Tid november med början tisdag kl Sessionssalen, Bibliotekshuset i Karlstad

Transkript

1 Kallelse och föredragningslista 1 (3) Landstingsfullmäktige Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Johanna Orre LK/ Tid november med början tisdag kl Plats Sessionssalen, Bibliotekshuset i Karlstad kl Upprop Val av justerare och rösträknare Anmälan av inkomna interpellationer, frågor, medborgarförslag och motioner Informationer - Sjuksköterskeutbyte mellan Centralsjukhuset och den Bosch Hospital i s Hertogenbosch, Holland - Medborgardialog om Utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård - Värmlands beredskap angående flyktingsituationen i Värmland - Regionbildningsprocessen Föredragningar inför beslutsärenden - Reviderad budget och investeringsplan 2016 samt ekonomisk flerårsplan kl Utdelning av Frödingstipendium och Folkrörelsestipendium Partiernas gruppmöten

2 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) Onsdag den 25 november kl Upprop Beslutsärenden 1. LK/ Prioriterade uppdrag 2016 för landstingsfullmäktiges beredningar 2 LK/ Patientavgifter för vård på distans 3. LK/ Fastställande av ägarbidrag för Svensk Luftambulans för perioden LK/ Anslutning av ny medlem till Svensk Luftambulans 5. LK/ Tandvårdstaxa LK/ Verksamhetsbidrag år 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området 7. LK/ Svar på motion av Per Gruvberger (S) m.fl. om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor 8. LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka möjligheterna för biomedicinsk analytiker att vara mer närvarande vid provtagning 9. LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL 10. LK/ Svar på medborgarförslag om förmånsbeskattning av frukost 11. LK/ Tidigare återremitterat ärende Årsrapport informationssäkerhet LK/ Landstingsfullmäktiges beslut kompletterande återrapportering 13. LK/ Skattesats för år 2016

3 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 14. LK/ Reviderad budget och investeringsplan 2016 samt ekonomisk flerårsplan LK/ Förrättande av val (ärendet delas ut vid sammanträdet) Interpellationsdebatt - Svar på interpellation av Anders Ahl (SD) om källarlokalerna i Säffle brandstation

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Sekretariatet Marina Tilderlindt LK/ Prioriterade uppdrag 2016 för landstingsfullmäktiges beredningar Utifrån 89, första stycket, fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige årligen fastställa prioriterade uppdrag för fullmäktiges beredningar. Fullmäktige har tre beredningar som inom sina respektive områden tagit fram förslag på prioriterade områden att gälla för Demokratiberedningen kommer under 2016 att genomföra den fullmäktigeenkät, som genomförs två gånger per mandatperiod och riktar sig till de förtroendevalda i fullmäktigeförsamlingen. Demokratiberedningen kommer också att se över möjligheten att utlokalisera ett fullmäktigesammanträde under 2016 till annan ort än i Karlstad, fortsatt vara drivande i medborgardialogen om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård samt bevaka regionbildningsprocessen. Framtidsberedningen kommer fortsatt att rikta in sig på de framtida folkhälsofrågorna under 2016, detta framförallt med ett perspektiv på barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor i Värmland. Framtidsberedningen kommer bl.a. att fördjupa sig i hur det politiska ansvaret kan utvecklas avseende användandet av barnchecklista och barnkonsekvensanalyser vid beslut. Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer under 2016 att särskilt fördjupa sig inom området psykisk hälsa. Psykisk hälsa är ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål i landstinget och är ett av fyra prioriterade målområden inom utvecklingssamarbetet Nya perspektiv. Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer att fördjupa sig i hur befolkningens psykiska hälsa ser ut i länet och i vilka förutsättningar och utmaningar som finns avseende det förebyggande arbetet för psykisk hälsa. Förslag till beslut./. att godkänna demokratiberedningens förslag att gälla under 2016,./. att godkänna framtidsberedningens förslag att gälla under 2016, samt./. att godkänna hälso- och sjukvårdsberedningens förslag att gälla under Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef

5 PM 1 (2) Sekretariatet Marina Tilderlindt LK/ Prioriterade uppdrag demokratiberedningen 2016 Bakgrund Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet. Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bland annat fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade uppdrag för beredningarna inom deras respektive område. 1 Demokratiberedningen har dels i uppgift att bevaka demokrati-, inflytandeoch informationsfrågor som handlar om de förtroendevaldas förutsättningar att fullgöra sina uppdrag, dels tillsammans med övriga beredningar verka för att utveckla formerna för medborgardialogen och fullmäktiges arbetsformer. Under 2015 har demokratiberedningen bl.a. arrangerat ett halvdagsseminarium om samtalstonen i politiken samt tagit initiativ till medborgardialog om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Prioriterade uppdrag 2016 Fullmäktigeenkät 2016 genomförande, analys och redovisning I syfte att undersöka de förtroendevaldas upplevelse av villkoren för landstingspolitiken, genomför demokratiberedningen två gånger per mandatperiod en enkätundersökning. För mandatperioden , skickas den första enkäten ut under våren Resultatet analyseras och redovisas inför fullmäktige. Utlokalisering av fullmäktigesammanträde Demokratiberedningen har fått i uppdrag av landstingsfullmäktiges presidium att se över möjligheterna att anordna ett fullmäktigesammanträde i annan ort än i Karlstad. Fördjupning SOM-undersökningen 2015 Värmland Under 2014 genomförde SOM-institutet, för andra gången, en SOMundersökning i Värmland, detta i samarbete med Karlstads universitet. Resultatet kommer att offentliggöras under hösten Demokratiberedningen kommer att fördjupa sig i resultatet och föra det vidare till fullmäktige. Följa upp handlingsplanen för jämställdhet Landstinget har antagit en handlingsplan för jämställdhet i enlighet med CEMR-deklarationen. Demokratiberedningen kommer att följa upp hur handlingsplanen har implementerats i landstinget. 1 Arbetsordning för landstingsfullmäktige, 84-89, LK/

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Undersöka möjligheten att utbilda utvalda politiker till barnrättsombud Demokratiberedningen kommer att bevaka barnrättsarbetet i landstinget och se över möjligheterna att utbilda utvalda politiker som barnrättsombud. Vara drivande i medborgardialogen om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård Demokratiberedningen har tagit initiativ till att medborgardialog ska genomföras om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Demokratiberedningen kommer fortsätta att driva denna fråga under Bevaka regionbildningsprocessen Demokratiberedningen kommer under 2016 att hålla sig uppdaterad i pågående regionbildningsprocess. Övrigt Demokratiberedningen kommer att ta initiativ till ett närmare samarbete beredningarna emellan, bl.a. i syfte att anordna seminarier i aktuella ämnen för landstingsfullmäktige. Demokratiberedningen kommer i övrigt fortsatt att arbeta utifrån det program som framlades till fullmäktige den 21 april Malin Berglund (M), ordförande Hans Magnusson (S), vice ordförande

7 PM 1 (2) Sekretariatet Marina Tilderlindt LK/ Prioriterade uppdrag framtidsberedningen 2016 Bakgrund Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet. Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bl.a. fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade uppdrag för beredningarna inom deras respektive område. 1 Framtidsberedningens uppgift är att framtidsinriktat arbeta med frågor som rör landstinget och dess verksamheter. Detta är ett tämligen brett område och framtidsberedningen har under år 2015 särskilt valt att fördjupa sig inom folkhälsoområdet. Beredningen har bl.a. tagit del av analyser som visar hur folkhälsoläget för närvarande ser ut i länet och hur prognoserna ser ut för värmlänningarnas hälsa framöver. Prioriterade uppdrag 2016 Framtidsberedningen kommer fortsatt att rikta in sig på de framtida folkhälsofrågorna under 2016, detta framförallt med ett perspektiv på barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor i Värmland. Grunden för en god hälsa läggs tidigt i livet. Om barn i Värmland har en god hälsa och i övrigt erbjuds goda uppväxtvillkor, kommer detta att påverka, inte bara enskilda individers livskvalitet, utan också värmlänningarnas framtida behov av hälso- och sjukvård. Framtidsberedningen kommer under 2016 att fördjupa sig i barns och ungas uppväxtvillkor i Värmland, bl.a. genom att: Fortsatt fördjupa sig i folkhälsofrågorna (med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens elva målområden), framförallt med ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv Bevaka arbetet kring att göra barnkonventionen till svensk lag och hur landstinget på bästa sätt ställer om inför detta Bidra till att öka kunskaperna om barnkonventionen bland landstingsfullmäktiges ledamöter och ersättare Fördjupa sig i hur det politiska ansvaret kan utvecklas avseende användandet av barnchecklista och barnkonsekvensanalyser vid beslut Följa och bevaka pågående utvecklingsarbete kring ökad samverkan för barn och ungas rättigheter och uppväxtvillkor i Värmland (initierat av Samhällsråd Värmland) 1 Arbetsordning för landstingsfullmäktige, 84-89, LK/

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Fördjupa sig i hur barns och ungas delaktighet inför politiska beslut kan stärkas i landstinget Följa och delta i landstingets arbete med utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård Övrigt Framtidsberedningens presidium ingår i styrgruppen för medborgardialog om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård och kommer löpande att rapportera om medborgardialogens utveckling till beredningens ledamöter och ersättare. Framtidsberedningen har som ambition att anordna ett seminarietillfälle under 2016 som handlar om barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor utifrån ett rättighetsperspektiv. Margareta Ivarsson (C), ordförande Kenneth Johannesson (S), vice ordförande

9 PM 1 (2) Sekretariatet Marina Tilderlindt LK/ Prioriterade uppdrag hälso- och sjukvårdsberedningen 2016 Bakgrund Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet. Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bl.a. fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade uppdrag för beredningarna inom deras respektive område. 1 Hälso- och sjukvårdsberedningens uppgift är att arbeta med frågor som rör hälso- och sjukvården och tandvården för länets invånare. Hälso- och sjukvårdsberedningen har under 2015 särskilt satsat på att tillhandahålla ett utbildningsår för beredningens ledamöter och ersättare, detta för att sedan kunna göra fördjupningar inom särskilt valda ämnesområden under Prioriterat uppdrag 2016 psykisk hälsa Under 2016 kommer hälso- och sjukvårdsberedningen särskilt att fördjupa sig inom området psykisk hälsa. Psykisk hälsa är ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål i landstinget och detta fastställs bl.a. i landstingets folkhälsostrategi för planperioden. Psykisk hälsa är också ett av fyra prioriterade målområden inom utvecklingssamarbetet Nya perspektiv. Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer under 2016 att fördjupa sig i: Hur befolkningens psykiska hälsa ser ut i länet hur den ser ut i nuläget och vilka utvecklingstendenser som kan prognosticeras. Vilka förutsättningar och utmaningar som finns i länet avseende det förebyggande arbetet för psykisk hälsa. Det förebyggande och behandlande arbetet som riktar sig till barn och unga framgångsfaktorer och utmaningar. Framgångsrika modeller och former för samverkan och samarbete för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. 1 Arbetsordning för landstingsfullmäktige, 84-89, LK/

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Översikt fördjupning 2016 Psykisk hälsa Nulägesbeskrivning den psykiska hälsan i befolkningen Att förebygga psykisk ohälsa framgångsfaktorer, utmaningar och utvecklingspotential Styrdokument och nationella riktlinjer Nya perspektiv och samverkan för psykisk hälsa i länet Att förebygga och behandla psykisk ohälsa bland barn och unga Psykiatrin i Värmland framgångsfaktorer och utmaningar Suicidprevention Forskning och evidens för att främja psykisk hälsa och behandla psykisk ohälsa Övrigt Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer att anordna ett seminarietillfälle under 2016 inom området psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdsberedningens presidium ingår även i styrgruppen för medborgardialog om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård och kommer löpande att rapportera om medborgardialogens utveckling till beredningens ledamöter och ersättare. Ingvar Klang (M), ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande

11 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Planerings- och uppföljningsenheten Annika Kardemark LK/ Patientavgifter för vård på distans Landstingsstyrelsen beslutade den 2 juni, att avslå förslaget om avgiftsfri internetbaserad behandling. Då vårdformen är ny och under införande, finns behov att fastställa vilka patientavgifter som ska gälla. Även andra områden för vård på distans planeras och kan bli aktuella under kommande år. Genom vård på distans kan landstinget erbjuda patienter möjlighet till en alternativ vårdform och därmed ett utvidgat utbud. Utöver traditionella vårdbesök och behandlingar kan patienten via video och distansmöten samt internetbaserade behandlingsprogram få tillgång till kvalificerad vård. Vård på distans är ett komplement till traditionell behandling och passar olika beroende på patientens behov och preferenser. Utgångspunkten för förslaget är att samma grundläggande regelverk för patientavgifter ska gälla oavsett vårdform. Förslag till beslut att för vård på distans gäller samma grundläggande regelverk för patientavgifter som för traditionella besök/behandlingar och uteblivna besök. Undantaget är telefonkonsultation där fortsatt avgiftsfrihet gäller. Förändringen träder i kraft från den 1 januari år att för internetbaserad behandling som t ex kognitiv beteendeterapi, gäller utöver avgift för besök, avgift per modul. Avgiften uppgår till 200 kr och ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Avgift gäller även vid uteblivet besök med vissa undantag. Förändringen träder i kraft från den 1 januari år Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Chef staben för verksamhets- och ledningsstöd

12 Ärendebeskrivning 1 (4) Planerings- och uppföljningsenheten Handläggare Datum Diarienummer Annika Kardemark LK/ Patientavgifter för vård på distans Landstingsstyrelsen beslutade den 2 juni, att avslå förslaget om avgiftsfri internetbaserad behandling. Då vårdformen är ny och under införande, finns behov att fastställa vilka patientavgifter som ska gälla. Även andra områden för vård på distans planeras och kan bli aktuella under kommande år. Genom vård på distans kan landstinget erbjuda patienter möjlighet till en alternativ vårdform och därmed ett utvidgat utbud. Utöver traditionella vårdbesök och behandlingar kan patienten via video och distansmöten samt internetbaserade behandlingsprogram få tillgång till kvalificerad vård. Vård på distans är ett komplement till traditionell behandling och passar olika beroende på patientens behov och preferenser. Inom landstinget pågår införande av internetbehandling som ger patienter en alternativ möjlighet att få stöd och behandling via internet. Metoden bygger på att patienten själv är aktiv och engagerad i sin behandling. Det kan t ex vara för kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT går ut på att förändra tankar och beteenden och traditionellt förmedlas KBT-behandling av en terapeut antingen enskilt eller i grupp med andra. KBT-behandling på nätet innebär att patienten stegvis får följa ett skriftligt behandlingsprogram där även övningar ska utföras på egen hand. Under behandlingen har patienten regelbunden kontakt med behandlare. Behandlingsmetoden är ett komplement till traditionell behandling. Patienten har själv möjlighet att påverka valet och det görs även en inledande bedömning om metoden är lämplig med hänsyn till behov och åkomma. Efter det inledande besöket påbörjas internetbehandlingen. Behandlingsprogrammet är uppdelat i moduler, som patienten stegvis får tillgång till under behandlingen. Modulerna innehåller behandlingsinformation, samt övningar och självskattningar. Införande av internetbaserad behandling sker etappvis och börjar med införande av KBT mot mild och måttlig ångest. I pilotstudien som påbörjas hösten 2015 kommer cirka personer erbjudas behandlingen. En utökning sker efter det, men bedöms vara aktuell först under år Vård på distans kan även bli aktuellt inom andra områden. I utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård föreslås en inriktning där vård på distans har en betydande del. Genom att utnyttja tekniken finns möjlighet att både möta förväntningar och lägga resurser där de behövs som mest. Regelverket för patientavgifter har formats utifrån nuvarande utbud och behöver kompletteras med vård på distans.

13 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Inom öppen sjukvård gäller sedan några år tillbaka en enhetlig avgift som uppgår till 200 kr per besök och ingår i det nationella högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Avgiften gäller även för ambulanssjukvård och vissa förebyggande insatser som riktade hälsokontroller. Landstinget har även avgift för vissa indirekta besök som receptförnyelse och förlängd sjukskriving som uppgår till 100 kr och ingår i högkostnadsskyddet. Tidigare gällde även avgift för telefonkonsultation men avgiften togs bort på grund av risken för en olikartad tolkning och hantering. Avgiftsfrihet gäller även i andra fall som t ex barn och unga (0-19) år. Vid uteblivet besök uppgår avgiften till 200 kr med vissa undantag. För barn och ungdomar till och med 19 år är avgiften 100 kronor för uteblivet besök. Avgifter för uteblivna besök ingår inte i något högkostnadsskydd. Jämförelse med andra landsting Utbudet av vård på distans ser olika ut i landet och i flera landsting pågår införande i olika omfattning. Exempel på avgifter i andra landsting är veckopris för internetbehandlingen eller avgift för besöket och avgiftsfritt för internetbehandlingen. Örebro har infört avgifter för indirekta besök som uppgår till 80 kr, vilket är lägre jämfört med andra besök. Med indirekta besök avses receptförnyelse eller besök utan personlig läkarkontakt, telefonrådgivning som motsvarar ett läkarbesök eller förlängning av sjukskrivning och internetbaserad behandling. I Västerbotten gäller samma avgift för videosamtal som för traditionella besök/behandlingar. Avgiftsfrihet gäller för telefonkonsultation och internetbehandling. Överväganden och förslag Grundtanken med nuvarande regelverk är att samma besöksavgift ska gälla oavsett när var eller av vem som patienten vårdas. Det ska även vara enkelt att förstå och tillämpa. Högkostnadsskyddet skyddar patienter med stora vårdbehov från för höga vårdkostnader. Vård på distans är ett komplement till traditionell vård och kan utifrån bedömning och patientens preferenser vara aktuellt för vissa patienter. Besök ersätts då t ex av videosamtal eller internetbehandling. Möjlighet till traditionell behandlingsmetod kvarstår och patienten betalar då en avgift per besök. Utifrån utgångspunkten att avgift gäller oavsett när, var eller av vem som patienten vårdas och i syfte att skapa jämlikhet oavsett vårdform föreslås samma grundläggande regelverk, som vid traditionella besök/behandlingar. Det innebär t ex att för videosamtal som ersätter ett besök uppgår avgiften till 200 kr. Besöksavgiften är i vissa fall avgiftsfri som t ex för barn och unga, det gäller då även vid vård på distans. Telefonkonsultation är en annan form av vård på distans som tillämpas redan idag. Då tidigare avgift

14 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) för telefonkonsultation innebar problem med tolkning och hantering och därmed ojämliket bör det vara fortsatt avgiftsfritt. För internetbaserade behandlingsprogram som ersätter vissa besök föreslås avgiften uppgår till 200 kr per modul. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Även när det gäller uteblivna besök, är förslaget att utgå från nuvarande regelverk och tillämpa det även för vård på distans. Det skulle t ex innebära att om patienten uteblir från videosamtalet eller internetbehandlingen, debiteras en avgift som uppgår till 200 kr. Om patienten avslutar internetbehandlingen i förväg eller det finns ett godtagbart skäl debiteras ingen avgift. För barn och unga (0-19 år) uppgår avgiften till 100 kr. Undantaget för avgift är telefonkonsultation och asylsökande där avgiftsfrihet gäller. Avgifter för uteblivna besök ingår i inte i något högkostnadsskydd. Nyttobeskrivning och ekonomi Vård på distans är redan under införande och förväntas öka kommande år, bland annat utifrån föreslagen inriktning i utvecklingsplanen för framtidens hälso och sjukvård. Förändringen förutsätter att det finns regelverk för patientavgifter som stödjer inriktningen. Påverkan på intäkter för patientavgifter bedöms inte få några större ekonomiska effekter jämfört med idag. Förslaget bygger på att avgifterna är lika oavsett vårdform. Vårdformen införs succesivt och innebär även en viss förskjutning från traditionella besök till vård på distans. På sikt kan det beroende på behov innebära att fler behandlas och därmed ökade intäkter, men intäkterna påverkas samtidigt av högkostnadsskyddets effekter. Laglighetsbedömning Regelverket för patientavgifter styrs till viss del av lagar och förordningar. Förslaget gäller generellt med undantag där det finns begränsningar i lag och förordning. Barnperspektiv I landstinget gäller generellt avgiftsfrihet för barn och unga med vissa undantag som t ex vaccinationer och intyg, vilket gäller fortsatt. Jämställdhet Förslaget gäller generellt och jämställdhetsperspektivet har beaktats. Samråd med brukarorganisationer Ärendet har löpande behandlats i samråd med brukarorganisationer i form av avstämningsmöten. Uppföljning Landstinget gör årligen en översyn av patientavgifter i syfte att förbättra och förenkla regelverket. En del är att följa upp och utvärdera behov av

15 Datum Diarienummer LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) förändring, en annan del är att anpassa regelverket utifrån förändrade förutsättningar. En förutsättning för uppföljning och analys är att det finns statistik och underlag och generellt finns ett behov av en utvecklad uppföljning.

16 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Gunnar Blomquist LK/ Fastställande av ägarbidrag för Svensk Luftambulans, för perioden Bakgrund Landstinget i Värmland har tillsammans med Landstinget Dalarna bildat ett kommunalförbund med uppdrag att svara för driften av landstingens ambulanshelikopterverksamhet. Under våren 2015 har Västra Götalandsregionen anslutits till Svensk Luftambulans (SLA). Driften av Västra Götalandsregionens helikopterverksamhet togs över av SLA från i juli innevarande år. Det har därför varit nödvändigt att revidera SLA:s budget för andra halvåret. Grundprincipen vid beräkning av ägarbidragen är att varje medlem svarar för kostnaderna för den egna basen. Kostnader för gemensam ledning och administration delas lika mellan medlemmarna. I förbundsordningen framgår att medlemslandstingen ska fastställa årligt ägarbidrag till kostnadstäckning. Förslag Kommunalförbundets direktion har, samt , tagit beslut om verksamhetsplan och budget för andra halvåret 2015 samt för Verksamhetsplan och budget bifogas. Budgetförslagen innebär att ägarbidraget för Landstinget i Värmland uppgår till 12,6 mkr för andra halvåret 2015 samt 33,8 mkr för Förslag till beslut att godkänna reviderad budget för 2015 och fastställa ägarbidraget enligt förslaget för 2015 och anvisa medel ur innevarande års anslag samt att godkänna budget och fastställa ägarbidraget för Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef

17 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget

18 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ Innehåll 0 Inledning Svensk Luftambulans uppdrag Medlemmar Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Västra Götalandsregionen (VGR) Värdegrund, vision och verksamhetsidé Värdegrund Vision Verksamhetsidé Säkerhetspolicy Mål Mål för Mål för Budget

19 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ Inledning Landstingen i Dalarna och Värmland bildade under våren 2014, ett gemensamt kommunalförbund för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet. Landstinget i Värmland startade upp sin verksamhet i augusti 2014 medan Landstinget Dalarna planerar driftstart januari Sedan april 2015 är även Västra Götalandsregionen medlem. Svensk Luftambulans (SLA) tog över den operativa driften på Säve, den 1 juli. 1 Svensk Luftambulans uppdrag Svensk Luftambulans ansvarar för att driva ambulanshelikopterverksamhet och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt kunna tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom verksamhetsområdet. SLA ska också aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och forskning inom prehospital ambulanssjukvård såväl hos medlemmarna som nationellt. 2 Medlemmar 2.1 Landstinget i Värmland Landstinget i Värmland bedriver verksamhet med en inhyrd EC135P2 fram till den 12 december. Därefter planeras verksamheten med upphandlad helikopter H145. Leverans är beräknad till slutet av november och skulle då kunna innebära kontinuerlig drift av basen med helikopter. Om leveransen blir försenad riskerar verksamheten att bli begränsad till akutbil under en kortare tid då piloter och HCM utbildas på den levererade helikoptern efter leverans. Värmland bedöms flyga totalt ca 700 timmar 2016 med en H145 och en reserv H145 (SLA gemensam). I Värmland är besättningssammansättningen en Pilot, en HCM och en Läkare. 2.2 Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna startar upp verksamheten med att anställa tekniker, HCM och piloter kontinuerligt från 1a juni. Driftstart förväntas bli först efter årsskiftet då lokaler blir färdigbyggda på Mora flygplats samt piloter och HCM är influgna på helikoptertypen och i det geografiska området. 3

20 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ Landstinget Dalarna bedöms flyga ca 600 timmar 2016 med en H145 och en reserv H145 (SLA gemensam). Något färre timmar än i Värmland, då där kommer att vara operativa mörkerbegränsningar första vintern. I Dalarna är besättningssammansättningen en Pilot, en HCM och en Läkare. 2.3 Västra Götalandsregionen (VGR) VGR bedriver verksamhet med en Sikorsky 76 C+. VGR äger själv helikoptern men den opereras av SLA. Tekniskt underhåll för Sikorsky 76 hanteras år 2015 av Patria på ett förlängt kontrakt övertaget från tidigare operatör Norrlandsflyg Ambulans. Detta kommer att behöva upphandlas. VGR flyger ca 1000 timmar per år med en S76 och en reserv H145 (SLA gemensam). VGR har en besättningssammansättning av två piloter samt en läkare och en sjuksköterska. 3 Värdegrund, vision och verksamhetsidé 3.1 Värdegrund Säkerheten kommer alltid först Alla människor har lika värde och ska bemötas med empati och respekt. Värdegrunden innebär att SLA genomsyras av en humanistisk grundsyn där respekten för människors lika och okränkbara värden, jämlikhet och jämställdhet betonas. Alla patienter och anhöriga ska känna sig säkra och trygga samt bli väl bemötta av alla verksamhetens företrädare. Synen ska också prägla medarbetarnas förhållningssätt mot varandra. Alla insatser och synpunkter är viktiga i denna specialiserade verksamhet. Gott samarbete och goda relationer är också en förutsättning för ett väl utvecklat säkerhetsarbete. Alla i ledningen och alla anställda är ansvariga för att säkerheten genomsyrar hela organisationen. 3.2 Vision SLA ska vara en förebild för den nationella ambulanshelikopterverksamheten SLA ska verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet SLA ska aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och forskning inom prehospital ambulanssjukvård. Visionen innebär att Svensk Luftambulans inte bara ska driva utvecklingen av ambulanshelikopterverksamheten åt medlemmarna utan också verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet. 4

21 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ SLA ska också aktivt bidra till utvecklingen av den prehospitala vården nationellt. Detta ska ske i samverkan både mellan medlemmarna och övriga landsting och regioner. 3.3 Verksamhetsidé Bedriva prehospital akutsjukvård och intensivvård av sjukhuskvalitet, av skadade och sjuka patienter på plats och under transport direkt till rätt vårdnivå. Utföra sekundärtransporter mellan vårdinrättningar såväl inom som utanför det egna landstinget/regionen. Verksamheten bedrivs med hög säkerhet och god kostnadseffektivitet. Verksamheten ska ha hög tillgänglighet och kort insatstid, för att snabbt kunna vara på plats och påbörja prehospital akutsjukvård och intensivvård. Man ska också göra en bedömning av patientens vårdbehov så att transport kan ske direkt till rätt vårdnivå. Säkerheten sätts ALLTID i första rummet. Vid behov av prioriteringar mellan olika uppdrag är det patientens behov som är styrande. Genom god samordning inom SLA och nära samverkan med medlemmarna ska verksamheten bedrivas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. 4 Säkerhetspolicy För att understryka att säkerheten alltid ska prioriteras har en säkerhetspolicy tagits fram och fastställts av direktionen. Den är även inskriven i de operativa manualerna och gäller som utgångspunkt för all verksamhet. Att rädda liv utan att riskera liv. Säkerhet är en kärnfråga i SLA:s verksamhet. Vår ambition är att säkerställa och kontinuerligt utveckla vårt sätt att arbeta, så att våra operationer genomförs med högsta möjliga flygsäkerhet och kvalitet med nationell och internationell säkerhetsstandard som lägsta nivå. 5 Mål 5.1 Mål för 2015 Säkra SLAs administrativa rutiner och klargöra ansvarsfördelningen mellan medlemmarna. Verka för att kontinuerligt förbättra operativ och teknisk tillgänglighet. Starta upp ambulanshelikopterverksamheten i Dalarna. Driftsätta de två helikoptrar, H145, som levereras i november. 5

22 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ Starta upp Med-SLA inom organisationen som kommer att verka för ytterligare kvalitetshöjning och utveckling av den medicinska prehospitala verksamheten. Starta Flygskola (ATO) för att inom organisationen kunna utbilda piloter på den upphandlade helikoptern H145. Starta helikopterverkstad (Part 145) för att inom organisationen kunna sköta underhållet av den upphandlade helikoptern H145. Påbörja upphandling av framtida större sekundärhelikopter. Påbörja upphandling av tekniskt underhåll för VGR Sikorsky 76 C+. Bygga en egen hemsida för SLA inklusive Med-SLA 5.2 Mål för 2016 Verka för att minst ett landsting/region till blir medlemmar i förbundet Att ha minst ett mötestillfälle där personal från alla baser får träffas och utbyta kunskaper och erfarenheter i form av stort APT eller CRM utbildning. Säkerställa långsiktig lösning för verkstadshangar Part 145. Samtliga piloter får typutbildning för H145. Driftsätta den gemensamma reservhelikoptern, H145, som leveraras i april. Överflytta ekonomi- och personaladministration till Landstinget i Värmland Samtliga baser flyger NVIS (Night vision). Påbörja utvecklingen av en gemensam verksamhetsdatabas. Utveckla utlarmningsfunktionen tillsammans med medlemmarna. Ta fram studieupplägg för en första prehospital studie med SLA som huvudman. 6 Budget Budget för perioden juli till 31 december samt 2016 har beslutats av direktionen 2 september. Framgår av bilaga 1 och 2. Då SLA kommer att bedriva verksamhet med nya helikoptrar, H145, har budget tagits fram baserat på leverantörens uppgifter. De uppgifterna är inte prövade. Budgeten är även för första gången baserad på tre medlemmar och en utökad lednings och administrativ organisation. Även här har budgeten lagts baserad på de underlag som finns tillgängligt idag, men har därmed inte prövats. Det är därför viktigt att SLA kontinuerligt följer upp utgifter mot den beräknade budgeten för att säkerställa att bedömningarna stämmer. 6

23 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ Svensk Luftambulans Bilaga 1 Rapport 1 [ ] Budget 6 månader juli till december 2015 Summa av Totalt Kolumnetiketter Radetiketter 101 SLA Gemensamt 201 Bas Värmland 202 Bas Dalarna 203 Bas VGR Totalsumma SEK 3 Intäkter Personalkostnader Utbildning mm Lokaler Förbrukningsmaterial Bränsle och fordonskostnader Frakter Hotell och Resor Tele Försäkringar Redovisningstjänster Konsultarvoden Övriga avgifter AOC Avskrivningar Totalsumma SEK SLA Gemensamt delat på tre

24 Svensk Luftambulans Verksamhetsplan och Budget KFA/ Svensk Luftambulans Bilaga 2 Budget 12 månader januari till december 2016 Summa av Totalsumma Kolumnetiketter Radetiketter 101 SLA Gemensamt 201 Bas Värmland 202 Bas Dalarna 203 Bas VGR Totalsumma SEK 3 Intäkter Personalkostnader Utbildning mm Med. material o gaser Lokaler Förbrukningsmaterial Bränsle och fordonskostnader Frakter Hotell och Resor Tele Försäkringar Redovisningstjänster Konsultarvoden Övriga avgifter AOC Avskrivningar Medlemsbidrag Totalsumma SEK SLA Gemensamt delat på tre

25 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Gunnar Blomquist LK/ Anslutning av ny medlem till Svensk Luftambulans Landstingsfullmäktige beslutade 2014 att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet. Kommunalförbundet ombildades, , till Svensk Luftambulans, då Västra Götalandsregionen blev medlem i förbundet. Ambitionen, från nuvarande medlemmar, har redan från början varit att verka för att fler landsting och regioner ansluter sig till kommunalförbundet, för att utveckla en god nationell samordning samt skapa en kostnadseffektiv verksamhet. Uppsala Läns Landsting har nu ansökt om medlemskap i Svensk Luftambulans. De bedriver idag en ambulanshelikopterverksamhet genom en privat utförare. Man har valt att avveckla avtalet med dem och ansöker nu om medlemskap i kommunalförbundet. Deras nuvarande avtal löper ut under Uppsala Läns Landsting har tagit dela av och klargjort att man ställer man sig bakom förbundets värderingar och grundprinciper. Enligt kommunalförbundets förbundsordning krävs ett godkännande från nuvarande medlemmars fullmäktige för att ansluta en ny medlem. Utökningen av medlemsantalet innebär också att förbundsordning och samverkansavtal måste revideras och anpassas. Förslag till beslut att godkänna Uppsala Läns Landstings ansökan om medlemskap i Svensk Luftambulans, att godkänna bifogat förslag till förbundsordning, att godkänna bifogat förslag till samverkansavtal samt att uppdra åt landstingsdirektören att teckna avtalet samt hantera eventuella framtida justeringar och kompletteringar av avtalet. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef

26 PM 1 (6) GBt KFA/ Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans 1 Namn Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA). 2 Säte Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län. 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, , Landstinget Dalarna, , Västra Götalands Läns Landsting, och Uppsala Läns Landsting Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde. 5 Uppgifter Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid fyra baser, en för varje medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar. Kommunalförbundet ska i förekommande fall, under förutsättning att finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal med en eller flera medlemmar, upphandla helikoptrar för verksamheten. Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. 6 Organisation Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion. 7 Förbundsdirektionen Direktionen består av åtta ledamöter och åtta ersättare. Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare. Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet.

27 (6) Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Uppdraget som vice ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget som ordförande kommande period. Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda. 8 Revision och ansvarsfrihet Förbundet ska ha fyra revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige i Landstinget i Värmland på förslag från medlemmarna. Revisorerna utser inom sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen. Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse. 9 Arvode och ekonomiska förmåner 9.1 Arvode Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som revisor. 9.2 Kostnadsersättning Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland 9.3 Finansiering och utbetalning Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet. 10 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av; Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen. Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse. Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt. Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation.

28 (6) 11 Närvarorätt och yttranderätt Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. 12 Sammanträdesformer Direktionens möten får genomföras som video- och telefonsammanträden. 13 Beslutsärenden 13.1 Majoritetsbeslut Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst 13.2 Underställande av beslut I nedan följande frågor, föreskrivs för att beslut skall äga giltighet, att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 50 prisbasbelopp i andra fall än som avses i 17. Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller förvärva andelar/aktier i företag. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna. Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna. 14 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m. Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Landstingets i Värmland officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. 15 Fördelning av intäkter och kostnader Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas lika mellan medlemmarna. Medlemmar, som ännu inte ingår i den operativa driftverksamheten, svarar endast för del av kostnader som rör direktionsadministrationen samt gemensamma kostnader för Med-SLA. Storleken på den andelen av kostnaderna fastställs samtidigt som budgeten fastställs för kommande verksamhetsår. Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om inte annat bestäms.

29 (6) Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland. 16 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i förskott. 17 Finansiering Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande års verksamhet. 18 Investeringar Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget. Vid upphandling av helikoptrar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet vilken eller vilka medlemmar som ansvarar för finansieringen, vilken eller vilka medlemmar som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. 19 Budgetprocessen Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 15 och 16. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15 september. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas. Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år, tertial 1, tertial 2, tillika delårsbokslut samt årsbokslut. 20 Insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna. Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar.

30 (6) Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 28 februari året efter det år bokslutet avser. Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. 21 Anslutningsavgift Varje medlem inbetalar en anslutningsavgift om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av anslutningsavgift genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande. Anslutningsavgiften får endast disponeras efter särskilt beslut i direktionen. 22 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andelar i kommunalförbundets tillgångar och skulder, motsvarande förbundsmedlemmens antal invånare senast föregående årsskifte. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och undantas från denna bestämmelse. 23 Utvidgad medlemskrets Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige. 24 Likvidation, upplösning och utträde Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde. Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlemmens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt 22 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal. Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som anges för tvister i 25.

31 (6) Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna fördelas efter bestämmelserna i 22. Likvidator har rätt att förvandla egendom till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar. 25 Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande. 26 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. 27 Arkiv Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland. 28 Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.

32 KFA/ Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar. Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet. Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem. Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter från medlemmarna och kommunalförbundet Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp. Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre. Flygverksamheten bedrivs antingen genom enpilotsystem med HEMS-crew (sjuksköterska med navigations- och kommunikationsuppdrag i helikoptern) eller tvåpilotsystem. Reservhelikopterns kostnader delas lika mellan de medlemmar som utnyttjar den. Vid längre aktiv placering hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren. Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting/regioner enligt prislista fastställd av den samverkansnämnd utföraren tillhör.