Metodutveckling och analyser av klimatscenarier enligt FWI-modellen för framtida brandrisk i vegetation
|
|
- Margareta Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Peter Berg, Thomas Bosshard och Wei Yang RAPPORT NR Metodutveckling och analyser av klimatscenarier enligt FWI-modellen för framtida brandrisk i vegetation
2 SMHI-# Pärmbild. Projicerad förändring i antal dagar för brandrisksäsong definierad för FWIX 4, 5, eller 6, mot slutet av århundradet med en ensemble av klimatscenarier för RCP8.5.
3 Författare: Peter Berg, Thomas Bosshard och Wei Yang MSB RAPPORT NR Uppdragsgivare: Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Elin Sjökvist 2016/2209/10.4 Metodutveckling och analyser av klimatscenarier enligt FWI-modellen för framtida brandrisk i vegetation Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Projektansvarig Peter Berg peter.berg@smhi.se Kontaktperson Leif Sandahl leif.sandahl@msb.se Distribution Klassificering Allmän Nyckelord Brandrisk, Skogsbrand, FWI, RCP-scenarier Övrigt
4
5 Sammanfattning Förändringar i skogsbrandrisk under framtida klimatscenarier har studerats med hjälp av FWImodellen, på uppdrag från MSB. Rapporten är en kompletterande studie till rapporten Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCP-scenarier (Sjökvist m.fl., 2016). För klimatstudier är FWI-modellen är mer komplicerad än HBV-Skogsbrand på grund av att den använder fler ingående parametrar, vardera med olika känslighet för systematiska avvikelser (bias) i klimatmodellen jämfört med observationer. I en förstudie (Berg m.fl., 2016) konstaterades en hög känslighet för relativ luftfuktighet, och en metod för att utföra en robust klimatstudie föreslogs. Med utgångspunkt från föreslagen metodik (Berg m.fl., 2016) appliceras FWI-modellen med olika metoder för biaskorrektur. Det visar sig att det endast är nödvändigt att korrigera den relativa luftfuktigheten, vilken har en mycket stor bias mot våta förhållanden i den aktuella modellensemblen. Korrektioner av ytterligare parametrar bidrar endast marginellt till slutresultatet och undviks därför enligt filosofin att hålla sig så nära den ursprungliga klimatmodellen som möjligt. En ensemble med fem medlemmar, vardera med två utsläppsscenarier (RCP4.5 och RCP8.5) studeras. I förhållande till tidigare analyser med HBV-Skogsbrand är det en mindre ensemble, men utförda studier av spridningen av klimatförändringar i för skogsbrand relevanta parametrar ger en god täckning av osäkerheter enligt den större ensemblen. Perioder med hög brandrisk studeras och det visar sig att brandrisken generellt minskar i större delen av landet, främst i norr mot slutet av århundradet. Däremot ökar brandrisken längs Sveriges syd- och sydostkust. Starten av brandrisksäsongen ser inte ut att ändras nämnvärt, men säsongen ser ut att fortsätta längre in på hösten i de södra kustområdena, medan den blir kortare i norr. Längden på brandrisksäsongen, frekvensen av högriskperioder och längden på högriskperioderna följer ungefär samma regionala mönster. Den projicerade ökningen av brandrisk i södra Sveriges kustområden stämmer i stora drag väl med HBV-Skogsbrand, men resultaten för norra Sverige går i stark kontrast eftersom HBV- Skogsbrand visar på ökad brandrisk även där. Resultaten för FWI-modellen följer sannolikt av en ökning i antalet våta dagar, ökning av den relativa luftfuktigheten (särskilt för torra tillfällen), samt en minskning av antalet torra perioder. Detta motverkar den ökning som projiceras för temperaturen med ökad avdunstning som följd. FWI-modellen simulerar en kombination av antändnings- och spridningsrisk, och dess känslighet för relativ luftfuktighet kan vara av avgörande betydelse för det avvikande resultatet från HBV-Skogsbrand, som endast simulerar antändningsrisk. De två modellernas känslighet för förändringar i temperatur och nederbörd kan även det påverka om brandrisken ökar eller minskar i olika delar av landet. 1
6 2
7 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND SYFTE METODIK FWI skogsbrandriskmodell Klimatscenarier Biaskorrektur Definition av högriskperioder Analysmetod RESULTAT Säsongsförskjutning av högriskperioder Brandrisksäsongens längd Förekomst av högriskperioder Längsta period med högrisk SKILLNADER MOT ANALYSER MED HBV SKOGSBRAND SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR 3
8 4
9 1 Bakgrund I ett tidigare uppdrag från MSB studerades skogsbrandrisk i ett framtida klimat med hjälp av modellen HBV-Skogsbrand som simulerar antändningsrisk (Sjökvist m.fl., 2016). I SMHIs operationella verksamhet används även FWI-modellen som kombinerar brand- och spridningsrisk i ett index. Eftersom klimatmodeller har systematiska avvikelser (bias) från det observerade klimatet har så kallad biaskorrektur använts för att ta bort sådan påverkan. För HBV-Skogsbrand biaskorrigerades de ingående parametrarna dygnsmedeltemperatur och dygnsnederbörd, vilka båda har en god observationsbas. FWI tar de fyra parametrarna dygnsnederbörd, samt klockan 12 (UTC)-värdena av temperatur, vindstyrka och relativ luftfuktighet, varav det observationella stödet för de tre senare parametrarna är relativt svagt. En förstudie av olika metoder för att biaskorrigera och utföra klimatsimulationer med FWImodellen (Berg m.fl., 2016) gav underlag för studien av klimatförändringar i brandrisk som presenteras här. 2 Syfte Studiens syfte är att ge ett ytterligare perspektiv på de framtida brandriskscenarier som presenterats med HBV-Skogsbrand i Sjökvist m.fl. (2016). Liknande analysmetoder av framtida högriskperioder appliceras därför på FWI-modellen driven av en ensemble av klimatscenarier. Presentationen av studien är i möjligaste mån kompatibel med Sjökvist m.fl. (2016). 3 Metodik SMHIs operationella version av FWI appliceras här för att studera framtida skogsbrandrisk baserat på en ensemble av fem olika globala klimatprojektioner med vardera två olika utsläppsscenarier, som nedskalerats med SMHIs regionala modell RCA4. Analysen fokuserar på högriskperioder varav aspekter så som start, slut, längd, längsta period samt förekomstfrekvens studeras. Presentationen efterliknar Sjökvist m.fl. (2016), men med vissa skillnader för ökad tydlighet. Skillnader och likheter mellan studierna diskuteras löpande i resultatdelen. 3.1 FWI skogsbrandriskmodell FWI (The Canadian Forest Fire Weather Index System; van Wagner, 1987) är en modell för brandrisk utvecklad för skogsbränder i Kanadensiska förhållanden och för en standardiserad skogstyp. Modellen bygger på empiriska samband mellan markfuktighet och meteorologiska parametrar, härledda under Kanadensiska förhållanden. Marken är uppdelad i tre skikt med olika responstid. FFMC (Fine Fuel Moisture Code), DMC (Duff Moisture Code) och DC (Drought Code). FFMC är det ytligaste tunna (ca 1 cm) skiktet med förna eller mossa och svarar snabbt på luftfuktigheten. DMC motsvarar mossa, förna och humus lite djupare i ytskiktet (ca 7 cm) och kan hålla maximalt 15 mm vatten. DC beskriver djupare mer kompakta humuslager med långsam variation av fukthalten. Modellens brandriskindex FWI (Fire Weather Index) beräknas från fukthalten i de tre skikten och består av två delindex: BUI (BuildUp Index) och ISI (Initial Spread Index). BUI bestäms av de två djupare markskikten DMC och DC, och visar på det tillgängliga brännbara materialet. ISI bestäms av vindhastigheten och FFMC och beskriver spridningshastigheten i en eventuell brandsituation. FWI beräknas genom att kombinera BUI och ISI. I Sverige beräknas ett brandriskindex från FWI-värden enligt Figur 1, vilket följer samma skala som HBV-Skogsbrand (Sjökvist m.fl., 2016). 5
10 FWI grundvärde FWIX - brandrisk 28 FWI 6 (5e) Extremt stor 22 FWI < 28 5 Mycket stor 17 FWI < 22 4 Stor 7 FWI < 17 3 Normal 1 FWI < 7 2 Liten FWI < 1 1 Mycket liten Figur 1 (till vänster) FWI-modellens struktur. (till höger) Gränsvärden för brandriskindex. De meteorologiska parametrarna som behövs i FWI är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ luftfuktighet och vindhastighet klockan 12:00 UTC. SMHIs operativa FWI-modell startas från antingen ett standardtillstånd under vintern, eller vid snötäckt mark från ett blött initialtillstånd då snön smält bort. I tidigare projekt har modellen startats från blöta förhållanden den första januari varje år (Gardelin m.fl., 2011). Ingen snöinformation tas alltså med i beräkningarna. I konsultation med en internationell kollega som studerat snötäcket i olika regionala klimatmodeller fick vi rådet att inte använda snöinformation på grund av stora bias och även drift i många regionala klimatmodeller. Istället implementeras rekommenderade start- och slutvillkor för brandrisksäsongen: säsongen startar när temperaturen klockan 12:00 UTC är över 12 C under tre dagar i sträck, och säsongen slutar när temperaturen går under 12 C tre dagar i sträck (Lawson och Armitage, 2008). Valet att följa en temperaturgräns istället för givet datum är att en förändring av snötäcket kan tänkas följa framtida temperaturförändringar på ett liknande sätt. 3.2 Klimatscenarier En utförlig beskrivning av utsläppsscenarier av typen RCP (Representative Concentration Pathways) som använts för den senaste rapporten från FNs klimatpanel (IPCC-AR5, 2013) gavs i Sjökvist m.fl. (2016). Här studeras RCP4.5 och RCP8.5, där siffran anger förändringen i atmosfärens strålningsdrivning i W/m 2 år RCP8.5 är således ett utsläppsscenario med starkare klimatförändringspotential, det vill säga en högre global uppvärmning. Inget av dessa RCPer kan väntas uppnå målet i det så kallade Parisavtalet med en begränsning av den globala temperaturen under två grader Celsius (med önskan att begränsa till under 1,5 grader) jämfört med förindustriell nivå. Översättningen av utsläppsscenarierna till klimatscenarier sker här i två steg. Först har globala klimatmodeller med horisontell upplösning på 100 till 300 km simulerat klimatet. Sedan har en regional klimatmodell (RCA4) använts för att nedskalera den globala klimatmodellens resultat till en upplösning på ca 12x12 km 2. Observera att vi här använder en högre upplösning på de regionala modellerna än vad som använts i Sjökvist m.fl. (2016). Detta har gjort på grund av den bättre överensstämmelsen i upplösning med den information som appliceras för FWImodellen i operativ drift på SMHI. Det vill säga den upplösningen som FWI-modellen är anpassad för. Användningen av den högre upplösningen gör att något färre klimatscenarier är tillgängliga för analysen: fem av de nio regionala klimatmodellerna från Sjökvist m.fl. (2016) används här. För att ge en idé om hur den mindre ensemblen påverkar resultaten har en mindre studie av 6
11 huvudparametrarna relaterade till brandrisk undersökts i jämförelse med de fyra utelämnade klimatmodellerna i kapitel Fel! Hittar inte referenskälla Biaskorrektur FWI-modellens känslighet för systematiska avvikelser (bias) med hänseende på brandrisknivåerna (FWIX), studerades i Berg m.fl. (2016). Studien visade en låg känslighet för temperatur- och nederbördsbias, något större känslighet för högsta brandrisknivån (FWIX=6) för bias i vindstyrka, men störst känslighet visade sig för relativ luftfuktighet. I den här studien fokuserar vi på högriskperioder, enligt definitioner i 3.4. Huvudparten av indexen som studeras är baserade på FWIX>=4, vilket minskar känsligheten för vissa bias (Berg m.fl., 2016). Studier har utförts på biaskorrektur mot två olika dataset, samt olika kombinationer av biaskorrigerade variabler för att se hur bias påverkar brandrisksimuleringarna. Bäst resultat gav en biaskorrektur mot endast relativ luftfuktighet med MESAN (Häggmark m.fl., 2010) som referensdata, vilket även är det datasettet som används för SMHIs operationella verksamhet med FWI-modellen. Övriga variabler lämnades okorrigerade. 3.4 Definition av högriskperioder Definitionen av högriskperioder följer den definition som getts i Sjökvist m.fl. (2016) för HBVskogsbrandmodell, som använder samma brandrisknivåer som FWI. Två olika grader av högriskperiod har använts. Dels sammanhängande perioder med FWIX 4, 5 eller 6 och dels sammanhängande perioder med enbart FWIX 6. Följande minimigränser har använts för att klassa en period som en högriskperiod: FWIX=4 under minst tio dagar, FWIX=5 under minst sex dagar, och FWIX=6 under minst fyra dagar. Tillfälliga avvikelser under maximalt två dagar med lägre index tillåts utan att högriskperioden avbryts. 3.5 Analysmetod Tre tidsperioder studeras: historisk period , en nära framtid , och en period mot slutet av århundradet Referensperioden skiljer sig från den som använts i Sjökvist m.fl. (2016), d.v.s , på grund av att klimatsimulationerna som använts här startade först i slutet av 1960-talet. Det innebär sannolikt en marginellt lägre temperaturökning i den här studien jämfört med Sjökvist m.fl. (2016), men det beror på enskilda modeller och deras interna variabilitet. Alla data har tagits fram på ett gridnät av ca 12x12 km 2, men resultaten i figurerna har interpolerats på motsvarande sätt som i Sjökvist m.fl. (2016) för att bättre synliggöra dem. I resultatdelen presenteras ensemblemedelvärdet, och ytterligare information om ensemblens spridning ges i bilagan med 25:e och 75:e percentilen för ett urval avresultaten. 4 Resultat Kartorna som presenteras visar medelvärdet över alla fem klimatscenarierna för tidsperioderna , och Percentiler av ensemblestatistiken återfinns i bilagan. 4.1 Säsongsförskjutning av högriskperioder Brandrisksäsongens start definieras som första dagen i den första högriskperioden varje år. Brandrisksäsongens slut definieras som den sista dagen i den sista högriskperioden varje år. Kartorna i Figur 2 visar medelvärdet för alla trettio åren. Brandrisksäsongen startade under referensperioden ( ) vanligen omkring april-maj i söder och med ett skifte mot maj-juni norrut. Starten är tidigare i kustregionerna än i inlandet. 7
12 Framtida projektioner visar ingen signifikant förändring i starttiden för brandrisksäsongen. Ett svagt skifte mot senare starttider kan ses i norr. Det är sannolikt relaterat till en ökning mot generellt blötare förhållanden under hela året i norr och under vinterhalvåret i söder. Detta är i stark kontrast till den tydliga förskjutningen av brandrisksäsongen mot tidigare start i HBV- Skogsbrandanalyser (Sjökvist, m.fl., 2016). Figur 2 Tidsutvecklingen av brandrisksäsongens start för FWI-index 4, 5, eller 6. Varje karta visar ett medelvärde av fem klimatscenarier. 8
13 För referensperioden avslutas brandrisksäsongen vanligtvis under juli till september i söder och under juli till augusti i norr (Figur 3). I de södra delarna syns ett tydligt skifte mot senare avslut, speciellt mot slutet av århundradet och för det kraftigare utsläppsscenariot RCP8.5 med ett skifte på ett par veckor. I det här fallet stämmer FWI och HBV-skogsbrandscenarierna väl överens. Figur 3 Tidsutvecklingen av brandrisksäsongens slut för FWI-index 4, 5, eller 6. Varje karta visar ett medelvärde av fem klimatscenarier. 9
14 4.2 Brandrisksäsongens längd Brandrisksäsongens längd definieras som antalet dagar mellan starten och slutet på brandrisksäsongen. Under referensperioden har de södra och sydöstra kustområdena upp till Stockholm längst brandrisksäsong på ungefär 80 till 100 dagar (Figur 4). Den är något kortare längs sydvästkusten och de inre delarna av Götaland (ungefär 60 till 80 dagar) och kortast i norr (0 till 70 dagar i gradient från väst till öst). Generellt är brandrisksäsongen längre enligt FWImodellen än HBV-skogsbrand. Figur 4 Tidsutvecklingen av brandrisksäsongens längd för FWI-index 4, 5, eller 6. Varje karta visar ett medelvärde av fem klimatscenarier. 10
15 Klimatscenarierna visar inte på någon markant förändring i längden på brandrisksäsongen fram till mitten av århundradet, men en viss ökning i de södra delarna utom västkusten mot slutet av århundradet för båda utsläppsscenarierna (Figur 5). Ökningen är på ungefär en till två veckor och är främst relaterade till ett senare avslut av brandrisksäsongen. I de norra delarna och västkusten visar klimatscenarierna på en kortare brandrisksäsong med ett par veckor. Detta är i kontrast till HBV-skogsbrandresultaten som även visade på en förlängning av brandrisksäsongen i norr mot slutet av århundradet. Figur 5 Förändring av brandrisksäsongens längd för FWI-index 4, 5, eller 6 jämfört med referensperioden
16 4.3 Förekomst av högriskperioder Förekomsten av högriskperioder visas här som frekvensen av år med minst en högriskperiod. Detta är ett mildare villkor än definitionerna av start, slut och längd av brandrisksäsongen, vilket leder till fler definierade punkter. De senare behöver minst två högriskperioder under ett och samma år för att vara definierade. Frekvensen är högre i söder och längst kusterna (Figur 6 och Figur 7). Klimatscenarierna visar på en minskad frekvens i norr, liknande förhållanden längs västkusten och ökad frekvens längs syd- och sydostkusten. Den ökning som HBV-Skogsbrand visat på i norr kan vi alltså inte se i FWI-resultaten. Figur 6 Frekvens av år då det förekommer minst en högriskperiod med FWI-index 4, 5 eller 6. Varje karta visar ett medelvärde av fem klimatscenarier. 12
17 Figur 7 Frekvens av år då det förekommer minst en högriskperiod med FWI-index 6. Varje karta visar ett medelvärde av fem klimatscenarier. 13
18 4.4 Längsta period med högrisk Definitionen av längsta period med högrisk är maximalt antal sammanhängande dagar med högrisk för varje år. FWI-modellen visar på liknande längd på högriskperioderna som HBVskogsbrand för FWI-index på 4, 5 eller 6 (Figur 8), men har mycket kortare perioder med FWIindex 6 (Figur 9). Klimatscenarierna visar tendenser mot längre perioder i söder och kortare perioder i norr. Detta är återigen i kontrast mot HBV-Skogsbrand som visar på längre perioder även i norr under framtida klimat. Figur 8 Tidsutvecklingen av längsta sammanhängande högriskperiod med FWI-index 4, 5, eller 6. Varje karta visar ett medelvärde av fem klimatscenarier. 14
19 Figur 9 Tidsutvecklingen av längsta sammanhängande högriskperiod med FWI-index 6. Varje karta visar ett medelvärde av fem klimatscenarier. 15
20 5 Skillnader mot analyser med HBV Skogsbrand Det är stora skillnader i modellstrukturen för HBV-Skogsbrand och FWI-modellen och dessutom studeras här FWI-indexet som är en kombination av antändnings- och spridningsrisk vilket kan skilja sig från HBV-Skogsbrands antändningsrisk. För klimatprojektioner kan man förvänta sig störst påverkan från de olika variablerna som används för att driva vardera modellen. HBV-Skogsbrand använder endast dygnsmedeltemperatur och dygnsnederbörd, medan FWI-modellen drivs av dygnsnederbörd samt temperatur, vindstyrka och relativ luftfuktighet klockan 12:00 UTC. Ytterligare en skillnad är att FWI-modellen inte beräknar snötäcke, utan definierar brandrisksäsongen enligt en temperaturtröskel. Det kan förklara delar av skillnaderna i speciellt norra Sverige. Vardera modellen har ett komplicerat samspel mellan olika variabler, vilket gör det komplicerat att förklara de olika resultaten från ett modellperspektiv. De två modellerna har dessutom drivits med olika dataset. HBV-Skogsbrand drevs med en ensemble av nio klimatscenarier med den regionala modellen RCA4 med en upplösning på ungefär 50 km. En biaskorrektur (DBS) applicerades sedan mot griddade observationer (PTHBV) med en nedskalningskomponent till 4 km upplösning (se Sjökvist m.fl. (2016) för detaljer). För FWI-modellen har vi istället använt RCA4-nedskalningar mot den högre upplösningen av ungefär 11 km, vilket passar väl med den upplösning som den operationella versionen av FWI-modellen använder. Ingen statistisk nedskalning genom biaskorrekturmetodiken är därmed nödvändig. Därigenom är det möjligt att endast applicera biaskorrektur på de variabler som har för stor bias för att ge rimliga FWI-simuleringar. Det visade sig att endast bias i relativ luftfuktighet var avgörande för användingen av FWImodellen. Genom användandet av den högre upplösta RCA4-ensemblen var tillgången till nedskalade globala klimatscenarier mindre och studien fick begränsas till fem av de nio modellerna som använts till respektive utsläppsscenario för HBV-Skogsbrand. En mindre studie av klimatförändringar i ett par nyckelvariabler relaterade till brandrisk har därför analyserats för att sätta de fem ensemblemedlemmarna i kontrast till den större ensemblen, samt för att jämföra den högre upplösningen mot den lägre. Figur 10 visar projicerad klimatförändring i tempertur i genomsnitt för hela Sverige för de olika ensemblerna. Spridningen i den mindre ensemblen täcker mycket väl in den större ensemblen. Detta är viktigt eftersom temperaturen har en stor påverkan på uttorkning av ytliga markskikt. Den högre upplösningen ger en något högre klimatförändring i temperaturen än de andra ensemblerna. Figur 10 Förändring i medeltemperatur för (vänster) RCP4.5 och (höger) RCP8.5 jämfört med referensperioden Resultaten är presenterade som medelvärde för hela Sverige. 16
21 Figur 11 visar antalet våta dagar, samt antalet torra perioder för de olika ensemblerna. Spridningen i förändringen av antalet våta dagar är underskattad i den mindre ensemblen för mitten av århundradet, men representerar spridningen väl mot slutet av århundradet. Den högre upplösningen ligger generellt mot mitten eller lite högre i ökningen av antalet våta dagar, men med stora skillnader beroende på utsläppsscenario och tidsperiod. Antalet torra perioder (Figur 11) visar på en minskning i snitt över Sverige och signalerna är liknande i den mindre och den större ensemblen. Däremot är minskningen generellt kraftigare i den högre upplösta ensemblen. Figur 11 Förändring i (överst) antal våta dagar (dagar med nederbörd över 1mm) och (underst) antal torra perioder (perioder med minst fem torra dagar i rad) för (vänster) RCP4.5 och (höger) RCP8.5 jämfört med referensperioden Resultaten är presenterade som medelvärde för hela Sverige. För relativ luftfuktighet ser vi i Figur 12 en generell ökning i framtida klimat. Ökningen är även större för de torraste tillfällena, vilket sannolikt har stor påverkan på brandrisken. Den mindre ensemblen representerar den större ensemblen relativt väl, men den högre upplösta ensemblen visar på en något svagare förändring mot våtare förhållanden. 17
22 Figur 12 Förändring i (överst) medelvärdet av relativ luftfuktighet och (underst) de 10% torraste dagarna för (vänster) RCP4.5 och (höger) RCP8.5 jämfört med referensperioden Resultaten är presenterade som medelvärde för hela Sverige. Sammanfattningsvis speglar den högupplösta ensemblen ganska väl den spridning vi ser i den större grövre upplösta ensemble som använts till HBV-Skogsbrandanalysen. 18
23 6 Slutsatser Framtida klimatscenarier för brandrisk har modellerats med FWI-modellen. Modellen har drivits av klimatscenarier från fem olika globala klimatmodeller, vardera med två olika utsläppsscenarier, och alla nedskalerade med den regionala modellen RCA4 till en horisontell upplösning på ungefär 11 km. Tidigare analyser (Berg m.fl., 2016) har visat att FWI-modellen är känslig för bias i klimatmodellerna och olika metoder har undersökts för att få en så rättvisande bild som möjligt. Det visade sig att bias i relativ luftfuktighet har den största påverkan på resultaten och bias i klimatmodellerna är så stor att i stort sett ingen brandrisk med index över FWIX=4 simuleras med okorrigerade klimatdata. En korrektion av endast relativ luftfuktighet gav mycket bra resultat; i god överensstämmelse med den vid SMHI operationella modellen driven med MESAN data. Ytterligare korrektion av temperatur, nederbörd, vind, eller kombinationer av dem gav ingen signifikant ytterligare förbättring. För att hålla osäkerheterna i modellprojektionerna så låga som möjligt gjordes valet att endast korrigera relativ luftfuktighet i den slutgiltiga versionen. Generellt visar klimatprojektionerna på en något längre brandrisksäsong i södra kustområdena, medan säsongen blir kortare i norr. Ökade nederbördsmängder och frekvens under hela året i norra Sverige och under vinterhalvåret i södra Sverige är troliga förklaringar till den kortare brandrisksäsongen. Detta motverkar en förväntad ökning av uttorkning av markskikt i och med ökande temperaturer. Frekvensen och längden på högriskperioder förändras på liknande sätt, det vill säga mot kortare och färre högrisperioder i norr och längre och mer frekventa i de södra kustområdena. Jämförelser med framtidsprojektioner med HBV-Skogsbrand visar på en stor känslighet för valet av brandriskmodell. FWI-modellens projektioner är därför ett viktigt komplement till den tidigare rapporten (Sjökvist m.fl., 2016). 19
24 7 Referenser Berg, P., Bosshard, T. och Yang, W. (2016) Förstudie för metodutveckling av klimatscenarier för brandrisk enligt FWI-modellen, SMHI-Rapport Gardelin, M., Andréasson, J., Olsson, J., Sahlberg, J., Stensen, B., och Yang, W. (2011) Scenarier för framtida skogsbrandrisk, SMHI-Rapport Hāggmark, L., Ivarsson, K. I., Gollvik, S., och Olofsson, P. O. (2000). Mesan, an operational mesoscale analysis system. Tellus A, 52(1), IPCC-AR5, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovern-mental Panel on Climate Change [Stocker, T.F., D. Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S.K. Allen, J. Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M. Midgley (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 1535 pp. Lawson, B.D., and Armitage, O.B. (2008) Weather guide for the Canadian forest fire danger rating system, Natural Resources Canada, Canadian Forest Service: Edmonton, AB. Sjökvist E., Björck, E., Tengdelius-Brunell, J., Johnell, A., och Sahlberg, J. (2016) Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCP-scenarier, SMHI-Rapport van Wagner, C.E. (1987). Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index system, Forestry Technical Report 35, Canadian Forest Service, Ottawa, Canada. 20
25 Bilagor Brandrisksäsongens start Figur 13 Tidsutvecklingen av brandrisksäsongens start för FWI-index 4, 5, eller 6. Panelerna till vänster visar 25:e percentilen av ensemblen och panelerna till höger visar 75:e percentilen. Brandrisksäsongens slut Figur 14 Tidsutvecklingen av brandrisksäsongens slut för FWI-index 4, 5, eller 6. Panelerna till vänster visar 25:e percentilen av ensemblen och panelerna till höger visar 75:e percentilen. 21
26 Brandrisksäsongens längd Figur 15 Tidsutvecklingen av brandrisksäsongens längd för FWI-index 4, 5, eller 6. Panelerna till vänster visar 25:e percentilen av ensemblen och panelerna till höger visar 75:e percentilen. 22
27 Förekomst av högriskperioder Figur 16 Frekvens av år då det förekommer minst en högriskperiod med FWI-index 4, 5, eller 6. Panelerna till vänster visar 25:e percentilen av ensemblen och panelerna till höger visar 75:e percentilen. Figur 17 Frekvens av år då det förekommer minst en högriskperiod med FWI-index 6. Panelerna till vänster visar 25:e percentilen av ensemblen och panelerna till höger visar 75:e percentilen. 23
28 Längsta period med brandrisk Figur 18 Tidsutveckling av längsta sammanhängande högriskperiod med FWI-index 4, 5, eller 6. Panelerna till vänster visar 25:e percentilen av ensemblen och panelerna till höger visar 75:e percentilen. Figur 19 Tidsutveckling av längsta sammanhängande högriskperiod med FWI-index 6. Panelerna till vänster visar 25:e percentilen av ensemblen och panelerna till höger visar 75:e percentilen. 24
29 25
30 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax
31 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax
Brandrisk Skog och Markfakta
Brandrisk Skog och Markfakta och modeller 2 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 5 2.1 De olika modellerna för brandrisk-prognoser... 5 2.1.1
Läs merBrandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl
Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 4 3. Brandrisk skog och mark... 5
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merFramtida perioder med hög risk för skogsbrand
Framtida perioder med hög risk för skogsbrand - Analyser av klimatscenarier - Analyser av klimatscenarier rubrik andra raden Underrubrik 2 Redaktörer SMHI: Elin Sjökvist, Jenny Axén Mårtensson, Jörgen
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merFramtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCP-scenarier. Rapport april 2016
Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCP-scenarier Rapport april 2016 2 Titel: Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCPscenarier Rapport
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merUPPDRAGSRAPPORT NR Scenarier för framtida skogsbrandrisk - Studier med två brandriskmodeller
Marie Gardelin, Johan Andréasson, Jonas Olsson, Jörgen Sahlberg, Björn Stensen och Wei Yang UPPDRAGSRAPPORT NR 11-77 Scenarier för framtida skogsbrandrisk - Studier med två brandriskmodeller Pärmbild.
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merSkogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015
samhällsskydd och beredskap 1 (17) UB-RTJ Rickard Hansen L-G. Strandberg Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015 samhällsskydd och beredskap 2 (17)
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark samhällsskydd och beredskap 2 (9) Allmän information Den här hjälpen visar dig hur systemet Brandrisk skog och mark
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merSkogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2011
samhällsskydd och beredskap 1 (15) Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Lars-Gunnar Strandberg 010-2405162 lars-gunnar.strandberg@msb.se Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merSKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD
STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD PM 2018-06-12 SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD PM Stockholm Vatten och Avfall Henny Samuelsson Stockholm Vatten och Avfall 106 36 Stockholm
Läs merFramtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Läs merFramtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Läs merDavid Hirdman. Senaste nytt om klimatet
David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -
Läs merRealtidsförsok med högupplösta brandriskprognoser
FoU rapport Realtidsförsok med högupplösta brandriskprognoser sommaren 1998 RADDNINGS VERKET 1999 Raddningsverket, Karlstad Räddningstjanstavdelningen. ISBN 91-7253-007-3 Bestallningsnurntner P21-284199
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merRäddningsverket Leif Sandahl
Räddningsverket Leif Sandahl Avdelningen för olycksförebyggande verksamhet Vilka Förebyggande Åtgärder Krävs? Idag finns stöd i: Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778 Förordning om skydd mot olyckor SFS
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merKorrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Läs merRCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Läs merSkogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2013
samhällsskydd och beredskap 1 (18) UB-UTV Lars-Gunnar Strandberg Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2013 samhällsskydd och beredskap 2 (18) Innehållsförteckning
Läs merHavsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden
Nr. 2008-71 Rapport Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden Signild Nerheim 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Gotlands kommun 2008-71 Granskare: Granskningsdatum:
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merKlimatscenarier för Sverige
KLIMATOLOGI Nr 15, 2015 Klimatscenarier för Sverige Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier Elin Sjökvist, Jenny Axén Mårtensson, Joel Dahné, Nina Köplin, Emil Björck,
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs merKlimat och hydrologi
Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28
Läs merBeräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merRiskhantering avseende brand vid skogsarbete
Kompletterande och fördjupande text till Riskhantering avseende brand vid skogsarbete - Branschgemensamma riktlinjer Detta är en kompletterande och fördjupande text till VERSION 1 Innehåll Riskhantering
Läs merChantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Läs merFramtidsklimat i Gotlands län
KLIMATOLOGI Nr 31, 2015 Framtidsklimat i Gotlands län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Läs merFramtidsklimat i Uppsala län
KLIMATOLOGI Nr 20, 2015 Framtidsklimat i Uppsala län enligt RCP-scenarier Elin Sjökvist, Magnus Asp, Jenny Axén Mårtensson, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Linda Nylén,
Läs merFramtidsklimat i Skånes län
KLIMATOLOGI Nr 29, 2015 Framtidsklimat i Skånes län enligt RCP-scenarier Alexandra Ohlsson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén,
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merFramtidsklimat i Dalarnas län
KLIMATOLOGI Nr 16, 2015 Framtidsklimat i Dalarnas län enligt RCP-scenarier Elin Sjökvist, Gunn Persson, Jenny Axén Mårtensson, Magnus Asp, Steve Berggreen- Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Linda Nylén,
Läs merRapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.
Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional
Läs merPeter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?
Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA
EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA TITEL Extremvattenstånd i Haparanda FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA
EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA TITEL Extremvattenstånd i Karlskrona FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merHanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län
Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Omslagsbild: Storforsen, Piteälven i oktober 2010. Foto Sten Bergström. Författare: Uppdragsgivare:
Läs merSkogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2010
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(13) Datum Diarienr 2010-03-03 Bilaga till 2010-2217 Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2010 MSB Myndigheten
Läs merJohan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige
Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren Rapport Nr 2014-33 Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Johan Andréasson, Hushållningssällskapet
Läs merVindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem
Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Läs merFramtidsklimat i Värmlands län
KLIMATOLOGI Nr 17, 2015 Framtidsklimat i Värmlands län enligt RCP-scenarier Linda Nylén, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Alexandra Ohlsson, Håkan
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merHYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merFrån utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker
KLIMATOLOGI Nr 38, 2015 Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker Gunn Persson, Linda Nylén, Steve Berggreen-Clausen, Peter Berg, David Rayner och Elin Sjökvist Pärmbilden föreställer
Läs merKlimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström
Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström Aktuella klimatanpassningsfall med gemensam problematik Stockholm Fysisk planering Hammarby Sjöstad, Stockholm Kalmar Färjestaden Västerås
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM
EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM TITEL Extremvattenstånd i Stockholm FÖRFATTARE Maria Andersson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post: anna.jansson@msb.se
Läs merFramtidsklimat i Södermanlands län
KLIMATOLOGI Nr 22, 2015 Framtidsklimat i Södermanlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Läs merSkogsbrandbevakning med flyg
INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 1 JANUARI 2001 Skogsbrandbevakning med flyg Räddningsverkets inriktning 1 Ny inriktning från 2001 Denna inriktning av verksamheten skogsbrandbevakning med flyg ersätter
Läs merKlimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med
Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med 1961-19 I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en
Läs merKlimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merSveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen
KLIMATOLOGI Nr 14, 2015 Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen Anna Eklund, Jenny Axén Mårtensson, Sten Bergström, Emil Björck, Joel Dahné, Lena Lindström, Daniel Nordborg, Jonas
Läs merKlimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).
Klimatscenariokartor Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Dessa är intimt sammankopplade genom människans påverkan på klimatet och genom samhällets
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merFramtidsklimat i Gävleborgs län
KLIMATOLOGI Nr 36, 2015 Framtidsklimat i Gävleborgs län enligt RCP-scenarier Linda Nylén, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Alexandra Ohlsson, Håkan
Läs merLars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Läs merAtt förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merSMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige
SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,
Läs merRadardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang
Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang Högupplösta observationer i Sverige SMHI har ca 145 automatstationer
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merForum Naturkastrofer 18 november 2014
Forum Naturkastrofer 18 november 2014 Nya väderfenomen 2014? - extrema vegetationsbränder i Norge och Sverige Leif Sandahl Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande
Läs merSIMULERING AV SKOGSBRÄNDER. Christian Jönsson Johan Linåker Brandingenjörer LTH
SIMULERING AV SKOGSBRÄNDER Christian Jönsson Johan Linåker Brandingenjörer LTH FÖRDJUPNINGSSTUDIE: CANADIAN FOREST FIRE BEHAVIOR PREDICTION SYSTEM (FBP) AGENDA Bakgrund Problemställning Metod Allmänt om
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I NORRKÖPING
EXTREMVATTENSTÅND I NORRKÖPING TITEL Extremvattenstånd i Norrköping FÖRFATTARE Maria Andersson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post: anna.jansson@msb.se
Läs mer