Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010 RÄTTELSER

Transkript

1 Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010 Jag tar tacksamt emot alla tips på rättelser och tillägg. Hör av er, gärna per e-post till: RÄTTELSER s. 17, not 7: Den är [ska vara:] Den bestämda formen kullų är s. 21: ansiktsbehandling kråiseð [hellre:] kråi sseð s. 41: cirrusmoln [utgår; jfr moln] s. 45: dra dra på trissor! drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! s. 46: (dra) dra åt skogen drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę! s. 47: du nu lell [ska vara:] nų lell s. 66: förmåga 2. femǫg f [ska vara:] femǫga f s. 89: hässjningg [ska vara:] hässjning s. 102: kli 1. såðer m pl [ska vara:] f pl s. 122: lust ha lust att c) ugfeldas (äv. ugfellas) [ska vara:] ugfellas (äv. ugfeldas) s. 122: lymmel undsfott m [ska vara:] undsfått m s. 124: längta längta efter c) (önska sig, vilja ha) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 126: magbesvär, ha wårå ųolågåð i mågåm el. wi kiðim [ska vara:] i kwiðim s. 130: miljöparti (nydal.:) umbårparti [ska vara:] umbårsparti s. 132: moln (stratocumulus) [ska vara:] (stratocumulus cumulogenitus) ; [tillägges:] makrillmoln (cirrocumulus) bukktåg m s. 132: morgontidig bitaðsklin [ska vara:] bitaiðsklin s. 135: müsli 3. (d:o) såðer m pl [ska vara:] f pl s. 137: nasare naser [ska vara:] nąser s. 157: rackarunge 2. undsfott m [ska vara:] undsfått m s. 167: sammanhållningg [ska vara:] sammanhållning s. 171: sjutton sjutton också! (ung.:) drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! s. 182: smultronblomma (lokalt:) snubersbljomm [ska vara:] snubersblyömm s. 191: spöka spöka ut sig [tillägges:] c) skap aut sig s. 196: studiecirkel studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel s. 211: tjära s. työr n [ska vara:] työr f s. 229: vilja vilja ha b) (önska sig, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 232: vy vidga vyerna fǫ nyogur [ska vara:] fǫ nyogų s. 241: önska önska sig (vilja ha, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas s. 241: öronvax ärntyör ( ) n [ska vara:] f (äv. n) s. 245: agermasin havremskin [ska vara:] havremaskin s. 249: andduksskåp -ed [ska vara:] -eð s. 252: attrum + dat. [ska vara:] + ack. s. 256: 2 bak (batşim) [ska vara:] (batşem) s. 262: bitaðsklin [ska vara:] bitaiðsklin s. 271: bukktåg cirrusmoln [ska vara:] makrillmoln (cirrocumulus; eg. bocktalg ) s. 276: danę dan dait tter [ska vara:] dan dai tter s. 281: drågå drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! [dra ðǫ ę`nnda] s. 281: drågå drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę!

2 s. 287: [tillägges:] elend : elend unggrun uthungrad, uthungrig s. 294: femǫg -ą f 1 [ska vara:] femǫga f 1 s. 302: [tillägges:] flåså fläsär fläsäð flåsåð skala s. 323: iemmen [ ] s. = (iemnam) iemner plattlummer (jämna); jämn mark [ska utgöra ett eget uppslagsord:] 2 iemmen [įe`mmęn] iemną f 1 jämn mark s. 314: gnitåskaur luss-skur [ska vara:] lus-skur s. 342: 1 kolla koller kollte kollt [ska vara:] kolla koller kollde kollt s. 356: lell : nu lell [ska vara:] nų lell s. 357: lieska [hellre:] lieðska. Jfr s. 50: elak ovan s. 357: lieskas [hellre:] lieðskas. Jfr s. 50: elak ovan s. 379: naser [ska vara:] nąser s. 401: rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok s. 408: ryökta ryökt kråiseð [hellre:] ryökt kråi sseð s. 417: 1 sju s. [hellre:] sju nn el. sjunn (sju mm el. sjumm) sjuer s. 432: sniųoslask -slatstşeð [ska vara:] -slastşeð s. 432: snubersbljomm [snu"bes-blĭǫmm] [ska vara:] snubersblyömm [snu"bes-bly ömm] s. 436: spinna spið spann spuonneð [ska vara:] spunneð s. 442: strä s. strä tt (strenę) [ska vara:] (stränę) s. 445: studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel s. 458: tep att tept att tept att [ska vara:] teppt att teppt att s. 458: tep upp tept upp tept upp [ska vara:] teppt upp teppt upp s. 461: tiuona vb 1 [ska vara:] tiuoner tiuonde tiuont s. 475: työlågedd valkmoln (stratocumulus) [ska vara:] ett slags valkmoln (stratocumulus cumulogenitus) s. 475: työr -eð (-į) [ska vara:] työr -ę (- n) s. 476: ugfeldas [u"g-felldas] ugfeldes [ska vara:] ugfellas [u"g-fellas] ugfelles s. 477: umbårparti [ska vara:] umbårsparti s. 478: undsfott [ų nns-fott] [ska vara:] undsfått [ų nns-fått] s. 480: ųofewart [ųo"-fewart] oförmodat [tillägges:] oförhappandes s. 489: watşin pl: wakkner [ska vara:] wakner [wa"kner] s. 501: ymsta ss [ska vara:] ymssta ss s. 507: ärntyör -eð (-į) [ska hellre vara:] ärntyör -ę (- n)

3 KOMPLETTERINGAR I nedanstående lista ges tillkommande information om uppslagsorden. Det kan röra sig om alternativa grundformer, hänvisningar till gråspråksordlistan, alternativa stavningar, uppgifter om uttal eller andra smärre justeringar. Den tillagda (eller justerade) informationen är markerad med grön färg. Listan är under uppbyggnad. s. 25: badstuga baðstugu (äldre grundf.: baðstugå) f s. 25: bakgata bakgatu (äldre grundf.: bakgåtå) f s. 25: baklucka bakluku (äldre grundf.: baklukå) f s. 31: bilaga bilagu (äldre grundf.: bilågå) f s. 33: bläs blesu (äldre grundf.: bleså) f s. 38: brödkaka 2. asskaku (äldre grundf.: asskåkå) f s. 49: eda 1. iðu (äldre grundf.: iðå) f; 2. bakiðu (äldre grundf.: bakiðå) f s. 49: eftersommar 1. begann f (äv. n) s. 50: elak lieska [stavas hellre:] lieðska Stavningen lieska kan väl försvaras, men lieðska visar bättre hur ordet är bildat. s. 50: elakhet lieska [stavas hellre:] lieðska, se elak s. 50: elaking lieska [stavas hellre:] lieðska, se elak s. 50: eljusspår 3. lyslinu (äldre grundf.: lyslinå) f s. 57: fluga flugu (äldre grundf.: flugå) f s. 75: gräs 3. taðu (äldre grundf.: tåðå) f s. 76: gulsparv 1. grǫtyölu f [hellre:] grǫtşyölu f (grǫtyölu är en variant med lokal begränsning) s. 79: haka s. aku (äldre grundf.: åkå) f s. 81: hebreiska juska [tydligare stavning:] juðska) f s. 86: hussvala 1. aussalu (äldre grundf.: aussålå) f; 2. tettşsalu (äldre grundf.: tettşsålå) f s. 94: isflak aisflaku (äldre grundf.: aisflåkå) f s. 98: kaka kaku (äldre grundf.: kåkå) f s. 99: kalva (äv. om säck o.dyl.) littn s. 109: kraftledningsgata lyslinu (äldre grundf.: lyslinå) f s. 115: lada laðu (äldre grundf.: låðå) f s. 117: lega 2. busu (äldre grundf.: buså) f s. 118: liggplats 2. busu (äldre grundf.: buså) f s. 122: lystenhet 1. lystniet [borde hellre stavas:] lyst niet; 2. tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs niet s. 127: mara maru (äldre grundf.: mårå) f s. 127: mardröm 2. maru (äldre grundf.: mårå) f s. 130: midsommarblomster missåmåsbljomm [stavas hellre:] missåmårsbljomm s. 133: motell (nydal.:) akustugu (äldre grundf.: akustugå) f s. 142: näverlur basu (äldre grundf.: båså) f s. 143: ok 2. silå [bör här hellre vara:] sili s. 157: raka s. (verktyg) 1. karu (äldre grundf.: kårå) f; 2. raku (äldre grundf.: råkå) f s. 158: raststuga (vilstuga) akustugu (äldre grundf.: akustugå) f s. 159: rep 4. tugu (äldre grundf.: tugå) f s. 163: ryggsäck 3. maru (äldre grundf.: mårå) f s. 164: rädd 2. (i sht mörkrädd o. för övernaturliga ting) räðn s. 166: saga sagu (äldre grundf.: sågå) f s. 172: skata 2. skatu (äldre grundf.: skåtå) f s. 177: skummjölk 1. rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok s. 179: slaga slagu (äldre grundf.: slågå) f

4 s. 183: smörblomma missåmåstupp [bör här skrivas:] missåmårstupp s. 185: snytbagge barkgravu (äldre grundf.: barkgråvå) f s. 186: snöskovel, snöskyffel sniųoreku (äldre grundf.: sniųorekå) f s. 199: svala salu (äldre grundf.: sålå) f s. 203: säng 5. (d:o) busu (äldre grundf.: buså) f s. 208: till till och med til og min [bör, åtminstone som betonat, hellre stavas:] til og minn (eller tilogminn) s. 212: trana tranu (äldre grundf.: trånå) f s. 212: trasa 2. trasu (äldre grundf.: tråså) f s. 214: trollslända pillermaru el. bara maru (äldre grundf.: (piller)mårå) f s. 214: trut (mun) s. 221: upplaga upplagu (äldre grundf.: upplågå ) s. 227: vecka wiku (äldre grundf.: wikå) f s. 237: åkomma 1. akum f (äv. n) s. 246: aisflåkå äldre grundf. t. aisflaku s. 247: akustugå äldre grundf. t. akustugu s. 247: ali Se äv. Alin o. Alir i gråspråksordlistan s. 251: asskåkå äldre grundf. t. asskaku s. 253: aussålå äldre grundf. t. aussalu s. 255: 2 auv Se äv. gråspråksordlistan s. 256: baðstugå äldre grundf. t. baðstugu s. 256: bakgåtå äldre grundf. t. bakgatu s. 256: bakiðå äldre grundf. t. bakiðu s. 256: baklukå äldre grundf. t. bakluku s. 257: barkgråvå äldre grundf. t. barkgravu s. 258: bend, i Se äv. gråspråksordlistan s. 260: biesska [stavas hellre:] bieska Stavning med ss kan väl försvaras, men här har efter viss tvekan valts stavning med ett s. s. 260: bigripa [ ] bigrip(er) bigripte bigript el. vb 1 s. 261: bilågå äldre grundf. t. bilagu s. 264: 2 bleså äldre grundf. t. blesu s. 266: 1 bläta vb Se äv. gråspråksordlistan s. 271: buofink [buo"-fįŋŋk] s. 273: buså äldre grundf. t. busu s. 273: byla s. Se äv. gråspråksordlistan s. 274: båså äldre grundf. t. basu s. 275: bögelbräð Se äv. gråspråksordlistan s. 275: dagsrįes [da gs-rįes] o. [da"gs-rįes] s. 278: dinggel Se äv. gråspråksordlistan s. 280: drag s. Se äv. gråspråksordlistan s. 280: drepå drep drap drepið el. dreper drepte drept s. 281: drågå Se äv. gråspråksordlistan s. 282: dşietas dşietes dşietes dşietas el. dşietes dşie ttes dşie ttas s. 283: dşylta Se äv. gråspråksordlistan s. 285: dyörg Se äv. gråspråksordlistan s. 286: ę-ę 1 ['ę'ę ] o. [ę'ę ] s. 287: elektriker [elektri ker] s. 288: enda vb ender ende [borde hellre skrivas:] endde 1 Ordet borde hellre stavas 'ę'ę resp. ę'ę. Så skrivs det i Åkerbergs stora grammatik.

5 s. 297: fila Se äv. Filą i gråspråksordlistan s. 301: flugå äldre grundf. t. flugu s. 302: fǫ fǫ min (sig) [bör här skrivas:] fǫ minn (sig) s. 305: fugel vb Se äv. gråspråksordlistan s. 306: fundirsam äv. [fų`nndi(r)sąmm] s. 310: gaiman Se äv. gråspråksordlistan s. 311: gardsnammen [ga rds-nąmmęn] s. 313: glugg Se äv. gråspråksordlistan s. 313: glåmå glämär glämäð glåmåð 2 s. 314: gnitåskaur Se äv. gråspråksordlistan s. 315: go uppmaningsf. gok! 3 (äv. gokk!) s. 317: gruop pl äv. gryöper [gryö per] s. 318: gråe Se äv. gråspråksordlistan s. 321: iðå äldre grundf. t. iðu s. 324: iess inf. o. sup. iettas förekommer, om än sällan s. 324: įesum [įe`sųm] o. [įe"sųm] s. 327: inslaið se följ. s. 327: inslaiðn [į nn-hlaĭ n] n: inslaið, pl: inslai nner, äv. inslaingner s. 328: inwið [į nnwið] o. [į`nnwið] s. 331: jųo ttertil [jųo tte(r)-til] s. 335: kasta Se äv. gråspråksordlistan s. 335: kastrull [kastru ll], äv. [ka`sstrull] s. 335: katalog -lo n (-logem el. -loem) -loger s. 336: kelingg f 3 s. 336: kessa Se äv. gråspråksordlistan s. 337: klavi Se äv. gråspråksordlistan s. 340: knaipe Se äv. gråspråksordlistan s. 340: knakka Se äv. gråspråksordlistan s. 340: knaul Se äv. gråspråksordlistan s. 341: knikåkall ett slags sprattelgubbe s. 342: 1 kolla äv. vb 1 s. 343: konstruksiuon [kǫnstru(k)sĭųo n] s. 344: kovde Se äv. kobde i gråspråksordlistan s. 344: krambel Se äv. gråspråksordlistan s. 344: krampa Se äv. gråspråksordlistan s. 347: krykkel s. Se äv. gråspråksordlistan s. 347: kulla f 1 tilltalsf. (åld.) kull! s. 348: kumå uppmaningsf. kom! 4 (äv. komm!) s. 351: kwegel Se äv. gråspråksordlistan s. 352: kåkå äldre grundf. t. kaku s. 352: kårå s. äldre grundf. t. karu s. 352: kåv Se äv. gråspråksordlistan s. 355: lausa Se äv. gråspråksordlistan s. 355: leðer Se äv. leðern i gråspråksordlistan s. 356: lekk Se äv. gråspråksordlistan 2 Utöver varianterna glämär glämäð förekommer glämer glämeð (el. glämet), glemär glemäð och glemer glemeð (el. glemet). Någon norm har i detta fall, såvitt jag vet, aldrig formulerats. Här har jag valt glämär glämäð som de äldsta och strukturellt mest regelbundna varianterna; jfr räsär, skrävär, tälär osv. 3 Uttalas kortstavigt! Uttal med lång vokal förekommer också. 4 Uttalas kortstavigt!

6 s. 357: lieðska 5 [lie`ska] s. 359: liuoster vb Se äv. liuoster fast i gråspråksordlistan s. 362: luku Se äv. luku o. lukå i gråspråksordlistan s. 362: lukur Se äv. gråspråksordlistan s. 364: lyslinå äldre grundf. t. lyslinu s. 364: lystniet [borde hellre stavas:] lyst niet s. 364: lyttşa Se äv. gråspråksordlistan s. 364: lyöða f 1 Se äv. gråspråksordlistan s. 364: låðå äldre grundf. t. laðu s. 364: låja Se äv. låją i gråspråksordlistan s. 364: låmå lämär lämeð Se om dessa former noten till glåmå. s. 368: maunggel vb Se äv. manggel i gråspråksordlistan s. 369: mįeðel b.f. äv. mįedleð (mįedlę) s. 372: missåmåstupp [bör här hellre skrivas:] missåmårstupp s. 372: mitşið dat.: (mikkel) s. 373: m-m ['m'm ] o. [m'm ] nej (nehej) Ordet borde hellre stavas 'm'm resp. m'm. Så skrivs det i Åkerbergs stora grammatik. s. 373: 2 mǫla Se äv. mǫlað i gråspråksordlistan s. 377: my öta (+dat) s. 378: mårå äldre grundf. t. maru s. 379: nakke Se äv. gråspråksordlistan s. 381: niųop Se äv. gråspråksordlistan s. 382: noðgrand alternativ stavning av nogrand s. 384: nytşyl [ ] -n (nykklem el. nykklam) s. 385: oðerwais adv. (äv. adj.) s. 385: ogenbrågå äldre grundf. t. ogenbragu s. 386: olda old jällt [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jält s. 387: oldas olds jällts [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jälts s. 387: olk Se äv. hålker i gråspråksordlistan s. 388: ovelę Obestämd form ovel o. pl oveler (äv. ovler) används sällan. s. 391: pillermårå äldre grundf. t. pillermaru s. 399: ragel s. Se äv. gråspråksordlistan s. 400: rappel Se äv. gråspråksordlistan s. 400: raskestş Se äv. gråspråksordlistan s. 401: rennkall Se äv. gråspråksordlistan s. 404: ripå Se äv. gråspråksordlistan s. 405: rol Se äv. rål i gråspråksordlistan s. 405: ruðå äldre grundf. t. ruðu s. 406: rumpa vb Se äv. gråspråksordlistan s. 407: ruova Se äv. gråspråksordlistan s. 409: råkå s. äldre grundf. t. raku s. 410: rövåsaks Se äv. gråspråksordlistan s. 413: sauvelstor Se äv. sauvelstår i gråspråksordlistan s. 414: sidir Se äv. sidira i gråspråksordlistan s. 415: simma simm samm (äv. somm) summeð s. 417: 1 sju s. [hellre:] sju nn el. sjunn (sju mm el. sjumm) -er s. 417: sjägel Se äv. gråspråksordlistan s. 417: sjäkk Se äv. gråspråksordlistan 5 Ordet stavas i ordboken lieska, men en stavning lieðska vore nog att föredra, eftersom det kommer av lieð.

7 s. 418: skaina skain stşien (äv. skien) stşinið (äv. skinið) s. 420: sker Se äv. gråspråksordlistan s. 422: skråpå s. äldre grundf. t. skrapu s. 425: skåtå äldre grundf. t. skatu s. 425: slagg Se äv. slaggen i gråspråksordlistan s. 427: sliet Se äv. slieta o. slietn i gråspråksordlistan s. 427: slingga slingg slaungg (ofta äv. slongg) slundşeð s. 428: slågå äldre grundf. t. slagu s. 431: sniųoby [ ] -nn (-bymm el. -byem) -byer s. 432: sniųorekå äldre grundf. t. sniųoreku s. 434: spaile Se äv. spajel i gråspråksordlistan s. 436: spjål Se äv. gråspråksordlistan s. 436: spretta Se äv. gråspråksordlistan s. 437: stað s. pl dat.: stäðrum s. 439: steðe Se äv. gråspråksordlistan s. 442: strik Se äv. gråspråksordlistan s. 442: strä o. sträa sträer (åld.: strär) strägde strägt s. 444: stşurr Se äv. gråspråksordlistan s. 447: styörra, ofta äv.: styörrera [styö`rrera] s. 447: styört Se äv. styörter i gråspråksordlistan s. 449: 3 suola vb 1 (eg. sula ) s. 449: suoldag [suo"l-dag] s. 449: suolln [suo`ll n] n: suolleð s. 451: swall Se äv. Swalleð i gråspråksordlistan s. 452: swepa äv. vb 1 s. 453: syjunt [sy -jųnnt] s. 453: synd Se äv. syndę i gråspråksordlistan s. 454: sågå äldre grundf. t. sagu s. 454: såkå Se äv. gråspråksordlistan s. 454: sålå äldre grundf. t. salu s. 455: säðsok [sä s-ok], äv. [sä`s-ok] s. 457: tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs niet s. 458: tembel -n (temblam el. temblem) s. 458: tettşkruoker Se äv. gråspråksordlistan s. 459: tettşsålå äldre grundf. t. tettşsalu s. 459: til til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn (eller tilogminn) s. 461: tiuona tiuoner tiuonde tiuont äv. vb 1 s. 461: tjåvå Se äv. gråspråksordlistan s. 463: tover s. Se äv. tåver i gråspråksordlistan s. 464: tregg Se äv. gråspråksordlistan s. 466: trånå äldre grundf. t. tranu s. 466: tråså äldre grundf. t. trasu s. 468: tşyr (dat. pl.: tşy mm, äv. tşynum) s. 470: tugå s. äldre grundf. t. tugu s. 471: tuomtkall Se äv. gråspråksordlistan s. 472: tusslun Se äv. tusslug i gråspråksordlistan s. 473: tweska äv. twestşer twekste (el. tweskte) twekst (el. tweskt) s. 475: tåðå äldre grundf. t. taðu s. 476: ukin pl ukär [u"kär], uker [u"ker] o. ukker s. 478: undǫ [ų`nndǫ] o. [ų"ndǫ]

8 s. 480: uolda vb 1 (pres. sg äv. uold; ) (+dat) s. 485: upplågå äldre grundf. t. upplagu s. 492: welta s. Se äv. gråspråksordlistan s. 493: wenda vb wender wende [borde hellre skrivas:] wendde s. 493: werienda n: wertienda s. 496: wikå äldre grundf. t. wiku s. 497: wilað [wi`lað] o. [wi"lað] s. 497: winda winder windeð (o. winde) [borde hellre skrivas:] (o. windde) s. 498: wisitkuort [wi"sit-kuort] s. 498: wisäl [wi"säl] o. [wi"säl] s. 501: yppen (+dat) s. 503: yötşa Se äv. gråspråksordlistan s. 504: 2 åkå s. äldre grundf. t. aku s. 504: ålåell Se äv. gråspråksordlistan s. 505: åsikt [å"-sikkt] o. (mer sv.) [å`-sikkt] s. 505: åstşin åstśeð [bör här stavas:] åstşeð s. 505: åv adj. Se äv. åvan i gråspråksordlistan s. 507: ära vb är ǫ min + dat. s. 508: öða vb 1 el. öðer ö dde ö tt

9 TILLÄGG Nedanstående tillägg har gjorts utan jag strängt beaktat de urvalsbegränsningar som gällde för huvudmaterialet i den tryckta boken. Det innebär bl.a. att fler gambeluord och specialtermer har tagits med. När det gäller lokala varianter, har jag denna gången i regel bara tagit upp dem i indexet. Observera att det på hemsidan också finns en länk till en särskild förteckning över s.k. gråspråksord. SVENSKA-ÄLVDALSKA A4-ark A4-ark n A4-blad A4-blað n A4-papper A4-papir n abborre aborre stor nog att fångas i nät netabuorr m; aborre stor nog att tas tillvara som föda matabuorr m abborgrund abuorgrund n Abraham Abramm m absolut (det ville han) absolut (ung.:) (eð willd an) dǫ wisst (eð) ack! (ung.:) auansig! ackusativform akkusativform m Adam Adamm (äv.: Adam) m adelsman aðelsmann m adelsmöte aðelsmy öt n my öt aderton (snarast fr. sv.:) aðertǫ. Jfr arton adjunkt adşunkt m adjutant adjutant m adresslapp adresslapp m advent Jfr adventstid adventshelg (snarast fr. sv.:) adwentsjågd f adventsljus adwentliuos n adventstid (tid före jul) firijuolstið f affär göra affärer a) affär, b) dşärå affärer affärsverksamhet affärswerksamiet f aftonvard 2. (kvällsvard) nǫtwerd m agitationsmöte agitasiuonsmy öt n 1 agn (bete) 2. (vanl.:) biete n 2 agn (på sädeskorn) 2. såðer f pl agna 2. (ovanl.:) aungen ǫ agraff agraff m akademisk akadiemisk akta (hysa aktning för) säta. akta sig akt sig; akta sig för (passa sig för) akt sig fer aktiebolag aktşiebuolag o. aktşebuolag n aktning (fr. sv.:) aktningg f aktuell 2. (nyligen inträffad) ny i mǫleð akvarellfärg akwarellferg f alert 3. (vaken) watşin Alfred Alfrið m alhänge (hänge på al) ålderbrumi m alkoholhaltig alkoholhaltiga drycker wåtwarur f pl all allt möjligt c) yms dieler, d) (mer sv.:) ollt my ölit; i alla fall e) laikso el. laikuso allenast se endast allestädes se överallt allmoge allmųog m allmosa allmuos f allra oll, t.ex. allra först oll fuost alls nej inte alls naj (el. näj) so-menn allt adv. allt vad tygen håller (ung.:) fer eð og anað alltmedan 2. (under det att, samtidigt som, växelvis med att) millǫ dyö allvarlig 2. allwarsam Alperna Alpär pl. i Alperna i Alpum alster alster n altarring olterringg m altfiol altfil f aluminium aluminium n aluminiumplåt aluminiumplåt m alun alustie m alv (under matjorden) 1. binda f; 2. (fr. sv.:) alv m ambivalent smǫråðun ambulansförare ambulansfyörer m ampel ampel m analfabet analfabiet m analog analog analys analys m analytisk analytisk anamma anamma. fan anamma! fa n anamma! anda dra efter andan a) drågå eter weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa,

10 c) (d:o) werd glaupend; d) (kippa efter andan) kaipa; tappa andan (kikna) f) kaipas brott andas andas hörbart fnåisa ande Jfr äv. under väsen andel ha en andel i ieg i Anders Andes m andhämtning se följ. andning 1. andningg f; 2. (andhämtning) bläst m; 3. (d:o, flås ) pust m andra, andre den andre oðern (äv. dan oðern) Andreas Andrias m angelkrok aunggelkruok m angla aunggel angående 2. auti anklaga 1. skuld ǫ; 2. anklågå ankomma på kum and ǫ anlända (fr. sv.:) anlend. Jfr komma anmaning anmaningg f anmälan (fr. sv.:) anmęlan f. Se äv. anmälning anmärkning anmerkningg f annalkande annalkend annan en eller annan någär (yngre: non) eld enär annandag annandag påsk anandag påsk annars 1. ellest; 2. eldog annat ett och annat a) iett og anað, b) iett som anað; inte annat än, ingenting annat än a) int anað eld; b) (bara) it åtǫ; inte vara ngt annat att göra än (att) wårå inggų eller råð åtǫ annonsör annonsör m anonym anonym anordning mekanisk anordning kunst f anspråk bidşär n anstränga sig 1. biuoð til; 2. (fr. sv.:) anstraindş sig ansvarsfull (fr. sv.:) answarsfull ansätta 3. setş að; 4. (jäklas med) fassn ǫ. ansätta med frågor a) anlaindş; b) (d:o, tjata på) tena ansökningshandling ansyökninggsandlingg f antagligen (fr. sv.:) antagligen Antarktis jfr Sydpolen antik antik antikmässa antikmess f antikvariat antikwariat n antipati hysa antipati mot wårå wið antyda (fr. sv.:) antyð användas brukas app (applikation till mobiltelefon el.dyl.) app m apparat Jfr anordning april 2. (i talesätt:) aprillą f b.f. aptit 1. matlust f; 2. (fr. sv.:) aptit m aptitretare (liten bit mat i väntan på huvudrätten) snavlingg m arbeta 3. dşävå; 4. (knoga) ty öta. arbeta bort arbiet brott; arbeta färdigt (göra klart det man ska göra) dşär frǫ sig; arbeta in arbiet in arbetarkommun arbieterkommun m arbetsför 1. arbietsbörg Arbetsförmedlingen Arbietsfemieðlindşę f b.f. arbetsgivare (fr. sv.:) arbietsdşiver m arbetsgivaravgift (fr. sv.:) arbietsdşiveravdşift f arbetshjälp (manlig) karrjåp f arbetskläder 1. arbietsklauter m pl; 2. (trasiga kläder man anv. i arbetet) arbietsslarvur f pl arbetslust arbietslust f Arbetsmarknadsdepartementet Arbietsmarknaðsdipartimenteð n b.f. arbetsnamn arbietsnammen n arbetsplats 2. arbietsstell n arbetsstyrka arbietsstyrk f arbetsuppgift (syssla) gerd f arbetsvagn (ofjädrad trilla) arbietstrill f arg arg av sig jälåk åv sig argsint 4. sinnun; 5. (arg av sig) jälåk åv sig argusöga argusog n aria aria f arkivera arkiwira armled armlið m armstark armstark armstöd armstyöð n arrangera arrandşira (äv. arransira) arsel 2. (ss. grovt skällsord) rovuol n arvode (fr. sv.:) arvuoð n arvskifte arvstşipt n artighet artigiet f

11 as as n. Se äv. kadaver asfaltarbetare asfaltarbieter m asfaltsläggare se asfaltarbetare askonsdag askųosdag m assiett (ofta:) fat n astmatisk astmatisk astronaut rymdkall m asyl asyl m autograf autograf m automat automat m automatik automatik m av av och till se äv. stundtals avbildad 2. åvmǫlað; 3. åvritað avbryta 2. (mer sv.) avbriuot avdomnad åvdungnað avgaser 2. (nedsätt.) dritaunggur f pl avgående avgoend avig 3. (om person; avig av sig) avugsklin avklippt åvklippt avkok åvkuok n avkortat (t.ex. ett ord) åvstuttað avlida se äv. falla ifrån avliva jfr ha ihjäl, döda avrundad åvrundað avse (fr. sv.:) avsjǫ. Jfr mena avseende i alla avseenden (på alla sätt och vis) i oll(um) buokstavum avskrift åvskrift f avskuren åvskuorin avslagen (t.ex. om slåtteräng) åvslaiðn avsläppt åvsleppt avslöja Jfr uppdaga avstanna stą n åv avstå avstå ifrån (släppa till) slepp til avstånd på avstånd a) (på håll) ǫ old; b) (ett stycke ifrån) ien bit frǫ; ta avstånd från se rygg avsågad åvsågað avta 4. (t.ex. om väder o. vind) tunnas åv avtrubbad (fr sv.:) åvtrubbað avtryck 2. (stundom:) mertşe n avundsam avundsklin avveckla (fr. sv.:) avwekkel avvisande åvwaisend avyttra (göra sig av med gm försäljning) sel iweg 2 axel (skuldra) kasta över axeln wind attrum sig yvyr erdę axelrem 1. fetil m; 2. (fr. sv.:) akselriem f baby se bebis backe väg, bruten på sidan av (brant) backe brot f backnejlika roðlineð n b.f. backskärvfrö 1. ketisbljomm m; 2. tuobakstuggur f pl. Se vidare VNB backsluttning 1. bokksaið f; 2. bokklautningg f badboll baðboll m bagarstuga bakustugu f bajsa bajsa på sig drait ǫ sig bak adv. bak längs (bak(till) utmed) attmin; bak (baktill) mellan attmillǫ; bak under attrunder; bak ur (baktill ut ur) attryr; bak vid a) attwið, b) attnest 1 bak s. bred om baken se bred. Se vidare bakdel bakbord Se äv. korsbord bakdag (dag för bakning) bakudag m bakdel Jfr stjärt, ända bakefter 3. attonað bakgrund bakgrund m bakhuvudet (baktill i hjärnan) nakkbaureð n b.f. bakfull, bakis se bakrus, dagen efter bakkälke 2. (mer sv.:) baktşåk m bakkäpp 1. (se indexet) bakuspilu f; 2. (bakstake) launggspilu f baklänges gå baklänges go avut bakmes bakmįes m bakmjöl bakumyöl n bakom 4. (adv.) attǫtil. där bakom dar attǫtil bakrus Se äv. baksmälla baksele (hintertyg) baksili m bakskärm bakstşärm m bakslag bakslag n bakslug 1. ilistun; 2. bakslug baksmälla baksmell f. ha baksmälla (skämts.:) åvå sårt i årę. Se äv. bakrus bakstuga bakustugu (äldre grundf.: -stugå) f bakstör 1. bakuǫs m; 2. bakustor m baktill baktill hos attnest; baktill på attonǫ. Se äv. bak adv. bakvarv bakwarv n bakåt bakåt av, bakåt ned från attråv; bakåt i tiden b) attryvyr, c) se förr i världen ; bakåt utefter atter

12 2 bal bal av foderlav muosåkugg m balansera balansira. balanserad balansirað balansorgan balansorgan n bana i de banorna i diem banum band band till vagga el. gunga, upphängd i taket rukkband n bandsåg bandsåg f bandtraktor bandtraktor m bandvante se laggarvante bank sätta in pengar på banken set in peninggą i baunkų banka 2. dorga; 3. (slå upprepade slag) dorg og slå; 4. (på en dörr) dunk ǫ; jfr bulta. banka ned dunk nið; banka ned (ngt i ngt) dunå niði bannor ge bannor banna bar adj. bara stjärten snǫð rovę; på bara stjärten (äv.:) ǫ berå rov barbiedocka barbidukk f barkig barkun barkskrapa se skavjärn barkspade 2. (mer älvd.:) barktşyti m barmark fläck av barmark beråflekk m barn barn som behöver omvårdnad syte n; få barn fǫ smǫ tt; stackars barn (barnstackare) krippwask m barnbarnsbarn (mer el. mindre skämts.:) krippkrippkripp m barndop 2. krippduop n Barnkanalen Krippkanaln m b.f. barnkläder krippklauter m pl barnlös kripplos barnmössa krippett f barnprogram kripprogramm n barnröst krippröst f barnsaga krippsagu (äldre grundf.: -sågå) f barnslig 2. krippaktun barnstuga krippstugu (äldre grundf.: -stugå) f barnsäck (säck att bära barn i) krippbög m barnvisa 2. krippsaungg m Bartolomeus, bartolomeusdagen (24/8) Bardal m bartender (nydal.:) swipåknikt m bas 4. (chef, förman; lokalt:) öspe m basa 2 (vara chef) basa basketkorg basketkorg m basunera ut basunir aut batteriradio batteriraðio m baxa 1. (förflytta ngt med hjälp av ett spett, en spak el.dyl.) maksa; 2. (fr. sv.:) baksa be be om ursäkt (fr. sv.:) bið um ursekt becka becka ihop bikå att beckmörker 1. bikmörken n; 2. kuppmörken n bedra bidrågå bedragare 1. skåjer m; 2. lukur m; 3. (fr. sv.:) bidrager m bedrövlighet 2. sorgligiet f bedömning bidyömningg f begravningsfölje, begravningsprocession, begravningståg 1. laikskari (yngre grundf.: -skårå) m; 2. laikfy n begrepp stå i begrepp att wårå rieðu begriplig bigriplin behandlingshem biandlinggsiem n behålla få behålla niųota behållare 2. (fr. sv.:) biolder m bekant 2. (bekant med t.ex. en trakt, hemmastadd) a) tşend, b) kunnun; väldigt (nära) bekant (med) liuotbikant (min) beklämmande (sorglig) biklemmend bekväm 3. (behändig, praktisk) snuoðun; 4. (d:o) snettelin bekymra bekymra sig för b) åvå ųogån yvyr; c) (mer sv.) bitşymmer sig yvyr bekänna 3. skript sig belysningsstolpe lysstuop m belägenhet (ofta besvärlig) stellningg f bensåg bįesåg f bergart bjärgart m berggrund bjärr n bergsby bjärgsby m bergssida 1. bjärssaið f bero det beror på a) eð kumb and ǫ, b) (mer sv.:) eð biruor ǫ berusad 5. snįeð beryktad biryktað beräkning birekkningg f berömmande birömlin besatt fegar besegra 1. (fr. sv.:) bisieger; 2. (nydal.:) daindşa besiktning bisiktningg f beskriva beskrivande biskrievend besluta

13 besluta sig för bistemm sig fer besparingsskog Älvdalens besparingsskog Bisparindşę f b.f. bestick 1. bistikk n; 2. (oftare:) knaiver og gaffler el. dyl. beställa 3. (per telefon) tilifuonir etter bestämd 4. (om person) wiss ǫ sig. säga bestämt (framföra sin bestämda vilja) lat ära bestämt adv. (av allt att döma, säkert) bistemmt bestämning bistemmningg f bestört 4. (fr. sv.:) bistört besvär gör dig inte besvär dşär dig i(n)t noð ųomak; vara till besvär biswäras besvära 2. (besvära ngn) biswäras min nogum besvärad (till mods) (lokalt:) fy öselig besvärlig 14. klautun; 15. (svår att ha att göra med) ųogå llin; bevärligt g) bukkstiert. besvärlig person c) knevel m; besvärlig situation, besvärlig belägenhet stellningg f; vara besvärlig biswäras. Se äv. oregerlig besvärlighet 2. (tråkighet, obehag) atyttş f besök vara på besök hos war ǫ by að beta (om kreatur) 3. (kort gräs) gnågå betagen bli betagen (av) fesjǫ sig (ǫ) betala betala in bital in; betala inträde (och gå in) bital in sig; betala tillbaka bital att betonad bituonað beträffa vad beträffar wen bitreffer betydelse Se äv. innebörd betydelselös (fr. sv.:) bityðelslos beundran (fr. sv.:) biundran f (äv. m) beundransvärd (fr. sv.:) biundranswerd bevara bevare mig väl! äv. Guð jåp mig! bevänt inte vara ngt bevänt med int wårå noð minn bibehållas stå wið lag bibelspråk bibelspråk n bibeltext bibeltekst el. bibbeltekst f bibelöversättning bibelyvyrsettningg f biblisk 1. biblisk; 2. bibelaktun bil stor mängd bilar bilstakk m bila vb bila i väg bil åv bilavgaser (skämts.:) bilfis n bilbyte bilbyt n bildad (skapad, gjord) tilgar (yngre: tilgard) bilderbok (fr. sv.:) bilderbuok f biljardboll biljardboll m bilnyckel bilnytşyl m bilresa bilrįes f bilruta bilrut f bilskjuts bilstşuo ss m biltelefon biltilifuon m bilåkning bilåkningg f binda binda för bind för; binda åt bind að bingopromenad binggopromenað m biografi biugrafi m bit liten bit (t.ex. av bröd) skavu (äldre grundf.: -skåvå) f bita bita på (ha verkan på) båt ǫ bittida både bittida och sent boð sient og bitaið biverkning biwerkningg f bjuda bjuda igen biuoð att; bjuda in a) biuoð in, b) biuoða; c) (ett sällskap) biuoð iuop bjäfs Se grannlåt björk lång, smal björk swigåbyörk f björkkvist byörkkwist m björkrot byörkruot f björkruska byörkrusk f björkticka 1. byörksopp m; 2. nǫlsopp m. Se vidare VNB björktrast 3. (fr. sv.:) byörktrost m. Se FNB björkträ 2. (björkvedträ) byörktrai n björkved lass (med) björkved byörkwiðålass n björkvidja byörkwi f björnkött byönntşyöt n björnmossa se äv. sporkapsel bladmage 2. (skämts.:) salmbuok f bland bland (allt) annat auti oll eller blanda blanda ihop c) mylt iuop; blanda sig i bland sig i blandad blandað. blandad frukt blandaðfrukt f blandspråk blandspråk n blask 2. watuskwambel el. bara skwambel n

14 blekare blietşer m Blekinge Bliekingge bli bli av c) (ta vägen) werd åv; d) (mer sv.:) bli åv blick fästa blicken fest blittşin blickpunkt (fr. sv.:) blikkpunkt m. i blickpunkten i blikkpunktem blid (mild) (i talesätt:) blaið blindtarmsoperation blindtarmsoperasiuon m blockmark urd el. stįeurd f blodflöde 1. bluoðflyöð n; 2. (onaturligt starkt) bluoðgaungg m blodtrycksfall bluoðtrykksfall n blodtrycksmedicin bluoðtrykksmiðisin m blomkruka 5. wekstkruk f bloss 4. (brinnande spån av tjärved, anv. för belysning) lysstikk f. ta sig ett bloss a) put stað, b) demb liteð blossa upp fluså el. fluså til Blybergskvinna (gift) Blibjärskelingg f blybit blybit m blyghet bliuogiet f blyhagel (som ammunition) byssagel n blykula blykaul f blytung blytungg blåbärssylt 2. blåbersmuos n blågul blåguol Blåkulla Blåkull(a) blåsa blåsa av (blåsa ned om trädens löv) blås yr; blåsa hårt äv. sturblås; blåsa i (spela på ngt) blås i (noð); blåsa sönder blås sund blåsstarr 1. lappskuoduos n; 2. skuoduosgras n blåtira blåglasogur pl bläddra bläddra igenom bleð gainum; bläddra tillbaka bleð atter; bläddra upp (slå upp) bleðer upp bläddrande s. bleðran n blända blända av blend åv blänga 2. gåpa blödning 1. blyöðningg f; 2. (onaturligt starkt blodflöde) bluoðgaungg m blöt lägga ngt i blöt legg i blät noð blöta blöta ned sig a) blät sig, b) wät nið sig blötlägga 1. blötlägga ngt legg i blät noð bobin 2. kųotkall m bod. bod för förvaring av kreatursfoder a) stillbuð f, b) ųollbuð f bogsera bogsir bokföra buokfyör bokklubb buokklubb m bokmal 2. buokmal m bokning buokningg f bokskog buokskuog m boksläpp buokslepp n bolagskarl (bolagsanställd, vanligen skogsarbetare) 1. buolagskall m; 2. buolakker m bomba bomba bomma för (lägga på el. skjuta för bommen (på)) uonda bondekultur (fr. sv.:) buondekultur m bonderi buonderi n bondkatt buondkatt m bonnig buondun bort bort (i)från a) daitåv, b) brottåv; bort längs (med), bort utefter daitmin. Se äv. åstad borta 3. (bortkommen, okunnig) brotte; 4. (ngn annanstans, ej hemma) brotter. borta i a) (där borta i) daiti; b) brott i bortblåst brottbläseð borterst daitest bortifrån brottǫter (yngre: frǫ brottǫter). bortifrån utmed (längs, på) a) daitǫter, b) dieðǫter; där bortifrån a) daitǫter, b) dieðǫter bortkommen Se äv. borta bortriven brottrivin bortskämd 2. (van vid goda förhållanden) sturuoni bortåt dit bortåt dai ttertil borsta borsta av sig a) suop åv sig, b) buost åv sig boss 3. (höboss) ömuoð n, 4. (d:o) taðumuoð n bottenskyla buottnstşyl f bottin bottin m boxning boksningg f bra bra ställt c) mitşið attǫ ryddşin, se äv. gott ställt; mycket bra sturbra brak brak n braka braka ihop bråkå iuop brandbevakning brandbiwakningg f brandhake

15 brandatşi m brandlilja 1. snusgubb m; 2. (lokalt:) nybuðkall m brandpil brandkuov m brandrök brandräk m brandspruta (av koppar) kupärsprut f bransch brans m brant adj. brant trappa tweråtrampur f pl (äv. tweråtramp f sg); brant väg tweråweg m brant s. Se äv. stup braskamin braskamin m bred bred om baken a) brieð yvyr rovę, b) brieð attrum rovę breda breda över a) brieð yvyr, b) brieð attrum, c) brieð ǫ breddgrad brie ddgrað f Bredvad 1. Brieðwað; 2. Brieðsbuðär f pl b.f. bredvid 3. ǫ brieð min; 4. inwið brevkort kuortbriev n brevtext brievtekst f brevvän 2. brievkamrat m brist 2. (mer sv.:) brist f. lida brist wårå avlos brista 2. (gå av) bråkå åv. brista itu (gå av) brussn itau bro bro över myr a) launggbru f; b) (för boskap o. klövjehästar) klubbru f. Se äv. stock 3. brobjälke (brobalk, brovase) bruwasi m brodd Se äv. halkskydd bromsa 4. skära bromstrumma bromstrumb (mer älvd. vore: brymstrumb) f brons brons n bror vara bror till wårå bruor min brorsdotter bruorsduotter f brudfölje 1. brauðfy n; 2. brauðskari (yngre grundf.: -skårå) m brudhimmel brauðimil m brudpäll 1. waigkläð n; 2. (brudhimmel) brauðimil m bruk komma ur bruk a) far brott, b) (t.ex. om gamla ord) gamblas brott brumma 3. (om motorljud äv.:) murra; 4. (om kraftledning) burra brunnen (av brinna) brunn n Brunnsberg till Brunnsberg a) að Brunnsbjärr, b) et Brunnsbjärrs Brunnsbergsbor 3. Brunnsbjärgerer m pl Brunnsbergsmål 1. Brunnsbjärsmǫl n; 2. (skämts.:) työðermǫl n brunnshink brunnsbytt f brunstgrop 2. brundgruop f brunstig 6. nöðun. brunstig ko yksntşyr f bruttolön bruttolön f bry sig om ko som inte bryr sig om att komma hem på kvällen uondlostşyr f bryggkaffe bryddşkaffi n bryta bryta upp a) briuot upp; b) (ge sig av) drag til brådska ingen brådska med inggų bråsk min bråka 13. stoka bråkig 7. (om stojigt barn) ridşärun; 8. (stojig) stormun bråkstake 6. (stimmig person, i sht om barn) stimmkasungg m; 7. (d:o) stimmkus m bråte 2. (ris o.dyl.) broti m bråttom ha bråttom wårå brå tt um brädgård bräðgard m brädvägg bräðwegg f bräka 4. (högljutt) bäla. bräka till brätş stað brödbit 2. bullbit m; 3. (liten brödbit, brödkant) bröðskavu (äldre grundf.: -skåvå) f brödborste (med vilken man borstar av mjöl från gräddad tunnbrödskak) bröðsuop (el. bara suop) m brödfat bröðfat n brödföda fuola f brödkant (skalk) 3. kǫtend el. kǫtkant m. Se äv. brödbit brödkorg bröðkorg m brödnagg se nagg brödpensel bröðpensel m brödrost bröðrost m brödskiva 2. bullstşiv f brödtext bröðtekst f bröstbom (på vävstol) brestbuom m bröstcancer brestkreft f bröstficka brestfikk f B-skola B-skaul m bua bua bubbla bubbel f buckla (buckla till) vb 1. byla el. byl til;

16 2. skrykkel til 1 bud många om budet mikkler um buoð 2 bud (budord, påbud) buoð (äv. buð) n budskap buoð n buk vända upp buken (om fisk) läp waitkwiðn bukett 2. tşippa f bukgjord 2. bukdşyörd f bukt få bukt med fǫ bukt min el. fǫ bukt ǫ bullbit bullbit m bulta (på en dörr) dunå ǫ; jfr banka bulthuvud bultskoll m burköppnare (fr. sv.:) burkyppner m. Se äv. konservöppnare bus Se äv. skälmstycke busa 1. ragasa; 2. (fr. sv.:) busa busbra busaktut busksax buosksaks f bussning 1. buosse m; 2. bussningg f busstation busstasiuon m busstid busstið f busstidtabell busstabell m busunge (livligt barn) weðerkasungg m. Jfr busfrö, buspojke byarkiv byarkiv n byfolk (i sht folk från den egna byn) bysfuok n bygdedag (fr. sv.:) bygdedag m bygga bygga till a) byddş að, b) byddş til byggnadsnämnd byggnaðsnemd f byggnadsställning byggnaðsstellningg f bylta på (fr. sv.:) bylt ǫ. Jfr påbyltad bynamn bysnammen el. bynammen n byråd byråð n bytta 2. (laggad, mindre) rindşa f båda vb buoðå båge 2. (i pilbåge el. armborst) bugåtiųor n bågna 2. (svikta nedåt) bungen nið bågskott bugåskuot n bår båra f (vanl.: bår m) bårkläde bårkläð n båtkant båtkant m bäckdrag bekkdrag n bäcken (ss. kroppsdel) 1. (fr. sv.:) bekken n; 2. (nydal.:) myörmkrambel n bäckenben (fr. sv.:) bekkenbien n bädd 3. (björnens bädd av ris) broti (yngre grundf.: brotå) m bädda bädda om bedd um; bädda sängen (skämts.:) brieð att busų bäddmadrass beddmadrass m bänk bänk tillverkad av kluven stock a) kluvubaink m, b) kluvusät n bära bära hän bjär åv; bära emot bjär mųota; bära med sig bjär minn sig; bära sig åt c) fårå til; bära upp bjär upp bärplockning 1. beriemtningg f; 2. berflukkningg f bärtur (bärplockningstur) bertur m bärår berår n bäst bäst de kan best dier dugå; det bästa bestað bättra bättra sig a) better sig, b) better ǫ sig bättre bättre än genomsnittet oðerbetter bättring god bättring! guoð bettringg! böja böja ned kryötş nið; böja sig ned a) kryppas nið, b) kryppas böjd 2. (mer sv.:) böjd böjning 1. (skämts. äv. om grammatisk böjning) kryötşningg f böl se bölande böla bölande oxe (el. tjur) böluks m bölande (böl) bölan n böneman 1. biðul m; 2. (fr. sv.:) byönemann m börda börde (vanl.: börda) f bördig 3. (odlingsbar) wekstlin börja 2. (ofrivillig början) a) fårå, b) (äv.) far byr ǫ. börja om (snarast fr. sv.:) byr um början från början a) frǫ byronendam, b) (från scratch) et nyes; i början i byronendam bössmed byssmið m cancer 3. kreviką f b.f. han dog i cancer a) an duo i kreptun, b) an duo i krevikun Carl XVI Gustav Karl XVI Gustav cedilj s med cedilj (förslag:) rumpess n cellgifter selldşifter pl cent sent m charmig stşarmun

17 chef 3. (bas, förman; lokalt:) öspe m chimpans se schimpans chipp tşips n chocka sjokka chokladröra kakauryör f chokladsås sjoklaðså ss m chosa sig jfr nedan göra sig till: e) cirka 2. umtrent cirkelsåg sirkelsåg f cirkus sirkus m cirkusartist (cirkusgubbe) sirkusgubb m citronpress sitruonpress m cittra sitter f civil sivil civilförsvar sivilfeswar n C-vitamin C-witamin m container kontainer m cowboy kobåj m cyberrymden saiberrymdę f b.f. cykeleker sykkelieker m cykelhandtag sykkelandtag n cykellyse sykkellys n cykelnav sykkelnav n cykelsadel sykkelsittş m cykelsmattra 1. fråtåfil f; 2. fråtåsmell f cylinder 1. sylinder m cysta (nydal.:) blaðer f dag dagen efter c) suoðin; jag är dagen efter i dag ig ir inggan kall i dag; dagen före da n firiað; dagen lång so laungg da n ir; dag och natt boð nǫt og dag; frampå dagen framǫ daem; föregående dag da n firiað; mitt på dagen a) mitt ǫ daem, b) ǫ ogest daem; om dagarna um dågǫ; under dagen (i dåtid) mes da n war; över dagen yvyr da n daglönare jfr legofolk o. tillfällighetsarbetare dagofficer dagoffisir m dalablå dalblå dalgång 1. dalgaungg m dallra daller dalta (klema) kliema dam 2. (i schack) drottningg f damfrisering damfrisiringg f damma damma av damb åv dammlucka Jfr skibord dammtrasa 1. dambslarv f; 2. (mer sv.:) dambtrasu f Daniel Danil m dansa dansa ut (julen) dans aut dansant dansisk danskväll danskweld m danslag danslag n danslek (ung.) saunggdans m danssko dansskuo m dansör dålig dansör, person som dansar dåligt (skämts.) stşyrsulltramper m dass 2. (lokalt:) fyra f; 3. (fr. sv.:) dass n dassig (fr. sv.:) dassun data data (n) dataexpert dataekspert m dativ dativ m (äv. n) dator 2. ( burk ) butt m datorklocka datorklukk f datorkunnig datorkunnun datorspråk datorglam n debattera 1. dibattira; 2. (nydal.:) mjägel debattsida dibattsaið f debetsedel dibitsail m decennium i decennier i tiutals år deciliter 1. disiliter m; 2. dessi m decilitermått disilitermǫtt n decimeter 3. disi m degskrapa 3. diegstşyöv f dekal dikal m. Se äv. klisterlapp dekoration dekorasiuon m del för den delen fer an dieln; för min del fer menn diel delegera diligira delge (fr. sv.:) dieldşävå deltagande adj. (fr. sv.:) dieltagend deltidsjobb dieltiðsjobb n demolera dimolira demontera demontira denar dinar m deponera diponira deprimerad (ung.:) wel under aisem desarmera disarmira dessbättre 2. dyöswilder dessförinnan 3. dar firi dessutom 4. (därtill) attrað destruktion destruksiuon m diabas vittrande diabas rottnsker n diagram diagramm n dialog dialog m diffus (nydal.:) gliuor digital digital digitalkamera digitalkamir f dikeskant daitşkant m

18 diktstrof diktstrof m dilla (prata strunt) 1. jolla; 2. (mer sv.:) dilla dimmig 1. dumbun; 2. stimbun dinera (nydal.:) jät et kwells dingla hänga och dingla bjälla dinosaurie jfr jätteödla, skräcködla dis dis n discipel disippel m diskning 3. diskeri n diskpropp diskpropp (el. bara propp) m diskriminering diskriminiringg f disposition disposisiuon m distans på distans ǫ distans distriktssköterska 1. distriktsstşyötesk f; 2. (vardagligt:) distrikta f dit dit bortåt dai ttertil; dit ned dai tter ni tter dithän dai tter dito dito dittills daitfram djup adj. se äv. tallrik dobb (t.ex. på fotbollssko) (nydal.:) brudd m dockhuvud dukkskoll m doktorandtjänst doktorandtşenst f dolk (med parerstång) jfr scoutkniv dolme dolme m domkraft duomkraft f domsöndag duomsundag m domän (fr. sv.:) domän m Domänverket Domänwertşeð n b.f. donera donir dopp 1. (t.ex. kaffe med dopp el. ett kort bad) dupp n doppsko duppskuo m dos (fr. sv.:) duos m dotterbolag duotterbuolag n dov dov dra dra bort (t.ex. om väder) drag brott; dra efter andan a) drågå eter weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa; dra i gång drag i gaungg; dra i väg (ge sig av) drag iweg; dra ned a) drag nið, b) tugå nið; dra sig före (om klocka) drag fram sig; dra sig undan drågå sig undǫ; dra till sig drag að sig; dra ut c) (en tand) drag yr dragas se dras dragbil dragbil m dragdjur dragukrytyr n dragen draiðn dragjärn dragienn n dragkedja dragtşäj f dragkälke 1. dragga f; 2. (med skidliknande medar) skaiðtşåk m dragplåster dragplåster n dragrep (t.ex. till kälke) tugu (äldre grundf.: tugå) f dragspelsfabrik dragspilsfabrik n drakblod dråkåbluoð n drakguld (dold skatt) 1. guoðs 6 n; 2. (som söktes på midsommarnatten) missåmårsguoðs 7 n dramatik 1. dramatik m; 2. (dramatisk händelse) dramatisera dramatisira draperi Se äv. förhänge dras drågås. dras med drågås min dressera dressir drift drift f Dritränn Dritrenn driva driva in c) (inkassera) kreva; driva ut d) (ngt ur ngt) draiv autyr droppa droppa i a) drupå i, b) drupå in, c) dräp i droppflaska drupåflask f drullig 2. (fr. sv.:) drullun drumla (bära sig drumligt åt) drumbel drumlig drumblun. bära sig drumligt åt drumbel dryckjom 2. wåtwarur f pl dryfta 1. akudir um; 2. (fr. sv.:) dryfta dråsa ned (fr. sv.:) drås nið dräkt drekt f dröjsmål (fr. sv.:) dröjsmǫl n drömma drömma om a) (t.ex. en person) dröma; b) (allm.) dröm um; c) (längta efter) dröm eter dubbelhaka dubbelaku (äldre grundf.: -åkå) f dubbelkoja dubbelkåj f dubbelkolla (fr. sv.:) dubbelkoll dubbelkonsonant dubbelkonsonant m dubbelteckna dubbelståvå dubbeltimme dubbeltaim m 6 Kan äv. stavas guo ss 7 Kan äv. stavas missåmårsguo ss

19 dugg inte ett (enda) dugg int iett (ienda) dugg duglighet dugligiet f duga det duger ingenting till eð dug it að inggu duka 1. (duka fram) duon fram; 2. (mer sv.:) duka duktig 9. (flink) ferm; 10. (framåt) katun; 11. (t.ex. om hantverkare) kniųor. duktig (kapabel) att gå ärenden ärendsbörg dum dum i huvudet a) dumm i ovdę, b) minn för sig dumburk (tv) 1. dummburk el. dummbutt m; 5. bögellåð f dumhet 2. (fånighet) tolugiet f dumma sig (fr. sv.:) dumm sig. Jfr toka sig dumskalle 3. tolskoll m dunka dunka ned (slå ned) dunk nið dunkel (fr. sv.:) dunkel. Se äv. skum durk jfr båtbotten durkslag 1. (fr. sv.:) durkslag n; 2. (ofta bara:) sil m dussintals se dussinvis dussinvis dusinwis dymlingsborr dymbelbuori (yngre grundf.: -buorå) m dymlingsbössa (anordning med rör för tillverkning av dymlingar) dymbelbyss f dymlingsnavare dymbelnåvår m dynamitgubbe dynamitgubb m dynamitpatron se dynamitgubbe dynamo dynamo m dyngglugg se gödsellucka dynglass dyndşlass n dynglucka se gödsellucka dypöl 5. (dyhål) döuol n dyrbarhet dyrbariet f dyrka (med dyrk) dyrka dyrtid dyrtið f dyvelsträck divelstrik n då 2. (modalt) c) a nų (äv. e nų); f) fel; g) (i så fall, under sådana omständigheter o.dyl.) sę dålig 8. (inte helt frisk) kraunk. mycket dålig liuotdålin dåre dåre m dårhus dåraus n dåtid (fr. sv.:) dǫtið f. i dåtid i dǫtið där dit där dait so; där borta c) dar daite el. dan daite; där framme se framme; där någonstans dar nogär däremot 1. (men å andra sidan) darimųot; 2. (mot det el. mot den) darmųot därhän dai tter dö 6. (om fisk, äv. om människa) wend upp waitkwiðn; 7. blund att död adj. 2. (om t.ex. buske) åvdäðn död s. ta död på tag döð ǫ; till döds et döðs döda 4. öð åv Dödsriket (fr. sv.:) Döðsritşeð n b.f. dödssynd döðssynd f döma döma ut a) kasir, b) dyöm aut döpa döpa om a) krissn um, b) döp um dörrkarm döråkarm m dörrnyckel dörånytşyl m dörrvakt döråwakt m eda 3. (utbuktning på å med smal förbindelse med densamma) åbög m efterfrågad (fr. sv.:) etterfrågað efterkommande adj. (fr. sv.:) etterkumend efterlängtad etterlaingtað eftermiddag fram på eftermiddagen a) framǫ ettermidaem el. framǫ ettermida n, b) framter ǫ ettermida n; i eftermiddag etter midag; på eftermiddagen a) etter midag, b) um ettermida n; c) ǫ ettermidaem efterskrift etterskript f efterskänka stşaintş etter eftersläcka etterslettş eftersom 3. ettersos (äv. etersos) eftersommar på eftersommaren a) ǫ ettersumbrem, b) i begann efterträdare (fr. sv.:) etterträðer m eftervärld etterwärd f egendomlig 2. (fr. sv.:) iegenduomlin egentlig idşentlin egentligen edşentligen (mer älvd.: idşentligen, mer sv.: ejentligen) eggjärn i hyvel yvelienn n Egypten Edşyptn (äv. Edşyptę) enhänt įeent eka vb 3. suorå mųota; 4. (skalla) skwella. Jfr genljuda ekande s. iekan n eklöv ieklov n ekologi ekologi m

20 ekonom ekonom m ekorrbo aikuonlåj f ekorrsvans aikuonrump f eld liten, pyrande eld a) jäldfais m, b) askfais m; slå eld slå jäld eldfast (fr. sv.:) jäldfast. eldfast form jäldfastform m eldkvast 1. jäldkwast m; 2. (nydal.:) jäldlaim m eldskyffel fösstykkel f eldsprutande jäldsprutend elev Se äv. discipel Elias Lias m elpanna elpann f elstolpe lysstuop m elvakaffe ellåvkaffi (äv. elvakaffi) n elvisp elwisp m elände Vilket elände! (ung.:) Ukað noð! eländig 1. wisäl; 2. (om t.ex. personer äv.:) wisälsklin emaljerad emalirað (mer sv.: emaljirað) emellan byarna emellan byum millǫ; grannarna emellan grannum millǫ emellertid 2. (fr. sv., ovanl.:) imellertið Emil Iemil m en obest. art. m.m. en eller annan någär (yngre: non) eld enär; Vilka ena! Uker noger! endast iendest. Se äv. bara enformig ienformun (äv. ienfuormun) engagera sig angasir sig enhet (avdelning) (fr. sv.:) ieniet f enhetlig (fr. sv.:) ienietlin enighet ienugiet f enkel enkelt (bekvämt) äv. a) snąrt að, b) snettelit. inte alldeles (el. helt) enkel int grą ll ienkel enkelriktad 1. ienkelriktað; 2. (om person) įesmęgd ens adv. 5. iens dyö ens s. med ens b) rettnų ensamhet (vara) i ensamhet (wårå) fer sig siuov enstavig ienstavun entita (fr. sv.:) ientit f entréhall entréall m enträgen 2. ienträgen (äv. ienträ n) envis 2. sterrun; 3. (påträngande, ettrig, tjatig) tyördşävun. envis person c) starrdşietingg m; d) ienwisknaul m; e) (påträngade, ettrig, tjatig) tyördşävu (äldre grundf.: -dşävå) f; envist, tjurigt barn nabaldungg m envåldshärskare (konstruerat:) įesumärr m epidemi 2. (nydal.:) rennsiuok f epilog (nydal.:) etterlakur f pl e-posta 2. (nydal.:) weðerpuost e-postkontakt e-puostkontakt m e-postprogram brievprogramm n e-posttjänst e-puosttşenst f erbjuda 1. (t.ex. hjälp) biuoð aut; 2. (fr. sv.:) erbiuoð. erbjuda sig b) luvå aut sig, c) (fr. sv.:) erbiuoð sig Eriksdagen se ersmässa erinra sig 4. (dra sig till minnes) drag et minnes sig erodera erodera(s) bort (i sht i strandkant vid bakström; nydal.:) swarvas undǫ ersmässa iesmess f ertappa (komma på) kum ǫ eskapad eskapað m estrad 2. (nydal.:) slaverjäll m ettrig jfr envis Europarådet Euruoparåðeð n b.f. Evertsbergsmål Bjärrkallmǫl n evighet i evighet i ievigiet evärdlig ewärdelin o. äwärdelin. i evärdliga tider (i alla tider) i oll wärd examen eksam m exekution eksekusiuon m exempel till exempel a) fer eksempel el. sos eksempel el. (mer sv.:) til eksempel exfru, exhustru (fr. sv.:) eksfru f existens eksistens m experiment ekspriment n expertis ekspertis m exploatera ekspluatira (mer sv.: eksploatira) export eksport m Expressen (tidningen) Ekspressn m b.f. extra extra large (XL) ekstrastur extrem ekstrem fabrikant fabrikant m fabriksgolv fabriksguov n fabriksområde fabriksumråð n Facebook 1. fäjsbuotşę f b.f.; 2. (skämts.:) kråi ssbuotşę f b.f.; 3. (d:o) fasuligbuotşę f b.f.

21 Facebook(s)vän fäjsbuokskompis m facit fasit n fackavgift, fackföreningsavgift fakkavdşift f fackord fakkuord n fackspråk fakkspråk n fackterm 1. fakkterm m; 2. fakkuord n Fadervår se Herrens bön fadermördare faðermörder m fadder (kvinnlig) gumma f faderssida faðersaið f fadervår se Herrens bön fagott fagott m fall i vilket fall som helst uonde ur falla falla ifrån (avlida) a) foll undǫ, b) foll frǫ; falla ihop råså iuop; falla omkull d) blät nið sig; falla på plats (fr. sv.:) foll ǫ plass; falla sig foll sig fallfärdig (ranglig) riglun falsk falsk Falu gruva Falugruvą f b.f. famn 3. (ss. vedmått, ca 5 ½ m 3 ) stavruom (lokalt: ståðåruom) n. ta ngt i famn tågå noð i fammen (mer sv.: i famn) fan (Fan) 2. (omskrivande:) gruovin. Se äv. Djävulen, fanken, fasiken, jäklar, den Onde, tusan fan anamma! fa n anamma!; fan också! c) pokker og! leva fan livå fa n; se på fan! sjǫ på fa n! faner fanir n fantomsmärta 1. (fr. sv.:) fantomsmert f; 2. fantomsår n; 3. fantomswaiðan n fara s. (det är) ingen fara (eð ir) inggų fara; vara fara värt wårå fieglit fara vb fara i väg a) far iweg, b) far stað; fara upp ( öppnas ; stiga upp hastigt ) far upp; fara åstad far stað farbror 3. (fasters man) a) fastermann m, b) tyttmann m, c) tyttkall m farfarsfar 1. fafares faðer m; 2. (mer sv.:) fafarsfar farkost farkuost m farstudörr fösstövsdörer f pl fart där är det full fart a) (snarast fr. sv.:) dar ir eð full fart, b) (ung.:) dar ir eð fartn kanenda, c) (ung.:) dar sit eð it fast itşä farthinder se vägbula fartvind (fr. sv.:) fartwind m fas (fr. sv.:) fas m fasen t.ex. hur fasen ur fasn fason 3. (fasoner, olämpligt beteende) drygder pl. i alla fasoner (i alla former) i ollum fasuonum fast adj. fast mark a) skerpa f, b) skarpbokk m. Se äv. mark fastlåst fastlęst fatabur fatabur m fatt få fatt i fǫ fatt i fattigbössa 1. (offerstock) Lasarus m; 2. (mer sv.:) fattigbyss f fattigmanskost fattigjätå n fel adv. ha fel åvå tuokut; slå fel slå fil felskrivning filskrievningg f femkort (ett kortspel) femkuort femtiolapp femtilapp m femtioårsjubileum femtiårsjubilium n fenicisk, fenikisk fenisisk festlokal festlukal m fettpärla (i sht på vätskeyta) flotstienn f fiaspel fiaspil n fickflaska fikkflask f fickur fikkur n fiffig knysun fikonträd fiktrai n fila fila filmsnutt filmsnutt m filmstjärna filmstienn f fin fin (ffa. fint klädd) på ett fjantigt, larvigt el. högfärdigt sätt fjåksfin; alltför fin a) uvskaðulin b) fer skaðlin; fint klädd a) įekum, b) įekum i kläðum; det fina finað; göra fin(are) fin upp; göra sig fin d) dşärå sig fin; e) (göra sig i ordning) fnuså sig final vara i finalen wårå upi finalem finbyxor (helgdagsbyxor) messbruok f sg fingeravtryck finggeravtrykk n finkan (arresten; fängelset) finką f b.f. finkläder 3. (helgdagskläder) messklauter m finkostym 2. (helgdagskostym) messkostym m Finnmarksbor 5. (d:o) Gamtfiskraiserer m pl Finnmarksmål Finnmarksmǫl n finrock (fin rock) finrukk m finrum 2. sal m