Kulturnämnden kallas till sammanträde Dag TISDAG11 september 2012 Tid Kl Nacka Stadshus sammanträdesrummet Björknäs

Transkript

1 Utskicksdatum (2) KALLELSE Kulturnämnden kallas till sammanträde Dag TISDAG11 september 2012 Tid Kl Plats Nacka Stadshus sammanträdesrummet Björknäs Ordförande Hans Peters Nämndsekreterare Håkan Sundblad Politisk beredning 6 september Kl i Tollare Gruppmöte 11 september Kl i Björknäs, Oppositionen i Eknäs Föredragningslista Nr Ärende Information Noteringar 1. Upprop 2. Protokolljustering 3. Godkännande av dagordning 4. Presentation av Fisksätra Folkets Hus 5. Information om industrihistorisk bok 6. Kulturnämndens tertialbokslut januari - augusti Utdelas 7. Kulturnämndens förslag till Mål och Budget Skickas senare 2015 med plan för internkontroll och utvärderingsplan Yttrande över förslag till ny bibliotekslag Omedelbar justering 9. Yttrande över detaljplan Orminge 42:1 i Boo Omedelbar justering 10. Information om biblioteksupphandlingen Muntlig info 11. Kulturnämndens sammanträdesdagar Aktuell information Kultur- och utbildningsenhetens organisation, yttrande till datainspektionen, kommunstyrelsens beslut om HAMN mm Muntlig info POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (2) Nr Ärende Information Noteringar 13. Anmälningsärenden 14. Övrigt

3 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2012/ Kulturnämnden Yttrande över förslag till ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Förslag till beslut Kulturnämnden antar kultur- och utbildningsenhetens förslag till yttrande gällande förslag till ny bibliotekslag (Ds 2012:13). Sammanfattning I augusti 2009 fick bibliotekskonsulten Inger Eide Jensen regeringens uppdrag att utvärdera bibliotekslagen. Utredningen har resulterat i ett förslag till ny bibliotekslag som planeras träda i kraft den 1 juli I förslaget anges bl.a. att e-böcker, text och ljud, ska jämföras med annan litteratur och därmed också innefattas av avgiftsfrihet. Ett kvalitetskrav föreslås genom en bestämmelse om att folkbibliotekens utbud och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. De prioriterade målgrupperna lyfts fram på ett tydligare sätt och ansvarsfördelningen mellan olika bibliotekshuvudmän förtydligas. Kultur- och utbildningsenheten föreslår att kulturnämnden i sitt yttrande betonar att förhandlingar med rättighetshavarna gällande licensavtal för e-litteratur bör genomföras på nationell nivå och med en part som företräder alla Sveriges bibliotek. Den myndighet som har regeringens uppdrag att arbeta med uppföljning och utvärdering av kommunernas biblioteksplaner, bör även ges ett tydligt uppdrag att utarbeta nationella grundläggande kvalitetskriterier för folkbiblioteksverksamheten tillsammans med kommuner och landsting. Denna myndighet bör även få i uppdrag att, i samarbete med den regionala biblioteksverksamheten, utarbeta nationella strategier med syftet att förbättra de funktionsnedsattas tillgång till bibliotekstjänster. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

4 2 (8) Ärendet Bakgrund Den nuvarande bibliotekslagen (1996:1596) trädde i kraft den 1 januari 1997 (bilaga 1). Lagen är en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för hela det allmänna och offentligt finansierade biblioteksväsendet. Syftet med lagen var främst att säkerställa avgiftsfria boklån och ett fungerande biblioteksnätverk över hela landet. I budgetpropositionen för år 2008 aviserade regeringen en översyn av bibliotekslagen med syftet att stärka bibliotekens roll och säkerställa tillgängligheten i framtiden. Den nationella kulturutredningen behandlade de offentliga bibliotekens roll i sitt betänkande (SOU 2009:16). I augusti 2009 fick bibliotekskonsulten Inger Eide Jensen uppdraget att utvärdera bibliotekslagen. Syftet var att undersöka hur lagen har fungerat i praktiken och om målen med lagen hade uppnåtts. Uppdraget innebar bl.a. att kartlägga lagens tillämpning inom biblioteksväsendet i allmänhet och folkbiblioteken i synnerhet, belysa relevanta omvärldsförändringar efter lagens tillkomst, överväga behovet av att revidera lagen samt lämna förslag på eventuella ändringar. Utöver detta skulle utredaren även överväga formerna för uppföljning och tillsyn av lagens tillämpning. Resultatet av utredningen redovisades i april I utvärderingen av bibliotekslagen konstaterades att biblioteksväsendet har genomgått stora förändringar sedan lagens tillkomst Den digitala utvecklingen har påverkat såväl medievanor som användningen av bibliotekens utbud av medier och tjänster. Dessutom har sätten att framställa och distribuera kultur- och informationsbärande medier förändrats i grunden. Bibliotekens utlån av olika slags medier ställer krav på gemensamma lösningar när det gäller överenskommelser med upphovsmän och andra rättighetsinnehavare. Medborgarnas medievanor har förändrats, vilket påverkat förväntningarna på biblioteken och deras roll i det nya medielandskapet. Sverige har blivit allt mer mångkulturellt, vilket tillsammans med utbildningsväsendets utveckling har haft stor betydelse för bibliotekens identitet och besökarnas förväntningar och behov. Enligt utredningen har bibliotekslagen haft positiva effekter för folkbiblioteken, även om måluppfyllelsen är svår att mäta. Lagens symbolvärde anses vara stort och har sannolikt bidragit till att biblioteksfrågorna uppmärksammas mer på regional och lokal nivå. Upprättandet av biblioteksplaner har inneburit att olika samarbetsparter identifierats, vilket har lett till ett utökat samarbete både lokalt och över länsgränserna. För skolbiblioteken och övriga bibliotek inom utbildningsväsendet är det svårt att bedöma om lagen har haft någon egentlig betydelse. Högskolebiblioteken har haft en positiv utveckling medan skolbiblioteken har blivit färre och sämre utrustade. I utvärderingen konstateras att bibliotekslagen inte har utgjort något hinder för biblioteksutveckling eller samarbeten. Utvecklingshinder har snarare handlat om svårigheter att tillgodose behoven av kompetensutveckling samt behoven av övergripande strategier och ökade resurser. Enligt utredningen är det framför allt de stora

5 3 (8) omvärldsförändringarna och brister i uppföljningen som utgör skäl för en revidering av bibliotekslagen. Förslaget till ny bibliotekslag Den nya lagen,(bilaga 2), föreslås ersätta bibliotekslagen (1996:1596) och träda i kraft den 1 juli Flera bestämmelser har överförts till den nya lagen utan materiella ändringar. Däremot har många av bestämmelserna delats, slagits ihop eller genomgått andra redaktionella ändringar. De huvudsakliga förslagen till ändringar innebär följande: Det allmänna biblioteksväsendet Begreppet länsbibliotek ersätts av regional biblioteksverksamhet för att betona att det inte rör sig om fysiska byggnader, utan om verksamhet med syfte att främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Ändamålsbestämmelsen Bibliotekens huvuduppdrag, att främja läsning och tillgång till litteratur, lyfts fram särskilt i bestämmelsen. Dessutom föreslås att begreppet medborgare ersätts av alla för att undvika missförstånd om att det ställs krav på svenskt medborgarskap för att lagen ska vara tillämplig. Begreppet folkbibliotek förslås ersättas med begreppet biblioteksservice för att omfatta alla typer av bibliotekstjänster som äger rum utanför det fysiska biblioteket. Ansvarsfördelning En viktig förändring är ansvaret för skolbiblioteken, vilket innebär att enskilda huvudmän inom skolväsendet har ansvar för att deras elever har tillgång till skolbibliotek enligt 2 kap. 36 i skolagen. Det finns inte längre några högskolor med landsting som huvudman. Därmed utgår lydelsen om högskolebibliotek med landstingskommunalt huvudmannaskap. Landstingen får ett förtydligat ansvar för sjukhusbiblioteken i de fall då dessa har ett landsting som huvudman. Folkbibliotek Begreppet folkbibliotek definieras som den biblioteksservice som kommunerna tillhandahåller och ansvarar för. Eftersom folkbibliotekens verksamhet behöver kunna utvecklas i takt med omvärlden, exempelvis vad gäller informationsteknik och allmänhetens efterfrågan, bör inte definitionen vara så snäv att den riskerar att låsa verksamheten vid vissa former. Det centrala är att biblioteken ger invånarna önskvärd service. För att ytterligare tydliggöra detta föreslås en bestämmelse om att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till kommuninvånarnas behov. En anpassning till invånarnas behov är en förutsättning för ökad tillgänglighet och delaktighet. Syftet med ovanstående förtydliganden är att stärka användarperspektivet i lagen.

6 4 (8) Allsidighet och kvalitet i bibliotekens utbud I nuvarande bibliotekslag saknas bestämmelser om folkbibliotekens utbud. För att bl.a. öka mångfalden och bredden i utbudet föreslås att det i den nya bibliotekslagen ska anges att folkbibliotekens totala utbud av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Detta innebär bl.a. att utbudet ska vara allsidigt sammansatt och inte inskränkas utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter. Begreppet kvalitet innebär att biblioteken bör göra ett aktivt urval baserat på bl.a. kvalitetskriterier vid planeringen av inköp eller gallringar av bestånden. Det är även angeläget att bättre kvalitetsmått utvecklas för att mäta bibliotekens hela verksamhet. Informationsteknik och formneutrala bestämmelser Enligt 2 i bibliotekslagen ska folkbiblioteken verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Denna bestämmelse föreslås utgå eftersom detta genomsyrar hela biblioteksverksamheten i dagens samhälle. I stället föreslås en bestämmelse om att folkbiblioteken ska sträva efter att öka kunskapen (digitala kompetensen) om hur informationsteknik på bästa sätt kan användas för kunskapsinhämtning och lärande. Särskilda målgrupper Barn- och ungdomsperspektivet ges en framskjuten plats i lagförslaget. Det betonas att biblioteken ska vara särskilt lyhörda för barns och ungas egna synpunkter och önskemål. Personer med funktionsnedsättningar, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska är andra målgrupper som får förtydligande paragrafer. Vikten av lyhördhet inför dessa målgruppers synpunkter och önskemål betonas. Vad gäller personer med funktionsnedsättning påtalas dessutom behovet av att utveckla nationella strategier för att möta behovet av riktade tjänster som kräver andra insatser än tekniska lösningar. Avgiftsfrihet Bestämmelsen gällande avgiftsfrihet kompletteras med att allmänheten avgiftsfritt ska få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform. Upphovsrättsliga frågor Förhållandet mellan biblioteken, upphovsmän och rättighetshavare regleras varken i nuvarande bibliotekslag eller i förslaget till ny bibliotekslag. Upphovsrätten innefattar en ensamrätt för upphovsmannen att sprida sitt verk. För att tillhandahålla e-böcker och motsvarande elektroniska tjänster måste biblioteken ha tillstånd från rättighetshavare. Villkoren för denna typ av produkter regleras exempelvis i licensavtal mellan bibliotek och rättighetshavare. Kostnaderna för elektroniska boklån innefattar användarlicens och den digitala hanteringen av lånet. Hur villkoren för dessa licenser ska se ut är en förhandlingsfråga mellan biblioteken och rättighetshavarna. Avgiftsfriheten för låntagaren bör dock gälla så att inte

7 5 (8) eventuella kostnadsökningar för licenser drabbar användarna. De ökade kostnaderna för folkbiblioteken kan hanteras på andra sätt, bl.a. genom förbättrade förhandlingar gällande licensavtalen och begränsningar av tillgången till e-böcker. I lagförslaget ställs inga krav på att tillgången till elektronisk litteratur ska vara obegränsad på biblioteken. Det är dock viktigt att avväga begränsningar mot de förväntningar som allmänheten har på bibliotekens utbud. Det är biblioteken och deras huvudmän som får ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas för att de avgiftsfritt ska kunna erbjuda e-lån utan att kostnaderna skenar iväg så mycket att övrig biblioteksservice påverkas negativt. Skolbiblioteken Regeringen har ansett att skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning, litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Detta har lett till en egen bestämmelse i skollagen, och detta bör återspeglas i bibliotekslagen. Reglerna om de prioriterade grupperna i bibliotekslagen ska även gälla för skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet Varje landsting bör bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Den regionala biblioteksverksamheten bör vara mer strategiskt inriktad, vilket öppnar för ytterligare förnyelse och utveckling. Samverkan En fristående bestämmelse införs om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. Den s.k. lånekedjan kvarstår, vilket innebär att offentligt finansierade bibliotek ska låna ut litteratur till varandra. Även folkbiblioteken får en befogenhet att frivilligt delta som utlånare i lånekedjan. Det är betydelsefullt att biblioteksväsendet integreras mer och kommer alla till del. Uppföljning Regeringen bestämmer vilken myndighet som ska ha i uppdrag att ha en nationell överblick och ansvara för samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Denna myndighet ska tillsammans med kommunerna och landstingen följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Det är angeläget att verka för en nationell samsyn med syfte att få en biblioteksservice av hög kvalitet i hela landet. Bristen på uppföljning har bl.a. resulterat i att det saknas en gemensam syn på standard, kriterier för uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner. Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att ha en nationell överblick över biblioteksområdet, främja samverkan och utveckling inom området samt följa upp biblioteksplanerna i samarbete med den regionala biblioteksverksamheten. Uppdraget omfattar inte ett revisions- eller tillsynsuppdrag för det allmänna

8 6 (8) biblioteksväsendet. Kommuner och landsting får ett vidgat uppdrag att tillsammans med den nationella myndigheten följa upp biblioteksplanerna. Konsekvenser Förslagen bedöms vara kostnadsneutrala, men de kan i viss mån påverka den kommunala självstyrelsen genom att avgiftsfrihet fastställs även för e-litteratur, samt att en kvalitetsnivå införs för folk- och skolbiblioteken. Enligt utredningen ryms förslaget till ny biblioteksram inom nuvarande ekonomiska ramar och påverkar sammantaget inte den kommunala ekonomin. Kravet på allsidighet och kvalitet inskränker till viss del kommunernas frihet att helt bestämma över sin verksamhet. Detsamma gäller den redan existerande skyldigheten att ägna särskild uppmärksamhet åt prioriterade målgrupper. De nya begreppen biblioteksservice och regional biblioteksverksamhet lämnar utrymme för olika alternativ gällande organisation och drift av verksamheten. Utlåning av e-böcker i Nacka I förslaget till ny bibliotekslag anges att e-böcker, text och ljud, ska jämföras med annan litteratur och därmed också innefattas av avgiftsfrihet. För låntagarna i Nacka innebär det ingen skillnad då vi aldrig har tagit ut någon kostnad för e-böcker gentemot kund. Kostnaden bärs av biblioteken och är 18 kr/utlån. Idag finns det en stor leverantör,(elib), av e-böcker som majoriteten av svenska bibliotek anlitar. År 2002 inledde Nacka och Stockholm ett projekt tillsammans med Elib angående e-böcker. Kostnaden beräknades till 18 kr/utlån och skulle gälla under projektperioden. Allt eftersom fler bibliotek tecknade avtal med Elib kom 18 kr/utlån att bli en form av standard. Biblioteken i Stockholms län har fortfarande samma kostnad för e-böcker medan biblioteken i landet betalar 20 kr/utlån. Under lång tid låg utlåningen på en jämn nivå men i samband med lanseringen av smarta mobiltelefoner och Ipads ökade utlåningen dramatiskt och med det kostnaden för biblioteken. Utlåning av e-böcker 2009 lånade vi ut 2334 e-böcker till en kostnad av kr 2010 lånade vi ut 3550 e-böcker till en kostnad av kr 2011 lånade vi ut 7832 e-böcker till en kostnad av kr 2012(prognos) e-böcker till en kostnad av kr Som jämförelse köper biblioteken idag in media för ca 3,5 miljoner. Kostnaderna för biblioteken för ett fysiskt boklån består av bokens inköpspris samt kostnaderna för förvaring och fysisk lånehantering. Kostnaderna för elektroniska boklån består dels av en användarlicens, dels kostnader för den digitala hanteringen av lånet.

9 7 (8) Kultur- och utbildningsenhetens synpunkter Nackas biblioteksstrategi överensstämmer väl med lagförslaget. Kultur- och utbildningsenheten ser positivt på att förslaget till ny bibliotekslag betonar användarperspektivet och vikten av att de prioriterade gruppernas synpunkter och förslag tas tillvara inom biblioteksverksamheten. Det är också positivt att begreppen folkbibliotek och länsbibliotek breddas så att all form av biblioteksverksamhet inryms och ges utrymme för lokala anpassningar och utvecklingsmöjligheter i linje med användarnas önskemål. Det är även positivt att kvalitetsaspekten och utvärderingsfrågorna tas upp i lagförslaget. Däremot anser enheten att lagförslaget behöver förstärkas och förtydligas på följande punkter: Upphovsrättsliga frågor Det är ekonomiskt ineffektivt att respektive bibliotek ska förhandla om licenser med rättighetsinnehavarna. Övergripande förhandlingar med rättighetshavarna bör genomföras på nationell nivå och med en part som företräder alla Sveriges bibliotek. Naturlig part i detta sammanhang är den myndighet som har regeringens uppdrag att samordna biblioteksverksamheten på nationell nivå, för närvarande Kungliga biblioteket, eller Sveriges kommuner och landsting (SKL). Om vi inte lyckas uppnå förmånliga och ekonomiskt rimliga avtal är risken stor att kommunerna tvingas begränsa utlåningen av e-litteratur för att få kontroll över kostnaderna för denna typ av utlån. Konsekvensen kan annars bli att en större del av medieanslaget går till e-böcker på bekostnad av övriga bibliotekstjänster och utbud. En begränsning av utlåningen skulle motverka syftet med biblioteksverksamheten, vilket är ge fri tillgång till litteratur och information. Det behövs en nationell kraftsamling för att öka bredden och mångfalden i utbudet och e-litteratur till en rimlig kostnad är en viktig förutsättning för att lyckas med det. Allsidighet och kvalitet i bibliotekens utbud Den myndighet som har regeringens uppdrag att arbeta med uppföljning och utvärdering av kommunernas biblioteksplaner, bör även ges ett tydligt uppdrag att utarbeta nationella grundläggande kvalitetskriterier för folkbiblioteksverksamheten tillsammans med kommuner och landsting. Det är viktigt att det finns möjlighet att jämföra biblioteksverksamheten i landet, samtidigt som det är viktigt att dessa grundläggande kvalitetskriterier kompletteras med kvalitetsmått som är utarbetade på kommunal nivå i samspel med användarna. Den statliga myndigheten, liksom den regionala biblioteksverksamheten, bör även ges tydligare uppdrag att samordna och stödja kommunerna i arbetet med att utveckla kvalitativa utvärderingsmetoder.

10 8 (8) Personer med funktionsnedsättning Den myndighet som har regeringens uppdrag att samordna biblioteksverksamheten på nationell nivå, bör ges ett tydligt uppdrag att utarbeta nationella strategier i samarbete med den regionala biblioteksverksamheten med syftet att förbättra de funktionsnedsattas tillgång till bibliotekstjänster. Bilagor 1. Bibliotekslag (1996:1596) 2. Ds 2012:13 Ny Bibliotekslag 3. Yttrande över förslag till ny bibliotekslag Anna Hörnsten Kulturexpert Lars Nilsson IT-strateg

11 (2) Yttrande KUN 2012/ Kulturdepartementet Yttrande över förslag till ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet har skickat ut en promemoria med ett förslag till ny bibliotekslag (Ds 2012:13) på remiss. Nacka kommun är en av de instanser som har ombetts att yttra sig över förslaget. Nacka kommuns yttrande Kulturnämnden har inhämtat synpunkter från kultur- och utbildningsenheten samt representanter för kultur- och utbildningsverksamheten i Nacka gällande förslaget till ny bibliotekslag. Kulturnämnden ser positivt på att förslaget till ny bibliotekslag tydligare lyfter fram barn och unga samt andra prioriterade grupper samt att lagen betonar användarperspektivet och vikten av att de prioriterade gruppernas synpunkter och förslag tas tillvara inom biblioteksverksamheten. Det är också positivt att begreppen folkbibliotek och länsbibliotek breddas så att all form av biblioteksverksamhet inryms och ges utrymme för lokala anpassningar och utvecklingsmöjligheter i linje med användarnas önskemål. Det är även positivt att kvalitetsaspekten och utvärderingsfrågorna tas upp i lagförslaget. Däremot anser kulturnämnden att lagförslaget behöver förstärkas och förtydligas på följande punkter: Upphovsrättsliga frågor Det är ekonomiskt ineffektivt att respektive bibliotek ska förhandla om licenser med rättighetsinnehavarna. Övergripande förhandlingar med rättighetshavarna bör genomföras på nationell nivå och med en part som företräder alla Sveriges bibliotek. Naturlig part i detta sammanhang är den myndighet som har regeringens uppdrag att samordna biblioteksverksamheten på nationell nivå, för närvarande Kungliga biblioteket, eller Sveriges kommuner och landsting (SKL). Om vi inte lyckas uppnå förmånliga och ekonomiskt rimliga avtal är risken stor att kommunerna tvingas begränsa utlåningen av e-litteratur för att få kontroll över kostnaderna för denna typ av utlån. Konsekvensen kan annars bli att en större del av medieanslaget går till e- böcker på bekostnad av övriga bibliotekstjänster och utbud. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

12 2 (2) Idag försvåras bibliotekens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag för demokrati och informationsfrihet genom att tillgången till e-böcker hindras av kommersiella aktörer via karenser och begränsningar av vad biblioteken får köpa. En begränsning av utlåningen skulle motverka syftet med biblioteksverksamheten, vilket är att ge fri tillgång till litteratur och information. Det behövs en nationell kraftsamling för att öka bredden och mångfalden i utbudet och e-litteratur till en rimlig kostnad är en viktig förutsättning för att lyckas med det. Allsidighet och kvalitet i bibliotekens utbud Den myndighet som har regeringens uppdrag att arbeta med uppföljning och utvärdering av kommunernas biblioteksplaner, bör även ges ett tydligt uppdrag att utarbeta nationella grundläggande kvalitetskriterier för folkbiblioteksverksamheten tillsammans med kommuner och landsting. Det är viktigt att det finns möjlighet att jämföra biblioteksverksamheten i landet, samtidigt som det är viktigt att dessa grundläggande kvalitetskriterier kompletteras med kvalitetsmått som är utarbetade på kommunal nivå i samspel med användarna. Den statliga myndigheten, liksom den regionala biblioteksverksamheten, bör även ges tydligare uppdrag att samordna och stödja kommunerna i arbetet med att utveckla kvalitativa utvärderingsmetoder. Personer med funktionsnedsättning Den myndighet som har regeringens uppdrag att samordna biblioteksverksamheten på nationell nivå, bör ges ett tydligt uppdrag att utarbeta nationella strategier i samarbete med den regionala biblioteksverksamheten med syftet att förbättra de funktionsnedsattas tillgång till bibliotekstjänster. Hans Peters Ordförande i kulturnämnden Susanne Nord Kultur- och utbildningsdirektör

13 ~"" - ARC HU S ARKITEKTER, Plollad kl F1lnamn \arc hu s\bos täde r\or m ~n ge \ l4 dwg Skala 1= 2 r Q) ::l cc a. ~ a o ::l lljii > l l ~. tlj, ~ 2 ~ v O ~ ~ * 3 ~ l i , ' m N i ro - ~ ö Il l :A ::J -r lo " t: ru ~l t Q) il ~.f'. hj Z ---' n. [ l (f) o ::J (f) :A c tlj ::J o_ > (l)... (") ' D n ::T co <l! <:J! c: ~B V' ARC HUS ARKITEKTER. Plld>i1 ~ 8M21l'l~~lll'i..~t l<i STh ll'il~man\ril rr ~.,.;~h1l!o!h~]!wlj. dwq

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 (2) TJÄNSTESKRIVELSE KUN 2012/ Kulturnämnden Yttrande över förslag till detaljplan för Orminge 42:1 i Boo, Nacka kommun Förslag till beslut Kultur och utbildningsenheten föreslår att kulturnämnden tillstyrker planförslaget under förutsättning att förslaget omarbetas i enlighet med kulturmiljöprogrammets intentioner. Den föreslagna högre hushöjden innebär att man bryter befintlig struktur med lägre hus i svackorna och högre på höjderna, en av de kvaliteter som uttrycks i kulturmiljöprogrammet. Ärendet Planområdet Orminge 42:1 i Boo är beläget inom Ormingeringen i västra Orminge. Planområdet avgränsas av Kvarnholmsvägen i nordost och naturbranten upp till platån i nordväst. Planförslaget syftar till att möjliggöra nya flerbostadshus inom fastigheten med bostäder med möjlighet till verksamhetslokaler i bottenplanet såsom butik och förskola. Planområdet är idag bebyggt med en låg envåningsbyggnad. Byggnaden har tidigare fungerat som förskola men rymmer nu bostäder. Planområdet ligger i en svacka mellan två husgrupperingar. Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig terräng och hänsyn tas till omgivande kulturmiljövärden enligt kulturmiljöprogrammet. Totalt innehåller planförslaget två föreslagna flerbostadshus om ca 58 bostadslägenheter. Planförslaget rymmer ingen allmän platsmark. Kulturpolitiska programmet I det kulturpolitiska programmet betonas en kreativ och god yttre och inre livsmiljö. Där betonas även kulturarven och att samhällsplaneringen ska präglas av en helhetssyn där de kulturella resurserna och de estetiska aspekterna beaktas. Konst i det offentliga rummet Öppna konsten -kommunens vision och strategi för konst i det offentliga rummet slår fast att kommunen ska verka för att samarbete med privata fastighetsägare kring gestaltning vad gäller konst ska utvecklas. I exploateringsärenden vill Öppna konsten se ett ökat samarbete POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

26 2 (2) med fastighetsexploatörer där så är möjligt. Visionen säger att konsten ska bjuda in, beröra och berika människor och mötesplatser. Konsten ska ingå i en helhet och vara väl integrerat i projekten. Barn och ungas vistelsemiljö är prioriterat. Landskapsbild och kulturmiljö Planområdet ligger i en svacka mellan två husgrupperingar. Den nya bebyggelsen är högre än befintlig envåningsbyggnad och omgivande "tågvagnar" och kommer att ge upphov till en viss omgivningspåverkan. Formspråket och materialval är inte främmande för Västra Orminge. Den högre hushöjden innebär dock att man bryter befintlig struktur med lägre hus i svackorna och högre på höjderna, en av de kvaliteter som uttrycks i kulturmiljöprogrammet. Kultur- och utbildningsenhetens synpunkter Enheten ser att planförslagets föreslagna bebyggelse inte ligger i linje med kulturmiljöprogrammets riktlinjer för Västra Orminge främst avseende den nya bebyggelsens höjd. Med sin föreslagna högre höjd ger den upphov till omgivningspåverkan. Den befintliga strukturen bryts där lägre hus placeras i svackorna och högre på höjderna. Samspelet med den befintliga bebyggelsens form och gestaltning samt inpassningen i landskapet poängteras som särskilt viktigt i kulturmiljöprogrammet. Enheten önskar att höjderna regleras i förslaget. Kultur och utbildningsenheten vill understryka vikten av att konstnärlig gestaltning tas med i den fortsatta planeringen i enlighet med kommunens vision och strategi Öppna konsten antagen av KF 27 april Konsten ska ingå i en helhet och vara väl integrerat i projekten. Barn och ungas vistelsemiljö är prioriterat. Kultur och utbildningsenheten föreslår mot bakgrund av detta att kulturnämnden tillstyrker planförslaget under förutsättning att förslaget omarbetas i enlighet med kulturmiljöprogrammets intentioner. Bilagor 1. Detaljplan för Orminge 42:1 i Boo. Helene Burmeister Biträdande enhetschef Kultur och utbildning

27 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2011/32 Kulturnämnden Kulturnämndens sammanträdesdagar 2013 Förslag till beslut Kulturnämnden sammanträder på följande dagar och tider under 2013: 13 februari 11 september 13 mars 16 oktober 15 maj 6 november (tisdag) 11 juni (tisdag) 4 december Sammanträdena börjar kl Ärendet Nämnderna ska enligt sitt reglemente senast i september fastställa sammanträdesdagar för kommande år. Sammanträdena är i flertalet fall förlagda till onsdagar. Ovanstående datum är inte förlagda till samma datum som Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar eller gruppmöten. Sammanträdena samordnas även med Utbildningsnämnden pga att denna nämnd har samma direktör och sekreterare som Kulturnämnden. Förslaget till sammanträdesdagar är så långt det är möjligt anpassat till hanteringen av budget och bokslut. Vid minst ett tillfälle under året kommer bokslutet inte att bli färdigt i tid för att kunna sändas ut till nämnden inom föreskriven tid som är sju dagar innan sammanträdet. Håkan Sundblad Nämndsekreterare Kultur- och utbildningsenheten POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

28 Information (1) Kulturnämnden Anmälningsärenden augusti 2012 Inkomna skrivelser Reglemente för mål- resultatstyrning med bilagor Avgivna skrivelser Delegationsbeslut Protokoll Kommunstyrelsen 27 augusti Museiprojektet HAMN Kurser och konferenser od Bokmässan i Göteborg Kulturarv för framtiden, 8-9 oktober i Luelå Höstmarknad Velamsund 23 september Kultur- och utbildningsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Granitvägen 15 Växel hakan.sundblad@nacka.se Nacka Direkt Mobil Organisationsnummer Fax i:\handlingar\kulturnamnden\2012\ \13_tjskr_kennedomkun.doc