Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010 RÄTTELSER

Transkript

1 Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010 Jag tar tacksamt emot alla tips på rättelser och tillägg. Hör av er, gärna per e-post till: RÄTTELSER s. 17, not 7: Den är [ska vara:] Den bestämda formen kullų är s. 21: ansiktsbehandling kråiseð [hellre:] kråi sseð s. 41: cirrusmoln [utgår; jfr moln] s. 45: dra dra på trissor! drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! s. 46: (dra) dra åt skogen drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę! s. 47: du nu lell [ska vara:] nų lell s. 50: elak lieska [hellre:] lieðska 1 s. 50: elak lieskas [hellre:] lieðskas [jfr föregående ord med not] s. 50: elakhet lieska se elak ovan s. 50: elaking lieska se elak ovan s. 66: förmåga 2. femǫg f [ska vara:] femǫga f s. 76: gulsparv 1. grǫtyölu f [bör vara:] 2 grǫtşyölu f s. 89: hässjningg [ska vara:] hässjning s. 102: kli 1. såðer m pl [ska vara:] f pl s. 122: lust ha lust att c) ugfeldas (äv. ugfellas) [ska vara:] ugfellas (äv. ugfeldas) s. 122: lymmel undsfott m [ska vara:] undsfått m s. 122: lystenhet 1. tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs niet s. 124: längta längta efter c) (önska sig, vilja ha) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 126: magbesvär, ha wårå ųolågåð i mågåm el. wi kiðim [ska vara:] i kwiðim s. 130: midsommarblomster missåmåsbljomm [ska här skrivas:] missåmårsbljomm s. 130: miljöparti (nydal.:) umbårparti [ska vara:] umbårsparti s. 132: moln (stratocumulus) [ska vara:] (stratocumulus cumulogenitus) ; [tillägges:] makrillmoln (cirrocumulus) bukktåg m s. 105: müsli 3. (d:o) såðer m pl [ska vara:] f pl s. 137: nasare naser [ska vara:] nąser s. 143: ok 2. silå [ska vara:] sili s. 157: rackarunge 2. undsfott m [ska vara:] undsfått m s. 167: sammanhållningg [ska vara:] sammanhållning s. 171: sjutton sjutton också! (ung.:) drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! s. 177: skummjölk 1. rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok s. 183: smörblomma missåmåstupp [ska här skrivas:] missåmårstupp s. 189: spont spunt m [ska vara:] spunt f s. 191: spöka spöka ut sig [tillägges:] c) skap aut sig s. 196: studiecirkel studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel s. 208: till till och med til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn (eller tilogminn) s. 211: tjära s. työr n [ska vara:] työr f 1 Stavningen lieska kan väl försvaras, men lieðska visar bättre hur ordet är bildat. 2 grǫtyölu är en variant med lokal begränsning.

2 s. 229: vilja vilja ha b) (önska sig, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 232: vy vidga vyerna fǫ nyogur [ska vara:] fǫ nyogų s. 241: önska önska sig (vilja ha, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 241: öronvax ärntyör ( ) n [ska vara:] f (äv. n) s. 245: agermasin havremskin [ska vara:] havremaskin s. 252: attrum + dat. [ska vara:] + ack. s. 256: 2 bak (batşim) [ska vara:] (batşem) s. 260: biesska [ska vara:] bieska 3 s. 271: bukktåg cirrusmoln [ska vara:] makrillmoln (cirrocumulus; eg. bocktalg ) s. 276: danę dan dait tter [ska vara:] dan dai tter s. 281: drågå drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! [dra ðǫ ę`nnda] s. 281: drågå drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę! s. 287: [tillägges:] elend : elend unggrun uthungrad, uthungrig s. 288: enda vb ender ende [bör hellre skrivas:] endde s. 294: femǫg -ą f 1 [ska vara:] femǫga f 1 s. 302: [tillägges:] flåså fläsär fläsäð flåsåð skala s. 302: fǫ fǫ min (sig) [ska här skrivas:] fǫ minn (sig) s. 323: iemmen [ ] s. = (iemnam) iemner plattlummer (jämna); jämn mark [ska utgöra ett eget uppslagsord:] 2 iemmen [įe`mmęn] iemną f 1 jämn mark s. 314: gnitåskaur luss-skur [ska vara:] lus-skur s. 342: 1 kolla koller kollte kollt [ska vara:] kolla koller kollde kollt s. 356: lell : nu lell [ska vara:] nų lell s. 357: lieska [hellre:] lieðska. Jfr s. 50: elak ovan s. 357: lieskas [hellre:] lieðskas. Jfr s. 50: elak ovan s. 372: missåmåstupp [ska här skrivas:] missåmårstupp s. 379: naser [ska vara:] nąser s. 386: olda old jällt [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jält s. 387: oldas olds jällts [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jälts s. 401: rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok s. 408: ryökta ryökt kråiseð [hellre:] ryökt kråi sseð s. 432: sniųoslask -slatstşeð [ska vara:] -slastşeð s. 436: spinna spið spann spuonneð [ska vara:] spunneð s. 437: spunt -n (-em) [ska vara:] spunt -ę (-n) s. 442: strä s. strä tt (strenę) [ska vara:] (stränę) s. 445: studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel s. 457 tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs niet s. 458: tep att tept att tept att [ska vara:] teppt att teppt att s. 458: tep upp tept upp tept upp [ska vara:] teppt upp teppt upp s. 459: til til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn (eller tilogminn) s. 461: tiuona vb 1 [ska vara:] tiuoner tiuonde tiuont s. 475: työlågedd valkmoln (stratocumulus) [ska vara:] ett slags valkmoln (stratocumulus cumulogenitus) s. 475: työr -eð (-į) [ska vara:] työr -ę (- n) s. 476: ugfeldas [u"g-felldas] ugfeldes [ska vara:] ugfellas [u"g-fellas] ugfelles s. 477: umbårparti [ska vara:] umbårsparti s. 478: undsfott [ų nns-fott] [ska vara:] undsfått [ų nns-fått] s. 480: ųofewart [ųo"-fewart] oförmodat [tillägges:] oförhappandes s. 489: watşin pl: wakkner [ska vara:] wakner [wa"kner] 3 Stavning med ss kan väl försvaras, men här har efter viss tvekan valts stavning med ett s.

3 s. 493: wenda vb wender wende [bör hellre skrivas:] wendde s. 497: winda winder windeð (o. winde) [bör hellre skrivas:] (o. windde) s. 501: ymsta ss [ska vara:] ymssta ss s. 505: åstşin åstśeð [bör här stavas:] åstşeð s. 507: ärntyör -eð (-į) [ska hellre vara:] ärntyör -ę (- n) TILLÄGG Nedanstående tillägg har gjorts utan jag strängt beaktat de urvalsbegränsningar som gällde för huvudmaterialet i den tryckta boken. Det innebär bl.a. att fler gambeluord och specialtermer har tagits med. När det gäller lokala varianter, har jag denna gången i regel bara tagit upp dem i indexet. Observera att det på hemsidan också finns en länk till en särskild förteckning över s.k. gråspråksord. SVENSKA-ÄLVDALSKA A4-ark A4-ark n A4-blad A4-blað n A4-papper A4-papir n abborre aborre stor nog att fångas i nät netabuorr m; aborre stor nog att tas tillvara som föda matabuorr m abborgrund abuorgrund n Abraham Abramm ack! (ung.:) auansig! ackusativform akkusativform m Adam Adam adelsman aðelsmann m adelsmöte aðelsmy öt n aderton (snarast fr. sv.:) aðertǫ. Jfr arton adjunkt adşunkt m adjutant adjutant m adresslapp adresslapp m advent Jfr adventstid adventstid (tid före jul) firijuolstið f affär göra affärer a) affär, b) dşärå affärer affärsverksamhet affärswerksamiet f 1 agn (bete) 2. (vanl.:) biete n 2 agn (på sädeskorn) 2. såðer f pl agna 2. (ovanl.:) aungen ǫ agraff agraff m akademisk akadiemisk akta (hysa aktning för) säta. akta sig akt sig; akta sig för (passa sig för) akt sig fer aktiebolag aktşiebuolag o. aktşebuolag n aktning (fr. sv.:) aktningg f aktuell 2. (nyligen inträffad) ny i mǫleð akvarellfärg akwarellferg f alert 3. (vaken) watşin Alfred Alfrið alhänge (hänge på al) ålderbrumi (yngre grundf.: -brumå) m alkoholhaltig alkoholhaltiga drycker wåtwarur f pl all allt möjligt c) yms dieler, d) (mer sv.:) ollt my ölit; i alla fall e) laikso el. laikuso allestädes se överallt allmoge allmųog m allmosa allmųos f allra oll, t.ex. allra först oll fuost alls nej inte alls naj (el. näj) so-menn allt adv. allt vad tygen håller (ung.:) fer eð og anað alltmedan 2. (under det att, samtidigt som, växelvis med att) millǫ dyö allvarlig 2. allwarsam Alperna Alpär pl. i Alperna i Alpum alster alster n altarring olterringg m altfiol altfil f aluminium aluminium n aluminiumplåt aluminiumplåt m alun alustie m alv (under matjorden) 1. binda f; 2. (fr. sv.:) alv m ambivalent smǫråðun ambulansförare ambulansfyörer m ampel ampel m analfabet analfabiet m analog analog analys analys m analytisk analytisk anamma anamma

4 anda dra efter andan a) drågå eter weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa, c) (d:o) werd glaupend; d) (kippa efter andan) kaipa; tappa andan (kikna) f) kaipas brott andas andas hörbart fnåisa ande Jfr äv. under väsen andel ha en andel i ieg i Anders Andes andhämtning se följ. andning 1. andningg f; 2. (andhämtning) bläst m 3. (d:o, flås ) pust m; andra, andre den andre oðern (äv. dan oðern) Andreas Andrias m angelkrok aunggelkruok m angla aunggel angående 2. auti anklaga 1. skuld ǫ; 2. anklågå ankomma på kum and ǫ anmaning anmaningg f anmälan (fr. sv.:) anmęlan f. Se äv. anmälning anmärkning anmerkningg f annalkande annalkend annan en eller annan någär (yngre: non) eld enär annandag annandag påsk anandag påsk annars 1. ellest; 2. eldog annat ett och annat a) iett og anað, b) iett som anað; inte annat än, ingenting annat än a) int anað eld; b) (bara) it åtǫ annonsör annonsör m anonym anonym anordning mekanisk anordning kunst f anstränga sig 1. biuoð til; 2. (fr. sv.:) anstraindş sig ansvarsfull (fr. sv.:) answarsfull ansätta 3. setş að; 4. (jäklas med) fassn ǫ. ansätta med frågor a) anlaindş; b) (d:o, tjata på) tena ansökningshandling ansyökninggsandlingg f antagligen (fr. sv.:) antagligen antik antik antikmässa antikmess f antikvariat antikwariat n antipati hysa antipati mot wårå wið antyda (fr. sv.:) antyð användas brukas app (applikation till mobiltelefon el.dyl.) app m apparat Jfr anordning april ; 2. (i talesätt:) aprillą f b.f. aptit 1. matlust f; 2. (fr. sv.:) aptit m aptitretare (liten bit mat i väntan på huvudrätten) snavlingg m arbeta 3. dşävå; 4. (knoga) ty öta. arbeta bort arbiet brott; arbeta färdigt (göra klart det man ska göra) dşär frǫ sig; arbeta in arbiet in arbetarkommun arbieterkommun m arbetsför 1. arbietsbörg Arbetsförmedlingen Arbietsfemieðlindşę f b.f. arbetsgivare (fr. sv.:) arbietsdşiver m arbetsgivaravgift (fr. sv.:) arbietsdşiveravdşift f arbetshjälp (manlig) karrjåp f arbetskläder 1. arbietsklauter m pl; 2. (trasiga kläder man anv. i arbetet) arbietsslarvur f pl arbetslust arbietslust f Arbetsmarknadsdepartementet Arbietsmarknaðsdipartimenteð n b.f. arbetsnamn arbietsnammen n arbetsplats 2. arbietsstell n arbetsstyrka arbietsstyrk f arbetsuppgift (syssla) gerd f arbetsvagn (ofjädrad trilla) arbietstrill f arg arg av sig jälåk åv sig argsint 4. sinnun; 5. (arg av sig) jälåk åv sig argusöga argusog n aria aria f arkivera arkiwira armled armlið m armstark armstark arrangera arrandşira (äv. arransira) arsel 2. (ss. grovt skällsord) rovuol n arvode (fr. sv.:) arrvuoð n arvskifte arvstşipt n artighet artigiet f as se kadaver asfaltarbetare asfaltarbieter m asfaltsläggare se asfaltarbetare

5 askonsdag askųosdag m assiett (ofta:) fat n astmatisk astmatisk astronaut rymdkall m asyl asyl m autograf autograf m automat automat m automatik automatik m av av och till se äv. stundtals avbildad 2. åvmǫlað; 3. åvritað avdomnad åvdungnað avgående avgoend avig 3. (om person; avig av sig) avugsklin avklippt åvklippt avkok åvkuok n avkortat (t.ex. ett ord) åvstuttað avlida se äv. falla ifrån avliva jfr ha ihjäl, döda avrundad åvrundað avse (fr. sv.:) avsjǫ avseende i alla avseenden (på alla sätt och vis) i oll buokstavum avskrift åvskrift f avskuren åvskuorin avslagen (om t.ex. slåtteräng) åvslaiðn (äv. åvslaið) avsläppt åvsleppt avslöja Jfr uppdaga avstanna stą n åv avstå avstå ifrån (släppa till) slepp til avstånd på avstånd a) (på håll) ǫ old; b) (ett stycke ifrån) ien bit frǫ; ta avstånd från se rygg avsågad åvsågað avta 4. (t.ex. om väder o. vind) tunnas åv avtrubbad (fr sv.:) åvtrubbað avtryck 1. avtrykk el. avtryttş n; 2. (stundom:) mertşe n avundsam avundsklin avveckla (fr. sv.:) avwekkel avvisande åvwaisend avyttra (göra sig av med gm försäljning) sel iweg axelrem 1. fetil m; 2. (fr. sv.:) akselriem f backe väg, bruten på sidan av (brant) backe brot f backnejlika roðlineð n b.f. backskärvfrö 1. ketisbljomm m; 2. tuobakstuggur f pl. Se vidare VNB backsluttning 1. bokksaið f; 2. bokklautningg f badboll baðboll m bagarstuga bakustugu f bajsa bajsa på sig drait ǫ sig bak adv. bak längs (bak(till) utmed) attmin; bak (baktill) mellan attmillǫ; bak under attrunder; bak ur (baktill ut ur) attryr; bak vid a) attwið, b) attnest 1 bak s. bred om baken se bred. Se vidare bakdel bakbord Se äv. korsbord bakdag (dag för bakning) bakudag m bakdel Jfr stjärt, ända bakefter 3. attonað bakgrund bakgrund m bakhuvudet (baktill i hjärnan) nakkbaureð n b.f. bakkälke 2. (mer sv.:) baktşåk m bakkäpp 1. (träspjäla för hantering av ogräddade tunnbrödskakor) bakuspilu f; 2. (längre stake för vändning o. uttagning av tunnbröd) launggspilu f baklänges gå baklänges go avut bakmes bakmįes m bakmjöl bakumyöl n bakom 4. (adv.) attǫtil där bakom dar attǫtil bakrus Se äv. baksmälla baksele (hintertyg) baksili (yngre grundf.: -silå) m bakskärm bakstşärm m bakslag bakslag n bakslug 1. ilistun; 2. bakslug baksmälla baksmell f. ha baksmälla (skämts.:) åvå sårt i årę. Se äv. bakrus bakstuga bakustugu f bakstör (anv. vid tunnbrödsbak) 1. bakuǫs m; 2. bakustor m baktill baktill hos attnest; baktill på attonǫ. Se äv. bak adv. bakvarv bakwarv n bakåt bakåt av, bakåt ned från attråv; bakåt i tiden b) attryvyr, c) se förr i världen ; bakåt utefter atter 2 bal bal av foderlav muosåkugg m balansera balansira balansorgan balansorgan n bana i de banorna i diem banum

6 band band till vagga el. gunga, upphängd i taket rukkband n bandsåg bandsåg f bandtraktor bandtraktor m bandvante se laggarvante bank sätta in pengar på banken set in peninggą i baunkų banka 2. dorga; 3. (slå upprepade slag) dorg og slå; 4. (på en dörr) dunk ǫ; jfr bulta. banka ned (ngt i ngt) dunå niði bannor ge bannor banna bar adj. bara stjärten snǫð rovę; på bara stjärten (äv.:) ǫ berå rov barbiedocka barbidukk f barkig barkun barkskrapa se skavjärn barkspade 2. (mer älvd.:) barktşyti (yngre grundf.: -tşytå) m barmark fläck av barmark beråflekk m barn barn som behöver omvårdnad syte n; stackars barn (barnstackare) krippwask m barnbarnsbarn (mer el. mindre skämts.:) krippkrippkripp m barndop 2. krippduop n barnkläder krippklauter m pl barnlös kripplos barnmössa krippett f barnprogram kripprogramm n barnröst krippröst f barnsaga krippsagu f barnslig ; 2. krippaktun barnstuga krippstugu f barnsäck (säck att bära barn i) krippbög m barnvisa 2. krippsaungg m Bartolomeus, bartolomeusdagen (24/8) Bardal m bartender (nydal.:) swipåknikt m bas 4. (chef, förman; lokalt:) öspe m basa 2 (vara chef) basa basketkorg basketkorg m basunera ut basunir aut batteriradio batteriraðio m baxa 1. (förflytta ngt med hjälp av ett spett, en spak el.dyl.) maksa; 2. (fr. sv.:) baksa be be om ursäkt (fr. sv.:) bið um ursekt becka becka ihop bikå att beckmörker 1. bikmörken n; 2. kuppmörken n bedra bidrågå bedrövlighet 2. sorgligiet f bedömning bidyömningg f begravningsfölje, begravningsprocession, begravningståg 1. laikskari m; 2. laikfy n begrepp stå i begrepp att wårå rieðu begriplig bigriplin behandlingshem biandlinggsiem n behålla få behålla niųota behållare 2. (fr. sv.:) biolder m bekant 2. (bekant med t.ex. en trakt, hemmastadd) a) tşend, b) kunnun; väldigt (nära) bekant (med) liuotbikant (min) beklämmande (sorglig) biklemmend bekväm 3. (behändig, praktisk) snuoðun; 4. (d:o) snettelin bekymra bekymra sig för b) (mer sv.) bitşymmer sig yvyr bekänna 3. skript sig belysningsstolpe lysstuop m belägenhet (ofta besvärlig) stellningg f bensåg bįesåg f bergart bjärgart m berggrund bjärr n bergsby bjärgsby m bergssida 1. bjärssaið f bero det beror på a) eð kumb and ǫ, b) (mer sv.:) eð biruor ǫ berusad 5. snįeð beryktad biryktað beräkning birekkningg f berömmande birömlin besatt fegar besegra 1. (fr. sv.:) bisieger; 2. (nydal.:) daindşa beskriva beskrivande biskrievend besluta besluta sig för bistemm sig fer bespraingsskog Älvdalens besparingsskog Bisparindşę f b.f. bestick 1. bistikk (mer sv.: bestikk) n; 2. (oftare:) knaiver og gaffler el. dyl. bestämd 4. (om person) wiss ǫ sig; säga bestämt (framföra sin bestämda vilja) lat ära bestämt adv. (av allt att döma, säkert) bistemmt bestämning bistemmningg f bestört 4. (fr. sv.:) bistört

7 besvär gör dig inte besvär dşär dig i(n)t noð ųomak; vara till besvär biswäras besvära 2. (besvära ngn) biswäras min nogum besvärad (till mods) (lokalt:) fy öselig besvärlig bevärligt g) bukkstiert. besvärlig person c) knevel m; besvärlig situation, besvärlig belägenhet stellningg f. vara besvärlig biswäras. Se äv. oregerlig besvärlighet 2. (tråkighet, obehag) atyttş f besök vara på besök hos war ǫ by að beta (om kreatur) 3. (kort gräs) gnågå betagen bli betagen (av) fesjǫ sig (ǫ) betala betala in bital in; betala inträde (och gå in) bital in sig; betala tillbaka bital att betonad bituonað beträffa vad beträffar wen bitreffer betydelse Se äv. innebörd betydelselös (fr. sv.:) bityðelslos beundran (fr. sv.:) biundran f (äv. m) beundransvärd (fr. sv.:) biundranswerd bevara bevare mig väl! äv. Guð jåp mig! bevänt inte vara ngt bevänt med int wårå noð minn bibehållas stå wið lag bibelspråk bibelspråk n bibeltext bibeltekst el. bibbeltekst f bibelöversättning bibelyvyrsettningg f biblisk 1. biblisk; 2. bibelaktun bil stor mängd bilar bilstakk m bila vb bila i väg bil åv bilavgaser (skämts.:) bilfis n bilbyte bilbyt n bildad (skapad, gjord) tilgar (yngre: tilgard) bilderbok (fr. sv.:) bilderbuok f biljardboll biljardboll m bilnyckel bilnytşyl m bilresa bilrįes f bilruta bilrut f bilskjuts bilstşuo ss m biltelefon biltilifuon m bilåkning bilåkningg f binda binda för bind för; binda åt bind að bingopromenad binggopromenað m biografi biugrafi m bit liten bit (t.ex. av bröd) skavu f biverkning biwerkningg f bjuda bjuda igen biuoð att; bjuda in a) biuoð in, b) biuoða; c) (ett sällskap) biuoð iuop bjäfs Se grannlåt björk lång, smal björk swigåbyörk f björkkvist byörkkwist m björkrot byörkruot f björkruska byörkrusk f björkticka 1. byörksopp m; 2. nǫlsopp m. Se vidare VNB björktrast 3. (fr. sv.:) byörktrost m. Se FNB björkved lass (med) björkved byörkwiðålass n björkvidja byörkwi f björnkött byönntşyöt n björnmossa se äv. sporkapsel bladmage 2. (skämts.:) salmbuok f bland bland (allt) annat auti oll eller blanda blanda ihop c) mylt iuop; blanda sig i bland sig i blandad blandað. blandad frukt blandaðfrukt m blandspråk blandspråk n blask 2. watuskwambel el. bara skwambel n blekare blietşer m Blekinge Bliekingge bli bli av c) (ta vägen) werd åv; d) (mer sv.:) bli åv blickpunkt (fr. sv.:) blikkpunkt m. i blickpunkten i blikkpunktem blid (mild) (i talesätt:) blaið blindtarmsoperation blindtarmsoperasiuon m blockmark urd el. stįeurd f blodflöde 1. bluoðflyöð n; 2. (onaturligt starkt) bluoðgaungg m blodtrycksfall bluoðtrykksfall n blodtrycksmedicin bluoðtrykksmiðisin m blomkruka 5. wekstkruk f bloss 4. (brinnande spån av tjärved, anv. för belysning) lysstikk f. ta sig ett bloss a) put stað, b) demb liteð blossa upp fluså el. fluså til

8 blybit blybit m blyghet bliuogiet f blyhagel (som ammunition) byssagel n blykula blykaul f blytung blytungg blåbärssylt 2. blåbersmuos n blågul blåguol Blåkulla Blåkull(a) blåsa blåsa av (blåsa ned om trädens löv) blås yr; blåsa hårt äv. sturblås; blåsa i (spela på) blås i + ack.; blåsa sönder blås sund blåsstarr 1. lappskuoduos n; 2. skuoduosgras n blåtira blåglasogur pl bläddra bläddra igenom bleð gainum; bläddra tillbaka bleð atter; bläddra upp (slå upp) bleðer upp bläddrande s. bleðran n blänga 2. gåpa blödning 1. blyöðningg f; 2. (onaturligt starkt blodflöde) bluoðgaungg m blöt lägga ngt i blöt legg i blät noð blöta blöta ned sig a) blät sig, b) wät nið sig blötlägga 1. blötlägga ngt legg i blät noð bobin 2. kųotkall m bod. bod för förvaring av kreatursfoder a) stillbuð f, b) ųollbuð f bogsera bogsir bokföra buokfyör bokmal 2. buokmal m bokskog buokskuog m boksläpp buokslepp n bolagskarl (bolagsanställd, vanligen skogsarbetare) 1. buolagskall m; 2. buolakker m bomba bomba bomma för (lägga på el. skjuta för bommen (på)) uonda bondekultur (fr. sv.:) buondekultur m bonderi buonderi n bondkatt buondkatt m bort bort (i)från a) daitåv, b) brottåv; bort längs (med), bort utefter daitmin borta 3. (bortkommen, okunnig) brotte; 4. (ngn annanstans, ej hemma) brotter. borta i a) (där borta i) daiti; b) brott i bortblåst brottbläseð borterst daitest bortifrån brottǫter (yngre: frǫ brottǫter). bortifrån utmed (längs, på) a) daitǫter, b) dieðǫter; där bortifrån a) daitǫter, b) dieðǫter bortkommen Se äv. borta bortriven brottrivin bortskämd 2. (van vid goda förhållanden) sturuoni bortåt dit bortåt dai ttertil borsta borsta av sig a) suop åv sig, b) buost åv sig boss 3. (höboss) ömuoð n, 4. (d:o) taðumuoð n bottenskyla buottnstşyl f bottin bottin m boxning boksningg f bra bra ställt c) mitşið attǫ ryddşin, se äv. gott ställt brak brak n braka braka ihop bråkå iuop brandbevakning brandbiwakningg f brandhake brandatşi (yngre grundf.: -åkå) m brandlilja 1. snusgubb m; 2. (lokalt:) nybuðkall m brandpil brandkuov m brandrök brandräk m brandspruta (av koppar) kupärsprut f bransch brans m brant adj. brant trappa tweråtrampur f pl (äv. tweråtramp f sg); brant väg tweråweg m brant s. Se äv. stup braskamin braskamin m bred bred om baken a) brieð yvyr rovę, b) brieð attrum rovę breda breda över a) brieð yvyr, b) brieð attrum, c) brieð ǫ breddgrad brie ddgrað f Bredvad 1. Brieðwað; 2. Brieðsbuðär f pl b.f. bredvid 3. ǫ brieð min; 4. inwið brevtext brievtekst f brevvän 2. brievkamrat m brist 2. (mer sv.:) brist f. lida brist wårå avlos brista 2. (gå av) bråkå åv bro bro över myr a) launggbru f;

9 b) (för boskap o. klövjehästar) klubbru f. Se äv. stock 3. brobjälke (brobalk, brovase) bruwasi (yngre grundf.: -wåså) m bromsa 4. skära bromstrumma bromstrumb (mer älvd. vore: brymstrumb) f brons brons n bror vara bror till wårå bruor min brorsdotter bruorsduotter f brudfölje 1. brauðfy n; 2. brauðskari m brudhimmel brauðimil m brudpäll 1. waigkläð n; 2. (brudhimmel) brauðimil m bruk komma ur bruk a) far brott, b) (t.ex. om gamla ord) gamblas brott brumma 3. (om motorljud äv.:) murra; 4. (om kraftledning) burra brunnen (av brinna) brunn n Brunnsberg till Brunnsberg a) að Brunnsbjärr, b) et Brunnsbjärrs Brunnsbergsbor 3. Brunnsbjärgerer m pl Brunnsbergsmål 1. Brunnsbjärsmǫl n; 2. (skämts.:) työðermǫl n brunnshink brunnsbytt f brunstgrop 2. brundgruop f brunstig 6. nöðun. brunstig ko yksntşyr f bruttolön bruttolön f bry sig om ko som inte bryr sig om att komma hem på kvällen uondlostşyr f bryggkaffe bryddşkaffi n bryta bryta upp a) briuot upp; b) (ge sig av) drag til bråka 13. stoka bråkig 7. (om stojigt barn) ridşärun bråkstake 6. (stimmig person, i sht om barn) stimmkasungg m; 7. (d:o) stimmkus m bråte 2. (ris o.dyl.) broti (yngre grundf.: brotå) m bråttom ha bråttom wårå brå tt um brädgård bräðgard m brädvägg bräðwegg f bräka 4. (högljutt) bäla. bräka till brätş stað brödbit 2. bullbit m; 3. (liten brödbit, brödkant) bröðskavu f brödborste (med vilken man borstar av mjöl från gräddade tunnbrödskakor) bröðsuop (el. bara suop) m brödfat bröðfat n brödföda fuola f brödkant (skalk) 3. kǫtend el. kǫtkant m. Se äv. brödbit brödkorg bröðkorg m brödnagg se nagg brödpensel bröðpensel m brödrost bröðrost m brödskiva 2. bullstşiv f brödtext bröðtekst f bröstbom (på vävstol) brestbuom m bröstcancer brestkreft f bröstficka brestfikk f B-skola B-skaul m bua bua bubbla bubbel f buckla (buckla till) vb 1. byla el. byl til; 2. skrykkel til 1 bud många om budet mikkler um buoð 2 bud (budord, påbud) buoð (äv. buð) n buk vända upp buken (om fisk) läp waitkwiðn bukett 2. tşippa f bukgjord 2. bukdşyörd f bukt få bukt med fǫ bukt min el. fǫ bukt ǫ bullbit bullbit m bulta (på en dörr) dunå ǫ; jfr banka bulthuvud bultskoll m burköppnare (fr. sv.:) burkyppner m. Se äv. konservöppnare bus Se äv. skälmstycke busbra busaktut busksax buosksaks f bussning 1. buosse m; 2. bussningg f busstation busstasiuon m busstid busstið f busstidtabell busstabell m busunge (livligt barn) weðerkasungg m. Jfr busfrö, buspojke byarkiv byarkiv n byfolk (i sht folk från den egna byn) bysfuok n bygdedag (fr. sv.:) bygdedag m bygga bygga till a) byddş að, b) byddş til byggnadsnämnd byggnaðsnemd f byggnadsställning byggnaðsstellningg f

10 bylta på (fr. sv.:) bylt ǫ. Jfr påbyltad bynamn bysnammen el. bynammen n byråd byråð n bytta 2. (laggad, mindre) rindşa f båda vb buoðå båge 2. (i pilbåge el. armborst) bugåtiųor n bågna 2. (svikta nedåt) bungen nið bågskott bugåskuot n bår båra f (vanl.: bår m) bårkläde bårkläð n båtkant båtkant m bäckdrag bekkdrag n bäcken (ss. kroppsdel) 1. (fr. sv.:) bekken n; 2. (nydal.:) myörmkrambel n bäckenben (fr. sv.:) bekkenbien n bädd 3. (björnens bädd av ris) broti (yngre grundf.: brotå) m bädda bädda sängen (skämts.:) brieð att busų bäddmadrass beddmadrass m bänk bänk tillverkad av kluven stock a) kluvubaink m, b) kluvusät n bära bära hän bjär åv; bära emot bjär mųota; bära med sig bjär minn sig; bära sig åt c) fårå til; bära upp bjär upp bärplockning 1. beriemtningg f; 2. berflukkningg f bärtur (bärplockningstur) bertur m bärår berår n bäst bäst de kan best dier dugå; det bästa bestað bättra bättra sig a) better sig, b) better ǫ sig bättre bättre än genomsnittet oðerbetter böja böja ned kryötş nið; böja sig ned a) kryppas nið, b) kryppas böjd 2. (mer sv.:) böjd böjning 1. (skämts. äv. om grammatisk böjning) kryötşningg f böl se bölande böla bölande oxe (el. tjur) böluks m bölande (böl) bölan n böneman 1. biðul m; 2. (fr. sv.:) byönemann m börda börde (vanl.: börda) f bördig 3. (odlingsbar) wekstlin börja 2. (ofrivillig början) a) fårå, b) (äv.) far byr ǫ. börja om (snarast fr. sv.:) byr um början i början i byronendam bössmed byssmið m cancer 3. kreviką f b.f. han dog i cancer a) an duo i kreptun, b) an duo i krevikun Carl XVI Gustav Karl XVI Gustav cedilj s med cedilj (förslag:) rumpess n cellgifter selldşifter pl cent sent m charmig stşarmun chef 3. (bas, förman; lokalt:) öspe m chimpans se schimpans chokladröra kakauryör f chokladsås sjoklaðså ss m chosa sig jfr göra sig till: e) cirka umtrent cirkelsåg sirkelsåg f cirkus sirkus m cirkusartist (cirkusgubbe) sirkusgubb m citronpress sitruonpress m cittra sitter f civil sivil civilförsvar sivilfeswar n C-vitamin C-witamin m container kontainer m cowboy kobåj m cykeleker sykkelieker m cykelhandtag sykkelandtag n cykellyse sykkellys n cykelnav sykkelnav n cykelsadel sykkelsittş m cykelsmattra (pappbit som fästs vid cykelhjulet så att ett smattrande ljud uppstår) 1. fråtåfil f; 2. fråtåsmell f cylinder 1. sylinder m; cysta (nydal.:) blaðer f dag dagen före da n firiað; dagen lång so laungg da n ir; dag och natt boð nǫt og dag; frampå dagen framǫ daem; föregående dag da n firiað; mitt på dagen a) mitt ǫ daem, b) ǫ ogest daem; om dagarna um dågǫ; över dagen yvyr da n daglönare jfr legofolk o. tillfällighetsarbetare dagofficer dagoffisir m dalablå dalblå dalgång 1. dalgaungg m

11 dallra daller dalta (klema) kliema dam 2. (i schack) drottningg f damfrisering damfrisiringg f damma damma av damb åv dammlucka Jfr skibord dammtrasa 1. dambslarv f; 2. (mer sv.:) dambtrasu f dansa dansa ut (julen) dans aut dansant dansisk danskväll danskweld m danslag danslag n danslek (ung.) saunggdans m danssko dansskuo m dansör dålig dansör, person som dansar dåligt (skämts.) stşyrsulltramper m dass 2. (lokalt:) fyra f; 3. (fr. sv.:) dass n data data (n) dataexpert dataekspert m dativ dativ m (äv. n) datorklocka datorklukk f datorkunnig datorkunnun datorspråk datorglam n debattera 1. dibattira; 2. (nydal.:) mjägel debattsida dibattsaið f debetsedel dibitsail m decennium i decennier i tiutals år deciliter 1. disiliter m; 2. dessi m decilitermått disilitermǫtt n decimeter 3. disi m degskrapa 3. diegstşyöv f dekal dikal m. Se äv. klisterlapp dekoration dekorasiuon m del för den delen fer an dieln; för min del fer menn diel delge (fr. sv.:) dieldşävå deltagande adj. (fr. sv.:) dieltagend deltidsjobb dieltiðsjobb n demontera demontira denar dinar m deponera diponira deprimerad (ung.:) wel under aisem desarmera disarmira dessbättre 2. dyöswilder dessförinnan 3. dar firi dessutom 4. (därtill) attrað diabas vittrande diabas rottnsker n diagram diagramm n dialog dialog m diffus (nydal.:) gliuor digital digital digitalkamera digitalkamir f diktstrof diktstrof m dilla (prata strunt) 1. jolla; 2. (mer sv.:) dilla dimmig 1. dumbun; 2. stimbun dinera (nydal.:) jät et kwells dingla hänga och dingla bjälla dinosaurie jfr jätteödla, skräcködla dis dis n discipel disippel m diskning 3. diskeri n diskpropp diskpropp (el. bara: propp) m diskriminering diskriminiringg f disposition disposisiuon m distans på distans ǫ distans distriktssköterska 1. distriktsstşyötesk f; 2. (vardagligt:) distrikta f dit dit bortåt dai ttertil; dit ned dai tter ni tter dithän dai tter dito dito dittills daitfram djup adj. se äv. tallrik dobb (t.ex. på fotbollssko) (nydal.:) brudd m dockhuvud dukkskoll m doktorandtjänst doktorandtşenst f dolk (med parerstång) jfr scoutkniv dolme dolme m domkraft duomkraft f domsöndag duomsundag m domän (fr. sv.:) domän m Domänverket Domänwertşeð n b.f. donera donir dopp 1. (t.ex. kaffe med dopp el. ett kort bad) dupp n doppsko duppskuo m dos (fr. sv.:) duos m dotterbolag duotterbuolag n dov dov dra dra bort (t.ex. om väder) drag brott; dra efter andan a) drågå eter weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa; dra i gång drag i gaungg; dra i väg (ge sig av) drag iweg; dra ned a) drag nið, b) tugå nið; dra sig före (om klocka) drag fram sig; dra sig undan drågå sig undǫ; dra till sig drag að sig; dra ut c) (en tand) drag yr dragas se dras

12 dragbil dragbil m dragdjur dragukrytyr n dragen draiðn (äv. draið) dragjärn dragienn n dragkedja dragtşäj f dragkälke 1. dragga f; 2. (med skidliknande medar) skaiðtşåk m dragplåster dragplåster n dragrep (t.ex. till kälke) tugu f dragspelsfabrik dragspilsfabrik n drakblod dråkåbluoð n drakguld (dold skatt) 1. guoðs 4 n; 2. (som söktes på midsommarnatten) missåmårsguoðs 5 n dramatik 1. dramatik m; 2. (dramatisk händelse) dramatisera dramatisira draperi Se äv. förhänge dras drågås. dras med drågås min dressera dressir drift drift f Dritränn Dritrenn driva driva in c) (inkassera) kreva; driva ut d) (ngt ur ngt) draiv autyr droppa droppa i a) drupå i, b) drupå in, c) dräp i droppflaska drupåflask f drumla (bära sig drumligt åt) drumbel drumlig drumblun. bära sig drumligt åt drumbel dryfta 1. akudir um; 2. (fr. sv.:) dryfta dråsa ned (fr. sv.:) drås nið dräkt drekt f dröjsmål (fr. sv.:) dröjsmǫl n drömma drömma om a) (t.ex. en person) dröma; b) (allm.) dröm um; c) (längta efter) dröm eter dubbelhaka dubbelaku f dubbelkoja dubbelkåj f dubbelkolla (fr. sv.:) dubbelkoll dubbelkonsonant dubbelkonsonant m dubbelteckna dubbelståvå dubbeltimme dubbeltaim m dugg inte ett (enda) dugg int iet ienda dugg duglighet dugligiet f 4 Kan äv. stavas guo ss 5 Kan äv. stavas missåmårsguo ss duka 1. (duka fram) duon fram; 2. (mer sv.:) duka duktig 9. (flink) ferm; 10. (framåt) katun. duktig (kapabel) att gå ärenden ärendsbörg dum dum i huvudet a) dumm i ovdę, b) minn för sig dumburk (tv) 1. dummburk el. dummbutt m; 5. bögellåð f dumhet 2. (fånighet) tolugiet f dumskalle 3. tolskoll m dunka dunka ned (slå ned) dunk nið dunkel (fr. sv.:) dunkel. Se äv. skum durk jfr båtbotten durkslag 1. (fr. sv.:) durkslag n; 2. (ofta bara:) sil m dussintals se dussinvis dussinvis dusinwis dymlingsborr dymbelbuori (yngre grundf.: -buorå) m dymlingsnavare dymbelnåvår m dymmelbössa (anordning med rör för tillverkning av dymlingar) dymbelbyss f dynamitgubbe dynamitgubb m dynamitpatron se dynamitgubbe dynamo dynamo m dyngglugg se gödsellucka dynglass dyndşlass n dynglucka se gödsellucka dypöl 5. (dyhål) döuol n dyrbarhet dyrbariet f dyrka (med dyrk) dyrka dyrtid dyrtið f dyvelsträck divelstrik n då 2. (modalt) c) a nų (äv: e nų); f) fel; g) (i så fall, under sådana omständigheter o.dyl.) sę dålig mycket dålig liuotdålin dåtid (fr. sv.:) dǫtið f. i dåtid i dǫtið där dit där dait so; där borta c) dar daite el. dan daite; där framme se framme; där någonstans dar noger däremot 1. (men å andra sidan) darimųot; 2. (mot det el. mot den) darmųot därhän dai tter dö 6. (om fisk, men äv. om människa) wend upp waitkwiðn död adj. 2. (om t.ex. buske) åvdä n död s. ta död på tag döð ǫ; till döds et döðs

13 döda 4. öð åv Dödsriket (fr. sv.:) Döðsritşeð n b.f. dödssynd döðssynd f döma döma ut a) kasir, b) dyöm aut döpa döpa om döp um dörrkarm döråkarm m dörrnyckel dörånytşyl m dörrvakt döråwakt m eda 3. (utbuktning på å med smal förbindelse med densamma) åbög m efterfrågad (fr. sv.:) etterfrågað efterkommande adj. (fr. sv.:) etterkumend efterlängtad etterlaingtað eftermiddag i eftermiddag etter midag; på eftermiddagen a) etter midag, b) um ettermida n; c) ǫ ettermidaem efterskrift etterskript f efterskänka stşaintş etter eftersläcka etterslettş eftersom 3. ettersos (äv. etersos) eftersommar 1. begann f (äv. n); eftervärld etterwärd f egendomlig 2. (fr. sv.:) iegenduomlin egentlig idşentlin egentligen edşentligen (mer älvd.: idşentligen, mer sv.: ejentligen) eggjärn i hyvel yvelienn n Egypten Edşyptn enhänt įeent eka vb 3. suorå mųota; 4. (skalla) skwella. Jfr genljuda ekande s. iekan n ekologi ekologi m ekonom ekonom m ekorrbo aikuonlåj f ekorrsvans aikuonrump f eld liten, pyrande eld a) jäldfais m, b) askfais m; slå eld slå jäld eldfast (fr. sv.:) jäldfast. eldfast form jäldfastform m eldkvast 1. jäldkwast m; 2. (nydal.:) jäldlaim m eldskyffel fösstykkel f eldsprutande jäldsprutend elev Se äv. discipel Elias Lias m elpanna elpann f elstolpe lysstuop m elvakaffe ellåvkaffi (äv. elvakaffi) n elvisp elwisp m elände Vilket elände! (ung.:) Ukað noð! eländig 1. wisäl; 2. (om t.ex. personer äv.:) wisälsklin emaljerad emalirað (mer sv.: emaljirað) emellan byarna emellan byum millǫ; grannarna emellan grannum millǫ emellertid 2. (fr. sv., ovanl.:) imellertið Emil Iemil en obest. art. m.m. en eller annan någär (yngre: non) eld enär enformig ienformun (äv. ienfuormun) engagera sig angasir sig enhet (avdelning) (fr. sv.:) ieniet f enhetlig (fr. sv.:) ienietlin enighet ienugiet f enkel enkelt (bekvämt) äv. a) snąrt að, b) snettelit enkelriktad 1. ienkelriktað; 2. (om person) įesmęgd ens adv. 5. iens dyö ens s. med ens b) rettnų ensamhet (vara) i ensamhet (wårå) fer sig siuov enstavig ienstavun entita (fr. sv.:) ientit f entréhall entréall m enträgen 2. ienträgen (äv. ienträ n) envis 2. sterrun; 3. (påträngande, ettrig, tjatig) tyördşävun. envis person c) starrdşietingg m; d) ienwisknaul m; e) (påträngade, ettrig, tjatig) tyördşävu f; envist, tjurigt barn nabaldungg m envåldshärskare (konstruerat:) įesumärr m epidemi 2. (nydal.:) rennsiuok f epilog (nydal.:) etterlakur f pl e-posta 2. (nydal.:) weðerpuost e-postkontakt e-puostkontakt m e-postprogram brievprogramm n e-posttjänst e-puosttşenst f erbjuda sig 2. luvå aut sig; 3. (fr. sv.:) erbiuoð sig Eriksdagen se ersmässa erinra sig 4. (dra sig till minnes) drag et minnes sig erodera erodera(s) bort (i sht i strandkant vid bakström; nydal.:) swarvas undǫ ersmässa iesmess f ertappa (komma på) kum ǫ

14 eskapad eskapað m estrad 2. (nydal.:) slaverjäll m ettrig jfr envis Europarådet Euruoparåðeð n b.f. Evertsbergsmål Bjärrkallmǫl n evighet i evighet i ievigiet evärdlig i evärdliga tider (i alla tider) i oll wärd examen eksam m exekution eksekusiuon m exempel till exempel a) fer eksempel el. sos eksempel el. (mer sv.:) til eksempel exfru, exhustru (fr. sv.:) eksfru f existens eksistens m experiment ekspriment n expertis ekspertis m exploatera ekspluatira (mer sv.: eksploatira) export eksport m Expressen (tidningen) Ekspressn m b.f. extra extra large (XL) ekstrastur extrem ekstrem fabrikant fabrikant m fabriksgolv fabriksguov n fabriksområde fabriksumråð n Facebook 1. fäjsbuotşę f b.f.; 2. (skämts.:) kråi ssbuotşę f b.f.; 3. (d:o) fasuligbuotşę f b.f. facit fasit n fackavgift, fackföreningsavgift fakkavdşift f fackord fakkuord n fackspråk fakkspråk n fackterm 1. fakkterm m; 2. fakkuord n fadermördare faðermörder m fadder (kvinnlig) gumma f faderssida faðersaið f fadervår se Herrens bön fagott fagott m fall i vilket fall som helst uonde ur falla falla ifrån (avlida) a) foll undǫ, b) foll frǫ; falla ihop råså iuop falla omkull d) blät nið sig; falla sig foll sig fallfärdig (ranglig) riglun falsk falsk Falu gruva Falugruvą f b.f. famn 3. (ss. vedmått, ca 5 ½ m 3 ) stavruom (lokalt: ståðåruom) n. ta ngt i famn tågå noð i fammen (mer sv.: i famn) fan (Fan) 2. (omskrivande:) gruovin. Se äv. Djävulen, fanken, fasiken, jäklar, den Onde, tusan fan anamma! fa n anamma!; fan också! c) pokker og! leva fan livå fa n; se på fan! sjǫ på fa n! faner fanir n fantomsmärta 1. (fr. sv.:) fantomsmert f; 2. fantomsår n; 3. fantomswaiðan n fara s. vara fara värt wårå fieglit fara vb fara i väg a) far iweg, b) far stað; fara upp ( öppnas ; stiga upp hastigt ) far upp; fara åstad far stað farbror 3. (fasters man) a) fastermann m, b) tyttmann m, c) tyttkall m farfarsfar 1. fafares faðer m; 2. (mer sv.:) fafarsfar farstudörr fösstövsdörer f pl fart där är det full fart a) (snarast fr. sv.:) dar ir eð full fart, b) (ung.:) dar ir eð fartn kanenda, c) (ung.:) dar sit eð it fast itşä farthinder se vägbula fartvind (fr. sv.:) fartwind m fas (fr. sv.:) fas m fasen t.ex. hur fasen ur fasn fason 3. (fasoner, olämpligt beteende) drygder pl. i alla fasoner (i alla former) i ollum fasuonum fast adj. fast mark a) skerpa f, b) skarpbokk m. Se äv. mark fastlåst fastlęst fatabur fatabur m fattigbössa 1. (offerstock) Lasarus m; 2. (mer sv.:) fattigbyss f fattigmanskost fattigjätå n fel adv. ha fel åvå tuokut; slå fel slå fil felskrivning filskrievningg f femkort (ett kortspel) femkuort fenicisk, fenikisk fenisisk festlokal festlukal m fettpärla (i sht på vätskeyta) flotstienn f fickflaska fikkflask f fickur fikkur n fiffig knysun fikonträd fiktrai n fila fila filmsnutt filmsnutt m

15 filmstjärna filmstienn f fin fin (ffa. fint klädd) på ett fjantigt, larvigt el. högfärdigt sätt fjåksfin; fint klädd a) įekum, b) įekum i kläðum; det fina finað; göra sig fin d) dşärå sig fin; e) (göra sig i ordning) fnuså sig final vara i finalen wårå upi finalem finbyxor (helgdagsbyxor) messbruok f sg fingeravtryck finggeravtrykk el. finggeravtryttş n finkan (arresten; fängelset) finką f b.f. finkläder 3. (helgdagskläder) messklauter m finkostym 2. (helgdagskostym) messkostym m Finnmarksbor 5. (d:o) Gamtfiskraiserer m pl Finnmarksmål (dialekt i Älvdalens s.k. Finmark) Finnmarksmǫl n finrock (fin rock) finrukk m finurlig 4. knysun fiol spela fiol spilå ǫ filun firande s. 1. firan n; 2. firend n fiskekniv fistşknaiv m fiskeväska (av tyg) fistşkupp m fiskfjällare (ss. redskap) iemskrapu f fiskfälla se katsa fiskrester fisklievur f pl fisksoppa 2. (fiskspad) fisksuoð n fixa fixa till (fr. sv.:) fiks til fjant (fjanteri) 1. fjant n; 2. fjanteri n fjanteri fjanteri n fjällmassiv (fr. sv.:) fjällmassiv n fjällsemester fjällsimester m fjällvecka fjällwiku f fjärd (fr. sv.:) fjärd m fladdra fladdra iväg flaðer åv flaga 3. flasu f flagig (full av flagor; som flagnar) flagun flamingo flaminggo (äv. flaminggu) m flamma vb flamma upp fluså til flanellnattlinne (fr. sv.:) flanellnattlinn n flat se äv. tallrik flatsida flatsaið f flatslipad (om egg) flåslipað flest mjäst. de flesta a) (ej allm.) fliestär; b) (skrivs ofta om, t.ex.:) (nästan alla) mjäst oller, c) (största delen) styöst dieln flexibel fleksibel flicka odåga till flicka kullsåp f; vuxen flicka sturkull f flickstackare se flickunge flink 3. (rask) ferm flockar se flockor flockor (i mjölk, i sht efter kalvning) wingglur f pl flodhäst fluoðest m Floj Flåj flottarbas flotärbas m flumma (fr. sv.:) flumma flyga flyga färdigt fliuog frǫ sig flygel flygel m flygning flygningg (mer älvd. borde vara: fliuogningg) f flygplan 3. (skämts.) plåtkråk f flygvapen flygwapen n flyktig (om ngt som försvinner fort) fly tt flyta flyta bort fliuot brott; flyta ihop fliuot iuop; flyta på fliuot ǫ flytta flytta bort (ngt) flytt åv; flytta ihop a) (intr.) flytt i lag; b) (trans.) flytt iuop flyttlass 2. (i sht till o. från fäboden) bufyörslass n flyttning till el. från fäbod 1. bufyörningg f; 2. bufyörsrįes f flåsa 3. (flämta) påisa fläck ur fläcken b) åv flettşem flänga flänga i väg d) fekt åv fläsk salt fläsk soltaðflesk n fläskfilé fleskfilé m fläskläpp flesklepp m fläta flätad korg flietaðkorg m fnatt få fnatt (fr. sv.:) fǫ fnatt fnissa 1. fniså; 2. tiså fnysning (kort) gnyktningg f foajé (nydal.:) fösstöv n foderbod 1. stillbuð f; 2. ųollbuð f; 3. (för förvaring av foderlav) muosåbuð f 4. (med tre väggar, byggd mot t.ex. lada) mjǫbuð f; foderbrist fuoðerlos(a) f foderhäck för kalv(ar) kåviet f fodral 6. ölster n fogsvans swans m folkilsken fuoksjälåk (äv.: fuokjälåk) folkskara fuoksskari m folkslag fuokslag n folkstorm fuokstorm m folktandvård folktandwård m

16 Folkvagn (Volkswagen-bil) Folkwaungen m forbonde fuorbuond m forkarl Se äv. forbonde form 3. (av trä, för hatt el. hätta) ettstabb m formatera formatira formulering formuliringg (äv. fuormuliringg) f fornfynd fornfynd n forskarutbildning fuoskerautbildningg f fort för fort uvstrai tt; så fort (så snart som) a) so fuort, b) se under snart fortkörare fuorttşörer m fortleva (fr. sv.:) fuortlivå fortsättning god fortsättning! guoð fuortsettningg!; i fortsättningen (hädanefter) järeter fortsättningsskola fuortsettninggsskaul m fot byta fot (byta åsikt) flytt sig i bietn; få (ngn) på fötter fǫ upp (non) ǫ fuotą fotblad fuotblað n fotboja 1. (fotjärn) fuotienn n; 2. Se fängsel fotboll fuotboll (lokalt: fuotbold) m fotbollsträning fuotbollstreningg f fotografera fotografera av puotrett åv fotografi 1. fotografi (lokalt äv. futugrafi) n fotskrapa fuotskrapu f fotsula jfr fotblad fotsvamp 1. fuotsopp m; 2. fuotswamp m fotvandra (fr. sv.:) fuotwander fotvård fuotwård m fragment fragment n frakta frakta bort frakt iweg fram fram där (där förbi) darfram; fram till a) framað o. fram að, b) daitað o. dait að framben 2. (framskånk) framskaunk f framdeles Jfr framledes, framöver framför 4. (fr. sv.:) framfer framkälke 2. (mer sv.:) framtşåk m framledes (fr. sv.:) framlieðes. Jfr framdeles, framöver framme där framme, b) framter dar frampå prep. frampå dagen framǫ daem; frampå kvällen a) framǫ kweldn, b) framað kweldem framruta framrut f framslå se under slå framsteg göra framsteg (snarast fr. sv.:) dşärå framstię framstående (fr. sv.:) framståend framstöt (fr. sv.:) framstöt m framsynt framsynt framtid i framtiden framter wärdn framtill 5. (ofta ngt obestämt) framtertil framåt adj. 3. katun; 4. börg framåt adv., prep. framåt kvällen b) framwið kweldn; framåt morgonen framter að mę nnem framända framend m fransyska fransyska f frid frid! (hälsning, i sht i frikyrkliga sammanhang) frið!; frid och fröjd frið og fröjð; hur i hela friden ur i friðn sig; vad i fridens namn, vad i hela friden a) wen i friðns fjåks, b) wen i friðns fruktan, c) wen i friðns fösstöv; vad (hur, vem) i fridens dagar wen (ur, ukin) i friðns dagar (el. dågå); var i hela friden war i friðn sig fridag (ledig dag) fridag m frigöras (om kemiska ämnen) fridşärå sig friluftsområde friluftsumråð n frisk 3. (inte sjuk) i årdningg frispel frispil n frispråkig 1. framtalun; 2. (fr. sv.:) frispråkun fristående friståend frivillig (fr. sv.:) friwillun (äv. friwillin) frukostbord frukuostbuord n fruktansvärd (fr. sv.:) fruktanswerd fruktsam (fr. sv.:) fruktsam fruktskål fruktskål f frysa frysa av sig (förfrysa) fräð åv sig; frysa ihop friuos iuop; frysa in (t.ex. en matvara) a) friuos in; b) työlå el. työlå in; frysa ned a) friuos nið, b) työlå nið; frysa sönder työlå sund fryslort (frusen person) fruslurt m fråga fråga ut spyr aut frågande s. spyran n frågedel frågdiel m fråntagen 1. frǫtaiðn (äv. frǫtaið); 2. åvtaiðn (äv. åvtaið)

17 fräsa fräsa förbi fręs febi; fräsa till fręs til fräscha upp fesk upp frö 2. friekuonn n frösådd, frösättning friesettningg f fukt fukt f full full i sjutton c) full i rakkdritį; fullt upp fullt upp fullmakt fullmakt f fullskriven fullskrievað fullständig fullstendun fullärd fullärd fumlig 6. nuvlun; 7. (inte händig) ųony övin funderare ta sig en funderare tågå sig ien fundirer fundering 2. auttaintşningg f funka (fr. sv.:) funka funnen funn n funtad (fr. sv.:) funtað fy 3. (vid ngt eländigt) snǫðligiet!. fy fan! a) fy fa n!, b) twi fa n! fylla vb 2. (t.ex. bärkorg) iemt i; 3. (d:o) finn i. fylla på a) fyll ǫ; b) (komplettera) fyll etter fyllig fyllun fyndighet fyndugiet f fyratiden i fyratiden i fyratiðn fyrbent fyrfuotað fyrtiotalet på fyrtiotalet ǫ fyrtitalį fysik fysik m få adj. bara några få a) bar nogrer, b) bar nogrer iender få få bort c) fǫ brott; få för sig a) fǫ för sig; b) (ngn får för sig) eð kumb að nogum; få hand om fǫ um and sig; (lyckas) få hit napp jųot; få i väg fǫ iweg; få klart för sig fǫ klart för sig; få se om fomm sjǫ um ; få till a) fǫ til; b) slaindş til; få ur sig a) fǫ yr sig, b) ev yr sig; få ut a) fǫ aut; b) (få ur) fǫ autyr fågelbok fugelbuok f fågelbär fugelber n fågelskit fugeldrit n fågelspillning se föreg. fågelträck se feågelskit fåkunnig fåkunnun fånga fånga upp faungg upp fångstgrop (för älg) brindgruop f fånighet tolugiet f fårkrubba takkiet f fårskalle (äv. om folk) takkskoll m fårskälla takkstşäll f fårspillning takkdrit n fårsvans 1. takkskati (yngre grundf.: takkskåtå) m; 2. takkrump f; 2. (åld.:) takkali (yngre grundf.: takkålå) m fårtalg takkįster n fåtal ett fåtal (fr. sv.:) iett fåtal fäbod till fäboden a) et buðer; b) (upp till) upi buðär; c) (fram till) að buðum fäbodfolk 1. buðfuok n; 2. buðkaller m pl fäbodlag buðlag n fäbodmora 1. (kvinna som skötte arbetet i fäboden, men ej vallade) buðmųor f; 2. (gift kvinna som skötte arbetet i fäboden) buðkelingg f fäbodväg 2. buðweg m fäfot för fäfot fer fäfuot fägring (fr. sv.:) fägringg f fähussvale se ladugårdssvale fälla s. 1. folla f; 2. (yngre:) fella f fängelse faindşels (äv.: fainggels) n. Se äv. finkan färde vara å färde wårå ǫ ferde. Jfr i faggorna färdiggjord (snarast fr. sv.:) ferduggard färdigmålad ferdugmǫlað färdskrin (matsäcksskrin) 1. ferdspann m; 2. ferdskrin n färdstall (avsett för resandes hästar) ferdstoll m färgad (om person med mörk hudfärg) fergað färgblind fergblind färglåda ferglåð f färs (fr. sv.:) fess m. Jfr köttfärs fässing fessaingg f fästing festingg m 2 föda föda (barn) krippdşärå födelsedagsvers (svenskpåverkat:) fyöðelsedagswess m födelseår 1. fyöðelsår n; 2. årtal n födslosmärtor, födslovåndor Jfr värkar fönsterbräda glasbräð n (äv. f). fönsterglas (fr. sv.:) fönsterglas n fönsterhake 1. (oftast:) atşi (yngre grundf.: åkå) m; 2. glasatşi (yngre grundf.: -åkå) m;

18 3. (fr. sv.:) fönsteratşi (resp. -åkå) m för II. prep. för att b) (med avsikten att) og, c) (d:o) fer tä föra föra över fyör yvyr förbannad 4. (jättearg) sturjälåk förbannelse febannels f förbaskade 2. (fr. sv.:) febaskaðe förbereda förbereda sig förbirieð sig förbi där förbi a) darum; b) (fram där) darfram; ned(ströms) förbi autum. det är förbi eð ar werið og ferið förblindad feblindað förbättring 1. bettringg f; 2. (mer sv.:) febettringg f fördela fördela om fediel um fördjupa fördjupa sig i (fr. sv.:) fediuop sig i fördjupning 1. (i marken) ; 2. (t.ex. i en sten) lägd f fördubbla dubbel upp fördämning 2. (mer sv.:) fedemmningg f fördärv federv n fördärvad federvað före s. bra före (när det går lätt att köra) littfyört; tungt (skid)före tunggfyör n; uselt före dritfyör n förebåda buoðå föregående föregående dag da n firiað föreningsbidrag ferieninggsbidrag n förenklas 1. ferienklas; 2. (ofta hellre:) werd ferienklað föreskrift (fr. sv.:) föreskript f förespråka föruord förestånderska förestondesk f företagare (fr. sv.:) företager m förfinad (fr. sv.:) fefinað förfluten förfluten tid jfr dåtid förflyta 4. fårå; 5. go febi förfrysa se äv. frysa av sig förfärligt adv. 1. uvliuo tt; 2. (väldigt) gruopli, t.ex. inte så förfärligt int so gruopli förgapa sig i fesjǫ sig ǫ förgätmigej 1. (fr. sv.:) fedşätmigäj m; 2. (förslag:) glemm-it-åv-mig-bljomm m förhand på förhand Se äv. i förväg förhandsbeställning förandsbistellningg f förhinder 2. ferinder n förhållningsregel (fr. sv.:) feroldninggsriegel m förhänge (sängförhänge) fuorlåt (äv. förlåt) m förhöra 1. är ǫ; 2. (fråga ut) spyr aut; 3. (fr. sv.:) feröra förkorta 3. (fr. sv.:) fekorta förkyld förkyld (snuvig) person snorkrakk m förkylningstid fetşylninggstið f förleda 1. lur til; 2. narr til förlora ; 6. mista. gå förlorad (försvinna) tappas brott förlorande (det att förlora, förlust) sidiran n förlust 2. (förlorande) sidiran n förlåt se förhänge förläggare felegger m förlänga 2. (fr. sv.:) felaindşa förlängning (snarast fr. sv.:) felaindşningg f förläst felesin förman 3. (chef, bas; lokalt:) öspe m förmer (snarast fr. sv.:) förmįer förmiddag på förmiddagen a) ǫ firimidaem, b) um firimida n förmyndare femynder el. förmynder m förmå förmå att komma hit napp jųot förmåga över förmåga yvyr fermǫgų förmörka femörka förneka 2. go frǫ förnuftig 1. witun; 2. (mer sv.:) fenuftun förolyckas umkumås förolämpande, förolämpning eksningg f förord föruord (äv. firiuord) n förorda föruord förorsaka Jfr vålla förpläga förplägad plegåð förrförra förrförra veckan a) förwikų f b.f.; b) (för två veckor sedan) fer twär wikur sę förrådsbod 1. baur n; 2. (på stolpar) stuopbaur n församla fesambel förse sig med 1. (trol. fr. sv.) fesjǫ sig min; 2. (plocka åt sig) iemt að sig försening fesieningg f förskjutet (i tiden) feskuotið förskolebarn förskaulkripp m förskolegrupp förskaulgrupp m förskoleklass förskaulklass m förskollärare 2. (kvinnlig) förskaullärinn f

19 förskonad (fr. sv.:) feskuonað förskräckligt 6. (alldeles väldigt) ųoguoskli förskärare (fr. sv.:) förstşärer m förslöad (fr. sv.:) feslöað förslösa 2. stşytter brott försommar 1. (försommaren) ovelę f b.f.; 2. försåmår m. på försommaren a) ǫ försumbrem, b) um ovelę; c) (förliden försommar) i ovles först först av allt fuost åv ollu förströ sig se roa sig förstugudörr fösstövsdörer f pl förstutrapp(a) barfriðstrampur f pl förstärkningsord festerkninggsuord (rimligen äv. festertşninggsuord) n förstörelse festörels f (äv. m) försvaga feswaga försvar ta i försvar tågå i feswar försvinna 4. (gå förlorad) tappas brott Försäkringskassan (ofta:) Siuokkassą f b.f. försändelse 2. stşikkningg f försörjning (sätt att försörja sig) fuola f förta sig 3. feslait sig förtak 3. (över förstubro) framtak n förtala 3. (tala illa om) dşär nið förtunna (fr. sv.:) fetunna förtvivlan (fr sv.:) fetwivlan f förtydliga fetyðlig förundras 1. ferundras; 2. ferunder sig förutom 3. (utöver) attrað förutsäga spå förvandling fewandlingg f förvara 1. fewårå; 2. åisa förvissa sig om fewiss sig um förvränga (fr. sv.:) fewraindşa förvuxen (fr. sv.:) fewekst förvåna förvåna sig över fewon sig yvyr förvånad mkt förvånad a) sturfewonað, b) liuotfewonað förväntansfull 3. winsklin (jfr winas) förvärva fǫ að sig förväxt se förvuxen föräldrahem (fr. sv.:) fuoreldraiem n förändra ferender fösa fösa undan fy ös undǫ gagnlös fåfaingg gala 3. (om göken, lokalt:) ruopa galen galen i (tokig i) tuokun eter Galileen Galilia galosch 2. (skämts.:) glimåludd f gammal för gammal uvgåmål gammelfar (mer el. mindre skämtsamt om företrädesvis bekant gammal man) gamtgufar m gammelfarfar gambelfafar m gammelfarmor gambelfamun f gammelmor gambelmun f gammelmorfar gambelmųofar m gammelmormor gambelmumun f gammelstuga gamtstugu f gapa 3. (t.ex. om hål) gåpå upp. Vad gapar du om? Wen gäpär du auti? gapskratta 4. liuotgręsas gard gard m gardering gardiringg f gardin gardin n (äv. f) gardintyg gardinstyg n gasa gasa på (ta i) gas ǫ gaskammare gaskamar m gaslykta gaslykt f gasmask gasmask m gatuadress gatuadress m ge ge igen (hämnas) buot att; ge sig av h) (så sakteliga) sikk åv, i) (d:o) sigå åv; ge sig in på dşävå sig in ǫ; ge sig i väg a) (laga sig i väg) lågå sig el. lågå sig iweg el. lågå sig åv; ge sig på a) dşävå sig ǫ, b) fassn ǫ; ge vika dşäv etter gebit (fr. sv.:) gebit n. Se hellre område gegga vb gegga ihop, gegga till (åstadkomma en gegga el. geggig anrättning) kwakk til gelé 2. daller n; 3. stşelé el. dşilé m (äv. n). Jfr äv. vinbärsgelé gemen (enkel, simpel, vanlig) dşimien genant 3. sinirlin; 4. sinant general dşeneral m generande sinirend generös 3. (givmild) dşävmild genljuda 5. suorå mųota. Jfr eka genomborrad gainumbuoråð genomdriva se driva igenom genomfartsväg (fr. sv.:) gainumfartsweg m genomfryst gainumtyölåð genomförbar (fr. sv.:) gainumfyörbar genomgång gainumgaungg m genomresa gainumrįes f genomsöka se söka igenom

20 gentleman (fr. sv.:) dşentlemann m gestikulerande s. afekteri n gethus dşietfjǫs n gettjuder dşiettyöðer n gift adj. gift folk dşiptaðfuok n gifta gifta bort dşipt brott; gifta om sig dşipt um sig; gifta sig a) dşipt sig, b) (ovanl.:) dşiptas giljotin (nydal.:) slåtermasin m gjuse diuose m glas (ett) glas saft (iett) saftglas n glasberget hamna på glasberget kumå ǫ gamtkullkartų glasera glasir (äv.: glasira) glasmästare glasmįester m glasplåt (fotografisk) glasplåt m glassbil glassbil m glasskål glasskål f glasögonfodral glasogfudral n glatt 2. al glesna 2. (om moln) gliså upp sig glidflygplan gliðflygplan n glimt (fr. sv.:) glimt m glittedr glitter n gloende s. böglan n glufsa glufsa i sig a) glup i sig; b) (mer sv.:) glufs i sig glädja sig 2. (i sht vid förväntan) gleð upp sig glädjas gleðas. Se äv. glädja sig glädjebud (fr. sv.:) gleðbuoð n glädjefull (glädjerik) (snarast fr. sv.:) glaðelin glänsande (fr. sv.:) glensend glänta s. 2. (långsträckt) lysa f glödhög 2. (glödhärd) glyöðärd m glögg glögg m glömska 2. (dåligt minne) jomugiet f gnabbas 3. tekås gnatig gnatig person se tjatmåns god 2. (välsmakande äv.) c) (i sht för djur) guoðät. på god väg ǫ guoð weg godhet 2. guoðska f godis 3. karamell n. Se äv. godsaker, sötsaker godmiddag gumidag godo i godo i guoðu; till godo et guoðer godtycklig (fr. sv.:) guoðtykklin golfbana 1. golfban f; 2. (nydal.:) dşärulosgerd n golfklubba golfklubb f golvvärme guovwerm m gona sig guon sig gosse 2. (åld.:) guorre m gott gott och väl (utan problem) guoðeligen; (ha det) gott ställt a) (wårå) kråind, b) (fr. sv.:) (åvå eð) guott stellt; inte så gott se inte så lätt ; så gott de kan best dier dugå; så gott det går so guott eð gor grad stiga i graderna staig i graðum gradvis (fr. sv.:) graðwis grammofonskiva grammufuonstşiv f gran frodig gran froðgron f; liten gran a) b) (liten, buskig gran el. grantopp, anv. bl.a. för att täppa till gödselglugg med) gluggturv m; hög, smal gran (med klent kvistverk) slaunggergron f granbarr (om enskilt barr) grǫbårnǫl f grand lite grand ( lite grann ) nogrand (kan äv. stavas noðgrand) grangren grǫkwist m granngård (i) den närmaste granngården daitomin grannlåt 3. (bjäfs) bjäll n granstubbe grǫstungen m grantimmer grǫtimber n grantopp Se äv. under gran gratisexemplar gratiseksemplar n gravid 9. krippdiger gravvård gravwård m gravöl gravöl n gregoriansk grigoriansk grenvarv kwistwarv n grepp 2. grip n. få (ngt) grepp om fǫ noð grip ǫ grimasera 3. (mer sv.:) grimasira grindkrok grindkruok m grinolle, grinunge se under grinig grisho graisuo m griskulting 3. graiskuott m grismat 2. graismat m gro grovarbeta gruovarbiet grovsalt bit av grovsalt solttann f grovsko gruovskuo m grovsorterad gruovsortirað grubbla 1. grumbel; 2. (fr. sv.:) grubbel grunna 1. fundir; 2. (fr. sv.:) grunna.