VA-ledning i Västra Boulevarden

Transkript

1 Rapport 2014:19 VA-ledning i Västra Boulevarden Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning , Kristianstad kommun och stad, Skåne Thomas Linderoth

2

3 Rapport 2014:19 VA-ledning i Västra Boulevarden Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning , Kristianstad kommun och stad, Skåne Thomas Linderoth Fornlämningsnr: Kristianstad 93:1 Kristianstad Kristianstad kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:19 Omslagsbild Mellersta delen av undersökningsytan, mot norr, fotograf: Thomas Linderoth. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Topografi och historik 5 Syfte och metod 6 Undersökningsresultat 7 Schakten inom den norra delen 8 Anläggningar i den norra delen 9 Schakten inom den mellersta delen 10 Anläggningar i den mellersta delen 12 Schakten inom den södra delen 13 Anläggningar i den södra delen 13 Fynd 16 Syntes 16 Referenser 18 Administrativa uppgifter 20

6 Fig.1. Undersökningsytans läge i Kristianstad. Fig. 2.Undersökningsområdet markerat i svart inom Kristianstad, Skåne.

7 Sammanfattning Inför att Kristianstad kommun, C4 Teknik, skulle dra VAledningar och el- telekablar inom fastigheterna Kristianstad 4:4 och 5:59 Västra Boulevarden i Kristianstad, genomförde Sydsvensk Arkeologi AB en förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Vid undersökningen framkom på delar av befästningen som omgav Kristianstad på och 1700-talen. Dessa härstammade från bastionerna Jylland och Fyen samt från kurtinmuren. Dessutom påträffades stenpackningar och en del av den gamla båtplatsen vid Nya Boulevarden. Inledning Kristianstad kommun arbetar under perioden med Kristianstadlänken, ett nytt busstråk genom Kristianstads innerstad. I samband med gatuombyggnaden skedde även ledningsarbeten för VA-ledningar samt för el- och telekablar längs Västra Boulevarden och vid stationshuset. Då området ligger inom det historiska stadslagret med bastionen, fornlämning Kristianstad nr 93, beslutade Länsstyrelsen i Skåne län att det i samband med arbetena skulle göras en förundersökning i form av en schaktningsövervakning (Lst Dnr ). Undersökningen genomfördes hösten 2012 hösten 2013 av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund Den arkeologiska undersökningen föranleddes av anläggandet av en ny bussgata med nya hållplatser längs Västra Boulevarden. I samband med detta lades även nya VA-ledningar samt eloch telekablar. Sträckan som berördes var Västra Boulevarden, från stationshuset fram till Södra Kaserngatan och var cirka 500 m lång. Längs sträckan förväntades lämningar i form av delar av bastionsmurarna Jylland och Fyen samt eventuellt också kanalskoningar för kanalen där Västra Boulevarden och Nya Boulevarden möts. Arbetena genomfördes från slutet av hösten 2012 till hösten Topografi och historik Platsen för schakten ligger i Kristianstad, inom området för de historiska stadslämningarna och bastionen, fornlämning 93. Ytan ligger på plan gatumark, cirka 4 m.ö.h. Befästningsverket kring Kristianstad började byggas år 1614 och ansågs färdig 1641 (Håkansson 1999). En utbyggnadsfas skedde sedan mellan 1748 och 1808 (Lindhagen 1993; Håkansson 1999). Mellan 1847 och 1900 revs stora delar av bastionsmurar- VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 5

8 na. Vid ett flertal arkeologiska undersökningar, som gjorts mellan 1978 och 2013, inom och invid stadslagret, fornlämning 93 har en mängd delar av den gamla bastionen påträffats (Nilsson 2013; Esping-Bodén, 1978a och b; Lenntorp 1997, 1999; Dahlén 1999a och b, 2009; Lilja 1996; Håkansson 1999; Pettersson 2005; Kockum 2004, 2008; Carlsson 2011, 2012; Nilsson 2012a och b; Nilsson & Carlsson 2012; Nilsson 2013; Linderoth 2014 in prep.). Vid arkeologiska undersökningar mellan Heliga trefaldighetskyrkan och järnvägsstationen påträffades år gravar från talet. Dessa gravar visade en stor variationsrikedom bland annat i riktning, armställningar, kistor och föremål. De flesta individerna var män, men det förekom även kvinnor och barn (Björk & Nilsson 2012). Fornminnesregistret (FMIS) innehåller också ett stort antal uppgifter om påträffade husgrunder, kulturlager och fynd från denna tid. Syfte och metod Arbetet med nedläggningarna av VA-ledningar och kablar berörde ytor där det förväntades kunna finnas lämningar i form av murrester av bastionerna samt från kanalen som tidigare löpte i den nuvarande Nya Boulevarden. Förundersökningen skulle ske genom schaktningsövervakning, varvid nödvändig arkeologisk dokumentation i form av bland annat inmätning av schakt, ritningar, foton och insamling av fynd skulle göras. Arbetena började från norr, söder om centralstationen ner till Nya Boulevarden, med den västra sidan först. Sedan fortsatte de söderut; först den västra delen av Västra Boulevarden och sedan den östra. 6 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

9 Fig. 3. Undersökningsschakten. Undersökningsresultat Eftersom schaktningsarbetet innebar att biltrafiken fick ledas om för att bereda plats för olika ytor, utfördes detta i olika omgångar. Schakten hade också olika djup beroende på vilken typ av arbete som skulle utföras. De djupa schakten, ner till cirka tre m djup, var i huvudsak till för nedläggning av VA-ledningar, medan de grundare schakten, som var omkring 0,7 m djupa, togs upp för att bland annat kabeldragning och hårdgörning av ytan inför asfalteringen. Schakten mättes till största delen in med GPS, undantaget den östra sidan av den södra halvan, från Ridhusgatan ner till Södra Kaserngatan. Här grävdes endast ett grunt schakt för hårdgörning av vägbanan samt ett djupschakt längs den östra trottoarkanten. I detta djupschakt fanns redan nedlagda VA-ledningar och jordmassorna var omrörda. Den totala ytan som schaktades var drygt m 2 och bestod dels av några större schakt med en yta av drygt m 2 och VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 7

10 som var grunda samt dels av längre djupschakt. Delar av de senare kunde även ligga delvis inom de grunda schakten och hade an sammanlagd längd av cirka 950 m och en yta av omkring m 2. Schakten inom den norra delen Schakten i den norra delen bestod av tre djupschakt, varav två nordvästlig-sydöstlig riktning och ett i nordost-sydvästlig riktning. Dessutom banades den övriga ytan av i två omgångar för en del kabeldragning samt inför asfaltering (grundschakt). Fig. 4. Schakt med anläggningar i den norra delen. 8 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

11 Det västliga djupschaktet var cirka 80 m långt och mellan två och tre m brett samt hade ett djup ner till omkring tre m. Det mättes in i två omgångar, OS224 och OS424. Det östra schaktet, OS496, var omkring 68 m långt och upp mot fem m brett samt ner mot tre m djupt. Det nordost-sydvästliga tvärschaktet var omkring 55 m långt och 4 19 m brett samt upp mot tre m djupt och en yta om cirka 585 m 2. Det mättes in i två omgångar, OS447 och OS473. Den västra, grunt avbanade ytan, OS366, hade en yta av drygt m 2, och den östra, OS504, en yta av knappt 950 m 2. OS224/424 hade överst 0,6-0,7 m påförd sand som följdes av ett lager med lerig något humös och omrörd grus. Ibland fanns tegelflis och djurbensrester. OS496 och OS447/473 hade en liknande fyllning. Den sistnämnda hade också stora störningar i form av äldre VA-ledningar med stora betongfundament. De grunda schakten innehöll till stor del påförd sand och grus. Anläggningar i den norra delen I OS224/424 fanns i den södra delen rester av tre stenpackningar, A220, A433 och A441. De bestod av 0,1-0,5 m stora lagda stenar. Stenpackningarna kom alldeles i botten av schaktet och tjockleken kunde inte avgöras. De försvann också in i schaktkanterna så utbredningen av dem gick inte heller att fastställa. De syntes i schaktet på en sträcka av 4,5, 4,4 respektive 5,5 m. Konstruktionerna funktion är okänd, men det är möjligt att de har att göra med den båtplats som har legat invid kanalen där Nya Boulevarden nu går. Kanske är det en stödkant eller en kajkant. I OS447 fanns i botten en konstruktion, A461, som bestod av ett lager med cirka 0,4 m stora stenar. Dessa stenar, som ibland var kluvna, hade en flat undersida, som vilade på brädor eller kluvna stockar. Brädorna var 0,15 0,2 m breda och omkring 0,1 m tjocka. Länden för konstruktionen var nästan elva m och bredden minst sex m. Funktionen är okänd, men det kan precis som de ovan nämnda konstruktionerna, ha med båtplatsen att göra.strax norr om A461 fanns A469, vilken var något mindre, men en liknande konstruktion. Fyllningen i de grunda schakten OS366 och OS504 bestod i princip endast av påförda massor. I det nordöstra hörnet av OS366 fanns en stenkonstruktion, A360, som tolkas som en stengrund. Den bestod av 0,1-0,4 m stora sten som var murade med kalkbruk. Den del av stengrunden som syntes var cirka 5 x 3,5 m och påträffades cirka 0,45 m under asfalten och syntes ner till åtminstone 0,9 m djup. Den låg i lera, medan omgivningen var sandig eller grusig. Funktionen är okänd, men det skulle VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 9

12 Fig. 5. A361, foto Thomas Linderoth. kunna vara en del av bastionen Sjaelland eller möjligtvis en bit av den äldre kyrkogårdsmuren till Heliga Trefaldighetskyrkan. Schakten inom den mellersta delen Schakten i den mellersta delen bestod av två djupschakt med i huvudsak nordvästlig-sydostlig riktning, OS246 och OS508. OS246 hade tre utstickare mot nordost, en mindre i norr, en större i mellersta delen och en mindre i söder, vilken dessutom följdes av ytterligare ett litet djupschakt, OS518. I norra delen fanns också i nordost ett djupschakt, OS508 och ett grundschakt, OS512. Fig. 6. A360 mot nordost, foto Thomas Linderoth. 10 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

13 Fig. 7. Schakt med anläggningar i den mellersta delen. Det västliga djupschaktet, OS246, var med utstickarna åt öster cirka 146 m långt och i huvudsak mellan två och sex m brett samt hade ett djup ner till omkring tre m. Den mellersta utstickaren var dock cirka åtta m bred. Det nordöstra schaktet, OS508, var omkring 28 m långt och omkring fyra m brett samt ner mot tre m djupt. Det ostnordost-västsydvästliga tvärschaktet, OS518, i södra delen var knappt tio m långt och cirka 1,5 m brett samt upp mot tre m djupt. Det grunda schaktet i nordöst, OS512, hade en yta av drygt m 2 och djup på omkring 0,7 m, samt bestod till stora delar av påförd sand och grus. VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 11

14 OS224/424 hade överst 0,6-0,7 m ett lager av påförd sand, som följdes av ett lager med lerig något humös och omrörd grus. Ibland fanns tegelflis och djurbensrester. OS496 och OS447/473 hade en liknande fyllning. Den sistnämnda hade också stora störningar i form av äldre VA-ledningar med stora betongfundament. Anläggningar i den mellersta delen I det långa schaktet OS246 påträffades murrester av bastion Jylland, A201, A209, A240 och A311. Dessutom fanns två stenpackningar, A205 och A305. A201 utgjorde en del av bastion Jyllands norra del och påträffades cirka 1,5 m ner i ett lager av påförd sand. Den syntes ner till botten av schaktet, som här var omkring 2,6 m djupt. Med största sannolikhet fortsätter den vidare neråt. Muren bestod av sten blandad med kalkbruk och var en m hög. Nederst fanns större stenar som var cirka 0,6 m i diameter, medan övriga stenar var 0,2 0,3 m stora. Stenarna överlagrades av ett cirka 0,1 m tjockt lerigt, något sotigt lager. Muren korsades av schaktet och har haft en nordnordost-sydsydvästlig riktning. A209, A240 och A311 är delar av samma mur, vars bitar mättes in vid olika tidpunkter, och är en del av bastion Jyllands södra mur. Muren bestod av sten blandad med kalkbruk upptäcktes på cirka 1,5 m djup och syntes ner mot tre m. I botten fanns större stenar som hade en diameter på omkring 0,6 m och över dessa fanns mindre stenar med en diameter på cirka 0,2 0,3 m. Över muren låg påförd sand. Fig. 8. Bit av bastionmuren Jyllands södra del. 12 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

15 A205 var en stenpackning som bestod av en mörkfärgning med sten i botten. Den korsades av schaktet, hade en nordostsydvästlig riktning och var cirka 1,5 m bred. Den påträffades i botten av schaktet och de flesta av stenarna hade en diameter runt 0,3 m. A305 utgjordes av en liten del av en stenpackning som påträffades i en liten utstickare i den västra kanten av OS246. Den låg på ca 1,1 m djup och bestod av 0,1 0,4 m stora stenar och överlagrades av omrörd, något humös grus. Funktionen är okänd. A524 och A529 påträffades i OS518 och bestod av en stenmur som vinklade ut mot nordväst. Muren påträffades på cirka 1,4 m djup och fortsatte ner mot botten av schaktet, som här var omkring två m djupt. Den var cirka två m bred och bestod av 0,1 0,6 m stora stenar blandat med kalkbruk. Den låg i ett område med omrörda massor och var relativt söndergrävd samt mättes in i två olika delar. Den tolkas ha tillhört bastionsmuren och kan vara en kurtinmur vid bastionsmuren Jyllands södra del. Schakten inom den södra delen Schakten i den södra delen bestod av två djupschakt med i huvudsak nordvästlig-sydostlig riktning, OS319 och OS406. De låg efter varandra och OS319 hade en liten utstickare mot nordost i den norra delen och OS406 en i mellersta delen. Djupschaktet, OS319, i norr, var med utstickaren åt nordnordost cirka 102 m långt och två till tre m brett samt hade ett djup på omkring 2,6 m. Det södra djupschaktet, OS406, var omkring 91 m långt och 1,5 2,5 m brett samt ner mot 2,6 m djupt. Schakten hade överst ett cirka 0,2 m tjockt lager av grus och därunder en fyllning av blandade jordmassor med mycket rötter och med inslag av tegelrester. Anläggningar i den södra delen I OS319 påträffades murrester av bastion Fyen, A315 och A352, samt rester av en stenpackning, A356, i den södra delen. A315 utgjorde en del av bastion Fyens norra del och påträffades cirka 1,2 1,4 m under marknivån och syntes ner till botten av schaktet, som var omkring 2,6 m djupt. Med största sannolikhet fortsätter den vidare neråt. Muren bestod av sten blandad med kalkbruk och var omkring 1,4 m hög. Nederst fanns större stenar som var cirka 0,6 m i diameter samt en större sten som var en m bred och 0,45 m tjock. De övriga stenarna var 0,1 0,3 m stora. VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 13

16 Fig. 9. Schakt med anläggningar i den södra delen Muren korsades av schaktet och var cirka fyra m bred samt har haft en nordost-sydvästlig riktning. A352 var en stenmur som låg omkring tio m sydost om A315. Den var omkring sex m bred och hade en likartad konstruktion. Den påträffades drygt två m ner i schaktet och syntes ner i botten. Längs norra sidan fanns en större sten, vilken hade en diameter på cirka 0,7 m och kan ha stöttat muren. De båda murarna tolkas som bastionsmurar, där A352 har varit huvudmuren och där A315 kan ha varit en yttre stöttande mur. 14 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

17 Fig. 10. A352 mot öster, foto Thomas Linderoth. A356 var en stenpackning som låg söder om och alldeles intill eller delvis på A352. Den syntes i både OS319 och OS406, hade nordväst-sydostlig riktning och en längd av cirka 13 m och har varit minst 1,5 m bred. Den låg drygt en m under markytan och hade en konstruktion av kallmurade stenar som var omkring 0,1 m i diameter. I norr, där den delvis överlagrade A352, var den cirka 0,8 m tjock för att söder ut endast bestå av en kullerstensliknande stenpackning med en tjocklek av 0,1 m. Konstruktionen kan tillsammans med A394, se nedan, ses som någon slags stenkonstruktioner inom bastionen Fyen. OS406 innehöll två stenmurar, A398 och A402, vilka utgör delar av bastion Fyens södra del. Mitt emellan murrester från den norra och södra delen av bastion Fyen fanns ytterligare en stenpackning, A394. A398 bestod av en stenmur som påträffades på 1,6 m djup och syntes ner till schaktets botten på nästan 2,6 m djup. Muren korsades av schaktet, hade en östvästlig riktning och var ungefär fyra m bred. Konstruktionen var kallmurade och bestod av 0,1 0,6 m stora stenar. Ovanpå själva muren låg en tegelkonstruktion som var cirka 0,6 m hög och 1,6 m bred. Denna tegelkonstruktion skulle kunna vara någon form av byggnad ovanpå muren. A402 utgjordes av en stenmur som syntes på ett djup av cirka 0,6 m och gick ända ner i schaktbotten, som låg på omkring 2,6 m djup. Även denna mur hade en östvästlig riktning och var 3,5 m bred. Konstruktionen bestod av stenar som var 0,1 0,6 m i diameter och som var kallmurade. VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 15

18 A394 var en stenmur, vilken upptäcktes på 1,6 m djup och syntes ner till nästan tre m djup. Den bestod av sten av varierande storlek. A398 och A402 tolkas som rester av bastionsmurar från den södra delen av bastion Fyen, där A398 tolkas som huvudmur, medan A402 verkar ha haft en stödjande funktion. A394 ses tillsammans med A356 som konstruktioner inom själva bastionen. Fynd Fynden påträffades mestadels i de omrörda massorna och utfyllnaderna i schakten. De bestod av djurben, tegelrester, keramikskärvor, delar till kritpipor och enstaka bitar av glas. De daterades från 1600-talet och framåt och togs inte till vara. Vid bastion Jyllands norra mur, A201, och stenpackningen intill, A205, påträffades något djurben och en bit glas. Vid bastion Jyllands södra murdelar (A209, 240 och 311) fanns några djurben och tegelflis samt delar av huvudet till en kritpipa. I grenschaktet OS518 fanns en bit av en grön glasflaska, eventuellt från 1700-talet. I schaktet intill murarna vid bastion Fyens norra del, A315 och A352, påträffades lite djurben, enstaka keramikskärvor, en del av ett ben till ett trefotskärl och en del av skaftet till en kritpipa samt tegelflis. Vid Fyens södra murar, A398 och A402, fanns tegelflis och en del av en kritpipa. Sammantaget kan sägas att fyndmaterialet var begränsat, men att det representerar ett typisk stadslager från slutet av 1600-talet och framåt. Syntes Det kartmaterial över befästningsverket i Kristianstad som finns i Krigsarkivet är inte tillräckligt detaljerat för att jämföras med dagens kartmaterial, dock får de murrester som påträffades anses representerar delar bastionen. Av bastion Jylland fanns rester av den norra muren, A201 och A205, där den förstnämnde är huvudmuren och den andra rest av någon form av stödmur. Den södra muren representerades av tre delar av en och samma mur, A209, A240 och A311. Vid södra kanten av Jyllands södra mur fanns rester av vad som skulle kunna vara kurtinmuren mellan bastion Jylland och bastion Fyen, A524 och A529). 16 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

19 Bastion Fyen fanns representerad av murrester. Den norra delen bestod av två murar, A315 och A352, där den första tolkas som en stödmur. I den södra delen fanns också två murrester, A398 och A402, där den sistnämna tolkas som en stödmur. Inom bastion Fyen fanns två stenpackningar, A356 och A394. Dessa representerar lämningar från konstruktioner inom bastionen. A356 liknade en stenläggning med kullersten, medan den senare, som låg mitt emellan den norra och södra muren, har en okänd funktion. I norra delen av undersökningsområdet fanns en stenpackning, A360, som möjligen skulle kunna vara resterna av en mur till södra delen av bastion Sjaelland. Den skulle också kunna vara en äldre del av den gamla kyrkogårdsmuren till Heliga Trefaldighetskyrkan. I den norra delen fanns också fem stenpackningar, A220, A433, A441, A461 och A469, som skulle kunna vara rester från den båthamn som enligt en karta från 1854 fanns på platsen. Hamnen låg vid utloppet till kanalen där Nya Boulevarde nu går. A469 och A461 skilde sig från de övriga stenpackningar genom att de bestod av plana stenar, ibland kluvna, som vilade på plank eller kluvna stockar. Stenpackningarna skulle kunna vara rester av kajkanter eller stödmurar för kanalen. De flesta schakten var mycket omrörda på grund av tidigare markarbeten och innehöll väldigt få partier med kulturlager. De få fynd som påträffades bestod av djurben, keramikskärvor, tegelbitar, något glas och kritpipsdelar. Fynden dateras från talet och framåt. VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 17

20 Referenser Björk, T. & Nilsson, L Västra Boulevarden, Kristianstad, Skåne. SU Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:49. Carlsson, C Kristianstad 4:4 & 4:11 vid Östra Centrum, Kristianstad innerstad. Arkeologisk förundersökning. Sydsvensk Arkeologi 2011:60. Carlsson, C Västra Boulevarden, Kristianstad. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:35. Dahlén, J. 1999a. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad. Kv Södra kasern 1 och Södra kaserngatan. Arkeologiska förundersökningar Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:4. Dahlén, J. 1999b. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Ljunggrens plan. Arkeologisk förundersökning Regionmuseet i Skåne Rapport 1999:5. Dahlén, J Bastion Schleswig, FU/Schaktningsövervakning, Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2009:45. Esping-Bodén, A. 1978a. Del av stadsmur. Kv David Nyborg nr 16, Kristianstad, Skåne. (Arkivrapport). Esping-Bodén, A. 1978b. Rapport. Del av befästningsmur S Kasernområdet, Kristianstad, Skåne. (Arkivrapport). Håkansson, A Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Ö Boulevarden. Förundersökning Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:1. Kockum, J Söderportsskolan i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2004:44. Kockum, J. & Nilsson, I-M. Kristianstad 4:4 m fl. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk arkeologi Rapports skriftserie 2013:28. Kockum, J Kv Södra kasern 2 i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:2. Lenntorp, K.-M Skåne, Kristianstads kommun, Kristianstad, Salutorget, fornlämning 93. Förundersökning Rapport 1997:2. Regionmuseet i Skåne. Lenntorp, K-M Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Kv Riksens Ständer nr 1 och 8. Arkeologisk förundersökning Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:3. Lilja, H Busstorget, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk förundersökning Länsmuseet i Kristianstad, Rapport1996:3. Linderoth, T. in prep. Fjärrkyla i Christian IV:s gata m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 (preliminär titel). Sydsvensk Arkeologis Rapportserie. Lindhagen, M Fästningsstaden Kristianstad. Struktur och byggnader. Kristianstad. Nilsson, I-M. 2012a. Kristianstad 4:4 och 4:10. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:47. Nilsson, I-M. 2012b. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden, Kristianstad stad. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:77. Nilsson, I-M. & Carlsson, C Kabeldragning vid Östra Centrum. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi AB, Rapport 2012: VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

21 Nilsson, I-M. Södra Kaserngatan, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2013:37. Sydsvensk arkeologi Rapports skriftserie 2013:37. Pettersson, L Markarbeten i centrala Kristianstad. Arkeologiska förundersökningar 2000 och Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2005:74. RAÄ, Fornsök - VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 19

22 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Koordinatsystem: Skåne Kristianstad Kristianstad X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: M ö.h. Kristianstad 4:4, 5:59, Västra Boulevarden Ekonomiska kartan, blad 3D2j RT90 2,5 gon väst RH70 ca 4 m Fältarbetstid: okt dec Antal arbetsdagar: 23 Antal arkeologtimmar: 77 tim Undersökt yta: m 2 Platschef: Personal: Uppdragsgivare: Fynd: Dokumentationsmaterial: Totalkostnad: Thomas Linderoth Tony Björk, Ing-Mari Nilsson, Ylva Wickberg Kristianstad kommun C4 Teknik Inga fynd tillvaratogs 5 ritningar (A3), 126 foton. Förvaras på Regionmuseet Kristianstad kr exkl. moms 20 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

23 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93 21

24 Sydsvensk Arkeologi AB rapportserie Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Tony Björk. 4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn. 7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Bertil Helgesson. 11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 och Ing-Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 14. Herrestorp 3:2 och 3:3 hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsundersökningar Bertil Helgesson. 16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson. 17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning Kristianstad stad och kommun. Fredrik Grehn. 18. Yngsjö 219:351. Arkeologisk slutundersökning 2012 inom fornlämning Åhus 166 och 167, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Thomas Linderoth. 19. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning , Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 22 VA-ledning I Västra Boulevarden, fornlämning 93

25