Vem vakar. över våra rättigheter? De finska institutionerna och diskussionen om en författningsdomstol

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem vakar. över våra rättigheter? De finska institutionerna och diskussionen om en författningsdomstol"

Transkript

1 Vem vakar över våra rättigheter? De finska institutionerna och diskussionen om en författningsdomstol Paulina Tallroth

2 Vem vakar över våra rättigheter? De finska institutionerna och diskussionen om en författningsdomstol Paulina Tallroth

3 Paulina Tallroth redaktör Henric Öhman layout och pärm Lena Malm tryck Unigrafia, 2012 tryckort Helsingfors isbn

4 Innehåll Förord Inledning Varför detta tema? Syftet med utredningen Det handlar om institutionerna Det handlar om alla rättigheter Utredningens uppbyggnad, metod och material Avgränsningar och motiveringar Det finska övervakningssystemet i korthet Förhandskontroll: hur övervakas grundläggande rättigheter i lagstiftningsprocessen? Justitiekanslerns förhandskontroll Justitiekanslern som laglighetsövervakare Justitiekanslersämbetets uppkomst och roll Justitiekanslerns förhandskontroll av lagligheten Vad innebär justitiekanslerns övervakning av de grundläggande rättigheterna? Justitiekanslern och förhållandet till grundlagsutskottet Justitiekanslerns laglighetskontroll vid statsrådets sammanträden Justitiekanslern som statsrådets juridiska rådgivare? Grundlagsutskottets laglighetskontroll Grundlagsutskottet och dess utlåtanden Grundlagsenlighet och grundlagsutskottets roll Vem deltar i grundlagsutskottets arbete? Hur bindande är grundlagsutskottets tolkning? Hur politiskt är grundlagsutskottets juridiska arbete? Grundlagsutskottet som författningsdomstol? Efterhandskontroll: hur övervakas grundläggande rättigheter i fråga om gällande lagstiftning? Domstolarnas kontroll Grundlagens 106 : domstolskontroll genom företräde åt grundlagen Domstolskontrollens sekundära roll i övervakningssystemet

5 4.1.3 När kan domstolskontroll förekomma? Vilka följder har domstolskontrollen? Vad betyder detta för de grundläggande rättigheterna? De högsta laglighetsövervakarnas efterhandskontroll Uppkomst och bakgrund Samma kompetens, men olika profiler? Uppgifter och roll i systemet Klagomål och utredningar på eget initiativ Påföljder vid laglighetsövervakningen Laglighetsövervakning utveckling, missförstånd och kritik Vad betyder detta för de grundläggande rättigheterna? En författningsdomstol som övervakare? Exempel: den tyska författningsdomstolen Bakgrund och uppgift Val av domare Domarvalssystemet kritik och motivering Vetenskapliga medarbetares och sakkunnigas roll Domstolens sammansättning och nytolkning av den tyska grundlagen Författningsdomstolen och grundläggande rättigheter Vem kan inleda ett ärende? Hurdana ärenden finns det mest av? Vad leder författningsdomstolens avgöranden till? Tysk kritik gällande författningsdomstolen En författningsdomstol i Finland argument för och mot Svaga argument mot en författningsdomstol Tyngre argument mot en författningsdomstol Argument för en författningsdomstol Grundrättighetsövervakning med olika institutioner en finsk-tysk jämförelse Skillnader mellan Finland och Tyskland Likheter mellan Finland och Tyskland Slutsatser av jämförelsen Avslutande diskussion och slutsatser Inget system är perfekt Ändra eller utveckla? Ändra med en ny institution Utveckla de nuvarande institutionerna Sammanfattning Tiivistelmä Summary Källor

6 Förord grundläggande rättigheter ligger mitt hjärta nära. De är en hörnsten i ett demokratiskt samhälle: de markerar vad medborgarna har rätt att förvänta sig av det allmänna. Rättigheterna utgör också ramarna och begränsningarna för medborgarnas ställning i förhållande till det allmänna och sin omgivning: till rättigheter hör också skyldigheter, och givetvis respekt för andras rättigheter. Rättigheter och skyldigheter gör oss till subjekt i vårt samhälle, och inte endast objekt. Det räcker dock inte med rättigheter: det behövs också fungerande övervakningsmekanismer för att rättigheterna ska tillgodoses. Detta är en fråga om samhällets infrastruktur. Vilka institutioner har man valt att inrätta för övervakningen av våra rättigheter och vilken behörighet har dessa? När har institutionerna automatiskt i uppgift att värna om grundläggande rättigheter och när behövs medborgarnas initiativ för att deras rättigheter ska tillgodoses? Vilka alternativ finns det till de existerande institutionella lösningarna? Jag vill tacka Svenska kulturfonden för det stimulerande uppdraget att redogöra för övervakningen av grundläggande rättigheter i Finland och analysera eventuella ändrings- eller utvecklingsbehov. Denna utredning gör inte anspråk på att vara ett vetenskapligt verk: den ska ge information och utgöra ett underlag för diskussion. Alla intressanta teman förutsätter avgränsningar: det finns så mycket man kan välja att skriva om, så många detaljer man kan fördjupa sig i. Därför är jag tacksam för att min uppdragsgivare gett mig all tänkbar frihet i gestaltningen av denna utredning. Särskilt vill jag tacka lagtingsledamot Gunnar Jansson vid Ålands lagting och kanslichef Nils Wirtanen vid justitiekanslersämbetet för inspirerande och lärorika diskussioner om både lag och praktik vid laglighetsövervakningen. Jag har haft förmånen att ha ett arbetsrum vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, och detta har möjliggjort ett antal spontana samtal med 5

7 många som arbetar vid högskolan. Samtalen har gett mig interdisciplinära infallsvinklar och inspiration för mitt arbete och jag riktar ett kollektivt tack till alla dem som jag fått tala med. Professor Stefan Sjöblom och forskare Sebastian Godenhjelm tackar jag för att de tagit sig tid att läsa och kommentera mitt manuskript. Deras synpunkter har varit värdefulla. Vicehäradshövding Lenita Häggblom har språkgranskat manuskriptet och med sitt arbete väsentligen bidragit till läsbarheten av min text. Ett varmt tack för det. För eventuella felaktigheter ansvarar jag ensam. Paulina Tallroth 6

8 1 Inledning 1.1 Varför detta tema? Medborgarnas rättigheter har under de senaste årtiondena blivit allt synligare och de upplevs som allt viktigare.q Orsakerna är många. Sådana är bland annat Finlands inträde i Europarådet 1989 och ratificeringen av den europeiska människorättskonventionen 1990.w Sedan följde reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna 1995, genom vilken Finlands grundrättighetskatalog skrevs om. Det här var ett led i beredningen av den grundlag som trädde i kraft Efter dessa reformer stiftades flera nya lagar där de grundläggande rättigheterna preciserades, till exempel lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, förvaltningslagen och språklagen. Tidsenliga lagar har ökat förväntningarna på att de grundläggande rättigheterna förverkligas också i praktiken. Inte bara lagstiftningen utan också den finska samhällskulturen i fråga om medborgarnas rättigheter har genomgått en fundamental förändring. Så sent som på 1980-talet hänvisades i domstolarna endast sällan till grundläggande eller mänskliga rättigheter, men numera är detta vardagligt.e Det grundrättighetsvänliga tänkesättet, som betyder att den tolkning som bäst tillgodoser de grundläggande rättigheterna är att föredra, har på kort tid blivit en etablerad del av myndigheternas och domstolarnas arbete. En bidragande faktor har också varit Finlands inträde i Europeiska unionen och dess utveckling från en i första hand monetär och politisk mot en juridisk-samhällelig union, som betonar vikten av unionsmedborgarnas rättigheter.r 1 Om utvecklingen, se t.ex. Scheinin Det officiella namnet är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, se Finlands författningssamlings fördragsserie 18 19/ Se t.ex. Lavapuro 2010a, s Om betydelsen av dialog mellan institutionerna, se Ojanen 2009a, s. 249 ff.se Ojanen 2009b, s ff. 7

9 De grundläggande rättigheterna ingår i grundlagen och hör därför till författningsrättens område. I juridiska sammanhang har den författningsrättsliga diskussionen i Finland dock i huvudsak rört sig kring frågan om övervakningen av lagarnas grundlagsenlighet. Här avses frågor som rätt lagstiftningsordning, rätt normnivå och vem som avgör om en lag stämmer överens med grundlagen. Ur medborgarnas synvinkel är frågorna kring grundläggande rättigheter delvis andra. De gäller dels vilka grundläggande rättigheter man över huvud taget har, dels hur övervakningen är ordnad så att rättigheterna tryggas. I det senare fallet handlar det närmast om vem man kan vända sig till i fråga om sina rättigheter, när, och vad man kan förvänta sig av de olika aktörerna. Det finns ett behov av kunskap om övervakningssystemet. Övervakningen av grundläggande rättigheter är även empiriskt sett aktuell. De högsta laglighetsövervakarna, dvs. justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman, får år för år allt fler klagomål som gäller upplevda kränkningar av medborgarnas grundläggande rättigheter. Också domstolsprocesserna blir fler. Ytterligare har antalet normer som berör grundläggande rättigheter utökande eller inskränkande ökat till följd av olika faktorer, bland annat strävan till entydig lagstiftning och Finlands medlemskap i Europeiska unionen. Normflödet bidrar till att regelverket blir svårare att överskåda och påverkar samhällets övriga styrmekanismer. Samtidigt genomgår samhället stora strukturreformer. På 1990-talet privatiserades flera offentliga funktioner, och man kan fråga sig om de grundläggande rättigheterna ägnades tillräcklig uppmärksamhet i reformivern. Nu är såväl kommunal- som statsförvaltningen föremål för en mängd reformer och samma oro kan vara befogad. 1.2 Syftet med utredningen Det handlar om institutionerna Syftet med den är att på ett koncentrerat och begripligt sätt på svenska presentera de finska institutioner som har i uppgift att övervaka de grundläggande rättigheterna. Även alternativa modeller för övervakning av grundläggande rättigheter, framför allt i form av en författningsdomstol, dyker med jämna mellanrum upp i den finska juridiska och politiska diskussionen. Efter de existerande institutionerna presenteras därför en författningsdomstol som övervakare för grundläggande rättigheter. Som ett exempel används Tysklands författningsdomstol. 8

10 Avsikten med utredningen är inte att övertyga läsaren om behövligheten av en författningsdomstol i Finland. Utgångspunkten är neutral. Däremot är det intressant att känna till vad en fungerande författningsdomstol är. Utredningens syfte är med andra ord att ge information om och utgöra ett underlag för diskussion om hur övervakningen av grundläggande rättigheter nu är ordnad och i framtiden kan tänkas bli ordnad. Ytterligare sammanfattas den juridiska litteraturen och diskussionen kring dels institutionerna, dels grundrättighetsövervakningen. Frågorna om kontrollmekanismer för de grundläggande rättigheterna är i sig inte nya. Juridiska böcker, artiklar och utredningar ger ett gott bakgrundsmaterial till temat, till exempel argument både för och mot en författningsdomstol. Det finns emellertid goda skäl för denna utredning och dessa kan sammanfattas som följer: de författningsrättsliga argumenten kring övervakning presenteras i litteraturen, men de finns inte sammanställda i ett dokument och inte heller med fokus på grundläggande rättigheter, knappt något har hittills skrivits om ämnet på svenska i Finland, och det finns ett behov av en lättbegriplig sammanfattning av de juridiska resonemangen för dem utanför den juridiska kretsen som intresserar sig för hur grundläggande rättigheter övervakas Det handlar om alla rättigheter De grundläggande rättigheterna betraktas här som en helhet, som inkluderar till exempel rätten till undervisning, en rättvis rättegång och social trygghet. Alla grundläggande rättigheter är juridiskt sett lika värda och därför står ingen särskild rättighet i fokus för utredningen. En del rättigheter är det dock i allmänhet svårare att värna om och omsätta i praktiken än andra. Det handlar i första hand om mindre gruppers rättigheter. Orsaken är att minoritetsrättigheter gäller och därför främst intresserar en mindre grupp. Det kräver mera arbete att vinna majoritetens förståelse för minoritetens behov, och i synnerhet i konfliktsituationer mellan majoritetens och en minoritets intressen upplevs de senare inte alltid som lika legitima som majoritetens rättigheter. Diskussionen om minoriteters rättigheter blir till följd av detta ofta intensiva eller till och med eldfängda. 9

11 Konstellationen med mindre eller särskilt sårbara gruppers rättigheter är densamma oberoende av om grupperna har någon särskild status i lagstiftningen. Det kan gälla till exempel barn, som har svårt att föra fram sina behov, eller sexuella eller religiösa minoriteter. I Finland anses också språkliga rättigheter ofta avse endast det mindre talade nationalspråket svenska, men inte det faktiska majoritetsspråket finska. Språkliga rättigheter ses med andra ord ofta som minoritetsrättigheter, och de kan därför illustrera även andra minoritetsrättigheter. I denna utredning belyses grundrättighetsövervakningen delvis med hjälp av exempel som hänför sig till rättigheter som är särskilt svåra att tillgodose. 1.3 Utredningens uppbyggnad, metod och material I kapitel 2 ges en kort sammanfattning av det nuvarande finska övervakningssystemet av grundläggande rättigheter. Därefter presenteras de institutioner som har en uttalad roll i tryggandet av grundläggande rättigheter, antingen vid uppkomsten av lagar och förordningar eller vid övervakningen av hur lagstiftningen förverkligas. Dessa institutioner är justitiekanslern i statsrådet, riksdagens grundlagsutskott, riksdagens justitieombudsman och domstolarna. Justitiekanslerns och grundlagsutskottets förhandskontroll behandlas i kapitel 3 och de högsta laglighetsövervakarnas och domstolarnas efterhandskontroll i kapitel 4. I kapitel 5 presenteras som en fallstudie Tysklands författningsdomstol som ett exempel på en etablerad europeisk författningsdomstol. Den tyska författningsdomstolen har valts bland annat för att den är Europas nästäldsta och förmodligen mest inflytelserika författningsdomstol: tack vare författningsdomstolens 60-åriga historia finns det mycket information om dess arbete och betydelse. Den har också haft en viktig roll för utvecklingen av hela det europeiska grundrättighetstänkandet.t Därtill är den tyska författningsdomstolen, i motsats till sådana inflytelserika institutioner som Frankrikes författningsrådy och den amerikanska högsta domstolen,u en renodlad författningsdomstol. Den är med andra ord inte en domstol för ordinära klagomål utan handlägger endast grundlagsfrågor, som även står i fokus i denna utredning. 5 Se t.ex. Nieminen 2010, s Conseil constitutionel. 7 Supreme Court of the United States. 10

12 En gemensam nämnare för Finland och Tyskland är att båda ländernas rättsordning vilar på en germansk, i stället för till exempel en anglosaxisk rättstradition. Många rättsliga begrepp i den finska rättsordningen har sin grund i den tyska. Den liknande samhällsordningen även om det i Finland inte finns en författningsdomstol och man sålunda valt olika institutionella lösningar utgör ett gott läge att jämföra och diskutera uppbyggnaden av grundrättighetsövervakningen. I kapitel 6 jämförs det finska övervakningssystemet för de grundläggande rättigheterna med det tyska mot en samhällelig bakgrund, och i kapitel 7 diskuteras villkoren för ändringar i Finland. Utredningen är främst deskriptiv för Finlands del. Den syftar till att beskriva de olika institutioner som har en roll vid övervakningen av de grundläggande rättigheterna. Delvis är utredningen också rättsjämförande: även om det inte i Finland finns en författningsdomstol med samma kompetens som i Tyskland är skyddsobjektet för de finska institutionerna och den tyska domstolen detsamma, nämligen de grundläggande rättigheterna. Att jämföra olika institutioner med samma mål och de olika sätten att ordna övervakningen ger bredd åt diskussionen om övervakning av grundläggande rättigheter och möjliggör en analys om dels institutionernas, dels andra faktorers roll vid övervakningen. 1.4 Avgränsningar och motiveringar Grundläggande rättigheter är ett omfattande och fascinerande område. Allt kan givetvis inte behandlas inom ramen för en utredning av detta slag och avgränsningar är nödvändiga. I denna utredning används begreppet grundläggande rättigheter som ett samlingsbegrepp för alla fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter i grundlagen, om inte annat nämns särskilt. Sådana mänskliga rättigheter som inte ingår i grundlagen behandlas inte närmare. Grundläggande rättigheter tryggas i grundlagen, men dessa rättigheter specificeras ofta i vanlig lag. Därtill finns det i förordningar bestämmelser som har betydelse för de grundläggande rättigheternas genomslagskraft i praktiken. Med övervakning av grundläggande rättigheter avses därför inte endast kontrollen av att grundlagen följs eller att en lag stiftas på rätt normnivå: övervakningen gäller alla normnivåer, dvs. också förordningar, även om kontrollmekanismen på denna nivå är svag. 11

13 Begreppsapparaturen i fråga om grundrättighetsövervakning är inte helt etablerad. Övervakning i förväg kallas ofta granskning och efterhandskontroll tillsyn. Begreppen övervakning och kontroll används här synonymt. I denna utredning avses med övervakning av grundläggande rättigheter kontroll och laglighetsövervakning både i förväg och i efterhand av att medborgarnas grundläggande rättigheter tillgodoses. Det finns olika sätt att organisera prövningen av grundlagsenlighet och övervakningen av grundläggande rättigheter. Uppgifterna kan koncentreras till en författningsdomstol som i Tyskland och många andra länder, eller skötas inom ramen för parlamentarisk kontroll som i riksdagens grundlagsutskott i Finland. Uppgiften kan också överlåtas till domstolarna, i huvudsak då till högsta domstolen, som är sista rättsinstans. Exempel finns bland annat i USA och Norge. Uppgiften kan vidare skötas av något annat organ, som inte hör vare sig till parlamentet eller till domstolsväsendet. Ett sådant är författningsrådet i Frankrike.i Denna utredning begränsas till en jämförelse mellan det finska övervakningssystemet och ett system med en författningsdomstol. Internationella mänskliga rättigheter lämnas utanför utredningen. Tidigare talade man mera kategoriskt om dels internationella mänskliga rättigheter, som ingår i internationella avtal och deklarationer, dels grundläggande fri- och rättigheter, som traditionellt är en del av ett lands grundlag. Indelningen har med tiden förlorat mycket av sin betydelse och många ursprungligen internationella rättigheter med tiden tagits in i nationella grundlagar. Det främsta exemplet är den europeiska människorättskonventionen, vars bestämmelser integrerats i grundlagens grundrättighetskatalog och därför är liktydiga med grundläggande rättigheter.o Internationella övervakningsmekanismer behandlas inte. Till dessa hör den övervakning som utförs av Europeiska unionens, Europarådets eller andra internationella organisationers kommittéer eller domstolar och vars avgöranden är bindande för Finland. Avgränsningen kan te sig överraskande eftersom Europeiska unionen och Europarådet onekligen utgör den större, europeiska ram som Finland är en del av och lever i växelverkan med. Den är dock motiverad i och med att övervakningen av grundläggande rättigheter i Finland i första hand sker genom en förhands- 8 Hautamäki 2006a, s Om internationella mänskliga rättigheter som inspirationskälla för och integreringen av dem i det finska grundrättighetsregelverket, se t.ex. Viljanen, s. 792 ff. 12

14 kontroll inom ramen för lagstiftningsprocessen och inte i form av en efterhandskontroll inom ramen för internationell övervakning. Att utredningen ska ge en bild av de finska institutionerna talar också för avgränsningen. Även den laglighetskontroll som utövas av alla myndigheter på det egna verksamhetsområdet lämnas utanför denna utredning. Detsamma gäller vissa myndigheters uppföljning av andra myndigheter när det gäller de grundläggande rättigheterna. Ett exempel på en sådan myndighet är statens revisionsverk, som reviderar skötseln av statsfinanserna och hanteringen av statens egendom. Revisionsverket har i sina observationer flera gånger kopplat effektiv styrning av förvaltningen och användning av statens egendom till genomförandet av grundläggande rättigheter. Också de särskilda ombudsmännens laglighetsövervakning, till exempel dataombudsmannens tillsyn av bruket av personuppgifter, lämnas utanför utredningen, eftersom dessa inte omfattar alla grundläggande rättigheter. 13

15 2 Det finska övervakningssystemet i korthet övervakningen av de grundläggande rättigheterna är i Finland fördelad på flera institutioner. Det finns med andra ord inte en särskild överordnad instans som endast har i uppgift att övervaka att de grundläggande rättigheterna tillgodoses och som var och en kan vända sig till. Ett flertal aktörer sköter grundrättighetsövervakningen som ett led i deras allmänna laglighetsövervakning. Tyngdpunkten vid övervakningen av grundläggande rättigheter ligger på förhandskontroll av lagstiftningen, dvs. innan lagstiftningen träder i kraft. Med en systematisk och omsorgsfull kontroll vill man uppnå att det inte utfärdas lagar eller förordningar som strider mot grundlagen. Förhandskontrollen av lagstiftningens grundlagsenlighet innebär bland annat kontroll av rätt normnivå, dvs. lag eller förordning. Ytterligare hör till kontrollen frågan om rätt lagstiftningsordning, dvs. grundlagsordning eller vanlig lagstiftningsordning, och givetvis också innehållet. Förhandskontrollen omfattar därför också en granskning av att de grundläggande rättigheterna tryggas i den föreslagna lagstiftningen. All förhandskontroll görs på en abstrakt nivå, dvs. den tar syfte på hur en lag eller förordning kan tänkas bli tillämpad i framtiden, och den utövas av justitiekanslern i statsrådet och av riksdagens grundlagsutskott. Regeringens verksamhet övervakas av justitiekanslern. Förslagen till lagar samt statsrådets och republikens presidents förordningar handläggs vid statsrådets allmänna sammanträde. Lagligheten av dessa lagstiftningsförslag, inklusive deras förenlighet med de grundläggande rättigheterna, granskas av justitiekanslern före statsrådets handläggning. I lagstiftningsprocessen ligger tyngdpunkten för förhandskontrollen i riksdagen. Den finska övervakningen av lagförslagens grundlagsenlighet är inomparlamentarisk: riksdagens grundlagsutskott är i praktiken den auktoritativa tolkaren av lagförslagens förenlighet med grundlagen. Utskottet har med andra ord en betydande 14

16 roll vid kontrollen av att de grundläggande rättigheterna tillgodoses när ny lagstiftning stiftas. Det finns ingen systematisk efterhandskontroll av lagstiftningens grundlagsenlighet eller av hur de grundläggande rättigheterna tillgodoses i praktiken. Medborgarna har emellertid i efterhand, dvs. när en lag eller förordning redan trätt i kraft, möjlighet att låta pröva om tillämpningen i enskilda fall lett till att grundläggande rättigheter begränsats. Var och en som upplever att hans eller hennes grundläggande rättigheter beskurits kan klaga hos de högsta laglighetsövervakarna, dvs. justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman. Också domstolarna har ett slags möjlighet till efterhandskontroll när de handlägger mål som medborgarna har anhängiggjort: om tillämpningen av en lag i ett enskilt fall skulle leda till en uppenbar konflikt med grundlagen till exempel någon grundläggande rättighet ska domstolen ge grundlagen företräde genom att låta bli att tillämpa lagen i fråga. Efterhandskontrollen i enskilda fall kompletterar förhandskontrollen och den ger en möjlighet att peka på konkreta försummelser av de grundläggande rättigheterna. Efterhandskontrollen är alltid konkret, dvs. den gäller enskilda situationer som uppstått vid tillämpningen av sådan lagstiftning som trätt i kraft. Vilka grundrättighetsfrågor som prövas i efterhand beror dock praktiskt taget uteslutande på medborgarnas initiativ. Efterhandskontrollen är därför slumpmässig. Tabell 1: Skillnader mellan förhandskontrollen och efterhandskontrollen Variabel Förhandskontroll Efterhandskontroll Föremål Lagar och förordningar som Gällande lagar och inte har trätt i kraft förordningar samt tilllämpningen av dem Aktörer Justitiekanslern i statsrådet, Justitiekanslern i statsrådet, riksdagens grundlagsutskott riksdagens justitieombudsman, domstolarna Systematik Hör till den normala lagstift- Endast om någon anhängigningsprocessen, är den primära gör ett mål, är en kompletteformen av övervakning rande form av övervakning Utlösare Det allmännas ansvar Förutsätter i regel medborgarnas initiativ Abstrakt eller konkret Abstrakt, dvs. tar på allmän nivå Konkret, dvs. gäller sikte på framtida tillämpning enskilda fall 15

17 3 Förhandskontroll: hur övervakas grund läggande rättigheter i lagstiftningsprocessen? tyngdpunkten vid övervakningen av de grundläggande rättigheterna ligger i Finland på förhandskontrollen, som utförs av justitiekanslern i statsrådet och av riksdagens grundlagsutskott. I detta kapitel redogörs först för justitiekanslerns roll som laglighetsövervakare, ämbetets uppkomst och innehållet i justitiekanslerns förhandskontroll av lagligheten. Därefter granskas grundlagsutskottets roll, hur laglighetskontrollen av lagförslag går till i utskottet och vem som medverkar i behandlingen. Ytterligare diskuteras kopplingen mellan politik och juridik i grundlagsutskottets arbete och likheterna med en författningsdomstol. 3.1 Justitiekanslerns förhandskontroll Justitiekanslern som laglighetsövervakare Justitiekanslern i statsrådet är, tillsammans med riksdagens justitieombudsman, högsta laglighetsövervakare. Justitiekanslern övervakar att förslagen till regeringspropositioner, som omfattar lagförslagen och som efter godkännande av republikens president överlämnas till riksdagen för behandling, är i enlighet med grundlagen och annan lagstiftning. Denna förhandskontroll är en del av övervakningen av statsrådets verksamhet. Justitiekanslern övervakar också att de grundläggande rättigheterna tillgodoses genom att undersöka medborgarnas klagomål över rättskränkningar. Denna efterhandskontroll är en del av övervakningen av myndigheternas, domstolarnas och advokaternas verksamhet och den behandlas i avsnitt 4.2. Laglighetsövervakningen har utvecklats med tiden. Traditionellt avsågs med laglighetsövervakning uttryckligen övervakning av laglighet, dvs. att lagarna beaktas i det 16

18 offentliga beslutsfattandet. Övervakningen gäller både det att formen för beslutsfattandet är korrekt och det att innehållet är lagligt. De grundläggande och mänskliga rättigheterna har dock inneburit stora förändringar i den finska rättskulturen, och en följd av detta kan sägas vara att gränsen mellan juridik och politik blivit otydligare: lagstiftarens, lagtolkarens och laglighetsövervakarens roller går nu för tiden allt mer in i varandra.qp Numera betonas att laglighetsövervakningen inte kan vara endast en mekanisk granskning av enskilda paragrafer: laglighetsövervakningens roll är att värna om att rättvisan säkerställs och att det offentliga sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt och jämlikt sätt. Syftet med justitiekanslerns granskning skulle urvattnas om inte också lagens anda, dvs. det som lagstiftaren avsett med bestämmelserna, tas i betraktande.qq Justitiekanslersämbetets uppkomst och roll Justitiekanslersämbetets rötter går tillbaka till Sverige på 1700-talet.qw Då inrättades en tjänst som Konungens högsta ombudsman, som bland annat innehade posten som åklagare och kungens rådgivare. Tjänsten fick 1719 namnet justitiekansler och uppgifterna utvidgades senare till att omfatta tillsyn över hela rättsordningen.qe Tyngdpunkten i justitiekanslerns arbete varierade under olika tider, men uppgiften som högsta laglighetsövervakare har varit konstant.qr Under autonomins tid tog prokuratorn över justitiekanslerns uppgifter i en något modifierad form, men när Finland blev självständigt återfick justitiekanslern sin starka position, som därefter också bibehållits.qt Numera har justitiekanslern i Finland en synligare och starkare roll än i Sverige.qy I ämbetet ingår övervakningen av statsledningens ämbetsåtgärder och därför en uppenbar närhet till statsrådet. Justitiekanslerns ställning som övervakare av även medborgarnas rättigheter har dock stärkts under 2000-talet.qu 10 Jonkka 2009, s Jonkka 2009, s För en historisk överblick, se Inha. 13 Paunio 2009a, s. 7; Tontti, s Seppinen, s Om justitiekanslerns ställning , se Inha. 16 Seppinen, s. 40 f. 17 Seppinen, s

19 Justitiekanslern bistås i sitt arbete av en biträdande justitiekansler, som i sin tjänsteutövning har samma kompetens som justitiekanslern. Ytterligare bistås justitiekanslern av justitiekanslersämbetet med en tjänstemannastab. I det följande används uttrycket justitiekanslern för att beskriva hela ämbetet, även om varje justitiekansler och biträdande justitiekansler givetvis gett och fortsätter att ge ämbetet sin egen prägel.qi Justitiekanslerns förhandskontroll av lagligheten Justitiekanslern övervakar lagligheten av statsrådets och republikens presidents ämbetsåtgärder.qo Sedan reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna 1995 har justitiekanslern uttryckligen också i uppgift att övervaka att de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses.wp Justitiekanslerns laglighetsövervakning, bland annat övervakningen av de grundläggande rättigheterna, sker i stor utsträckning i form av förhandsgranskning av statsrådets beslutslistor. Det innebär att justitiekanslern och hans eller hennes tjänstemän granskar regeringspropositionerna, i vilka lagförslagen ingår, förordningsförslagen och förslagen till regeringens övriga beslut innan dessa behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde. I denna utredning behandlas justitiekanslerns granskning av lag- och förordningsförslag. Det finns emellertid cirka 150 typer av ärenden som föredras i statsrådet. Till de administrativa besluten hör till exempel utnämningar och kommunsammanslagningar. Justitiekanslern granskar årligen upp till ärenden. Vid förhandsgranskningen kontrolleras bland annat att bestämmelserna utfärdas på rätt normnivå och att motiven ger en mångsidig bild av problematiken i förslagen. Om möjligt bedöms också hur ändamålsenliga förslagen är i förhållande till grundlagen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna.wq 18 Om justitiekanslern i olika tider från 1944, inklusive justitiekanslerns politiska roll och inflytande, se Seppinen, s i grundlagen i grundlagen. 21 Jonkka 2009, s

20 Förhandsgranskningen leder för det mesta till att det inte vid statsrådets allmänna sammanträde förekommer sådana fel som justitiekanslern måste göra en anmärkning om. De fel som upptäcks och kan avlägsnas tack vare förhandsgranskningen är olika till naturen: en del är betydande form- eller innehållsfel medan en stor del är så små eller tekniska att de eventuellt inte skulle ha upptäckts i riksdagens lagstiftningsprocess. I fråga om den senare kategorin utgör granskningen därför främst ett slags kvalitetskontroll.ww Med tanke på statsrådets trovärdighet är det givetvis önskvärt att besluten är så felfria som möjligt. Förhandsgranskningen av statsrådets beslutslistor lider emellertid av att justitiekanslersämbetet endast har ett par dagar tid för granskningen och att personalresurserna är otillräckliga i förhållande till arbetsmängden. Det leder oundvikligen till att alla fel inte kan upptäckas.we Man kan också fråga sig i vilken utsträckning justitiekanslern under rådande förhållanden hinner gå på djupet med mångfasetterade grundrättighetsaspekter i lagförslagen Vad innebär justitiekanslerns övervakning av de grundläggande rättigheterna? Lagarna stiftas av riksdagen, och det är därför naturligt att den slutliga prövningen av stora grundlagsfrågor sker där. Hit hör bland annat avvägningen av hur olika grundläggande rättigheter ska beaktas i ett konkret fall. Justitiekanslern avgör inte till exempel den rätta lagstiftningsordningen eller avvägningen mellan olika grundläggande rättigheter i ett lagförslag. Frågorna avgörs av riksdagen, där prövningen sker i grundlagsutskottet.wr Justitiekanslern ska däremot förvissa sig om lagförslagens grundlagsenlighet bland annat genom att kontrollera att grundlagsutskottets tidigare praxis följts i beredningsprocessen. På det sättet garanteras grundlagstolkningens kontinuitet. Om det vid övervakningen konstateras att enskilda bestämmelser i ett lagförslag inte uppfyller grundlagens krav eller att motiveringstexten i ett författningsförslag som berör grundläggande rättigheter är bristfällig, ber justitiekanslern det behöriga ministeriet korrigera eller komplettera förslaget och motiveringstexten.wt 22 Jonkka 2009, s Jonkka 2009, s Jonkka 2009, s Justitiekanslern i statsrådets berättelse för år 2009, s

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Några historiska milstolpar Medeltidens landskapslagar, stadslagar, 1734 års lag, 1809-1917 Det nordiska lagstiftningssamarbetet Lagstiftningens roller

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president 7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-03 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 27 mars 2002

Läs mer

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen och 39 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder.

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder. 003-11 1 GEMENSAMT REGLEMENTE FÖR NÄMNDER I NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 11 mars 2015, 19. Inledande bestämmelser 1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 Helsingfors/Mariehamn 21.1.2013 Nr 7/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 28.11.2012, nris 187,190, 192, 194, 196, 198 och 200/2012 Till Justitieministeriet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 juni 2011 716/2011 Lag om ändring av lagen om advokater Utfärdad i Helsingfors den 17 juni 2011 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Promemoria Jurist Mervi Kuittinen 29.9.2014 Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Syftet med denna promemoria är att komplettera Kommunförbundets anvisningar om information

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

ANM rapporter 17/2013

ANM rapporter 17/2013 ANM rapporter 17/2013 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens byrå 26.3.2013 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens tillsyn över

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 .1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK

Läs mer

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01 2012-01-18 Dnr BUN 2012.0002 Antaget fullmäktige 2012-03- 29, 25 Reglemente för barn- och utbildningsnämnd från och med 2012-04-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 Helsingfors/Mariehamn 15.10.2013 Nr 32/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 18.9.2013, nris 187 och 190/2013. Till Justitieministeriet Ärende

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt 2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2004-01-19, 10 reviderad KF 2007-09- 24, 87, 2007-12-10, 142, 2011-02-21 34, 2015-03-30 65. Utöver det som föreskrivs om

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer