Med anledning av anläggande av vatten och spillvattenledningar har Sydsvensk Arkeologi AB utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsö

Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Med anledning av anläggande av vatten och spillvattenledningar har Sydsvensk Arkeologi AB utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom Rinkaby medeltida bytomt. Två schakt togs upp på vardera sidan om Åhusvägen. I schaktet öster om Åhusvägen påträffades äldre markhorisonter och odlingslager samt stolphål. Fynden som framkom bestod av djurben, yngre rödgods och murtegelfragment. I schaktet väster om Åhusvägen framkom äldre markhorisonter och odlingslager, brandlager, diken och troliga syllstenar. Det var sparsamt med fynd men bl.a. ett mynt från 1740-talet påträffades i lagren. Undersökningsområdet ligger inom Rinkaby äldre bytomt, som är upptagen som fornlämning 33 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Anläggande av vatten och spillvattenledningar innebar att vissa markingrepp behövde göras i gatumarken och på tomtmark. Länsstyrelsen beslutade att ingreppen skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning (Lst Dnr ). Beslut ). Förundersökningen genomfördes i perioden juni-juli 2015 av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Anläggande av vatten och spillvattenledningar innebar att schakt behövde tas upp i den västra och öster om Åhusvägen i den norra delen av Rinkaby bytomt (RAÄ 33, Rinkaby socken). Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att avgöra huruvida det fanns några kulturhistoriska lämningar inom förundersökningsområdet, antingen sammanhörande med den medeltida byn eller från tidigare eller senare perioder.

8 De upptagna schakten var belägna i den norra delen av den medeltida bytomten. Rinkaby by är den enda byn i Rinkaby socken. Socknen finns belägen i det låglänta sandområdet öster om Hammarsjön. Landskapet är svagt kuperat och övergår vid sjön till sanka strandängar (Helgesson m fl 1995:184). Byn ligger ca 1 km öster om Hammarsjön. Det aktuella undersökningsområdet sträcker sig från sydöst om Åhusvägen och sedan tvärs över vägen längs med Triangelvägen. Det första skriftliga belägget för Rinkaby är ett testamente från år 1351 som omnämner Rinkæby och avser då just kyrkbyn. Omnämnandet görs av Thideman Thidemansen, präst i Åhus, som testamenterar alla sina egendomar i Rinkaby socken till domkyrkans byggnadsfond (DRB 3 Raekke, 3 bind:390).

9 Ortnamnet Rinkaby utgörs av den fornvästnordiska förleden rekkr el. rink-, som är genitiv pluralis av en personbenämning, sannolikt med innebörden stridbar man, krigare. Ordet har mera ingående utretts i en artikel från 1937 (Olofson 1937). Efterleden, -by, är bildat av verbet bo, som i dess äldre betydelse innebär bruka jord. I norskan och isländskan har ordet kommit att betyda gård, medan det i danskan och svenskan fått betydelsen samling av gårdar. Det är troligast att det är den senare betydelsen som är den aktuella, men man bör vara öppen för att även den förra, dvs. bruka jord, kan komma i fråga. Majoriteten av bynamnen går antagligen tillbaka till vikingatid, men eftersom begreppet fortfarande är levande skall man vara försiktig med allt för generella dateringar (Pamp 1983:48, 50; Kockum, 2003). Eventuellt kan namnet Rinkaby vara äldre än vikingatid, möjligen folkvandringstid, då förleden rink- faller ur bruk. Efterleden skall då ses i ljuset av den äldre betydelsen, bruka jord, d v s att ortnamnet snarare syftar på ett odlat område (före stationär bybildning) (Kockum, 2003). Byns kyrka är ursprungligen uppförd i romansk stil kanske så tidigt som i slutet av 1100-talet. Troligare är dock att uppförandet ägt rum någon gång kring mitten av 1200-talet, vilket åtskilliga bevarade byggnadsdrag talar för (Anshelm 1947:616). Bytomten (RAÄ 33) är delvis undersökt i samband med att ett nytt församlingshem uppfördes norr om kyrkan. Undersökningen sammanföll med ett gårdsläge som i det historiska kartmaterialet fått beteckning nummer 29. En bebyggelsekontinuitet som sträckte sig ner till sen vikingatid kunde påvisas. Det kunde även konstateras att innan den stationära byn, någon gång under perioden bronsålder-romersk järnålder, funnits bebyggelse på platsen (Kockum 2003). Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk Arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Drygt 243 m 2 schaktades upp och djupet i schakten var runt 2 m. Ytan togs upp i etapper, vilket resulterade i ett flertal besök i fält. Det två schakten var placerade på vardera sidan om Åhusvägen.

10 Schaktet var beläget öster om Åhusvägen. Det framkom ca 0,9 m med olika lager i den övre delen. Den översta delen bestod av moderna bärlager d. v. s asfalt, ca 0,1 m gul sand och under denna ca 0,20 0,25 m brun humus med småsten. Sektionen nedåt bestod av olika bruna lager som var varierat humösa, alla med inslag av träkol. Dessa lager tolkas vara olika odlingslager och äldre markhorisonter. De har inte gått att datera. De få fynd av tegel, yngre rödgods samt djurben framkom relativt högt upp i schaktet (dessa har ej tillvaratagits). Det har inte gått att säkerställa någon nivå för vilka lager som hade medeltida datering. I schaktet framkom även ett stolphål och en trolig grop. Eventuellt kan de varit del av den gränsmarkering som syns på en karta från 1751 (se figur 6 och 7). Schaktet grävdes i två etapper. Första delen var närmast Åhusvägen där det grävdes för att kunna skjuta ledningarna under vägen sedan tillkom en del av schaktet för att möjliggöra inkopplingen till rören. Schaktet var beläget väster om Åhusvägen och gick längs med Triangelvägen. Det grävdes i flera etapper. Djupet på schaktet var runt 2 m. På två platser breddades det för att placera brunnar i övrigt var det ca 2,3-3 m brett uppe i marknivå. Det släntades vilket innebar att schaktets bredd i botten av schaktet var ca 1-1,5 m.

11 Lagersekvensen var snarlik den som framkom i schakt 1 med en avvikelse att det påträffades en del bränt material. Det var flera partier med bränt material, vilka bestod av bränd lera/lerklining Lagret fanns inte inom hela schaktet utan på några få längre passager. De påträffades på ungefär samma nivå, d.v.s. ca 0,8 m under befintlig marknivå. I den östra delen av schaktet påträffades två troliga syllstenar och intill dessa fanns ett lager med tydliga begränsningar som låg i linje med den ena (den östra) syllstenen. I schaktet framkom även diken och eventuella stolphål. En större nedgrävning framkom i den södergående delen av schaktet. Denna del sammafaller med en vägsräckning på en karta från 1751 (se figur 6 och 7) och kan vara en del av denna struktur. I de lösa massorna påträffades ett kopparmynt från 1740-talet.

12 Vid den arkeologiska förundersökningen som genomfördes i samband med anläggande av vatten och spillvattenledningar inom Rinkaby historiska bytomt påträffades kulturlager, stolphål, syllstenar och odlingslager. Ett brandlager i delar av schakt 2 kunde konstateras. Eventuellt härrör det från den omfattande brand som härjade i Rinkaby år De daterbara lagren var senmedeltid och tidigmoderna, de äldre lämningarna har inte gått att datera närmare.

13 Anshelm, G Stiftets kyrkor. Lunds stift i ord och bild.(red. Kommitté) G. Herrlin m fl. Stockholm Danmarks riges breve Kockum, J Rinkaby krigarens by. Rapport Arkeologisk undersökning Rinkaby socken. Kristianstad kommun. Skåne. Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne. Olofson, C Järnåldersgravfältet i Rinkaby och den namngivande bebyggelsen öster om nedre Helgeån. Handlingar angående Villands härad utgivna av Villands härads hembygdsförening. Kristianstad. Pamp, B Ortnamn i Skåne. Stockholm. Pettersson, L Bredbandsdragning genom Rinkaby historiska bytomt. Arkeologisk förundersökning Rapport 2005:51. Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne.

14 Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Rinkaby socken Fastighet: Rinkaby 6:22 och 10:44 Läge: Koordinatsystem: Ekonomiska kartan, blad 3E 1a SWEREF99TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 2000 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 5 Antal arkeologtimmar: 24 Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: 243 m 2 Undersökt yta: 243 m 2 Platschef: Uppdragsgivare: Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Kostnader: Therese Ohlsson Kristianstad kommun, C4 Teknik Fotografier och Intrasisprojekt förvaras hos Regionmuseet i Kristianstad kr (exkl. moms)

15

16 Sydsvensk Arkeologi AB rapportserie Kristianstad 4:13, 4:4 och 4:43. Hästtorget, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 2. Citadellstaden 1:1 och 2:1. Landskrona stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 3. Fodret 5 m.fl. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 4. Hovrätten 20. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 6. Hove 9, Åhus. Fornlämning 23, Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 8. Limhamn 155:355, Bunkeflo 24:1, Hyllie socken, Malmö kommun. Särskild arkeologisk undersökning Åsa Berggren. 9. Bastionen 7, fornlämning Kristianstad nr 93, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 10. Skepparslöv 27:7, fornlämning Skepparslöv nr 60:1, Skepparslövs sn, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 11. Råvattenledning. Arkeologisk utredning steg 1, Red. Bertil Helgesson. 12. Norretullsvägen. Fastigheten Bastionen 6 och 7. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 13. Kristianstadsprojektet. Metalldetektorundersökningar Bertil Helgesson. 14. Färlöv 76:10, 82:1, 83:2, 1:48 och 1:32. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologiska undersökningar Ing-Marie Nilsson. 15. Näsby 35:47. Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 16. Östra Odarslöv 13:5, ESS-området. Forntid möter framtid. Volym 1 Bakgrund, genomförande, tolkning och utvärdering. Volym 2 Undersökningsresultat. Volym 3 Analyser och bilagor. Odarslöv socken, Lunds kommun. Särskild arkeologisk undersökning Red. Kristian Brink och Stefan Larsson. 17. Bodarps bytomt. Fornlämning 18:1 i Bodarps socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning, Thomas Linderoth. 18. Renovering av Villie kyrka. Fornlämning 20:1, Villie socken, Skurups kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 19. Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355, RAÄ Hyllie 37:1, Malmö 167 & 168, Hyllie socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning Kristian Brink och Fredrik Grehn. 20. Räng 5:12, Räng socken, Vellinge kommun, Skåne. Arkeologisk utredning Bertil Helgesson. 21. Tygelsjö 54:2, Tygelsjö socken, Malmö kommun, Skåne. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 22. Östbergska huset, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning Tony Björk. 23. Del av Ruuthsbo 20:1 och Svartemölla 1:38. Bjäresjö och Baldringe socknar, Ystad kommun. Arkeologisk utredning. Therese Ohlsson. 24. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Tivoligatan m.fl. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 25. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Nya Boulevarden. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 26. Allarpsvägen. Ivetofta socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 27. Lyckan 27. Åhus stad i Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson.

17 28. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun. Arkeologisk utredning Joakim Frejd. 29. Hardeberga kyrkogård. Hardeberga socken, Lunds kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 30. Limhamn 154:376. Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 31. Trädgårdshallen 1, Oxie socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 32. Sallerup 2:8. Östra Sallerups socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 33. Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1, Lyngsjö och Östra Vrams socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 34. Pilbladet och Södra Sallerup 180:36. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning Åsa Berggren. 35. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad, Öja och Stora Herrestad socknar, Ystad kommun, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, Tony Björk. 36. Rinkaby 6:22 och 10:44. Rinkaby socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson.

18