Sammanställning av verksamhetsberättelser. från SUS ST-studierektorer 2018

Transkript

1 Sammanställning av verksamhetsberättelser från SUS ST-studierektorer 2018 Detta är tredje året som denna verksamhetsberättelse genomförs som webenkät på SUS och det är del i en planerad strategi där vi vill få samtliga som arbetar med ST-frågor att lyfta blicken och reflektera över ST-utbildningen. ST-läkaren reflekterar över sina utbildningsaktiviteter och redovisar enligt mallen årlig rapport till sin studierektor. Det ger studierektorer och chefer i organisationen en överblick över vad ST-läkarna gör och hur det går för dem. Det ger också möjlighet att jämföra sig med sig själv och SUS generellt år från år. Trettionio av 42 studierektorer har svarat på enkäten. Anställningsformer och utbildningsprogram SUS har drygt 500 ST-läkare anställda och endast ett fåtal av de som har arbetat >6 månader saknar ST-tjänst (36 st mot 46 st. 2017). Av de 527 läkare som redovisas i enkäten och som kan betraktas ha ST-liknande tjänst (ST eller vikariat >6 månader) hade 464 ett utbildningsprogram. D.v.s. 12 % av läkarna som bör ha ett utbildningsprogram saknar detta, 2017 var den siffran 16,5 %. Endast 70 % av ST-läkarna med utbildningsprogram hade reviderat det under året. Majoriteten använder idag någon form av mall för utbildningsprogrammen. De flesta studierektorer har en stor i roll i att skapa och revidera dem men ansvaret ligger hos ST-läkaren och handledaren. Tid för kvalitetsarbete/vetenskapligt arbete och forskningsaktiviteter för ST-läkarna. Studierektorerna anger att man ger 6,7 veckor i snitt (7 veckor 2017) till de ST-läkare som skall genomföra det vetenskapliga arbetet. Många har endast forskande ST-läkare och de uppnår detta målet via sin forskning. Motsvarande tid för kvalitetsarbetet är 2,8 veckor. Variationen i tilldelad tid är stor, för det vetenskapliga arbetet rekommenderas 10 veckor men det varierar från 1-10 veckor, för kvalitetsarbetet varierar det mellan 0-6 veckor och Region Skåne rekommenderar upp till 5 veckor. ST-studierektorn har angivit ett medelvärde för hur mycket tid ST-läkarna i snitt har avsatt för forskning under 2018, det finns ingen utjämning i dessa siffror mellan stora och små verksamheter och den genomsnittliga för forskning varierar stort mellan verksamheter. Ett snitt på 1 månad för forskning angav 46 % av studierektorerna, 44 % angav 1-2 månader, 8 % angav 3-4 månader och 3 % angav 5-6 månader i snitt under Sidoutbildningens omfattning på SUS Enligt de 39 studierektorer som har svarat på verksamhetsberättelsen så har verksamheterna tagit emot 621 sidoutbildande kollegor. De har tillsammans tjänstgjort 1389 månader, d.v.s. medellång sidotjänstgöring som är endast 2,2 månader. Medellängden på sidotjänstgöring dras ner av att flera verksamheter tar emot många läkare från allmänmedicin på korta tjänstgöringar. Utbildningsinsatsen är generellt större per tidsenhet vid kortare sidotjänstgöringar p.g.a. mer intensiv handledning och internutbildning. Studierektorerna skattar att det hållits 693 handledarsamtal med sidotjänstgörande 1

2 läkare vilket sannolikt också det är en underskattning. Många studierektorer begär inte in dessa uppgifter och ger därför inget svar. Tid för självstudier Enligt Socialstyrelsen allmänna råd bör ST-läkarna ha planerad tid för regelbundna självstudier. Här brister vi stort men har förbättrat oss jämfört med 2016, då hela 48 % angav att de hade mindre än en timma i månaden för lästid. Liksom 2017 når nästan hälften (48 %) av specialiteterna upp till målsättningen 4 timmar/månad eller mer, 2016 var den siffran 12 %. Verksamheter som saknar lästid eller har <1 h/månad minskar. Tabellen nedan visar en jämförelse mot Hur mycket tid för självstudier anger dina ST-läkare att de får i snitt per månad? (OBS; räkna ett snitt för de månader då de är i klinisk tjänst) och % <1 h/mån 1 h/mån 2 h/mån 3 h/mån 4 h/mån >4 h/mån Ingen tid Internutbildning Hur många timmar/vecka i snitt har Era ST-läkare internutbildning? Inkludera både ren ST-läkarutbildning samt annan utbildning riktad till läkare. 5 44% % 31% 1 < 1h i snitt 1 h 2 h 3 h 4 h Vi har en omfattande internutbildning på SUS det är allt färre specialiteter som har 1 h/vecka. Många studierektorer framhåller detta som en av de styrkor de har i ST-utbildningen. 2

3 Extern utbildning Hur många dagar i snitt har Era ST-läkare deltagit i externa kliniska kurser och utbildningar under året (c-mål enligt ST 2015)? 3% 1 3% 11% Hur många dagar i snitt har Era ST-läkare deltagit i kurser och utbildningar som rör allmänna mål under året (a och b-mål enligt ST 2015)? 1 26% 17% 17% 1 14% 6% 0 dgr 1 dgr 2 dgr 3 dgr 4 dgr 5 dgr 6 dgr 7 dgr 8 dgr 10 dgr Det ter sig som att den externa utbildningen har ungefär lika stor volym som tidigare år. Många rapporterar att det ordnas kurser på SUS för ST-läkare, fr.a. regionala kurser, men även ett antal nationella och internationella vilket är glädjande. Handledning Endast 23 % av verksamheterna har schemalagd handledning. Andelen studierektorer som svarar att det är upp till handledaren och ST-läkaren att finna en tid för handledning när schemat är lagt ökar från 58 % 2016 och 62 % 2017 till 67 % Tre verksamheter planerar att införa schemalagd handledning under Många påpekar att verksamheten är för stor och sektionerad samt på för många orter för att det skall vara möjligt. Små verksamheter påtalar att de har mycket kommunikation i vardagen mellan handledare och ST-läkare vilket minskar behovet handledarmöten. Någon påminner berörda i samband med att varje schema läggs ut, andra löser det med att de skall ske på schemalagd administrativ tid. Den vanligaste kommentarerna är att det är en stor individuell variation i handledningsfrekvens, att det är svårt att få till handledning vid tjänstgöring på annan ort 3

4 än huvudhandledaren samt att sidotjänstgöring påverkan frekvensen negativt. Andelen som låter kollegorna sköta detta utan schema ökar vilket inte är i linje med Socialstyrelsen föreskrifter. Uppdraget som handledare fördelas jämt bland specialisterna inom 69 % av SUS verksamheter. Vi har idag 559 aktiva ST-handledare vilket utgör cirka hälften av alla specialister på SUS. Närmare 600 läkare har gått en handledarutbildning senaste fem åren. Drygt 350 har en handledarutbildning som är äldre än 5 år. Enstaka studierektorer har ingen överblick över status för handledarutbildning på klinikens handledare. SUS mål är att det skall ske någon form av fortbildning minst vart femte år. Förslagsvis på de interna träffarna för handledare. Fler studierektorer anger att verksamheten 2018 når upp till snittet 6 handledarsamtal under 12 månaders klinisk tjänstgöring, det har ökat från 66 % 2016 och 70 % 2017 till 74 % Hur många handledarsamtal har dina ST-läkare haft i snitt under året? Extrapolera siffran och utgå endast från de månader då de har tjänstgjort kliniskt. (dvs Om 6 månaders tjänstgöring och 3 handledarsamtal under året = 6 samtal/12 månaders tjänstgöring % ggr 8 ggr 7 ggr 6 ggr 5 ggr 4 ggr 3 ggr 2 ggr 2016 Av de 527 ST-läkare som svarat på enkäten har 391 haft ett utvecklingssamtal med sin närmaste chef. Sannolikt en acceptabel siffra då många som svarar på enkäten är på föräldraledighet eller har forskningstid. Drygt 60 % av alla ST-läkare har också haft ett enskilt samtal med sin studierektor. Handledarens status skattas relativt lågt, oftast runt eller lite över medel. Höga skattningar av handledarens status har minskat Skatta handledarens status inom Er verksamhet på en skala på 1-10, där 10 är bästa och 1 är sämsta tänkbara status. 0,6 0,4 0,2 0 41%

5 Duktiga handledare premieras på något sätt inom 16 % av SUS verksamheter. ST-läkarna röstar då ofta fram bästa handledaren och det är ofta mer ett instruktörspris än handledarpris. Vissa handledare premieras med schemalagd tid för sitt uppdrag. Flera studierektorer anger att det är svårt att avgöra vem som är en duktig handledare och hur handledningen fungerar i praktiken. Vissa handledare gör inte sitt jobb och studierektorn får då ta ett större ansvar. Enstaka studierektorer menar att detta inte påverkar specialistens löne- och karriärmöjligheter i övrigt. Specialistkollegium och strukturerade bedömningar i vardagen. Alla verksamheter har infört specialistkollegium, 4 verksamheter svarar att de inte tycker detta leder till bra och konstruktiv feedback medan 35 svarar att det gör det. Kommentarer som fungerar bättre och bättre, bra redskap som ger en bra och rättvis bedömning på en stor klinik är några exempel. Kritik som nämns är svårt för specialisterna att avgöra om de är på rätt nivå, många jobbar för sporadiskt med ST-läkarna, Kan vara svårt att styra, få struktur. Exempel på positiva egna strategier som stärkt specialistkollegium är att göra bedömningar, t.ex. 360 gradersbedömning innan, digital enkät för att öka svarsfrekvensen, interna specialistkollegium sektionsvis på stora kliniker eller att införa teoretiska seminarier för ST-läkarna som leder till inläsningsuppgifter och förbättringsområden. Två verksamheter har infört kollegium där ST-läkarna genomför motsvarande bedömningar på handledarna vilket har blivit väldigt uppskattat. SUS genomförde specialistkollegium för ungefär hälften av ST-läkarna (270 st.) vilket är i linje med tidigare år. Hur många bedömningstillfällen med skriftlig återkoppling (medsittning, Mini-CEX, DOPS, CBD, 360-gradersbedömning, spec. kollegium etc.) har dina ST-läkare haft i snitt senaste 12 månaderna de har tjänstgjort kliniskt? 1 24% 21% % 1 12% 2% >6ggr 6ggr 5 ggr 4 ggr 3 ggr 2 ggr 1 g Antalet strukturerade bedömningar av ST-läkarna har ökar relativt snabbt. Nu svarar 67 % att uppnår 4 bedömningar eller mer, motsvarande siffra var 58 % 2017 och 29 % Det varierar stort i hur studierektorer ser på detta. De flesta studierektorer är entusiastiska och upplever att de flesta vill ha detta för att få strukturerad återkoppling, många lyckas bygga in det bra och naturligt i vardagen. Det finns ett motstånd hos vissa individer, både ST-läkare och fr.a. äldre specialister att genomföra 5

6 bedömningar. Inga rapporterar att ST-läkarna nekas bedömningar av specialisterna vilket inte heller framkommit när vi diskuterat frågan på våra möten. Flera studierektorer beskriver att det sakta men säkert skapas en acceptans och positiv inställning till bedömningar. Några studierektorer har infört bedömningsveckor, feedback Friday eller liknande för att det skall skapa på fokus på bedömningar och för att de verkligen skall genomföras. Detta ger också möjligheten att styra feedback till att innefatta a och b-mål vilket annars lätt glöms bort vilket vi sett i SPUR resultaten. ST-relaterade möten Här varierar svaren betydligt, för att det förekommer olika mötesstrukturer. Möten mellan ST-läkarna och studierektorn; En studierektor har ett morgonmöte varannan vecka med ST-läkarna. De flesta har inplanerade längre möten med ST-läkarna, i medel 2,2/år om vi tar bort outliers med 26 möten/år. Regelbundna möten mellan studierektor och ST-läkare saknas på 21 % av våra verksamheter som rapporterat. Möten mellan ST-läkarna och studierektorn; Dessa möten har fortbildning och utbildningskaraktär och sker 1,9 ggr/år i snitt men även här saknas dessa möten på 29 % av våra verksamheter. En försämring jämfört med Möten om ST-frågor öppet för alla; Det har genomförts 1,5 möten/år i snitt som handlat om STfrågor dit alla läkare är välkomna. Vissa tar regelbundet upp ST-frågor på APT. 6

7 Frågor rörande studierektorns arbetssituation och status Nya riktlinjer för ersättning samt avsatt tid för uppdraget har beslutats av förvaltningsledningen i januari 2017 och nu ersätts 92 % av studierektorerna men 5 % av dessa får en lägre ersättning än vad överenskommelsen säger. Nedan redovisas studierektorns deltagande på ledningsgruppsmöten och om de har tid avsatt tid för uppdraget. Det är tyvärr endast 38 % som rapporterar att de kan ta ut den tid som skall vara avsatt enligt överenskommelsen. När det gäller närvaron i ledningsgruppen så har den förbättrats något men 42 % rapporterar att de aldrig bjudits in. Studierektorns självskattade status inom verksamheten ligger kvar på ungefär samma låga nivå inom många VO, även om de flesta ligger över 5. Blir du inbjuden till ledningsgruppens möten? I så fall, hur många gånger per år % 21% 2% 3% 2% 7% % 4 ggr 2 ggr 1 g Aldrig Jag ingår i ledningsgruppen 7% % Får du tid avsatt för studierektorsuppdraget enligt Region Skånes riktlinjer? 7% 1. Jag får ingen tid avsatt 2. Jag får tid avsatt enligt ovan men kan inte ta ut den 17% 4 3. Jag får tid avsatt enligt ovan och kan ta ut den 54% 3 33% 3 4. Jag får tid avsatt men mindre tid än ovan Skatta studierektorns status inom Er verksamhet på en skala på 1-1, där 10 är bästa och 1 är sämsta tänkbara status 33% % % 1 1 3%

8 Sammanfattning Det är nu tredje året vi genomför verksamhetsberättelse för ST-utbildningen i form av en webenkät till studierektorer. Målet är att varje verksamhet skall få lite mer hårda data för att påtala brister och visa på förbättringar samt att öka den bristfälliga dokumentationen. Förfarandet ger möjligheten att jämföra sig med sig själv, med andra verksamheter samt med SUS som helhet år från år. Vi arbetar för att få handledare och chefer att förstå att de har det juridiska ansvaret att dokumentera STläkarens kunskapsutveckling enligt socialstyrelsens (SoS) föreskrift. Vi tror att detta är ett enkelt och strukturerat sätt att göra detta på. Den årliga rapporten tillsammans med dokumenterade skriftliga bedömningar får betraktas som ett absolut minimum av dokumentation. Sammanfattningsvis ser vi förbättringar inom många områden. Vi har under 2018 genomfört SPUR inspektion inom 27 specialiteter på SUS vilket har bidragit till att sätta fokus på ST-frågor. Det har under många år pågått ett intensivt fotarbete med att utbilda handledare, motivera ST-läkare och handledare till handledning och bedömningar som sakta har bidragit till att höja utbildningen status och utrymme inom verksamheterna. Trenden generellt är positiv men förbättringsarbetet kommer att kräva ett stort tålamod och hårt arbete från alla som arbetar med ST-frågor. Styrdokumentet bättre ST på SUS belyser bl.a. nedanstående nyckelområden; 1. Utbildningsprogram; Vi anser att detta är en allvarlig brist att så många som 12 % inte har ett utbildningsprogram. SoS menar att all ST-planering och handledning skall utgå från utbildningsprogrammet, d.v.s. dokumentet skall vara levande. Visionen från Enhet ATST är att starta upp uppstartsträffar där varje ST-läkare tidigt under ST gör upp sitt utbildningsprogram tillsammans med sin handledare och studierektor. Det skall sedan revideras årligen, förslagsvis i samband med den årliga rapporten. 2. Handledningsmöten; Allt fler har mer frekventa möten, nu når 74 % av ST-läkarna 6 handledarsamtal/12 månaders tjänstgöring, en ökning från 70 % 2017 och 66 % 2016 men endast 23 % uppnår målet 9 träffar/år. Mötesfrekvensen varierar stort mellan verksamheter och individer. Allt färre schemalägger handledarmöten, andelen som överlåter detta till handledare och ST-läkare på egen hand, utan krav på transparens ökar från 58 % 2016 till 62 % 2017 och 67 % 2018, detta trots att det är ett allmänt råd från SoS att schemalägga. Detta är i synnerhet svårt inom stora, sektionerade verksamheter med tjänstgöring på många orter, det är å andra sidan kanske just de verksamheterna som skulle behöva det mest. Varje verksamhet måste se över detta på egen hand för att kunna möta de allmänna råden från SoS. 3. Strukturerad återkoppling minst 6 gånger/år; Det skett en tydlig förbättring avseende antalet strukturerade skriftliga bedömningar. Fler än fyra bedömningar, som kan betraktas som en absolut miniminivå om det skall bli ge något görs inom 67 % av verksamheterna jämfört med 58 % 2017 och 29 % Variationen mellan verksamheter och individer är stor. Här krävs ett tålamodsprövande lobbyarbete från studierektorerna ute i verksamheterna och att cheferna också driver detta som en viktig fråga. En nyckel i detta är att cheferna måste förstå att de är de och handledarna som ansvarar för att detta sker regelbundet. Vi räknar med att den nya läkarutbildningen (som kommer att leda till legitimation vid examen) samt bastjänstgöringen (BT) kommer kräva många bedömningar. Det kommer att medföra att alla 8

9 läkare på SUS kommer att tvingas göra mer strukturerade bedömningar som kommer ligga till grund för godkänd kurs/placering. Förhoppningsvis kan denna kulturförändring gynna även bedömnings och handledningen på ST-nivå. 4. Studietid rekommenderas med minst 4 timmar/månad. Här förbättras vi år från år men fortsatt når inte 52 % av våra verksamheter upp till det målet eller SoS allmänna råd. Detta måste ses över inom varje verksamhet och SPUR granskningen påtalade detta som en brist på många verksamheter. 5. Studierektorns struktur för att diskutera ST-frågor med ST-läkare respektive handledare varierar mycket men allt fler förstår vikten av att diskutera och informera om ST regelbundet. Dokumentet bättre ST på SUS förordar separata möten mellan studierektor och handledare respektive ST-läkare 2 gånger/termin men vi når endast ett medel på 1,9 respektive 2,2 möten/år. 6. Nästan alla är nöjda med specialistkollegium som bedömningsmetod och det genomförs på nästan hälften av alla ST-läkare under Målet är att det genomförs 3 ggr under en ST. 7. ST-handledare skall ha genomgått en handledarutbildning eller en fortbildning de senaste fem åren. Vi har på SUS grundutbildat 600 specialister i handledning de senaste fem åren. Grundutbildning och fortbildning av handledare blir en stor utmaning framöver. Vi samarbetar med Medcul just nu om en handledarutbildning som primärt utgår från dem. Målet är att den skall fungera för de som skall handleda studenter, AT, BT, och ST-läkare på sikt. En pedagogisk kraft på något sätt anställd på Enhet ATST är också något vi kommer att arbeta aktivt för. Detta skulle bli ett stort stöd till handledarutbildningar och fortbildningar på SUS och ute i verksamheterna. 8. Stor del av ST-studierektorerna (42 %) bjuds fortfarande inte in till ledningsgruppsmöten vilket rekommenderas ske 2 gånger/termin, denna siffra var 60 % 2017 och 80 % Övergripande studierektorer bjuds inte in alls till förvaltningsledningens möten. Här måste varje studierektor arbeta aktivt för en förbättring och värdera tillsammans med sin chef hur denna möjlighet att sätta ST på dagordningen kan användas. Som del i SPUR på SUS 2018 genomfördes ett studierektorsinternat i slutet av januari 2019 där arbetsgrupper kommer att ta fram förbättringsförslag på hur vi skall arbeta med handledning, specialistkollegium, bedömningar, sidotjänstgöringar och utbildningsprogram. Detta kommer att presenteras för förvaltningsledningen den 17 maj. För Enhet ATST Malmö Jonas Ahl Övergripande studierektor Skånes Universitetssjukhus 9