Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010 RÄTTELSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010 RÄTTELSER"

Transkript

1 Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010 Jag tar tacksamt emot alla tips på rättelser och tillägg. Hör av er, gärna per e-post till: RÄTTELSER s. 17, not 7: Den är [ska vara:] Den bestämda formen kullų är s. 21: ansiktsbehandling kråiseð [hellre:] kråi sseð s. 41: cirrusmoln [utgår; jfr moln] s. 45: dra dra på trissor! drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! s. 46: (dra) dra åt skogen drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę! s. 47: du nu lell [ska vara:] nų lell s. 50: elak lieska [hellre:] lieðska 1 s. 50: elak lieskas [hellre:] lieðskas [jfr föregående ord med not] s. 50: elakhet lieska se elak ovan s. 50: elaking lieska se elak ovan s. 66: förmåga 2. femǫg f [ska vara:] femǫga f s. 76: gulsparv 1. grǫtyölu f [bör vara:] 2 grǫtşyölu f s. 89: hässjningg [ska vara:] hässjning s. 102: kli 1. såðer m pl [ska vara:] f pl s. 122: lust ha lust att c) ugfeldas (äv. ugfellas) [ska vara:] ugfellas (äv. ugfeldas) s. 122: lymmel undsfott m [ska vara:] undsfått m s. 122: lystenhet 1. tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs niet s. 124: längta längta efter c) (önska sig, vilja ha) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 126: magbesvär, ha wårå ųolågåð i mågåm el. wi kiðim [ska vara:] i kwiðim s. 130: midsommarblomster missåmåsbljomm [ska här skrivas:] missåmårsbljomm s. 130: miljöparti (nydal.:) umbårparti [ska vara:] umbårsparti s. 132: moln (stratocumulus) [ska vara:] (stratocumulus cumulogenitus) ; [tillägges:] makrillmoln (cirrocumulus) bukktåg m s. 105: müsli 3. (d:o) såðer m pl [ska vara:] f pl s. 137: nasare naser [ska vara:] nąser s. 143: ok 2. silå [ska vara:] sili s. 157: rackarunge 2. undsfott m [ska vara:] undsfått m s. 167: sammanhållningg [ska vara:] sammanhållning s. 171: sjutton sjutton också! (ung.:) drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! s. 177: skummjölk 1. rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok s. 183: smörblomma missåmåstupp [ska här skrivas:] missåmårstupp s. 189: spont spunt m [ska vara:] spunt f s. 191: spöka spöka ut sig [tillägges:] c) skap aut sig s. 196: studiecirkel studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel s. 208: till till och med til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn (eller tilogminn) s. 211: tjära s. työr n [ska vara:] työr f 1 Stavningen lieska kan väl försvaras, men lieðska visar bättre hur ordet är bildat. 2 grǫtyölu är en variant med lokal begränsning.

2 s. 229: vilja vilja ha b) (önska sig, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 232: vy vidga vyerna fǫ nyogur [ska vara:] fǫ nyogų s. 241: önska önska sig (vilja ha, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 241: öronvax ärntyör ( ) n [ska vara:] f (äv. n) s. 245: agermasin havremskin [ska vara:] havremaskin s. 252: attrum + dat. [ska vara:] + ack. s. 256: 2 bak (batşim) [ska vara:] (batşem) s. 260: biesska [ska vara:] bieska 3 s. 271: bukktåg cirrusmoln [ska vara:] makrillmoln (cirrocumulus; eg. bocktalg ) s. 276: danę dan dait tter [ska vara:] dan dai tter s. 281: drågå drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! [dra ðǫ ę`nnda] s. 281: drågå drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę! s. 287: [tillägges:] elend : elend unggrun uthungrad, uthungrig s. 288: enda vb ender ende [bör hellre skrivas:] endde s. 294: femǫg -ą f 1 [ska vara:] femǫga f 1 s. 302: [tillägges:] flåså fläsär fläsäð flåsåð skala s. 302: fǫ fǫ min (sig) [ska här skrivas:] fǫ minn (sig) s. 323: iemmen [ ] s. = (iemnam) iemner plattlummer (jämna); jämn mark [ska utgöra ett eget uppslagsord:] 2 iemmen [įe`mmęn] iemną f 1 jämn mark s. 314: gnitåskaur luss-skur [ska vara:] lus-skur s. 342: 1 kolla koller kollte kollt [ska vara:] kolla koller kollde kollt s. 356: lell : nu lell [ska vara:] nų lell s. 357: lieska [hellre:] lieðska. Jfr s. 50: elak ovan s. 357: lieskas [hellre:] lieðskas. Jfr s. 50: elak ovan s. 372: missåmåstupp [ska här skrivas:] missåmårstupp s. 379: naser [ska vara:] nąser s. 386: olda old jällt [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jält s. 387: oldas olds jällts [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jälts s. 401: rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok s. 408: ryökta ryökt kråiseð [hellre:] ryökt kråi sseð s. 432: sniųoslask -slatstşeð [ska vara:] -slastşeð s. 436: spinna spið spann spuonneð [ska vara:] spunneð s. 437: spunt -n (-em) [ska vara:] spunt -ę (-n) s. 442: strä s. strä tt (strenę) [ska vara:] (stränę) s. 445: studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel s. 457 tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs niet s. 458: tep att tept att tept att [ska vara:] teppt att teppt att s. 458: tep upp tept upp tept upp [ska vara:] teppt upp teppt upp s. 459: til til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn (eller tilogminn) s. 461: tiuona vb 1 [ska vara:] tiuoner tiuonde tiuont s. 475: työlågedd valkmoln (stratocumulus) [ska vara:] ett slags valkmoln (stratocumulus cumulogenitus) s. 475: työr -eð (-į) [ska vara:] työr -ę (- n) s. 476: ugfeldas [u"g-felldas] ugfeldes [ska vara:] ugfellas [u"g-fellas] ugfelles s. 477: umbårparti [ska vara:] umbårsparti s. 478: undsfott [ų nns-fott] [ska vara:] undsfått [ų nns-fått] s. 480: ųofewart [ųo"-fewart] oförmodat [tillägges:] oförhappandes s. 489: watşin pl: wakkner [ska vara:] wakner [wa"kner] 3 Stavning med ss kan väl försvaras, men här har efter viss tvekan valts stavning med ett s.

3 s. 493: wenda vb wender wende [bör hellre skrivas:] wendde s. 497: winda winder windeð (o. winde) [bör hellre skrivas:] (o. windde) s. 501: ymsta ss [ska vara:] ymssta ss s. 505: åstşin åstśeð [bör här stavas:] åstşeð s. 507: ärntyör -eð (-į) [ska hellre vara:] ärntyör -ę (- n) TILLÄGG Nedanstående tillägg har gjorts utan jag strängt beaktat de urvalsbegränsningar som gällde för huvudmaterialet i den tryckta boken. Det innebär bl.a. att fler gambeluord och specialtermer har tagits med. När det gäller lokala varianter, har jag denna gången i regel bara tagit upp dem i indexet. Observera att det på hemsidan också finns en länk till en särskild förteckning över s.k. gråspråksord. SVENSKA-ÄLVDALSKA A4-ark A4-ark n A4-blad A4-blað n A4-papper A4-papir n abborre aborre stor nog att fångas i nät netabuorr m; aborre stor nog att tas tillvara som föda matabuorr m abborgrund abuorgrund n Abraham Abramm ack! (ung.:) auansig! ackusativform akkusativform m Adam Adam adelsman aðelsmann m adelsmöte aðelsmy öt n aderton (snarast fr. sv.:) aðertǫ. Jfr arton adjunkt adşunkt m adjutant adjutant m adresslapp adresslapp m advent Jfr adventstid adventstid (tid före jul) firijuolstið f affär göra affärer a) affär, b) dşärå affärer affärsverksamhet affärswerksamiet f 1 agn (bete) 2. (vanl.:) biete n 2 agn (på sädeskorn) 2. såðer f pl agna 2. (ovanl.:) aungen ǫ agraff agraff m akademisk akadiemisk akta (hysa aktning för) säta. akta sig akt sig; akta sig för (passa sig för) akt sig fer aktiebolag aktşiebuolag o. aktşebuolag n aktning (fr. sv.:) aktningg f aktuell 2. (nyligen inträffad) ny i mǫleð akvarellfärg akwarellferg f alert 3. (vaken) watşin Alfred Alfrið alhänge (hänge på al) ålderbrumi (yngre grundf.: -brumå) m alkoholhaltig alkoholhaltiga drycker wåtwarur f pl all allt möjligt c) yms dieler, d) (mer sv.:) ollt my ölit; i alla fall e) laikso el. laikuso allestädes se överallt allmoge allmųog m allmosa allmųos f allra oll, t.ex. allra först oll fuost alls nej inte alls naj (el. näj) so-menn allt adv. allt vad tygen håller (ung.:) fer eð og anað alltmedan 2. (under det att, samtidigt som, växelvis med att) millǫ dyö allvarlig 2. allwarsam Alperna Alpär pl. i Alperna i Alpum alster alster n altarring olterringg m altfiol altfil f aluminium aluminium n aluminiumplåt aluminiumplåt m alun alustie m alv (under matjorden) 1. binda f; 2. (fr. sv.:) alv m ambivalent smǫråðun ambulansförare ambulansfyörer m ampel ampel m analfabet analfabiet m analog analog analys analys m analytisk analytisk anamma anamma

4 anda dra efter andan a) drågå eter weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa, c) (d:o) werd glaupend; d) (kippa efter andan) kaipa; tappa andan (kikna) f) kaipas brott andas andas hörbart fnåisa ande Jfr äv. under väsen andel ha en andel i ieg i Anders Andes andhämtning se följ. andning 1. andningg f; 2. (andhämtning) bläst m 3. (d:o, flås ) pust m; andra, andre den andre oðern (äv. dan oðern) Andreas Andrias m angelkrok aunggelkruok m angla aunggel angående 2. auti anklaga 1. skuld ǫ; 2. anklågå ankomma på kum and ǫ anmaning anmaningg f anmälan (fr. sv.:) anmęlan f. Se äv. anmälning anmärkning anmerkningg f annalkande annalkend annan en eller annan någär (yngre: non) eld enär annandag annandag påsk anandag påsk annars 1. ellest; 2. eldog annat ett och annat a) iett og anað, b) iett som anað; inte annat än, ingenting annat än a) int anað eld; b) (bara) it åtǫ annonsör annonsör m anonym anonym anordning mekanisk anordning kunst f anstränga sig 1. biuoð til; 2. (fr. sv.:) anstraindş sig ansvarsfull (fr. sv.:) answarsfull ansätta 3. setş að; 4. (jäklas med) fassn ǫ. ansätta med frågor a) anlaindş; b) (d:o, tjata på) tena ansökningshandling ansyökninggsandlingg f antagligen (fr. sv.:) antagligen antik antik antikmässa antikmess f antikvariat antikwariat n antipati hysa antipati mot wårå wið antyda (fr. sv.:) antyð användas brukas app (applikation till mobiltelefon el.dyl.) app m apparat Jfr anordning april ; 2. (i talesätt:) aprillą f b.f. aptit 1. matlust f; 2. (fr. sv.:) aptit m aptitretare (liten bit mat i väntan på huvudrätten) snavlingg m arbeta 3. dşävå; 4. (knoga) ty öta. arbeta bort arbiet brott; arbeta färdigt (göra klart det man ska göra) dşär frǫ sig; arbeta in arbiet in arbetarkommun arbieterkommun m arbetsför 1. arbietsbörg Arbetsförmedlingen Arbietsfemieðlindşę f b.f. arbetsgivare (fr. sv.:) arbietsdşiver m arbetsgivaravgift (fr. sv.:) arbietsdşiveravdşift f arbetshjälp (manlig) karrjåp f arbetskläder 1. arbietsklauter m pl; 2. (trasiga kläder man anv. i arbetet) arbietsslarvur f pl arbetslust arbietslust f Arbetsmarknadsdepartementet Arbietsmarknaðsdipartimenteð n b.f. arbetsnamn arbietsnammen n arbetsplats 2. arbietsstell n arbetsstyrka arbietsstyrk f arbetsuppgift (syssla) gerd f arbetsvagn (ofjädrad trilla) arbietstrill f arg arg av sig jälåk åv sig argsint 4. sinnun; 5. (arg av sig) jälåk åv sig argusöga argusog n aria aria f arkivera arkiwira armled armlið m armstark armstark arrangera arrandşira (äv. arransira) arsel 2. (ss. grovt skällsord) rovuol n arvode (fr. sv.:) arrvuoð n arvskifte arvstşipt n artighet artigiet f as se kadaver asfaltarbetare asfaltarbieter m asfaltsläggare se asfaltarbetare

5 askonsdag askųosdag m assiett (ofta:) fat n astmatisk astmatisk astronaut rymdkall m asyl asyl m autograf autograf m automat automat m automatik automatik m av av och till se äv. stundtals avbildad 2. åvmǫlað; 3. åvritað avdomnad åvdungnað avgående avgoend avig 3. (om person; avig av sig) avugsklin avklippt åvklippt avkok åvkuok n avkortat (t.ex. ett ord) åvstuttað avlida se äv. falla ifrån avliva jfr ha ihjäl, döda avrundad åvrundað avse (fr. sv.:) avsjǫ avseende i alla avseenden (på alla sätt och vis) i oll buokstavum avskrift åvskrift f avskuren åvskuorin avslagen (om t.ex. slåtteräng) åvslaiðn (äv. åvslaið) avsläppt åvsleppt avslöja Jfr uppdaga avstanna stą n åv avstå avstå ifrån (släppa till) slepp til avstånd på avstånd a) (på håll) ǫ old; b) (ett stycke ifrån) ien bit frǫ; ta avstånd från se rygg avsågad åvsågað avta 4. (t.ex. om väder o. vind) tunnas åv avtrubbad (fr sv.:) åvtrubbað avtryck 1. avtrykk el. avtryttş n; 2. (stundom:) mertşe n avundsam avundsklin avveckla (fr. sv.:) avwekkel avvisande åvwaisend avyttra (göra sig av med gm försäljning) sel iweg axelrem 1. fetil m; 2. (fr. sv.:) akselriem f backe väg, bruten på sidan av (brant) backe brot f backnejlika roðlineð n b.f. backskärvfrö 1. ketisbljomm m; 2. tuobakstuggur f pl. Se vidare VNB backsluttning 1. bokksaið f; 2. bokklautningg f badboll baðboll m bagarstuga bakustugu f bajsa bajsa på sig drait ǫ sig bak adv. bak längs (bak(till) utmed) attmin; bak (baktill) mellan attmillǫ; bak under attrunder; bak ur (baktill ut ur) attryr; bak vid a) attwið, b) attnest 1 bak s. bred om baken se bred. Se vidare bakdel bakbord Se äv. korsbord bakdag (dag för bakning) bakudag m bakdel Jfr stjärt, ända bakefter 3. attonað bakgrund bakgrund m bakhuvudet (baktill i hjärnan) nakkbaureð n b.f. bakkälke 2. (mer sv.:) baktşåk m bakkäpp 1. (träspjäla för hantering av ogräddade tunnbrödskakor) bakuspilu f; 2. (längre stake för vändning o. uttagning av tunnbröd) launggspilu f baklänges gå baklänges go avut bakmes bakmįes m bakmjöl bakumyöl n bakom 4. (adv.) attǫtil där bakom dar attǫtil bakrus Se äv. baksmälla baksele (hintertyg) baksili (yngre grundf.: -silå) m bakskärm bakstşärm m bakslag bakslag n bakslug 1. ilistun; 2. bakslug baksmälla baksmell f. ha baksmälla (skämts.:) åvå sårt i årę. Se äv. bakrus bakstuga bakustugu f bakstör (anv. vid tunnbrödsbak) 1. bakuǫs m; 2. bakustor m baktill baktill hos attnest; baktill på attonǫ. Se äv. bak adv. bakvarv bakwarv n bakåt bakåt av, bakåt ned från attråv; bakåt i tiden b) attryvyr, c) se förr i världen ; bakåt utefter atter 2 bal bal av foderlav muosåkugg m balansera balansira balansorgan balansorgan n bana i de banorna i diem banum

6 band band till vagga el. gunga, upphängd i taket rukkband n bandsåg bandsåg f bandtraktor bandtraktor m bandvante se laggarvante bank sätta in pengar på banken set in peninggą i baunkų banka 2. dorga; 3. (slå upprepade slag) dorg og slå; 4. (på en dörr) dunk ǫ; jfr bulta. banka ned (ngt i ngt) dunå niði bannor ge bannor banna bar adj. bara stjärten snǫð rovę; på bara stjärten (äv.:) ǫ berå rov barbiedocka barbidukk f barkig barkun barkskrapa se skavjärn barkspade 2. (mer älvd.:) barktşyti (yngre grundf.: -tşytå) m barmark fläck av barmark beråflekk m barn barn som behöver omvårdnad syte n; stackars barn (barnstackare) krippwask m barnbarnsbarn (mer el. mindre skämts.:) krippkrippkripp m barndop 2. krippduop n barnkläder krippklauter m pl barnlös kripplos barnmössa krippett f barnprogram kripprogramm n barnröst krippröst f barnsaga krippsagu f barnslig ; 2. krippaktun barnstuga krippstugu f barnsäck (säck att bära barn i) krippbög m barnvisa 2. krippsaungg m Bartolomeus, bartolomeusdagen (24/8) Bardal m bartender (nydal.:) swipåknikt m bas 4. (chef, förman; lokalt:) öspe m basa 2 (vara chef) basa basketkorg basketkorg m basunera ut basunir aut batteriradio batteriraðio m baxa 1. (förflytta ngt med hjälp av ett spett, en spak el.dyl.) maksa; 2. (fr. sv.:) baksa be be om ursäkt (fr. sv.:) bið um ursekt becka becka ihop bikå att beckmörker 1. bikmörken n; 2. kuppmörken n bedra bidrågå bedrövlighet 2. sorgligiet f bedömning bidyömningg f begravningsfölje, begravningsprocession, begravningståg 1. laikskari m; 2. laikfy n begrepp stå i begrepp att wårå rieðu begriplig bigriplin behandlingshem biandlinggsiem n behålla få behålla niųota behållare 2. (fr. sv.:) biolder m bekant 2. (bekant med t.ex. en trakt, hemmastadd) a) tşend, b) kunnun; väldigt (nära) bekant (med) liuotbikant (min) beklämmande (sorglig) biklemmend bekväm 3. (behändig, praktisk) snuoðun; 4. (d:o) snettelin bekymra bekymra sig för b) (mer sv.) bitşymmer sig yvyr bekänna 3. skript sig belysningsstolpe lysstuop m belägenhet (ofta besvärlig) stellningg f bensåg bįesåg f bergart bjärgart m berggrund bjärr n bergsby bjärgsby m bergssida 1. bjärssaið f bero det beror på a) eð kumb and ǫ, b) (mer sv.:) eð biruor ǫ berusad 5. snįeð beryktad biryktað beräkning birekkningg f berömmande birömlin besatt fegar besegra 1. (fr. sv.:) bisieger; 2. (nydal.:) daindşa beskriva beskrivande biskrievend besluta besluta sig för bistemm sig fer bespraingsskog Älvdalens besparingsskog Bisparindşę f b.f. bestick 1. bistikk (mer sv.: bestikk) n; 2. (oftare:) knaiver og gaffler el. dyl. bestämd 4. (om person) wiss ǫ sig; säga bestämt (framföra sin bestämda vilja) lat ära bestämt adv. (av allt att döma, säkert) bistemmt bestämning bistemmningg f bestört 4. (fr. sv.:) bistört

7 besvär gör dig inte besvär dşär dig i(n)t noð ųomak; vara till besvär biswäras besvära 2. (besvära ngn) biswäras min nogum besvärad (till mods) (lokalt:) fy öselig besvärlig bevärligt g) bukkstiert. besvärlig person c) knevel m; besvärlig situation, besvärlig belägenhet stellningg f. vara besvärlig biswäras. Se äv. oregerlig besvärlighet 2. (tråkighet, obehag) atyttş f besök vara på besök hos war ǫ by að beta (om kreatur) 3. (kort gräs) gnågå betagen bli betagen (av) fesjǫ sig (ǫ) betala betala in bital in; betala inträde (och gå in) bital in sig; betala tillbaka bital att betonad bituonað beträffa vad beträffar wen bitreffer betydelse Se äv. innebörd betydelselös (fr. sv.:) bityðelslos beundran (fr. sv.:) biundran f (äv. m) beundransvärd (fr. sv.:) biundranswerd bevara bevare mig väl! äv. Guð jåp mig! bevänt inte vara ngt bevänt med int wårå noð minn bibehållas stå wið lag bibelspråk bibelspråk n bibeltext bibeltekst el. bibbeltekst f bibelöversättning bibelyvyrsettningg f biblisk 1. biblisk; 2. bibelaktun bil stor mängd bilar bilstakk m bila vb bila i väg bil åv bilavgaser (skämts.:) bilfis n bilbyte bilbyt n bildad (skapad, gjord) tilgar (yngre: tilgard) bilderbok (fr. sv.:) bilderbuok f biljardboll biljardboll m bilnyckel bilnytşyl m bilresa bilrįes f bilruta bilrut f bilskjuts bilstşuo ss m biltelefon biltilifuon m bilåkning bilåkningg f binda binda för bind för; binda åt bind að bingopromenad binggopromenað m biografi biugrafi m bit liten bit (t.ex. av bröd) skavu f biverkning biwerkningg f bjuda bjuda igen biuoð att; bjuda in a) biuoð in, b) biuoða; c) (ett sällskap) biuoð iuop bjäfs Se grannlåt björk lång, smal björk swigåbyörk f björkkvist byörkkwist m björkrot byörkruot f björkruska byörkrusk f björkticka 1. byörksopp m; 2. nǫlsopp m. Se vidare VNB björktrast 3. (fr. sv.:) byörktrost m. Se FNB björkved lass (med) björkved byörkwiðålass n björkvidja byörkwi f björnkött byönntşyöt n björnmossa se äv. sporkapsel bladmage 2. (skämts.:) salmbuok f bland bland (allt) annat auti oll eller blanda blanda ihop c) mylt iuop; blanda sig i bland sig i blandad blandað. blandad frukt blandaðfrukt m blandspråk blandspråk n blask 2. watuskwambel el. bara skwambel n blekare blietşer m Blekinge Bliekingge bli bli av c) (ta vägen) werd åv; d) (mer sv.:) bli åv blickpunkt (fr. sv.:) blikkpunkt m. i blickpunkten i blikkpunktem blid (mild) (i talesätt:) blaið blindtarmsoperation blindtarmsoperasiuon m blockmark urd el. stįeurd f blodflöde 1. bluoðflyöð n; 2. (onaturligt starkt) bluoðgaungg m blodtrycksfall bluoðtrykksfall n blodtrycksmedicin bluoðtrykksmiðisin m blomkruka 5. wekstkruk f bloss 4. (brinnande spån av tjärved, anv. för belysning) lysstikk f. ta sig ett bloss a) put stað, b) demb liteð blossa upp fluså el. fluså til

8 blybit blybit m blyghet bliuogiet f blyhagel (som ammunition) byssagel n blykula blykaul f blytung blytungg blåbärssylt 2. blåbersmuos n blågul blåguol Blåkulla Blåkull(a) blåsa blåsa av (blåsa ned om trädens löv) blås yr; blåsa hårt äv. sturblås; blåsa i (spela på) blås i + ack.; blåsa sönder blås sund blåsstarr 1. lappskuoduos n; 2. skuoduosgras n blåtira blåglasogur pl bläddra bläddra igenom bleð gainum; bläddra tillbaka bleð atter; bläddra upp (slå upp) bleðer upp bläddrande s. bleðran n blänga 2. gåpa blödning 1. blyöðningg f; 2. (onaturligt starkt blodflöde) bluoðgaungg m blöt lägga ngt i blöt legg i blät noð blöta blöta ned sig a) blät sig, b) wät nið sig blötlägga 1. blötlägga ngt legg i blät noð bobin 2. kųotkall m bod. bod för förvaring av kreatursfoder a) stillbuð f, b) ųollbuð f bogsera bogsir bokföra buokfyör bokmal 2. buokmal m bokskog buokskuog m boksläpp buokslepp n bolagskarl (bolagsanställd, vanligen skogsarbetare) 1. buolagskall m; 2. buolakker m bomba bomba bomma för (lägga på el. skjuta för bommen (på)) uonda bondekultur (fr. sv.:) buondekultur m bonderi buonderi n bondkatt buondkatt m bort bort (i)från a) daitåv, b) brottåv; bort längs (med), bort utefter daitmin borta 3. (bortkommen, okunnig) brotte; 4. (ngn annanstans, ej hemma) brotter. borta i a) (där borta i) daiti; b) brott i bortblåst brottbläseð borterst daitest bortifrån brottǫter (yngre: frǫ brottǫter). bortifrån utmed (längs, på) a) daitǫter, b) dieðǫter; där bortifrån a) daitǫter, b) dieðǫter bortkommen Se äv. borta bortriven brottrivin bortskämd 2. (van vid goda förhållanden) sturuoni bortåt dit bortåt dai ttertil borsta borsta av sig a) suop åv sig, b) buost åv sig boss 3. (höboss) ömuoð n, 4. (d:o) taðumuoð n bottenskyla buottnstşyl f bottin bottin m boxning boksningg f bra bra ställt c) mitşið attǫ ryddşin, se äv. gott ställt brak brak n braka braka ihop bråkå iuop brandbevakning brandbiwakningg f brandhake brandatşi (yngre grundf.: -åkå) m brandlilja 1. snusgubb m; 2. (lokalt:) nybuðkall m brandpil brandkuov m brandrök brandräk m brandspruta (av koppar) kupärsprut f bransch brans m brant adj. brant trappa tweråtrampur f pl (äv. tweråtramp f sg); brant väg tweråweg m brant s. Se äv. stup braskamin braskamin m bred bred om baken a) brieð yvyr rovę, b) brieð attrum rovę breda breda över a) brieð yvyr, b) brieð attrum, c) brieð ǫ breddgrad brie ddgrað f Bredvad 1. Brieðwað; 2. Brieðsbuðär f pl b.f. bredvid 3. ǫ brieð min; 4. inwið brevtext brievtekst f brevvän 2. brievkamrat m brist 2. (mer sv.:) brist f. lida brist wårå avlos brista 2. (gå av) bråkå åv bro bro över myr a) launggbru f;

9 b) (för boskap o. klövjehästar) klubbru f. Se äv. stock 3. brobjälke (brobalk, brovase) bruwasi (yngre grundf.: -wåså) m bromsa 4. skära bromstrumma bromstrumb (mer älvd. vore: brymstrumb) f brons brons n bror vara bror till wårå bruor min brorsdotter bruorsduotter f brudfölje 1. brauðfy n; 2. brauðskari m brudhimmel brauðimil m brudpäll 1. waigkläð n; 2. (brudhimmel) brauðimil m bruk komma ur bruk a) far brott, b) (t.ex. om gamla ord) gamblas brott brumma 3. (om motorljud äv.:) murra; 4. (om kraftledning) burra brunnen (av brinna) brunn n Brunnsberg till Brunnsberg a) að Brunnsbjärr, b) et Brunnsbjärrs Brunnsbergsbor 3. Brunnsbjärgerer m pl Brunnsbergsmål 1. Brunnsbjärsmǫl n; 2. (skämts.:) työðermǫl n brunnshink brunnsbytt f brunstgrop 2. brundgruop f brunstig 6. nöðun. brunstig ko yksntşyr f bruttolön bruttolön f bry sig om ko som inte bryr sig om att komma hem på kvällen uondlostşyr f bryggkaffe bryddşkaffi n bryta bryta upp a) briuot upp; b) (ge sig av) drag til bråka 13. stoka bråkig 7. (om stojigt barn) ridşärun bråkstake 6. (stimmig person, i sht om barn) stimmkasungg m; 7. (d:o) stimmkus m bråte 2. (ris o.dyl.) broti (yngre grundf.: brotå) m bråttom ha bråttom wårå brå tt um brädgård bräðgard m brädvägg bräðwegg f bräka 4. (högljutt) bäla. bräka till brätş stað brödbit 2. bullbit m; 3. (liten brödbit, brödkant) bröðskavu f brödborste (med vilken man borstar av mjöl från gräddade tunnbrödskakor) bröðsuop (el. bara suop) m brödfat bröðfat n brödföda fuola f brödkant (skalk) 3. kǫtend el. kǫtkant m. Se äv. brödbit brödkorg bröðkorg m brödnagg se nagg brödpensel bröðpensel m brödrost bröðrost m brödskiva 2. bullstşiv f brödtext bröðtekst f bröstbom (på vävstol) brestbuom m bröstcancer brestkreft f bröstficka brestfikk f B-skola B-skaul m bua bua bubbla bubbel f buckla (buckla till) vb 1. byla el. byl til; 2. skrykkel til 1 bud många om budet mikkler um buoð 2 bud (budord, påbud) buoð (äv. buð) n buk vända upp buken (om fisk) läp waitkwiðn bukett 2. tşippa f bukgjord 2. bukdşyörd f bukt få bukt med fǫ bukt min el. fǫ bukt ǫ bullbit bullbit m bulta (på en dörr) dunå ǫ; jfr banka bulthuvud bultskoll m burköppnare (fr. sv.:) burkyppner m. Se äv. konservöppnare bus Se äv. skälmstycke busbra busaktut busksax buosksaks f bussning 1. buosse m; 2. bussningg f busstation busstasiuon m busstid busstið f busstidtabell busstabell m busunge (livligt barn) weðerkasungg m. Jfr busfrö, buspojke byarkiv byarkiv n byfolk (i sht folk från den egna byn) bysfuok n bygdedag (fr. sv.:) bygdedag m bygga bygga till a) byddş að, b) byddş til byggnadsnämnd byggnaðsnemd f byggnadsställning byggnaðsstellningg f

10 bylta på (fr. sv.:) bylt ǫ. Jfr påbyltad bynamn bysnammen el. bynammen n byråd byråð n bytta 2. (laggad, mindre) rindşa f båda vb buoðå båge 2. (i pilbåge el. armborst) bugåtiųor n bågna 2. (svikta nedåt) bungen nið bågskott bugåskuot n bår båra f (vanl.: bår m) bårkläde bårkläð n båtkant båtkant m bäckdrag bekkdrag n bäcken (ss. kroppsdel) 1. (fr. sv.:) bekken n; 2. (nydal.:) myörmkrambel n bäckenben (fr. sv.:) bekkenbien n bädd 3. (björnens bädd av ris) broti (yngre grundf.: brotå) m bädda bädda sängen (skämts.:) brieð att busų bäddmadrass beddmadrass m bänk bänk tillverkad av kluven stock a) kluvubaink m, b) kluvusät n bära bära hän bjär åv; bära emot bjär mųota; bära med sig bjär minn sig; bära sig åt c) fårå til; bära upp bjär upp bärplockning 1. beriemtningg f; 2. berflukkningg f bärtur (bärplockningstur) bertur m bärår berår n bäst bäst de kan best dier dugå; det bästa bestað bättra bättra sig a) better sig, b) better ǫ sig bättre bättre än genomsnittet oðerbetter böja böja ned kryötş nið; böja sig ned a) kryppas nið, b) kryppas böjd 2. (mer sv.:) böjd böjning 1. (skämts. äv. om grammatisk böjning) kryötşningg f böl se bölande böla bölande oxe (el. tjur) böluks m bölande (böl) bölan n böneman 1. biðul m; 2. (fr. sv.:) byönemann m börda börde (vanl.: börda) f bördig 3. (odlingsbar) wekstlin börja 2. (ofrivillig början) a) fårå, b) (äv.) far byr ǫ. börja om (snarast fr. sv.:) byr um början i början i byronendam bössmed byssmið m cancer 3. kreviką f b.f. han dog i cancer a) an duo i kreptun, b) an duo i krevikun Carl XVI Gustav Karl XVI Gustav cedilj s med cedilj (förslag:) rumpess n cellgifter selldşifter pl cent sent m charmig stşarmun chef 3. (bas, förman; lokalt:) öspe m chimpans se schimpans chokladröra kakauryör f chokladsås sjoklaðså ss m chosa sig jfr göra sig till: e) cirka umtrent cirkelsåg sirkelsåg f cirkus sirkus m cirkusartist (cirkusgubbe) sirkusgubb m citronpress sitruonpress m cittra sitter f civil sivil civilförsvar sivilfeswar n C-vitamin C-witamin m container kontainer m cowboy kobåj m cykeleker sykkelieker m cykelhandtag sykkelandtag n cykellyse sykkellys n cykelnav sykkelnav n cykelsadel sykkelsittş m cykelsmattra (pappbit som fästs vid cykelhjulet så att ett smattrande ljud uppstår) 1. fråtåfil f; 2. fråtåsmell f cylinder 1. sylinder m; cysta (nydal.:) blaðer f dag dagen före da n firiað; dagen lång so laungg da n ir; dag och natt boð nǫt og dag; frampå dagen framǫ daem; föregående dag da n firiað; mitt på dagen a) mitt ǫ daem, b) ǫ ogest daem; om dagarna um dågǫ; över dagen yvyr da n daglönare jfr legofolk o. tillfällighetsarbetare dagofficer dagoffisir m dalablå dalblå dalgång 1. dalgaungg m

11 dallra daller dalta (klema) kliema dam 2. (i schack) drottningg f damfrisering damfrisiringg f damma damma av damb åv dammlucka Jfr skibord dammtrasa 1. dambslarv f; 2. (mer sv.:) dambtrasu f dansa dansa ut (julen) dans aut dansant dansisk danskväll danskweld m danslag danslag n danslek (ung.) saunggdans m danssko dansskuo m dansör dålig dansör, person som dansar dåligt (skämts.) stşyrsulltramper m dass 2. (lokalt:) fyra f; 3. (fr. sv.:) dass n data data (n) dataexpert dataekspert m dativ dativ m (äv. n) datorklocka datorklukk f datorkunnig datorkunnun datorspråk datorglam n debattera 1. dibattira; 2. (nydal.:) mjägel debattsida dibattsaið f debetsedel dibitsail m decennium i decennier i tiutals år deciliter 1. disiliter m; 2. dessi m decilitermått disilitermǫtt n decimeter 3. disi m degskrapa 3. diegstşyöv f dekal dikal m. Se äv. klisterlapp dekoration dekorasiuon m del för den delen fer an dieln; för min del fer menn diel delge (fr. sv.:) dieldşävå deltagande adj. (fr. sv.:) dieltagend deltidsjobb dieltiðsjobb n demontera demontira denar dinar m deponera diponira deprimerad (ung.:) wel under aisem desarmera disarmira dessbättre 2. dyöswilder dessförinnan 3. dar firi dessutom 4. (därtill) attrað diabas vittrande diabas rottnsker n diagram diagramm n dialog dialog m diffus (nydal.:) gliuor digital digital digitalkamera digitalkamir f diktstrof diktstrof m dilla (prata strunt) 1. jolla; 2. (mer sv.:) dilla dimmig 1. dumbun; 2. stimbun dinera (nydal.:) jät et kwells dingla hänga och dingla bjälla dinosaurie jfr jätteödla, skräcködla dis dis n discipel disippel m diskning 3. diskeri n diskpropp diskpropp (el. bara: propp) m diskriminering diskriminiringg f disposition disposisiuon m distans på distans ǫ distans distriktssköterska 1. distriktsstşyötesk f; 2. (vardagligt:) distrikta f dit dit bortåt dai ttertil; dit ned dai tter ni tter dithän dai tter dito dito dittills daitfram djup adj. se äv. tallrik dobb (t.ex. på fotbollssko) (nydal.:) brudd m dockhuvud dukkskoll m doktorandtjänst doktorandtşenst f dolk (med parerstång) jfr scoutkniv dolme dolme m domkraft duomkraft f domsöndag duomsundag m domän (fr. sv.:) domän m Domänverket Domänwertşeð n b.f. donera donir dopp 1. (t.ex. kaffe med dopp el. ett kort bad) dupp n doppsko duppskuo m dos (fr. sv.:) duos m dotterbolag duotterbuolag n dov dov dra dra bort (t.ex. om väder) drag brott; dra efter andan a) drågå eter weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa; dra i gång drag i gaungg; dra i väg (ge sig av) drag iweg; dra ned a) drag nið, b) tugå nið; dra sig före (om klocka) drag fram sig; dra sig undan drågå sig undǫ; dra till sig drag að sig; dra ut c) (en tand) drag yr dragas se dras

12 dragbil dragbil m dragdjur dragukrytyr n dragen draiðn (äv. draið) dragjärn dragienn n dragkedja dragtşäj f dragkälke 1. dragga f; 2. (med skidliknande medar) skaiðtşåk m dragplåster dragplåster n dragrep (t.ex. till kälke) tugu f dragspelsfabrik dragspilsfabrik n drakblod dråkåbluoð n drakguld (dold skatt) 1. guoðs 4 n; 2. (som söktes på midsommarnatten) missåmårsguoðs 5 n dramatik 1. dramatik m; 2. (dramatisk händelse) dramatisera dramatisira draperi Se äv. förhänge dras drågås. dras med drågås min dressera dressir drift drift f Dritränn Dritrenn driva driva in c) (inkassera) kreva; driva ut d) (ngt ur ngt) draiv autyr droppa droppa i a) drupå i, b) drupå in, c) dräp i droppflaska drupåflask f drumla (bära sig drumligt åt) drumbel drumlig drumblun. bära sig drumligt åt drumbel dryfta 1. akudir um; 2. (fr. sv.:) dryfta dråsa ned (fr. sv.:) drås nið dräkt drekt f dröjsmål (fr. sv.:) dröjsmǫl n drömma drömma om a) (t.ex. en person) dröma; b) (allm.) dröm um; c) (längta efter) dröm eter dubbelhaka dubbelaku f dubbelkoja dubbelkåj f dubbelkolla (fr. sv.:) dubbelkoll dubbelkonsonant dubbelkonsonant m dubbelteckna dubbelståvå dubbeltimme dubbeltaim m dugg inte ett (enda) dugg int iet ienda dugg duglighet dugligiet f 4 Kan äv. stavas guo ss 5 Kan äv. stavas missåmårsguo ss duka 1. (duka fram) duon fram; 2. (mer sv.:) duka duktig 9. (flink) ferm; 10. (framåt) katun. duktig (kapabel) att gå ärenden ärendsbörg dum dum i huvudet a) dumm i ovdę, b) minn för sig dumburk (tv) 1. dummburk el. dummbutt m; 5. bögellåð f dumhet 2. (fånighet) tolugiet f dumskalle 3. tolskoll m dunka dunka ned (slå ned) dunk nið dunkel (fr. sv.:) dunkel. Se äv. skum durk jfr båtbotten durkslag 1. (fr. sv.:) durkslag n; 2. (ofta bara:) sil m dussintals se dussinvis dussinvis dusinwis dymlingsborr dymbelbuori (yngre grundf.: -buorå) m dymlingsnavare dymbelnåvår m dymmelbössa (anordning med rör för tillverkning av dymlingar) dymbelbyss f dynamitgubbe dynamitgubb m dynamitpatron se dynamitgubbe dynamo dynamo m dyngglugg se gödsellucka dynglass dyndşlass n dynglucka se gödsellucka dypöl 5. (dyhål) döuol n dyrbarhet dyrbariet f dyrka (med dyrk) dyrka dyrtid dyrtið f dyvelsträck divelstrik n då 2. (modalt) c) a nų (äv: e nų); f) fel; g) (i så fall, under sådana omständigheter o.dyl.) sę dålig mycket dålig liuotdålin dåtid (fr. sv.:) dǫtið f. i dåtid i dǫtið där dit där dait so; där borta c) dar daite el. dan daite; där framme se framme; där någonstans dar noger däremot 1. (men å andra sidan) darimųot; 2. (mot det el. mot den) darmųot därhän dai tter dö 6. (om fisk, men äv. om människa) wend upp waitkwiðn död adj. 2. (om t.ex. buske) åvdä n död s. ta död på tag döð ǫ; till döds et döðs

13 döda 4. öð åv Dödsriket (fr. sv.:) Döðsritşeð n b.f. dödssynd döðssynd f döma döma ut a) kasir, b) dyöm aut döpa döpa om döp um dörrkarm döråkarm m dörrnyckel dörånytşyl m dörrvakt döråwakt m eda 3. (utbuktning på å med smal förbindelse med densamma) åbög m efterfrågad (fr. sv.:) etterfrågað efterkommande adj. (fr. sv.:) etterkumend efterlängtad etterlaingtað eftermiddag i eftermiddag etter midag; på eftermiddagen a) etter midag, b) um ettermida n; c) ǫ ettermidaem efterskrift etterskript f efterskänka stşaintş etter eftersläcka etterslettş eftersom 3. ettersos (äv. etersos) eftersommar 1. begann f (äv. n); eftervärld etterwärd f egendomlig 2. (fr. sv.:) iegenduomlin egentlig idşentlin egentligen edşentligen (mer älvd.: idşentligen, mer sv.: ejentligen) eggjärn i hyvel yvelienn n Egypten Edşyptn enhänt įeent eka vb 3. suorå mųota; 4. (skalla) skwella. Jfr genljuda ekande s. iekan n ekologi ekologi m ekonom ekonom m ekorrbo aikuonlåj f ekorrsvans aikuonrump f eld liten, pyrande eld a) jäldfais m, b) askfais m; slå eld slå jäld eldfast (fr. sv.:) jäldfast. eldfast form jäldfastform m eldkvast 1. jäldkwast m; 2. (nydal.:) jäldlaim m eldskyffel fösstykkel f eldsprutande jäldsprutend elev Se äv. discipel Elias Lias m elpanna elpann f elstolpe lysstuop m elvakaffe ellåvkaffi (äv. elvakaffi) n elvisp elwisp m elände Vilket elände! (ung.:) Ukað noð! eländig 1. wisäl; 2. (om t.ex. personer äv.:) wisälsklin emaljerad emalirað (mer sv.: emaljirað) emellan byarna emellan byum millǫ; grannarna emellan grannum millǫ emellertid 2. (fr. sv., ovanl.:) imellertið Emil Iemil en obest. art. m.m. en eller annan någär (yngre: non) eld enär enformig ienformun (äv. ienfuormun) engagera sig angasir sig enhet (avdelning) (fr. sv.:) ieniet f enhetlig (fr. sv.:) ienietlin enighet ienugiet f enkel enkelt (bekvämt) äv. a) snąrt að, b) snettelit enkelriktad 1. ienkelriktað; 2. (om person) įesmęgd ens adv. 5. iens dyö ens s. med ens b) rettnų ensamhet (vara) i ensamhet (wårå) fer sig siuov enstavig ienstavun entita (fr. sv.:) ientit f entréhall entréall m enträgen 2. ienträgen (äv. ienträ n) envis 2. sterrun; 3. (påträngande, ettrig, tjatig) tyördşävun. envis person c) starrdşietingg m; d) ienwisknaul m; e) (påträngade, ettrig, tjatig) tyördşävu f; envist, tjurigt barn nabaldungg m envåldshärskare (konstruerat:) įesumärr m epidemi 2. (nydal.:) rennsiuok f epilog (nydal.:) etterlakur f pl e-posta 2. (nydal.:) weðerpuost e-postkontakt e-puostkontakt m e-postprogram brievprogramm n e-posttjänst e-puosttşenst f erbjuda sig 2. luvå aut sig; 3. (fr. sv.:) erbiuoð sig Eriksdagen se ersmässa erinra sig 4. (dra sig till minnes) drag et minnes sig erodera erodera(s) bort (i sht i strandkant vid bakström; nydal.:) swarvas undǫ ersmässa iesmess f ertappa (komma på) kum ǫ

14 eskapad eskapað m estrad 2. (nydal.:) slaverjäll m ettrig jfr envis Europarådet Euruoparåðeð n b.f. Evertsbergsmål Bjärrkallmǫl n evighet i evighet i ievigiet evärdlig i evärdliga tider (i alla tider) i oll wärd examen eksam m exekution eksekusiuon m exempel till exempel a) fer eksempel el. sos eksempel el. (mer sv.:) til eksempel exfru, exhustru (fr. sv.:) eksfru f existens eksistens m experiment ekspriment n expertis ekspertis m exploatera ekspluatira (mer sv.: eksploatira) export eksport m Expressen (tidningen) Ekspressn m b.f. extra extra large (XL) ekstrastur extrem ekstrem fabrikant fabrikant m fabriksgolv fabriksguov n fabriksområde fabriksumråð n Facebook 1. fäjsbuotşę f b.f.; 2. (skämts.:) kråi ssbuotşę f b.f.; 3. (d:o) fasuligbuotşę f b.f. facit fasit n fackavgift, fackföreningsavgift fakkavdşift f fackord fakkuord n fackspråk fakkspråk n fackterm 1. fakkterm m; 2. fakkuord n fadermördare faðermörder m fadder (kvinnlig) gumma f faderssida faðersaið f fadervår se Herrens bön fagott fagott m fall i vilket fall som helst uonde ur falla falla ifrån (avlida) a) foll undǫ, b) foll frǫ; falla ihop råså iuop falla omkull d) blät nið sig; falla sig foll sig fallfärdig (ranglig) riglun falsk falsk Falu gruva Falugruvą f b.f. famn 3. (ss. vedmått, ca 5 ½ m 3 ) stavruom (lokalt: ståðåruom) n. ta ngt i famn tågå noð i fammen (mer sv.: i famn) fan (Fan) 2. (omskrivande:) gruovin. Se äv. Djävulen, fanken, fasiken, jäklar, den Onde, tusan fan anamma! fa n anamma!; fan också! c) pokker og! leva fan livå fa n; se på fan! sjǫ på fa n! faner fanir n fantomsmärta 1. (fr. sv.:) fantomsmert f; 2. fantomsår n; 3. fantomswaiðan n fara s. vara fara värt wårå fieglit fara vb fara i väg a) far iweg, b) far stað; fara upp ( öppnas ; stiga upp hastigt ) far upp; fara åstad far stað farbror 3. (fasters man) a) fastermann m, b) tyttmann m, c) tyttkall m farfarsfar 1. fafares faðer m; 2. (mer sv.:) fafarsfar farstudörr fösstövsdörer f pl fart där är det full fart a) (snarast fr. sv.:) dar ir eð full fart, b) (ung.:) dar ir eð fartn kanenda, c) (ung.:) dar sit eð it fast itşä farthinder se vägbula fartvind (fr. sv.:) fartwind m fas (fr. sv.:) fas m fasen t.ex. hur fasen ur fasn fason 3. (fasoner, olämpligt beteende) drygder pl. i alla fasoner (i alla former) i ollum fasuonum fast adj. fast mark a) skerpa f, b) skarpbokk m. Se äv. mark fastlåst fastlęst fatabur fatabur m fattigbössa 1. (offerstock) Lasarus m; 2. (mer sv.:) fattigbyss f fattigmanskost fattigjätå n fel adv. ha fel åvå tuokut; slå fel slå fil felskrivning filskrievningg f femkort (ett kortspel) femkuort fenicisk, fenikisk fenisisk festlokal festlukal m fettpärla (i sht på vätskeyta) flotstienn f fickflaska fikkflask f fickur fikkur n fiffig knysun fikonträd fiktrai n fila fila filmsnutt filmsnutt m

15 filmstjärna filmstienn f fin fin (ffa. fint klädd) på ett fjantigt, larvigt el. högfärdigt sätt fjåksfin; fint klädd a) įekum, b) įekum i kläðum; det fina finað; göra sig fin d) dşärå sig fin; e) (göra sig i ordning) fnuså sig final vara i finalen wårå upi finalem finbyxor (helgdagsbyxor) messbruok f sg fingeravtryck finggeravtrykk el. finggeravtryttş n finkan (arresten; fängelset) finką f b.f. finkläder 3. (helgdagskläder) messklauter m finkostym 2. (helgdagskostym) messkostym m Finnmarksbor 5. (d:o) Gamtfiskraiserer m pl Finnmarksmål (dialekt i Älvdalens s.k. Finmark) Finnmarksmǫl n finrock (fin rock) finrukk m finurlig 4. knysun fiol spela fiol spilå ǫ filun firande s. 1. firan n; 2. firend n fiskekniv fistşknaiv m fiskeväska (av tyg) fistşkupp m fiskfjällare (ss. redskap) iemskrapu f fiskfälla se katsa fiskrester fisklievur f pl fisksoppa 2. (fiskspad) fisksuoð n fixa fixa till (fr. sv.:) fiks til fjant (fjanteri) 1. fjant n; 2. fjanteri n fjanteri fjanteri n fjällmassiv (fr. sv.:) fjällmassiv n fjällsemester fjällsimester m fjällvecka fjällwiku f fjärd (fr. sv.:) fjärd m fladdra fladdra iväg flaðer åv flaga 3. flasu f flagig (full av flagor; som flagnar) flagun flamingo flaminggo (äv. flaminggu) m flamma vb flamma upp fluså til flanellnattlinne (fr. sv.:) flanellnattlinn n flat se äv. tallrik flatsida flatsaið f flatslipad (om egg) flåslipað flest mjäst. de flesta a) (ej allm.) fliestär; b) (skrivs ofta om, t.ex.:) (nästan alla) mjäst oller, c) (största delen) styöst dieln flexibel fleksibel flicka odåga till flicka kullsåp f; vuxen flicka sturkull f flickstackare se flickunge flink 3. (rask) ferm flockar se flockor flockor (i mjölk, i sht efter kalvning) wingglur f pl flodhäst fluoðest m Floj Flåj flottarbas flotärbas m flumma (fr. sv.:) flumma flyga flyga färdigt fliuog frǫ sig flygel flygel m flygning flygningg (mer älvd. borde vara: fliuogningg) f flygplan 3. (skämts.) plåtkråk f flygvapen flygwapen n flyktig (om ngt som försvinner fort) fly tt flyta flyta bort fliuot brott; flyta ihop fliuot iuop; flyta på fliuot ǫ flytta flytta bort (ngt) flytt åv; flytta ihop a) (intr.) flytt i lag; b) (trans.) flytt iuop flyttlass 2. (i sht till o. från fäboden) bufyörslass n flyttning till el. från fäbod 1. bufyörningg f; 2. bufyörsrįes f flåsa 3. (flämta) påisa fläck ur fläcken b) åv flettşem flänga flänga i väg d) fekt åv fläsk salt fläsk soltaðflesk n fläskfilé fleskfilé m fläskläpp flesklepp m fläta flätad korg flietaðkorg m fnatt få fnatt (fr. sv.:) fǫ fnatt fnissa 1. fniså; 2. tiså fnysning (kort) gnyktningg f foajé (nydal.:) fösstöv n foderbod 1. stillbuð f; 2. ųollbuð f; 3. (för förvaring av foderlav) muosåbuð f 4. (med tre väggar, byggd mot t.ex. lada) mjǫbuð f; foderbrist fuoðerlos(a) f foderhäck för kalv(ar) kåviet f fodral 6. ölster n fogsvans swans m folkilsken fuoksjälåk (äv.: fuokjälåk) folkskara fuoksskari m folkslag fuokslag n folkstorm fuokstorm m folktandvård folktandwård m

16 Folkvagn (Volkswagen-bil) Folkwaungen m forbonde fuorbuond m forkarl Se äv. forbonde form 3. (av trä, för hatt el. hätta) ettstabb m formatera formatira formulering formuliringg (äv. fuormuliringg) f fornfynd fornfynd n forskarutbildning fuoskerautbildningg f fort för fort uvstrai tt; så fort (så snart som) a) so fuort, b) se under snart fortkörare fuorttşörer m fortleva (fr. sv.:) fuortlivå fortsättning god fortsättning! guoð fuortsettningg!; i fortsättningen (hädanefter) järeter fortsättningsskola fuortsettninggsskaul m fot byta fot (byta åsikt) flytt sig i bietn; få (ngn) på fötter fǫ upp (non) ǫ fuotą fotblad fuotblað n fotboja 1. (fotjärn) fuotienn n; 2. Se fängsel fotboll fuotboll (lokalt: fuotbold) m fotbollsträning fuotbollstreningg f fotografera fotografera av puotrett åv fotografi 1. fotografi (lokalt äv. futugrafi) n fotskrapa fuotskrapu f fotsula jfr fotblad fotsvamp 1. fuotsopp m; 2. fuotswamp m fotvandra (fr. sv.:) fuotwander fotvård fuotwård m fragment fragment n frakta frakta bort frakt iweg fram fram där (där förbi) darfram; fram till a) framað o. fram að, b) daitað o. dait að framben 2. (framskånk) framskaunk f framdeles Jfr framledes, framöver framför 4. (fr. sv.:) framfer framkälke 2. (mer sv.:) framtşåk m framledes (fr. sv.:) framlieðes. Jfr framdeles, framöver framme där framme, b) framter dar frampå prep. frampå dagen framǫ daem; frampå kvällen a) framǫ kweldn, b) framað kweldem framruta framrut f framslå se under slå framsteg göra framsteg (snarast fr. sv.:) dşärå framstię framstående (fr. sv.:) framståend framstöt (fr. sv.:) framstöt m framsynt framsynt framtid i framtiden framter wärdn framtill 5. (ofta ngt obestämt) framtertil framåt adj. 3. katun; 4. börg framåt adv., prep. framåt kvällen b) framwið kweldn; framåt morgonen framter að mę nnem framända framend m fransyska fransyska f frid frid! (hälsning, i sht i frikyrkliga sammanhang) frið!; frid och fröjd frið og fröjð; hur i hela friden ur i friðn sig; vad i fridens namn, vad i hela friden a) wen i friðns fjåks, b) wen i friðns fruktan, c) wen i friðns fösstöv; vad (hur, vem) i fridens dagar wen (ur, ukin) i friðns dagar (el. dågå); var i hela friden war i friðn sig fridag (ledig dag) fridag m frigöras (om kemiska ämnen) fridşärå sig friluftsområde friluftsumråð n frisk 3. (inte sjuk) i årdningg frispel frispil n frispråkig 1. framtalun; 2. (fr. sv.:) frispråkun fristående friståend frivillig (fr. sv.:) friwillun (äv. friwillin) frukostbord frukuostbuord n fruktansvärd (fr. sv.:) fruktanswerd fruktsam (fr. sv.:) fruktsam fruktskål fruktskål f frysa frysa av sig (förfrysa) fräð åv sig; frysa ihop friuos iuop; frysa in (t.ex. en matvara) a) friuos in; b) työlå el. työlå in; frysa ned a) friuos nið, b) työlå nið; frysa sönder työlå sund fryslort (frusen person) fruslurt m fråga fråga ut spyr aut frågande s. spyran n frågedel frågdiel m fråntagen 1. frǫtaiðn (äv. frǫtaið); 2. åvtaiðn (äv. åvtaið)

17 fräsa fräsa förbi fręs febi; fräsa till fręs til fräscha upp fesk upp frö 2. friekuonn n frösådd, frösättning friesettningg f fukt fukt f full full i sjutton c) full i rakkdritį; fullt upp fullt upp fullmakt fullmakt f fullskriven fullskrievað fullständig fullstendun fullärd fullärd fumlig 6. nuvlun; 7. (inte händig) ųony övin funderare ta sig en funderare tågå sig ien fundirer fundering 2. auttaintşningg f funka (fr. sv.:) funka funnen funn n funtad (fr. sv.:) funtað fy 3. (vid ngt eländigt) snǫðligiet!. fy fan! a) fy fa n!, b) twi fa n! fylla vb 2. (t.ex. bärkorg) iemt i; 3. (d:o) finn i. fylla på a) fyll ǫ; b) (komplettera) fyll etter fyllig fyllun fyndighet fyndugiet f fyratiden i fyratiden i fyratiðn fyrbent fyrfuotað fyrtiotalet på fyrtiotalet ǫ fyrtitalį fysik fysik m få adj. bara några få a) bar nogrer, b) bar nogrer iender få få bort c) fǫ brott; få för sig a) fǫ för sig; b) (ngn får för sig) eð kumb að nogum; få hand om fǫ um and sig; (lyckas) få hit napp jųot; få i väg fǫ iweg; få klart för sig fǫ klart för sig; få se om fomm sjǫ um ; få till a) fǫ til; b) slaindş til; få ur sig a) fǫ yr sig, b) ev yr sig; få ut a) fǫ aut; b) (få ur) fǫ autyr fågelbok fugelbuok f fågelbär fugelber n fågelskit fugeldrit n fågelspillning se föreg. fågelträck se feågelskit fåkunnig fåkunnun fånga fånga upp faungg upp fångstgrop (för älg) brindgruop f fånighet tolugiet f fårkrubba takkiet f fårskalle (äv. om folk) takkskoll m fårskälla takkstşäll f fårspillning takkdrit n fårsvans 1. takkskati (yngre grundf.: takkskåtå) m; 2. takkrump f; 2. (åld.:) takkali (yngre grundf.: takkålå) m fårtalg takkįster n fåtal ett fåtal (fr. sv.:) iett fåtal fäbod till fäboden a) et buðer; b) (upp till) upi buðär; c) (fram till) að buðum fäbodfolk 1. buðfuok n; 2. buðkaller m pl fäbodlag buðlag n fäbodmora 1. (kvinna som skötte arbetet i fäboden, men ej vallade) buðmųor f; 2. (gift kvinna som skötte arbetet i fäboden) buðkelingg f fäbodväg 2. buðweg m fäfot för fäfot fer fäfuot fägring (fr. sv.:) fägringg f fähussvale se ladugårdssvale fälla s. 1. folla f; 2. (yngre:) fella f fängelse faindşels (äv.: fainggels) n. Se äv. finkan färde vara å färde wårå ǫ ferde. Jfr i faggorna färdiggjord (snarast fr. sv.:) ferduggard färdigmålad ferdugmǫlað färdskrin (matsäcksskrin) 1. ferdspann m; 2. ferdskrin n färdstall (avsett för resandes hästar) ferdstoll m färgad (om person med mörk hudfärg) fergað färgblind fergblind färglåda ferglåð f färs (fr. sv.:) fess m. Jfr köttfärs fässing fessaingg f fästing festingg m 2 föda föda (barn) krippdşärå födelsedagsvers (svenskpåverkat:) fyöðelsedagswess m födelseår 1. fyöðelsår n; 2. årtal n födslosmärtor, födslovåndor Jfr värkar fönsterbräda glasbräð n (äv. f). fönsterglas (fr. sv.:) fönsterglas n fönsterhake 1. (oftast:) atşi (yngre grundf.: åkå) m; 2. glasatşi (yngre grundf.: -åkå) m;

18 3. (fr. sv.:) fönsteratşi (resp. -åkå) m för II. prep. för att b) (med avsikten att) og, c) (d:o) fer tä föra föra över fyör yvyr förbannad 4. (jättearg) sturjälåk förbannelse febannels f förbaskade 2. (fr. sv.:) febaskaðe förbereda förbereda sig förbirieð sig förbi där förbi a) darum; b) (fram där) darfram; ned(ströms) förbi autum. det är förbi eð ar werið og ferið förblindad feblindað förbättring 1. bettringg f; 2. (mer sv.:) febettringg f fördela fördela om fediel um fördjupa fördjupa sig i (fr. sv.:) fediuop sig i fördjupning 1. (i marken) ; 2. (t.ex. i en sten) lägd f fördubbla dubbel upp fördämning 2. (mer sv.:) fedemmningg f fördärv federv n fördärvad federvað före s. bra före (när det går lätt att köra) littfyört; tungt (skid)före tunggfyör n; uselt före dritfyör n förebåda buoðå föregående föregående dag da n firiað föreningsbidrag ferieninggsbidrag n förenklas 1. ferienklas; 2. (ofta hellre:) werd ferienklað föreskrift (fr. sv.:) föreskript f förespråka föruord förestånderska förestondesk f företagare (fr. sv.:) företager m förfinad (fr. sv.:) fefinað förfluten förfluten tid jfr dåtid förflyta 4. fårå; 5. go febi förfrysa se äv. frysa av sig förfärligt adv. 1. uvliuo tt; 2. (väldigt) gruopli, t.ex. inte så förfärligt int so gruopli förgapa sig i fesjǫ sig ǫ förgätmigej 1. (fr. sv.:) fedşätmigäj m; 2. (förslag:) glemm-it-åv-mig-bljomm m förhand på förhand Se äv. i förväg förhandsbeställning förandsbistellningg f förhinder 2. ferinder n förhållningsregel (fr. sv.:) feroldninggsriegel m förhänge (sängförhänge) fuorlåt (äv. förlåt) m förhöra 1. är ǫ; 2. (fråga ut) spyr aut; 3. (fr. sv.:) feröra förkorta 3. (fr. sv.:) fekorta förkyld förkyld (snuvig) person snorkrakk m förkylningstid fetşylninggstið f förleda 1. lur til; 2. narr til förlora ; 6. mista. gå förlorad (försvinna) tappas brott förlorande (det att förlora, förlust) sidiran n förlust 2. (förlorande) sidiran n förlåt se förhänge förläggare felegger m förlänga 2. (fr. sv.:) felaindşa förlängning (snarast fr. sv.:) felaindşningg f förläst felesin förman 3. (chef, bas; lokalt:) öspe m förmer (snarast fr. sv.:) förmįer förmiddag på förmiddagen a) ǫ firimidaem, b) um firimida n förmyndare femynder el. förmynder m förmå förmå att komma hit napp jųot förmåga över förmåga yvyr fermǫgų förmörka femörka förneka 2. go frǫ förnuftig 1. witun; 2. (mer sv.:) fenuftun förolyckas umkumås förolämpande, förolämpning eksningg f förord föruord (äv. firiuord) n förorda föruord förorsaka Jfr vålla förpläga förplägad plegåð förrförra förrförra veckan a) förwikų f b.f.; b) (för två veckor sedan) fer twär wikur sę förrådsbod 1. baur n; 2. (på stolpar) stuopbaur n församla fesambel förse sig med 1. (trol. fr. sv.) fesjǫ sig min; 2. (plocka åt sig) iemt að sig försening fesieningg f förskjutet (i tiden) feskuotið förskolebarn förskaulkripp m förskolegrupp förskaulgrupp m förskoleklass förskaulklass m förskollärare 2. (kvinnlig) förskaullärinn f

19 förskonad (fr. sv.:) feskuonað förskräckligt 6. (alldeles väldigt) ųoguoskli förskärare (fr. sv.:) förstşärer m förslöad (fr. sv.:) feslöað förslösa 2. stşytter brott försommar 1. (försommaren) ovelę f b.f.; 2. försåmår m. på försommaren a) ǫ försumbrem, b) um ovelę; c) (förliden försommar) i ovles först först av allt fuost åv ollu förströ sig se roa sig förstugudörr fösstövsdörer f pl förstutrapp(a) barfriðstrampur f pl förstärkningsord festerkninggsuord (rimligen äv. festertşninggsuord) n förstörelse festörels f (äv. m) försvaga feswaga försvar ta i försvar tågå i feswar försvinna 4. (gå förlorad) tappas brott Försäkringskassan (ofta:) Siuokkassą f b.f. försändelse 2. stşikkningg f försörjning (sätt att försörja sig) fuola f förta sig 3. feslait sig förtak 3. (över förstubro) framtak n förtala 3. (tala illa om) dşär nið förtunna (fr. sv.:) fetunna förtvivlan (fr sv.:) fetwivlan f förtydliga fetyðlig förundras 1. ferundras; 2. ferunder sig förutom 3. (utöver) attrað förutsäga spå förvandling fewandlingg f förvara 1. fewårå; 2. åisa förvissa sig om fewiss sig um förvränga (fr. sv.:) fewraindşa förvuxen (fr. sv.:) fewekst förvåna förvåna sig över fewon sig yvyr förvånad mkt förvånad a) sturfewonað, b) liuotfewonað förväntansfull 3. winsklin (jfr winas) förvärva fǫ að sig förväxt se förvuxen föräldrahem (fr. sv.:) fuoreldraiem n förändra ferender fösa fösa undan fy ös undǫ gagnlös fåfaingg gala 3. (om göken, lokalt:) ruopa galen galen i (tokig i) tuokun eter Galileen Galilia galosch 2. (skämts.:) glimåludd f gammal för gammal uvgåmål gammelfar (mer el. mindre skämtsamt om företrädesvis bekant gammal man) gamtgufar m gammelfarfar gambelfafar m gammelfarmor gambelfamun f gammelmor gambelmun f gammelmorfar gambelmųofar m gammelmormor gambelmumun f gammelstuga gamtstugu f gapa 3. (t.ex. om hål) gåpå upp. Vad gapar du om? Wen gäpär du auti? gapskratta 4. liuotgręsas gard gard m gardering gardiringg f gardin gardin n (äv. f) gardintyg gardinstyg n gasa gasa på (ta i) gas ǫ gaskammare gaskamar m gaslykta gaslykt f gasmask gasmask m gatuadress gatuadress m ge ge igen (hämnas) buot att; ge sig av h) (så sakteliga) sikk åv, i) (d:o) sigå åv; ge sig in på dşävå sig in ǫ; ge sig i väg a) (laga sig i väg) lågå sig el. lågå sig iweg el. lågå sig åv; ge sig på a) dşävå sig ǫ, b) fassn ǫ; ge vika dşäv etter gebit (fr. sv.:) gebit n. Se hellre område gegga vb gegga ihop, gegga till (åstadkomma en gegga el. geggig anrättning) kwakk til gelé 2. daller n; 3. stşelé el. dşilé m (äv. n). Jfr äv. vinbärsgelé gemen (enkel, simpel, vanlig) dşimien genant 3. sinirlin; 4. sinant general dşeneral m generande sinirend generös 3. (givmild) dşävmild genljuda 5. suorå mųota. Jfr eka genomborrad gainumbuoråð genomdriva se driva igenom genomfartsväg (fr. sv.:) gainumfartsweg m genomfryst gainumtyölåð genomförbar (fr. sv.:) gainumfyörbar genomgång gainumgaungg m genomresa gainumrįes f genomsöka se söka igenom

20 gentleman (fr. sv.:) dşentlemann m gestikulerande s. afekteri n gethus dşietfjǫs n gettjuder dşiettyöðer n gift adj. gift folk dşiptaðfuok n gifta gifta bort dşipt brott; gifta om sig dşipt um sig; gifta sig a) dşipt sig, b) (ovanl.:) dşiptas giljotin (nydal.:) slåtermasin m gjuse diuose m glas (ett) glas saft (iett) saftglas n glasberget hamna på glasberget kumå ǫ gamtkullkartų glasera glasir (äv.: glasira) glasmästare glasmįester m glasplåt (fotografisk) glasplåt m glassbil glassbil m glasskål glasskål f glasögonfodral glasogfudral n glatt 2. al glesna 2. (om moln) gliså upp sig glidflygplan gliðflygplan n glimt (fr. sv.:) glimt m glittedr glitter n gloende s. böglan n glufsa glufsa i sig a) glup i sig; b) (mer sv.:) glufs i sig glädja sig 2. (i sht vid förväntan) gleð upp sig glädjas gleðas. Se äv. glädja sig glädjebud (fr. sv.:) gleðbuoð n glädjefull (glädjerik) (snarast fr. sv.:) glaðelin glänsande (fr. sv.:) glensend glänta s. 2. (långsträckt) lysa f glödhög 2. (glödhärd) glyöðärd m glögg glögg m glömska 2. (dåligt minne) jomugiet f gnabbas 3. tekås gnatig gnatig person se tjatmåns god 2. (välsmakande äv.) c) (i sht för djur) guoðät. på god väg ǫ guoð weg godhet 2. guoðska f godis 3. karamell n. Se äv. godsaker, sötsaker godmiddag gumidag godo i godo i guoðu; till godo et guoðer godtycklig (fr. sv.:) guoðtykklin golfbana 1. golfban f; 2. (nydal.:) dşärulosgerd n golfklubba golfklubb f golvvärme guovwerm m gona sig guon sig gosse 2. (åld.:) guorre m gott gott och väl (utan problem) guoðeligen; (ha det) gott ställt a) (wårå) kråind, b) (fr. sv.:) (åvå eð) guott stellt; inte så gott se inte så lätt ; så gott de kan best dier dugå; så gott det går so guott eð gor grad stiga i graderna staig i graðum gradvis (fr. sv.:) graðwis grammofonskiva grammufuonstşiv f gran frodig gran froðgron f; liten gran a) b) (liten, buskig gran el. grantopp, anv. bl.a. för att täppa till gödselglugg med) gluggturv m; hög, smal gran (med klent kvistverk) slaunggergron f granbarr (om enskilt barr) grǫbårnǫl f grand lite grand ( lite grann ) nogrand (kan äv. stavas noðgrand) grangren grǫkwist m granngård (i) den närmaste granngården daitomin grannlåt 3. (bjäfs) bjäll n granstubbe grǫstungen m grantimmer grǫtimber n grantopp Se äv. under gran gratisexemplar gratiseksemplar n gravid 9. krippdiger gravvård gravwård m gravöl gravöl n gregoriansk grigoriansk grenvarv kwistwarv n grepp 2. grip n. få (ngt) grepp om fǫ noð grip ǫ grimasera 3. (mer sv.:) grimasira grindkrok grindkruok m grinolle, grinunge se under grinig grisho graisuo m griskulting 3. graiskuott m grismat 2. graismat m gro grovarbeta gruovarbiet grovsalt bit av grovsalt solttann f grovsko gruovskuo m grovsorterad gruovsortirað grubbla 1. grumbel; 2. (fr. sv.:) grubbel grunna 1. fundir; 2. (fr. sv.:) grunna.

söndag den 31 maj 2015 ÄLVDALSKA TALESÄTT

söndag den 31 maj 2015 ÄLVDALSKA TALESÄTT ÄLVDALSKA TALESÄTT Älvdalskan är utomordentligt rik på ordspråk och olika typer av talesätt. Dessa borde samlas och ges ut, innan de faller i glömska. I min ordbok från 2010 hade jag inte ambitionen att

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

7 juli 2015. Dşästbuoð i Kana (Johannes II:1 11 i Steenslands översättning 1989) 1

7 juli 2015. Dşästbuoð i Kana (Johannes II:1 11 i Steenslands översättning 1989) 1 Bibeln på älvdalska Bibeln eller delar av Bibeln är ofta bland det första som översätts till ett språk. Det beror naturligtvis på att man har behövt bibeltexter i samband med missionen. Här kan man nämna

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

tentasalen Spökena i Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Jessika Torheden och Anders Juhlin

tentasalen Spökena i Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Jessika Torheden och Anders Juhlin ATLAS 2 1998 - minispex Spökena i tentasalen - Sida 1 av 8 Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Spökena i tentasalen av Jessika Torheden och Anders

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Översättning: Lova Meister

Översättning: Lova Meister JAROSLAV RUDIš HIMMEL UNDER BERLIN Översättning: Lova Meister ASPEKT FÖRLAG 5 Det är ljuden vi minns. De hjälper oss att sortera, glömma bort och dra oss till minnes händelser. Världen är en ljudverkstad,

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv: Kommissarie Tax deckarskola Hej, jag heter Elsie Petrén och jag är författare till kommissarie Taxböckerna. Vill du också skriva ett mysterium? Här får du några tips på hur jag gör när jag skapar mina

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani * Sätt locket på! * Poet: Soleyman Ghasemiani * Första upplagan, Oktober 1997 * ISBN. 91-973239 - 0 - x * Hanaförlaget Box 6040 424 06 Angered * Omslag: Simko Ahmad

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb Krönika 1993 på Torshälla Golfklubb 10/7-93 Anette och Magnus spelade Torshällas sambotävling dagen före spelades första Brostedt Cup. Robin var febersjuk. Ingela hade nyss återtagit golfen och ville inte

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Dagbok. Namn. Av: Agnes

Dagbok. Namn. Av: Agnes Dagbok Namn Av: Agnes Alex Lou Crazy Tristan Gänget Chloe Ken Rektorn Det här är några som kommer att vara med i dena bok. 1 2 Augusti. Tisdag Kära dagbok eller något jag vet inte riktigt. Jag har aldrig

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

Ordspråk och talesätt

Ordspråk och talesätt Ordspråk och talesätt Namn: VT-06 Ordspråkets historia De äldsta ordspråken tros vara 4000-5000 år gamla och stammar från en forntid då språket ännu inte kunde uttryckas i skrift. Många av ordspråken var

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD)

2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD) 2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD) Projekt Kunskap gör skillnad Vårdsamverkan Fyrbodal Det är bra att dagdrömma Hur kan det vara det? Att dagdrömma

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ulvövisan. Refr: E de Ulvöhamn det

Ulvövisan. Refr: E de Ulvöhamn det Ulvövisan Visan är skriven av Werner och Lennart Söderberg. Ursprungligen gjordes den till en lokalrevy på Ulvön på 50-talet. Sedan många år sjungs den på gemensamma fester ute på ön. Jag vet en plats

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Pälsen. Läs novellen Pälsen.

Pälsen. Läs novellen Pälsen. Pälsen Läs novellen Pälsen. Pälsen Hjalmar Söderberg Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blev mindre, utom de som hade pälsverk. Häradshövding Richardt hade en stor päls.

Läs mer

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan.

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan. Påsk Letter firar påsk i Sverige 1945 Några veckor före påsk vajade plötsligt alla marknadsplatser av fastlagsris som var prytt med fjädrar i de grannaste färger. Vilken färgkaskad i den kalla förvåren!

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Pjäs till Piratresan En drake på besök Piratresan 31 st Rekvisita

Pjäs till Piratresan En drake på besök Piratresan 31 st Rekvisita Pjäs till Piratresan I pjäsen En drake på besök träffar ni 29 pirater samt måsarna Mårten och Måns. Hela gänget håller till på Alfabetsön när de inte seglar runt på de sju haven på skeppet Salta Maria.

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

B Ordspråk A till Ö 134 st

B Ordspråk A till Ö 134 st B Ordspråk A till Ö 134 st Baktal gör vänneskilnad. (Förtal skiljer vänner åt). Bara vår Herre och slaktarn vet vad som finns i korven. Barn klagar sin nöd och tiger sin skuld. (Klagar på straffet men

Läs mer

SOL:s arbetsgrupper 2012-10-10

SOL:s arbetsgrupper 2012-10-10 SOL:s arbetsgrupper Denna skrift innehåller först och främst instruktioner för uppgifter som SOL:s arbetsgrupper har hand om, nämligen klubbvärdskap och soppkvällsvärdskap. På slutet finns också en beskrivning

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Denna lektion är hämtad ur Öva och pröva av Karin Elffors. Det är ett läromedel för deltagare med begränsad skolerfarenhet, sfi kurs C och början av kurs D samt motsvarande utbildningar. Ord och grundläggande

Läs mer