som innehåller förslag som ska säkra framtidens välfärd inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet. Uppdraget innebär både att se över organisationsstruktur, arbetssätt och samverkan mellan huvudmän, bland annat med anledning av det nya kommunala hälso-och sjukvårdsuppdraget 38 Beslut hemvårdsnämnden Jennie Vidal, förvaltningschef informerar om hemvårdsnämndens beslut Fördelning av medel avseende ökad bemanning Beslut Angående medel avseende ökad bemanning beslutar hemvårdsnämnden att 2,2 mkr ska tillfalla korttidsverksamheten. Resterande medel, 4,0 mkr, ska fördelas till följande områden/verksamheter: Särskilt boende tilldelas 50 % av medlen. Samverkan med hemtjänst, ordinärt boende. 25 % av medlen används till Guldkant till personer med hemtjänst i ordinärt boende. Samverkan med de särskilda boendena. Hemsjukvård och förebyggande verksamhet tilldelas 25 % av medlen. Båda kommunal och privat verksamhet omfattas av medlen i punkterna ovan. 4

5 Nytt inköpssystem för insats inköp dagligvaror inom hemtjänsten, E-handel Beslut 1. Hemvårdsnämnden godkänner hemvårdsförvaltningens förslag till inriktningsbeslut dvs att målet är att biståndsbeviljade inköp ska ersättas av e-handel samt att införandet planeras ske successivt i pilotområden. 2. Hemvårdsnämnden uppdrar åt hemvårdsförvaltningen att återkomma med utvärdering av pilotprojekten senast 8 månader efter uppstart samt med genomförandebeslut avseende införande nytt inköpssystem i enlighet med inriktningen i tjänsteskrivelsen, inklusive implementeringsplan och konkretisering av former och konsekvenser. 3. Hemvårdsnämnden uppdrar åt hemvårdsförvaltningen att ta fram förslag till förfrågningsunderlag för upphandling med utgångspunkt i beslutspunkt 1 och 2. Remiss - Lokalförsörjningsstrategin (KS 2015/00473) Beslut Hemvårdsnämnden anser att det planerade korttidsboende om 80 platser ska finnas med som en egen punkt i lokalförsörjningsstrategin. Ett korttidsboende har en mycket strategisk roll för hemvårdsnämndens verksamhet. Hemvårdsnämnden vill belysa vikten av en harmonisering mellan Lokalförsörjningsstratgin och bostadsstrategin så det kan ske en harmonisk ökning av boende för äldre, såväl plusbostäder som äldreboendeplatser. Hemvårdsnämnden ser ett ökat behov av äldreboendeplatser då flera färdigbehandlade personer som idag är på korttidsplats väntar på boendeplats. Detta medför i sin tur att fler personer idag efter att de är utskrivningsklara är kvar på sjukhuset längre i väntan på korttidsplats. I övrigt har hemvårdsnämnden inget att erinra. Jenny Axelsson, ordförande i KPR meddelar att kommunstyrelsen gav fastighetskontoret i uppdrag att ta fram en förstudie för korttidsboende på Nymansgatan. Köplatser till äldrelägenhetshus Ljungblomman 31 Nyhem 319 Karl XI :an 48 Akvarellen 208 Begonian 11 Mossen 20 Pålsbo 188 Snöstorp 89 Västersol 232 Åled 6 Totalt 1602 köplatser. 5

6 39 Remiss Plusbostäder, Temadiskussion KPR:s yttrande Torsten Rosenqvist, projektsamordnare samhällsbyggnadskontoret och Julia Torgils, utredare samhällsbyggnadskontoret informerar om plusbostäder för ett tryggt boende. Bakgrund Invånardialoger 2016 Hur vill du bo när du blir äldre? Utredning 2017 Plusbostäder Utredningen metod Omvärldsbevakning Kontakt med flertalet kommuner Studiebesök Forskningsöversikt Utredningen Uppdrag Definitioner Drift och verksamhet Bostadsplaner Uppdrag definitioner Plusboende: En tillgänglighetsanpassad och social boendeform för äldre (65+ eller 70+) som ger trygghet. De som bor i ett plusboende ska, förutom sitt boende, ha tillgång till en gemensamhetslokal med möjlighet till gemensamma aktiviteter och samvaro samt en värd/värdinna som en gemensam social resurs. Det finns en god närmiljö med tillgång till kommunikationer, service och grönområden. (arbetsgruppsmötet , och definitionen för trygghetsboende i SOU 2008:113) Tillgänglighet: Möjlighet för alla, oavsett funktionsförmåga, att kunna delta i samhället på jämlika villkor. Personer med funktionsnedsättning ska ha tillträde till den fysiska miljön, transporter och anläggningar samt ha tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster, inklusive digitala lösningar. Utredningen - Drift och verksamhet: Var ska ansvaret ligga? Förslag på organisation för samordning och stöd både till fastighetsägare samt boende Tekniklösningar presentation av olika lösningar som underlättar i boendet Förslag på regelverk för kommunal subvention till driftkostnader för lokal och/eller värd. Förslag på förmedling av bostäder inkluderat kösystem Förslag på kommunikationsplan och marknadsföring Analys av kostnader Analys av plusbostäders påverkan av samhällsekonomin Utredningen - Organisatoriskt ansvar Var ska ansvaret ligga? SBK Förslag på organisation för samordning och stöd både till fastighetsägare samt boende. 6

7 Utredningen Bostadsplaner Förslag på arbetsorganisation för att göra inventering och analys av tillgänglighet i befintliga bostäder Förslag på strategi hur göra nyproduktion av plusboenden mer attraktivt. Identifiera kriterier för lämpliga lägen för nyproduktion. Förslag på ansvarig för att kriterier beaktas i planarbetet Förslag på strategi/modell för att öka antalet tillgängliga bostäder passande som plusboende inom befintligt bostadsbestånd Förslag på plan för investeringar som del av den årliga bostadsförsörjningsstrategin Utredningen - Mål öka möjligheterna att bo ändamålsenligt i det ordinarie bostadsbeståndet öka antalet tillgängliga bostäder öka den sociala samvaron, tryggheten och självständighet möjliggöra delaktighet och ett aktivt åldrande skapa en positiv bild underlätta förmedling av bostäder stimulera och underlätta flytt dessutom skapa viktiga flyttkedjor Tidsplan: 5 juni - sista dag för remissvar 17 juni - arbetsgruppen träffas för att diskutera remissvaren September 2019 KF fattar beslut Karin Quander, avdelningschef för ekonomi och administration och Fredrik Kaestner träffade samråds och informationsutskottet för att sammanställa pensionärsorganisationernas svar till yttrande på remissen gällande plusbostäder. Leif Gustavsson, PRO framför att pensionärsorganisationerna känner sig oerhört delaktiga i utredningen gällande plusbostäder. Det som däremot saknas i dokumentet är att pensionärsorganisationerna har medverkat i utredningen och varit en del i arbetet med framtagandet av rapporten. Förslag till yttrande presenteras för kommunala pensionärsrådet. Kommunala pensionärsrådet konstaterar att beslutsunderlaget i ärendet i allt väsentligt följer det som kom fram i den tidigare studien , som genomfördes på initiativ av pensionärsorganisationerna PRO, SPF, och SKPF och att detta tydligare bör framgå i slutrapporten. För oss i pensionärsföreningarna är det positivt att processen går framåt. Vi är särskilt positiva till de två förändringar som redan skett som en följd av plusboendeprocessen, nämligen att frågan nu hamnat på Samhällsbyggnadskontoret och att Kommunala pensionärsrådet blivit formell remissinstans generellt i frågor om boende för pensionärer. Det är för oss viktigt att få kännedom om och påverkansmöjlighet på allt boende för pensionärer inte bara i den del som förvaltas av Hemvårdnämnd och Hemvårdsförvaltning. Vi har stort intresse av att bevaka hela samhällsplaneringen för att säkerställa ett attraktivt boende för våra medlemmar och alla pensionärer. Vi ser med tillfredställelse att beslutsunderlaget nu klarlagt att förslagen om plusboende ryms inom det kommunala ansvarsområdet och är en del i planeringsunderlaget. 7

8 Nyproduktion kommer att ta många år från idé till färdiga bostäder. Vi vill trycka på att förslaget om inventering av befintliga lämpliga områden inte skjuts på framtiden utan att den startar omgående. Inom ett sådant område med goda förutsättningar för den kringservice som är ett måste för plusboendet indikeras möjligheter till ombyggnad, vilket är en mycket snabbare process. Inventeringen kommer att ge idéer om var en förtätning kan vara lämplig. Plusbostäder ska marknadsföras under samma portal för att förenkla för sökande. Vad gäller kraven för kommunala bidrag till plusboende vill vi bara påpeka risken för att någon detalj glöms när de skrivs med den omfattande detaljeringsnivå som beslutsunderlaget anger. Man bör fundera på att försöka få till en formulering utifrån funktion. Det finns också flera olika byggregler att hänvisa till för alla tekniska detaljer. Vi tycker att man bör fokusera på funktioner som ökar tryggheten. Exempel på bra lösningar är att i köket ska det finnas skåpfri arbetsplats vid bänkskivan med möjlighet att sitta och arbeta, även för rullstolsburen. Toalettstolen i badrummet ska ej placeras i blickfånget mitt emot dörren utan på kortsidan (integritet) och vara vägghängd samt förhöjd. Eventuella anpassningar skall införas estetiskt tilltalande. I samband med att plusbostäder marknadsförs i Halmstad ska det vara en tjänst som flyttcoach/flyttlots för att vara behjälplig att svara på frågor som uppstår. Den skall nås enkelt under Halmstad direkt. Kriterierna för en värd/värdinna bör utökas med att denne ska ha tillgång till ett stort nätverk och inneha kunskap om hemvårdsförvaltningens organisation. Det är viktigt att plusbostäderna byggs kostnadseffektivt och i varierande storlekar för att attrahera en stor målgrupp. I nära anslutning skall övernattningsmöjlighet finnas för anhöriga/gäst. Kommunala pensionärsrådet antar förslag till yttrande på remissen avseende plusbostäder. 40 Anmälda frågor Service och säkerhet på äldrelägenhetshus Marinette Urell, verksamhetschef för hemtjänsten informerar om att larmen från äldrelägenheterna förutom Karl XI och Nyhem besvaras av trygghetslarmcentralen. Nattpatrullen är idag organiserad så att vissa bilar är kvar i områdena hela natten. Fredrik Kaestner, Ingenjör informerar om att trygghetslarmen på Ljungblomman inte hade några reservdelar. Man tittade då på hur larmen fungerar i övriga verksamheter. För att få en mer jämställd teknik och uppfylla syftena så har larmen på Ljungblomman nu lagts över på trygghetslarmcentralen istället. En fördel är att alla larm går till larmcentralen som sedan kontaktar hemtjänstpersonal på dagtid eller nattpatrull på natten. Hemtjänstpersonal som befinner sig hos kund blir inte störd i pågående insats som genomförs. Brandskyddet i lägenheterna har varit kopplade till trygghetslarmen vilket gör att personal måste finnas på plats. Nu har alla lägenheter fått brandlarm som går direkt till trygghetslarmcentralen. Med digitala lås kommer hemtjänsten lättare in till kund vid larm samt även räddningstjänsten vid brand. Matsal Vallås Fredrik Kaestner informerar om att matsalen på Vallås äldreboende beräknas bli klar under maj månad. Driften beräknas komma igång efter sommaren

9 41 Övriga frågor Seniorkort, Johnny Persson, PRO Jonny Persson, PRO kan i planeringsdirektiv med budget för Halmstad kommun se en sänkning av anslag för kollektivtrafiken för äldre. Jonny ställer frågan till ordförande Jenny Axelsson om det kommer att bli en förändring gällande seniorkortet. Ordförande Jenny Axelsson, informerar om att kollektivtrafiken kostar ca 13 mkr per år för och samtliga biljettpriser subventioneras. är inte nöjd med nuvarande upplägg. Förhandling ska ingås med Hallandstrafiken gällande priser och tjänster. Från och med hösten 2019 blir det nya biljettformer och 2020 nya biljettzoner. Jenny Axelsson, ordförande i KPR informerar om att Hallandstrafiken ska bjudas in till kommunstyrelsen för dialog kring de ökade kostnaderna för färdtjänsten för att få en bättre kvalitet. Regionpensionärsrådet bjuder in till en temadag 18/10 på Katrinebergs folkhögskola. 42 Avslut Ordförande Jenny Axelsson tackar för dagens sammanträde och önskar alla en trevlig sommar. Mötet förklaras för avslutat. Nästa sammanträde är den 12 september 2019 kl på Södra vägen 5, konferensrum Respekt. 9