Populärt fiske. Mystik i trollskog. Biosfärområde NYHETSBREV FRÅN FÄRNEBOFJÄRDENS NATIONALPARK. NR 2/2011

Transkript

1 Färnebofjärden NYHETSBREV FRÅN FÄRNEBOFJÄRDENS NATIONALPARK NR 2/ FOTO: JESSICA BERG, LEIF ÖSTER OCH NEDA Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven är ett av fyra områden i Sverige som av FN utsetts till biosfärområden. Nu är det invigt. Sidan 3 Populärt fiske Gysingeforsarna, Tyttbo och Färnebofjärden är populära fiskeområden som lockar besökare från när och fjärran. Sidan 4-5 Mystik i trollskog Följ med på en höstvandring i de mossbeklädda stenbumlingarnas rike. En av naturums många aktiviteter. Sidan 7

2 Välkommen till Färnebofjärdens nationalpark! Färnebofjärden är en av totalt 29 nationalparker i Sverige. Parken breder ut sig över hektar av vatten och land vid Nedre Dalälven. Landskapet är flackt och Dalälvens årliga översvämningar sätter sin prägel på naturen. Här finns ett myller av miljöer som skapar livsrum åt många djur och växter. Området är bland annat känt för sitt rika fågelliv och för sina fina fiskevatten. Flugfiskaren drar gärna upp harr och öring i de livliga forsarna och den lugna viken inbjuder till fiske efter abborre, gädda och gös. Fiskaren, vandraren och fågelskådaren kan alla få oförglömliga upplevelser i detta oerhört variationsrika landskap. JENNIE DALETHSSON NATIONALPARKSFÖRVALTARE OCH NATURUMVÄRD FOTO: ALVA DALETHSSON Nykterhet och hastighet. Hastighetskontroller och alkotester genomfördes när Polisen och Kustbevakningen besökte Färnebofjärdens nationalpark i somras. Högsta tillåtna hastighet är 12 knop. Polisen hade fartkontroll Under sommaren har både polis och personal från Kustbevakningen besökt Färnebofjärdens nationalpark. Bland annat som en följd av att en del kör för fort med båtar och vattenskotrar. Nationalparken är tillgänglig året om för besökare som vill koppla av i naturen. Det är välordnat med leder, grillplatser, vindskydd och utkikstorn. Ambitionen är att det ska vara lätt för människor att röra sig ute i naturen. Men för att skydda de unika värdena finns föreskrifter och regler. Det är inte tillåtet att störa eller förstöra precis som i all svensk natur enligt allemansrätten. Oftast efterlevs reglerna, men det sker tyvärr också överträdelser, säger Ingvar Westman vid nationalparksförvaltningen. Han berättar att polisen i Tierp har fått mycket klagomål både från bofasta i området och från turister. Det handlar om att båtar och vattenskotrar kör alldeles för fort. Det är även många som tar kontakt med parkförvaltningen för att klaga. Det har varit mer problem med vattenskotrar de senaste två, tre åren. Många blir rädda när vattenskotrarna kör in på grunt vatten vid badstränderna. Polisen har tagit problemen med fortkörning på allvar och besökte Färnebofjärden en dag i somras tillsammans med personal från Kustbevakningen. De hade med sig utrustning för att mäta hastigheten och göra alkotester. De planerar att komma fler gånger nästa sommar, säger Ingvar Westman. Personalen vid parkförvaltningen är regelbundet ute för att göra tillsyn. Vi åker ut och tittar vid fågelskyddsområden och där det körs med snabbgående båtar och vattenskotrar. Vi pratar med folk och informerar om vilka regler som gäller. Läs mer om vad det är som gäller Som besökare i Färnebofjärdens nationalpark och Östa naturreservat är du skyldig att informera dig om vilka regler som gäller i området. En broschyr med information finns att hämta i naturum i Gysinge, Gröna Kunskapshuset och Östa Camping. FOTO: INGVAR WESTMAN Nyhetsbrev Färnebofjärdens nationalpark Nationalparksförvaltningen Nyhetsbrevet om Färnebofjärdens nationalpark ges ut av förvaltaren, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, två gånger per år. Syftet är att sprida information om aktuella händelser, som berör nationalparken. Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till dem som bor nära nationalparken. Om du inte får nyhetsbrevet i brevlådan kan du lämna din adress till naturum i Gysinge, så ser vi till att du får det hemskickat till dig från och med nästa nummer. Nyhetsbrevet finns även att hämta vid naturum i Gysinge. Förvaltare Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle Tel KONTAKTPERSON Veronica Lauritzsen Tel veronica.lauritzsen@lansstyrelsen.se Platskontor Naturum Färnebofjärden Gysinge Bruk Gysinge KONTAKTPERSON Anna Jansson Tel Mobil Fax anna.jansson@lansstyrelsen.se Vill du besöka oss på kontoret är det bra om du ringer först, så att vi finns på plats. Hemsida 2

3 Biosfärområdet invigt. Den 2 september invigdes Älvlandskapet Nedre Dalälven högtidligt i Gysinge. Kalle Hedin,VD för NeDa, var en av talarna. FOTO: LEIF ÖSTER Invigning med skumpa och träd Älvlandskapet Nedre Dalälven är ett av fyra områden i Sverige som av FN utsetts till biosfärområden. De höga natur- och kulturvärdena har stor betydelse för utnämningen, liksom ett långvarigt arbete för att värna miljön. Det är UNESCO, FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, som utser biosfärområden. Älvlandskapet Nedre Dalälven är ett av 600 biosfärområden i hela världen. Ett mycket omfattande arbete ligger bakom utnämningen. Redan år 2003 startade NeDa (Nedre Dalälvens Intresseförening), en förstudie. Cristina Ericson Turstam är biosfärkoordinator och har arbetat med förberedelser och ansökan de senaste åren. Hon berättar att det är fyra län och nio kommuner som är med i samarbetet kring Nedre Dalälven. Utnämningen innebär att området har unikt värdefulla natur- och kulturmiljöer och att det pågår ett aktivt samarbete för hållbar utveckling. Arbetet med biosfärområdet ska gynna de boende i området, värna den biologiska mångfalden och vara en arena för forskning och undervisning, säger Cristina Ericson Turstam. Hon understryker att utnämningen inte innebär några nya lagar eller regler. Det bygger på lokalt engagemang och handlar om landsbygdsutveckling, att bevara genom brukande. Och att alla är med och drar sitt strå till stacken. Tanken är att utveckla nya samarbetsformer och projekt som gynnar de boende och företag i området. Som en hjälp att nå ut till olika verksamheter finns biosfärambassadörer, minst ett par i varje kommun. Ett av projekten handlar om att försöka hålla markerna längs älven öppna. De gamla älvängarna har brukats sedan medeltiden, men i takt med att jordbruket minskar växer landskapet igen. Att hålla landskapet öppet har stor betydelse för både den biologiska mångfalden och för boende och besökare, säger Cristina Ericson Turstam. Kalle Hedin, VD för NeDa, ser utnämningen som ett kvitto på att området har mycket höga natur- och kulturmiljövärden. Och att man sedan länge arbetar med småskalig turism och är varsam med miljön. Han har stora förväntningar på hur arbetet med biosfärområdet kan påverka såväl entreprenörskap som turismen och utvecklingen i stort. Nu gäller det för oss att göra något väldigt bra av det här. Vi ska se till att få med så många människor som möjligt på tåget, marknadsföra oss och låta det genomsyra hela området. Det var många som ville vara med och fira när det nya biosfärområdet vid Nedre Dalälven invigdes i Gysinge den 2 september. Vid invigningen planterade tre landshövdingar och miljövårdsdirektören från det fjärde länet en ek vid Dalälvens strand. Detta är ett biosfärområde Biosfären är den del av jorden där allt liv finns, där människor och andra organismer kan leva. Ett biosfärområde är ett modellområde med syftet att naturen, den biologiska mångfalden och kulturarvet bevaras, samtidigt som social och ekonomisk utveckling med lokal förankring gynnas. FOTO: LEIF ÖSTER FOTO: LEIF ÖSTER 3

4 Här går de Prunkande trädgård. Fjärilsträdgården vid Gröna Kunskapshuset intresserar både fjärilar och människor. Grönt kunskapshus upptäcks av allt fler Under sommaren har Gröna Kunskapshuset i Östa haft ännu fler besökare än tidigare. Det är utställningar och olika arrangemang som lockar besökarna. Och så trädgården, linderödsgrisarna, demonstrationsbikupan, fåren och hönsen förstås. Folk kommer faktiskt från alla håll, det sprids väl efterhand att vi finns, säger Inga-Britt Persson vid Gröna Kunskapshuset. Hon berättar att det har varit många aktiviteter under sommaren, bland annat en utflykt för att lyssna på fladdermöss. Det var väldigt roligt, vi hörde fem olika arter. Stort intresse var det också när biodlare kom till Gröna Kunskapshuset för att visa hur det fungerar med bin. Med bidrag från Leader Nedre Dalälven ska det till nästa sommar göras i ordning ett biosfärum. Där ska finnas information om biosfärområdet, olika projekt och goda exempel på hållbar samhällsutveckling. Sala Sparbank bidrar till marknadsföringen. Gröna Kunskapshuset har fått bidrag från olika givare. De senaste tillskotten är till stängsel och elaggregat från Upplandsstiftelsen och från Naturskyddsföreningen till en toalett, som separerar toalettavfallet och där fläkten drivs av solceller. Program i Gröna Kunskapshuset 14 november kl Lokala naturfilmare visar sina filmer. Samarrangemang med Naturskyddsföreningen i Heby. December. Kura skymning, möten med lokala berättare. Datum ej fastställt, se hemsidan. Läs mer på FOTO: ANNELORE SIMON Fiske i Nedre Dalälven lockar många besökare från när och fjärran. Älvområdet är något av det mest omväxlande som finns med forsar, stora lugna fjärdar och sjöar. Om någon kan fisket i Nedre Dalälven så är det Kalle Hedin, VD för Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa) och för dotterbolaget NEDAB. Han känner området som sin egen ficka. Det speciella med Nedre Dalälven tycker han är alla forsar, fjärdar och sjöar. Det är ett spännande och omväxlande område med olika biotoper. Kombinationen med stora lugna vatten och forsar är unik, säger Kalle Hedin. Artrikedomen är ovanligt stor med ett 30-tal fiskarter. Och det finns goda möjligheter att fånga riktigt stor fisk. Främst är det de stora gäddorna, men också gös och abborre, som lockar många utländska besökare. I forsarna i Gysinge och Tyttbo finns möjlighet till flugfiske på harr och öring. Harren är ett naturligt bestånd, medan öringen i huvudsak är utsatt. Oftast sätts harren varsamt tillbaka i vattnet igen. Bland ortsbefolkningen räknas gösen som nummer ett, tror Kalle Hedin. Och så abborre förstås. Området runt Nedre Dalälven har fiskedagar per år, det vill säga det totala antalet dagar Storgäddan på kroken. Kalle Hedin, då någon är ute och fiskar. Flugfiske sker i forsarna, medan fisket efter gädda och gös sker från båt i de lugnare partierna. Om man är nybörjare eller vill vara säker på att få fisk kan vi hjälpa till med fiskeguidning. Många kommer på besök över dagen. Ett stort antal besökare är från andra länder, och de stannar ofta lite längre. Kalle Hedin berättar att exempelvis Polens främsta fiskeresebyrå arrangerar resor hit. Vi skulle gärna vilja ha mer av bra boende för våra besökare, så Tre olika fiskevårdsområden Varje fiskevårdsområde har egen informationsplats samt egna regler och prissättning. Den som fiskar är skyldig att ta reda på vilka regler som gäller inom respektive fiskevårdsområde. Här är några exempel. Gysingeforsarna Vadningsförbud 1/4-15/5. All harr måste släppas tillbaka i Sevedskvarnområdet. Förbjudet med spinnfiske inom flugfiskesträckan i Sevedskvarnområdet. Dygnskort 140 kr, 3-dygnskort 480 kr. 4

5 stora gäddorna NOTERAT Flera eldstäder har brunnit ner För äventyraren kan en natt under bar himmel vara något alldeles extra. Om man inte vill sova direkt på marken, finns nationalparkens vindskydd att krypa in i. Eldstäder och ved finns vid samtliga vindskydd. Den här sommaren har några eldstäder tyvärr brunnit ner. Övernattare har oavsiktligt gjort stora, värmande brasor som fått hela eldstaden att ta eld. Den som tänder en eld är ansvarig för att släcka den och hålla elden under uppsikt. Parkförvaltningen kommer på sikt att sätta ut mer brandtåliga eldstäder, men vädjar samtidigt till dig som eldar att iaktta försiktighet. Stora brasor kan få gnistor att tända mer än själva eldstaden, med skador och onödiga kostnader som följd. VD för Nedre Dalälvens Intresseförening, har fångat en storgädda. Så stor att den sattes tillbaka i älven. vi jobbar med ett projekt för att få fram marknadsanpassad logi. Det går att få fisk under hela året. Juni, juli och augusti är den bästa tiden för att få gös på öppna vatten. Harrfisket däremot är bäst på hösten och abborrfisket i juli, augusti och början av september. Just nu och fram till islossningen är den bästa tiden för stor gädda, förklarar Kalle Hedin. Men det är viktigt att gäddor som är över en meter sätts tillbaka. De är väldigt värdefulla, har mycket rom och goda gener för Årskort kr. Barn, högst 15 år, fiskar fritt i sällskap med betalande vuxen Tyttbo forsfiske Harren är fredad från 1/4-15/5. Endast flugfiske tillåtet i Härsingen. stor fisk. Om man plockar upp storgäddorna, ökar dessutom antalet smågäddor dramatiskt eftersom stora gäddor äter de mindre gäddorna. På vintern när isen lagt sig är det pimpling som gäller. Men i nationalparken och dess närområden får man vara extra försiktig, strömmarna gör isarna förrädiska. Då gäller det att ha med någon som har lokalkännedom. Kalle Hedins eget favoritfiske är flugfiske på harr och öring. Abborrfiske är också roligt, tycker han. Minimått 40 cm för harr, 50 cm för gös. Maxmått 100 cm för gädda. Begränsat antal fiskar per dygn/kort. Förbud mot fiske med mete. Dygnskort 130 kr, veckokort 780 kr. Årskort kr. Barn under 15 år fiskar gratis tillsammans med en vuxen som har giltigt kort. Det är kul att få med gös och abborre hem. En isgädda är inte heller så dumt. Kalle Hedin ser ljust på det framtida fisket och är inte rädd för utfiskning. Fiskevårdsområdena vid Nedre Dalälven har hårda bestämmelser och återväxten av fisk är god i dessa näringsrika vatten. Han hoppas att lax och havsöring en vacker dag ska komma upp förbi kraftverken, precis som de gjorde tidigare. Gysingeforsarna, Tyttbo och Färnebofjärden Färnebofjärden Minimått 40 cm för harr, 50 cm för gös, 40 cm för öring. Maxmått 100 cm för gädda. Dagskort 50 kr. Läs mer på FOTO: NEDA Den nyrustade stugan vid Göksnäset kan lånas gratis. Nyrustade stugor Parkförvaltningen strävar efter att alla anordningar i nationalparken ska vara i gott skick. I år har ytterligare två raststugor rustats. Det är stugan på Göksnäset, som nu står klar och är öppen för besökare året runt samt stugan vid Tinäset, som hålls öppen från januari till augusti. Parkens alla fem stugor är rustade. Passa på att sova över en natt. Ingen avgift eller bokning. Välkommen! Sju nya vitryggar Ännu en utsättning av vitryggig hackspett har gjorts i år. Sju unga vitryggar har fått bidra till en förhoppningsvis blivande population vid Nedre Dalälven. Samtliga nya vitryggar höll sig länge kvar i utplanteringsområdet, vilket är en önskvärd start vid utplantering. Nu har hackspettarna spridit ut sig över större områden. Inget nytt häckningsförsök av äldre hackspettar har upptäckts (häckningsförsök gjordes våren 2010). FOTO: JENNIE DALETHSSON 5

6 Med klätterskor till fiskgjuseboet Det fanns en tid då vi på allvar trodde att fåglar övervintrade på sjöbottnar. Hur kunde annars fåglarna försvinna på hösten och dyka upp till våren? Nu vet vi en hel del om fåglarna och deras flyttmönster. Följ med på ringmärkning av fiskgjuse. Varje år inventeras och ringmärks fiskgjusar i Färnebofjärdens nationalpark. Syftet är att ta reda på antal häckande par och hur många ungar som förs fram årligen. Ringmärkning utförs av licensierade fågelmärkare som har dispens att klättra i boträd. Vår julimorgon inleds med snålblåst och besvikelse. Inga ungar i det första boet, endast äggskal och spår efter fjolårsungarna på marken. Vi hoppas på ett bättre resultat vid vårt nästa bo. Färnebofjärdens klättrare, Bill Douhan, tar sig upp i en tall med fiskgjusebo. Han ropar ner till oss andra hur många ungar som finns. Sen tar han en i taget och förser varje unge med en ring kring ena benet. Ringen får inte vara för stor, så att den ramlar av. Men inte heller för liten, så att den klämmer åt när fågeln blir vuxen. Ringnummer noteras tillsammans med dagens datum, ungens kondition, storlek och ålder. Här är det gott om kalk, säger Lasse Gustavsson, vår andre ringmärkare. Det är nog två ungar i bo! På marken ses en del kalk, alltså fågelbajs. Mängden kalk avslöjar om det är många eller få ungar i boet. Det blir lite tävlan mellan Lasse och Bill om vem som gissar rätt antal ungar i bona. Antalen varierar mellan noll och tre. När det inte är några ungar i bo, är det snålt med kalk och föräldrarna håller sig lugna. Gott om kalk och varnande föräldrar är däremot ett tecken på att det finns flera ungar. Rätt utrustning och förberedelser är a och o för en säker trädklättring. Ofta används säkerhetslina samt någon form av klätterskor som fäster på trädets stam. Klättraren har i bagaget ett stycke muskler och platt figur, så att han under klättringen kommer så nära stammen som möjligt. Förutom att nå trädets topp är svårigheten att nå över fågelboets kant, som kan vara meterhögt, och få tag i ungarna nere i boets mitt. I vissa träd blir det ingen klättring. Om träden är väldigt klena i toppen, eller om stammarna är för grova för ett par klätterskor, riskeras fåglarnas eller klättrarens hälsa. Klättrare. Bill Douhan med klätterskor och säkerhetslina på väg att klättra upp till ett fiskgjusebo. Bill börjar klättra upp i ännu ett bo. Det är väldigt lite kalk under boträdet. När han sträcker sig över bokanten, får han syn på en ensam unge. Men en unge är i alla fall bättre än ingen unge, ropar han. En gammal havsörn seglar förbi och vi siktar även en lärkfalk. Om två veckor kommer vår ensamma unge att vara en flygfärdig fiskgjuse och framåt hösten drar alla ungar till Västafrika. Inte någon fiskgjuse har funnits övervintra på fjärdens botten fåglar märks varje år i Sverige Under 1800-talet började man märka fåglar i liten skala, för att få reda på eventuella flyttvägar. Tunna, numrerade aluminiumband sattes fast på fåglarna och när en fågel återfanns var också en flyttväg kartlagd. Forskningen har sedan dess tagit stora kliv framåt och idag märks årligen cirka fåglar i Sverige för att se flyttmönster, hotbilder (jakt och miljö), livslängd och fåglars kondition. FOTO: JENNIE DALETHSSON Färnebofjärdens fiskgjusar flyttar 700 mil FOTO: URBAN ERIXON Inga-Britt Persson har varit med vid inventering av fiskgjusar de senaste tio åren. Hon berättar att det i början av maj i år fanns 14 påbörjade häckningar. I juni hade 36 procent av dem avbrutits. Sammanlagt blev 15 ungar flygga i år. Det är ett normalt år för fiskgjusarna här i området, säger hon. Det finns många anledningar till att häckningar avbryts. Fiskgjusarna kan exempelvis ha blivit störda, ungar kan ha ramlat ur boet eller det kan vara rötägg. Fiskgjusebona har dessutom ofta en utsatt position. Vid stormar händer det ibland att även välbyggda bon ramlar ner på marken och förstörs. De ungar som fötts i Färnebofjärden återvänder efter tre år till sina barndomstrakter. Då har de flyttat 700 mil från Västafrika, där de övervintrar. 6

7 Nationalparken i bilder Vi har fått in många fina bidrag till vår tävling Färnebofjärdens nationalpark i bilder. Tio finalister har utsetts och deras alster visas i naturum under perioden 19/11-18/12. Rösta på din favorit och tävla om fina böcker som pris! FOTO: TOMAS ÄRLEMO Har du idéer om naturum eller förslag på aktiviteter. Välkommen att höra av dig genom att mejla till jessica.berg@lansstyrelsen.se eller ringa Jessica Berg, föreståndare för naturum Färnebofjärden NATURUM Resten av detta år Vandring i trollskogen. Naturums förhöstvandring hölls i Tinäsområdet söndagen den 18 september. På tur i de mossbeklädda bumlingarnas gröna rike L edaren för dagens naturumaktivitet, Stig Holmstedt, har tillbringat över fältdagar kring Färnebofjärden och är en av initiativtagarna till bildandet av denna unika nationalpark. Idag ska vi få ta del av hans kunskaper i Förhöstvandring i Färnebofjärdens nationalpark. V i befinner oss i nationalparkens södra del och styr stövlarna mot Alderbäcksrör. På vägen dit berättar Stig om sina första besök i området i slutet av 1960-talet. Av berättelserna går det inte att ta miste på hans kärlek till detta älvlandskap med tillhörande skogar. Från Alderbäcksrör beger vi oss sedan norrut, längs med Alderbäcken. Naturen i denna del av nationalparken hyser en norrländsk karaktär med djupa barrskogar och våta myrmarker. De mossbeklädda stenarna och de stora klippblocken, som ser ut att ha kastats ner av jättar, är som hämtade ur en saga om tomtar och troll jag förväntar mig nästan att få se något övernaturligt väsen titta fram bakom bumlingarna. H är råder en tystnad och ett lugn som torde få de flesta att gå ner i varv. Då och då stannar vi till för att åter få lyssna till Stig, som berättar om allt från spännande björnmöten till de skiftande naturtyperna. Vi stannar även till för att fotografera de imponerande myrstigarna med alla dess jäktande trafikanter, de stora guldgula kantarellerna och all denna fluffiga gröna mossa. Snart börjar det kurra i våra magar och i närheten av Östasjön tar vi rast för att avnjuta det som vi burit med oss i våra ryggsäckar. E fter att vi har ätit upp matsäcken fortsätter vår vandring söderut, och vi tar oss över den pors- och tranbärsbeklädda Lindebergsmossen. Här finns det mycket att prata om och titta på, och tiden går som bekant fort när man har roligt. F em timmar senare är vi åter tillbaka på samlingsplatsen och deltagarna tar plats i sina bilar för att ratta ut ur nationalparken. Innan jag beger mig hemåt kastar jag en sista blick mot skogarna. Jag är helt övertygad om att vi längs vår vandring i de mossbeklädda bumlingarnas rike har varit iakttagna av både det ena och andra skogsväsendet Jessica Berg FOTO: JESSICA BERG LÖRDAG 12/11 Sällsynta fåglar. Film & bildvisning med Ingemar Lind. LÖRDAG 19/11-SÖNDAG 18/12 Fotoutställning Nationalparken i bilder. SÖNDAG 20/11 Julsmycka med naturens material. SÖNDAG 4/12 Vintervandring i nationalparken. LÖRDAG 10/12 Julpyssel. För mer information, se vår hemsida eller ring oss på Nya aktiviteter 2012 Under 2012 fortsätter vi att erbjuda många av våra tidigare beprövade aktiviteter såsom bäversafarier, båtturer, fotovandringar, ugglekvällar, nationalparksvandringar, friluftsgudstjänster, fladdermuskväll mm. Men självklart blir det även en del nytt! Planer finns på bland annat följande: HUNDSPANNSÅKNING INSEKTSSAFARI UTSTÄLLNING FÅGLAR I HOLKAR LÄR DIG SPÅRA NYA FÖREDRAG, BL A OM ROVDJUR MED ANDERS BJÄRVALL Program via e-post En gång per månad kan du få ett uppdaterat program till din e-postadress. Anmäl dig till jessica.berg@lansstyrelsen.se. Håll utkik... på hemsidan där kompletterande information och nya program läggs ut. 7

8 Gruppförsändelse till hushåll Trycksak Svanenmärkt trycksak på 100% returpapper Produktion: Journalistgruppen Media 21 Tryck: Edita, november 2011 AV S Ä N DA R E: Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle NOTERAT FOTO: INGVAR WESTMAN Gammal vandringsväg. Den nyrestaurerade Kyrkstigen börjar i Skekarsbo och slutar vid Nora kyrka. Vandra längs Kyrkstigen Under hundratals år var Kyrkstigen den kortaste vägen till kyrkan och samhället för dem som bodde i byarna efter älven. Många levde på små tegar och på vad skogen, kolningen, fisket och jakten gav. När människor skulle döpa sina barn vandrade de längs stigen med barnet i en kont, berättar Inga Nordgren, som ingår i Kyrkstigsgruppen i Nora församling i Tärnsjö. På den tiden skulle människorna gå i kyrkan varje söndag, förklarar hon. Över Nordmyran fanns en spång på flera hundra meter, som förstördes vid översvämningar Och vid en väldig storm 1954 ödelades stora delar av stigen. Men minnet av Kyrkstigen levde kvar i bygden och 1974 började kyrkorådet prata om att återställa den byggdes en 660 meter lång spång över Nordmyran och 1976 invigdes den nyrestaurerade stigen. I början av 2000-talet rustades stigen på nytt, leden märktes upp och vindskydd och grillplatser byggdes. Efter stigen finns ett fågeltorn och den passerar även en kolningsplats i Messkog, där milan var igång i somras. Där kan besökare övernatta i kolarkojan. Utmed leden ligger också Österbo fäbodar som Nora församling byggt upp igen. Även där går det bra att sova över. Det är väldigt vackert och lättsamt att vandra längs leden, säger Inga Nordgren. Kyrkstigen startar i Skekarsbo och går genom ett spännande natur- och kulturlandskap, innan den efter nio kilometer kommer fram till Nora kyrka. Läs mer: FOTO: KARL NYREMO Flera nya bryggor Den gamla båtbryggan vid Stadarna i Tyttbo har bytts ut mot en större och mer stabil brygga. Bryggan kommer att ligga i vattnet året runt och båtplatserna blir kvar precis som förut. Vid Balforsen i Tyttbo finns nu en betongramp ner mot forsen. Rampen är tänkt att underlätta för dem som vill komma ner till forsen för att till exempel fiska. I samband med ramparbetet anpassades även dasset för att kunna nyttjas av rullstolsburna. Dessutom är bryggan i Skekarsbo utbytt och kommer att användas som hamnens båtbrygga. FRÅGOR OCH SVAR Hur ofta sätts det ut fisk i Gysingeforsarna? Öring sätts ut var 14:e dag mellan maj och september. Sammanlagt blir det cirka kg/år. Varje fisk väger i genomsnitt strax under ett kilo. Det innebär öringar/år. Får man elda med pinnar som plockats från marken? Det är tillåtet att ta lösa grenar och pinnar på marken, däremot inte att bryta från levande eller döda träd och buskar. Vidare är det förbud att elda annat än på anvisade platser, där det i regel också finns utlagd ved. Har du fler frågor är du välkommen att vända dig till parkförvaltningen eller naturum. Du når oss på eller naturum.farnebofjarden@lansstyrelsen.se. Ingvars tips Att fiska gädda i november kan vara riktigt bra. Det säger Ingvars Westman vid parkförvaltningen, som på sin fritid ofta är ute och fiskar. fiske- NeDa, Nedre Han har även tidigare arbetet vidtips Dalälvens Intresseförening, och ofta med guidningar som rör fiske. Ingvar Westman vid parkförvaltningen är på sin fritid ofta ute och fiskar. Här delar han med sig av några bra fisketips. Varje årstid har sina höjdpunkter för fiske i Färnebofjärden Gäddfiske i november kan vara riktigt bra, tycker Ingvar Westman. Han berättar att nu under hösten samlar vitfisk ihop sig i stora stim på djupt vatten. Där går också gäddorna, ofta under stimmen. Han förklarar att man kan behöva ekolod om man inte vet var stimmen med vitfisk finns. Vid gäddfiske på hösten är det bäst att fiska på öppna djupa vatten med djupgående wobbler som dras långsamt efter en båt. På våren däremot är det grunda vatten, som exempelvis översvämmade älvängar, som gäller för gäddfiske. Bästa matfisken är runt två kilo, anser han. Maximimåttet är en meter, större gäddor får inte tas upp, utan måste sättas tillbaka. Ingvar Westman berättar att många som fiskar gädda släpper tillbaka fisken i vattnet igen. De utländska fiskarna släpper tillbaka i stort sett all fisk. De mäter, fotograferar och släpper varsamt tillbaka. Abborrfiske med jigg i strömmarna i augusti är också gudomligt bra, tycker Ingvar Westman. Då kan man få riktigt stor abborre. Även när isarna lagt sig är det mycket folk ute på för att pimpla abborre.