Ersättning för polisbevakning

Transkript

1 Ersättning för polisbevakning Namn Thomas Eriksson RPS/Rättsavdelningen David Johansson Pmy Värmland

2 RIKSPOLISSTYRELSEN Rättsavdelningen Polisrättssektionen Datum RA /11 1 (13) Allmänna riktlinjer för uttag av ersättning för polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster 1. Bakgrund och syfte 2 2. Rättslig reglering m.m Grundförutsättningar för ersättningsskyldighet När föreligger vinstsyfte? För vilka kostnader får ersättning tas ut? Vad innebär uttrycket vid evenemanget? För vilka områden kan ersättning för ordningshållningen tas ut (kostnadsområdet)? Under vilken tidsperiod kan ersättning tas ut (kostnadstiden)? När finns det särskilda skäl för att ta ut ersättning för ordningshållning vid allmänna sammankomster? 6 4. Vilka ideella föreningar är undantagna från ersättningsskyldighet? 7 riktlinje kostnader o-hållning originalet_1.doc

3 2 5. Kan ersättningsbeloppet sättas ned eller helt efterges? 7 6. Kan ersättningsskyldighet uppkomma på grund av anordnarens försummelse? 8 7. Sammanfattande checklista 8 8. Förarbeten 9 9. Praxis Bilaga Bakgrund och syfte Polisen ska i vissa fall ta ut ersättning för kostnader för ordningshållning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Det är respektive polismyndighet som beslutar i ersättningsfrågorna men det är angeläget att de aktuella bestämmelserna tillämpas så enhetligt som möjligt. Därför ger Rikspolisstyrelsen ut följande riktlinjer för handläggningen. Riktlinjerna behandlar inte vilken del av ordningshållningen som anordnaren respektive polisen bör svara för. 2. Rättslig reglering m.m. Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ska enligt 2 kap. 26 första stycket ordningslagen (1993:1617) ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns särskilda skäl får också den som i vinstsyfte anordnar en allmän sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet. Enligt andra stycket gäller ersättningsskyldigheten inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. sådana föreningar som är inskränkt skatteskyldiga s.k. kvalificerade ideella föreningar. Ersättningsskyldigheten får enligt 2 kap. 26 tredje stycket ordningslagen sättas ned eller helt efterges om särskilda skäl föreligger. Polismyndigheten ska enligt 2 kap. 11 skyndsamt meddela beslut med anledning av en ansökan eller anmälan om offentlig tillställning eller allmän sammankomst, nedan kallat evenemang. Av beslutet ska bland annat framgå

4 3 det högsta belopp som anordnaren kan bli tvungen att betala i ersättning för polisens kostnader för ordningshållning. Beslutat belopp får enligt 2 kap. 26 fjärde stycket inte överskridas i polismyndighetens senare beslut om ersättningsskyldighet. Har polismyndigheten i samband med ansökan eller anmälan inte beslutat om högsta ersättningsbelopp får polismyndigheten inte senare besluta om ersättningsskyldighet överhuvudtaget 1. Det ska påpekas att beslutet om högsta ersättningsbelopp utgör ett underlag för arrangören vid bedömningen om evenemanget ska anordnas eller inte. 3. Grundförutsättningarna för ersättningsskyldighet 3.1 När föreligger vinstsyfte? En förutsättning för att ersättningsskyldighet ska föreligga för polisens kostnader är att tillställningen eller sammankomsten anordnas i vinstsyfte. Avgörande är syftet med att anordna ett visst evenemang. Hänsyn ska inte tas till det slutliga ekonomiska resultatet för evenemanget eller att anordnaren har ett vinstsyfte i stort. Anordnas evenemanget av ett aktiebolag kan det presumeras att ett vinstsyfte finns. I 3 kap. 3 aktiebolagslagen (2005:551) sägs nämligen att om verksamheten inte syftar till att ge vinst till aktieägarna så ska det uttryckligen anges i bolagsordningen. I en dom av Kammarrätten i Göteborg, som bland annat handlade om Örgryte Fotboll AB kunde befrias från ersättningsskyldighet, slås fast att vid elitfotbollsverksamhet gäller att matcharrangemangen i sig innefattar ekonomiska aktiviteter av en sådan omfattning att matcherna ska anses anordnade i vinstsyfte. Domstolen anförde vidare att undantaget från ersättningsskyldighet inte var tillämpligt då aktiebolaget inte kunde anses vara en ideell förening. 2 I en dom av Förvaltningsrätten i Stockholm fastställdes att arrangören, RIX FM, av en gratiskonsert som genomfördes i marknadsföringssyfte ska åläggas ersättningsskyldighet. Det förhållandet att konserten var en s.k. gratiskonsert medförde inte att det kommersiella intresset frånträtts och det förelåg därmed ett vinstsyfte För vilka kostnader får ersättning tas ut? Huvudansvaret för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet vid en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning åvilar enligt 2 kap. 16 ordningslagen anordnaren. Polisen ska inrikta sig på att utföra de mer kvalificerade uppgifterna, bland annat att förhindra brott, ingripa när brott begåtts, övervaka trafiken och upprätthålla allmän ordning och säkerhet i övrigt. 1 JO 1965 S Dom , mål nr Dom , mål nr

5 4 För att polisen ska kunna begära ersättning av arrangören för sina kostnader vid evenemanget måste dock kostnaderna vara föranledda av upprätthållandet av ordningen och säkerheten med anledning av de personer som deltar i evenemanget. Den beslutade kommenderingsplanen kan inte uteslutande utgöra grund för beräkningen av vilken ersättning som ska begäras. Kostnaden bör i stället beräknas med utgångspunkt från hur polisresurserna faktiskt använts vid evenemanget. Polisinsatsen ska även vid den operativa planeringen ha bedömts vara nödvändig för att evenemanget ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Det ställer i sin tur höga krav på hotbildsbedömningen och fordrar att resursuttaget verkligen är motiverat med hänsyn till hotbilden. Kostnader för polisresurser som exempelvis dimensioneras med hänsyn till risken för demonstrationer och andra mer eller mindre organiserade åtgärder som kan rikta sig mot evenemanget får inte tas ut av anordnaren. 4 I det följande redogörs för vilka avgränsningar Rikspolisstyrelsen anser ska göras för att avgöra den ersättningsgilla kostnaden. Det är dock viktigt att påpeka att polismyndigheten i tillståndet eller i särskilt beslut bör meddela villkor för evenemanget, bland annat bestämma vilka delar av ordningshållningen som anordnaren ska svara för. Villkoren kan också bestämma hur publikområden ska utformas, antalet ordningsvakter, publikvärdar etc. På så sätt kan behovet av polisiär närvaro och därmed kostnaderna för anordnaren minska. Det bör noteras att polismyndigheten med stöd av 2 kap. 16 ordningslagen kan besluta om villkor för evenemanget även om det inte är tillståndspliktigt. 3.3 Vad innebär uttrycket vid evenemanget? Avgörande för att avgränsa vilka kostnader som en anordnare av ett evenemang ska kunna åläggas att betala för polisens ordningshållning är uttrycket vid evenemanget. I förarbetena till ordningslagen uttalas att den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning ska kunna åläggas att ersätta polisens kostnader för den ordningshållning som föranleds av sammankomsten eller tillställningen. 5 Kammarrätten i Jönköping 6 uttalade, i ett mål som rörde en sommarfestival med musik från tre scener, att arrangören inte kunde befrias från ersättningsskyldighet för polisens kostnader ( kr). Kostnaderna härrörde bland annat enligt kommenderingsplanen från en bilpatrull som svarade för tillsyn av parkeringsplatserna, transport av omhändertagna till arrest, fotpatruller som utövade tillsyn av området samt av scener och en campingplats, poliser från länsnarkotikaroteln, arrestantvakt och hundförare. Domstolen gjorde en helhetsbedömning av om den kommenderade personalen var erforderlig med hänsyn till sammankomstens art och omfattning och gjorde bedömningen att insatsen var väl avvägd. 4 Prop. 1979/80:17 s.19 (till vilket det hänvisas i propositionen till nu gällande ordningslag). 5 Prop. 1992/93:210, s. 92 ff. 6 Dom , mål nr

6 5 En liknande helhetsbedömning gjordes i dom av Förvaltningsrätten i Stockholm som rörde en allmän sammankomst i Kungsträdgården i Stockholm som anordnades av RIX FM Festival. Polismyndigheten tog ut 26 poliser att tjänstgöra mellan kl med en totalkostnad av kr. Detta personaluttag var grundad på bland annat evenemangets storlek, karaktär, erfarenheter från tidigare år då det var bråkig stämning omkring konsertområdet i Kungsträdgården och att trafikstörningar kunde uppstå i samband med konserten. Domstolen konstaterade att den insats som polismyndigheten beslutat om var väl avvägd med beaktande av konsertens art och omfattning. 7 I en dom av Kammarrätten i Jönköping, som gällde en offentlig tillställning, Swedish Bike Meet, som hölls dels inne på nöjesparken High Chaparral och dels på ett område strax utanför, anförde domstolen att Såsom länsrätten uttalat bör dock den begränsningen gälla att kostnaderna för att vara ersättningsgilla skall vara föranledda av just den aktuella tillställningen. Kammarrätten ansåg att polismyndighetens kostnader för insatsledning, fältstab och spaningsgrupper skulle beaktas vid bedömningen av arrangörens ersättningsskyldighet. 8 Mot bakgrund av de ovan nämnda domarna och vad som sägs i förabetena ska uttrycket vid tolkas så att polismyndigheten kan ålägga anordnaren att betala för polisens ordningshållning även utanför det upplåtna/tillståndsgivna geografiska området för evenemanget. Nedan redogörs dels för det geografiska området där ordningshållningen ska ha utförts för att polisen ska kunna kan ta betalt för sitt arbete (kostnadsområdet, avsnitt 3.3.1), dels den tid under vilken polisen kan ta betalt för sitt arbete (kostnadstiden, avsnitt 3.3.2) För vilka områden kan ersättning för ordningshållningen tas ut (kostnadsområdet)? Naturligtvis kan ersättning tas ut för ordningshållning på en tydligt avgränsad arena eller inom annat inhägnat område, t.ex. på en fotbollsmatch eller en konsert. I uttrycket vid evenemanget, kostnadsområdet, räknas även områden i nära anslutning till exempelvis arenan där ordningshållningen typiskt sett föranleds av evenemangets deltagare. Sådana områden kan vara parkeringsplatser, campingplatser, parker, tunnelbanestationer, busshållplatser. Även vägkorsningar som kräver extra trafikdirigering med anledning av trafik till och från evenemanget räknas dit. Förvaltningsrätten i Stockholm har exempelvis godtagit kostnader utanför arenaområde och för trafikdirigering. 9 Ordinär ordningshållning för att öka tryggheten på platser som inte ligger i anslutning till evenemanget ska inte belasta arrangören, exempelvis ordningsstörningar utanför en pub dit supportrar söker sig före eller efter en 7 Dom , mål nr Dom , mål nr Dom , mål nr och dom , mål nr

7 6 match eller störningar i citykärnan. Inte heller kostnader för extrainkallade arrestantvakter som tjänstgör på polisstationen och som anlitats för arrangemanget bör belasta arrangören 10. Arrestantvakters arbete på polisstationen kan inte anses ske vid evenemanget. Däremot utför arrestantvakter vid en mobil arrest som finns i nära anslutning till evenemanget, sitt arbete inom kostnadsområdet. Detsamma gäller för poliser som transporterar gripna/omhändertagna personer från kostnadsområdet till polisstationen. I det sistnämnda fallet har polisarbetet påbörjats inom kostnadsområdet. Vid evenemang som inte hålls på en arena eller inhägnat område, exempelvis stadsfestivaler och marknader, bör kostnadsområdet bestämmas på ett sätt som framstår som naturligt utifrån evenemangets förläggning. Det ankommer dock på polismyndigheten att se till att ansökan och tillståndet innehåller tydliga uppgifter om evenemangsområdet. Även för stadsfestivaler, marknader och liknande bör till kostnadsområdet räknas t.ex. angränsande torg, gågator, parkeringsplatser, campingplatser, busshållplatser och vägkorsningar som finns i nära anslutning till evenemanget där ordningshållning föranleds av evenemangets deltagare Under vilken tidsperiod kan ersättning tas ut (kostnadstiden)? Kostnadstiden för insatsen ska räknas utifrån start- och sluttid för polisens ordningshållande arbete inom kostnadsområdet i den mån det kan hänföras till deltagarna i evenemanget. Kostnader för polisens arbete på grund av vad som händer på annan tid ska inte ersättas av anordnaren När finns särskilda skäl för att ta ut ersättning för ordningshållning vid allmänna sammankomster? Även den som i vinstsyfte anordnar en allmän sammankomst är ersättningsskyldig för polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid sammankomsten, men bara om det finns särskilda skäl. Sådana skäl föreligger om sammankomsten på grund av väntad publiktillströmning eller andra särskilda orsaker blir omfattande och det kan anses skäligt att arrangören helt eller delvis betalar kostnaderna. Bestämmelsen ska tolkas restriktivt och tar i första hand sikte på sådana större rock- och popkonserter där de kommersiella intressena är framträdande och där polisinsatserna blir särskilt stora. Kammarrätten i Jönköping ansåg att särskilda skäl förelåg att ålägga en arrangör av en musikfestival som bedömdes vara allmän sammankomst ersättningsskyldighet när publiken uppgick till mellan besökare per dag. 11 Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att särskilda skäl för ersättningsskyldighet förelåg vid en konsert som beräknades få besökare Detta oaktat att kammarrätten i ovan refererade dom kom fram till motsatsen, se fotnot nr Dom , mål nr Dom , mål nr

8 7 4. Vilka ideella föreningar är undantagna från ersättningsskyldigheten? Huvudregeln är att ersättningsskyldighet föreligger oavsett associationsform. Enligt ordningslagen undantas dock sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229). 13 För att föreningen ska anses vara sådan kvalificerad ideell förening måste den uppfylla fyra krav, ändamålskravet (8 ), verksamhetskravet (9 ), fullföljdskravet (10-12 ) och öppenhetskravet (13 ). 14 Om en förening gör gällande att den är undantagen från ersättningsskyldigheten så ankommer det på föreningen att visa detta. Om föreningen företer handlingar som visar att den i taxeringssammanhang har bedömts uppfylla nämnda krav bör polismyndigheten lägga dessa till grund för sitt beslut att inte ta ut ersättning. Alternativt kan, för snabbare handläggning, myndigheten själv ta muntlig kontakt med skatteverket för att klarlägga frågan. 5. Kan ersättningsbeloppet sättas ned eller helt efterges? Bestämmelser om ersättningsbelopp finns i förordningen (1982:789) om ersättning för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m. Ersättning utgår enligt timtaxa för var och en av de polismän som anlitas för uppdraget. Varje påbörjad polistimma ska debiteras ett fastställt belopp. Milersättning utgår för fordon som behövs för uppdraget. Ersättning tas också ut om hund, häst, båt eller helikopter behöver användas. Avgiften ska betalas endast för den tid som åtgår för själva bevakningen och för väntetid på grund av bevakningen eller för den sträcka som avverkats under bevakningen. Enligt 2 kap. 26 tredje stycket ordningslagen får ersättningsskyldigheten sättas ned eller efterges om det finns särskilda skäl. När nedsättning eller eftergift av ersättningsskyldigheten bör komma ifråga kan inte anges generellt utan får prövas i det enskilda fallet. Det bör betonas att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. 15 Polismyndigheten bör endast ta upp frågan om nedsättning eller eftergift om anordnaren särskilt begär det. Det ankommer då på anordnaren att visa att sådana särskilda skäl föreligger att anordnaren kan undantas från ersättningsskyldigheten. Exempel på när ersättningsskyldigheten kan sättas ned eller efterges är enligt lagens förarbeten när vissa ideella föreningar inte helt uppfyller kraven för skattefrihet enligt 7 kap. 7 inkomstskattelagen. Bedömningen ska göras med återhållsamhet kap. 26 andra stycket ordningslagen (1993:1617). 14 För en närmare redogörelse vad dessa krav innebär hänvisas till bilaga I förarbetena betonas att möjligheten att låta andra anordnare än ideella föreningar slippa stå för kostnaderna för polisbevakning bör användas med återhållsamhet (prop. 1979/80:17 s. 21).

9 8 Att polismyndigheten har en god samverkan med arrangören av ett evenemang utgör inte någon grund för att sätta ned eller efterge ersättningsskyldigheten. 6. Kan ersättningsskyldighet uppkomma på grund av anordnares försummelse? Enligt 2 kap. 27 ordningslagen får polismyndigheten ålägga anordnare av en allmän sammankomst som anordnas i vinstsyfte eller en offentlig tillställning att ersätta polisens kostnader för att hålla ordning i den mån kostnaderna beror på anordnarens försummelse om anordnaren inte, a) gjort den ansökan eller anmälan av sammankomsten eller tillställningen som krävs, b) fullgjort ansöknings- eller anmälningsskyldigheten i sådan tid att polismyndigheten har kunnat meddela beslut om villkor eller högsta belopp som anordnaren kan komma att bli tvungen att betala i ersättning för polisens kostnader för ordningshållning, c) har följt de föreskrifter och villkor om ordning och säkerhet som gällt för sammankomsten eller tillställningen. Bestämmelsen är tillämplig även på sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen. 7. Sammanfattande checklista Vid prövningen av om en ersättningsgill kostnad uppkommit bör följande frågor besvaras. 1. Har anordnaren visat att man är en ideell förening enligt 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen? (Sådana ideella föreningar är befriade från ersättningsskyldighet. Det ankommer på föreningen att visa detta.) 2. Är sökanden den verklige anordnaren? (Polismyndigheten ska se till att det i ansökan/anmälan anges rätt sökande för att undvika bulvanförhållanden ) 3. Anordnas evenemanget i vinstsyfte? 4. Är kostnaderna för ordningshållningen föranledda av evenemanget och har de uppkommit på kostnadsområdet och inom kostnadstiden? 5. Är kostnaderna för ordningshållningen föranledda av att upprätthålla ordning bland de personer som kan sägas delta i evenemanget? 6. Är uttagna polisresurser, vid tidpunkten för planeringen inför evenemanget, bedömda som nödvändiga? Är svaret nej på första frågan och ja på övriga frågor finns goda grunder för att polismyndigheten ska kunna kräva ersättning för sin kostnader.

10 9 Observera att det krävs särskilda skäl för att en anordnare av allmän sammankomst ska bli ersättningsskyldig. Med särskilda skäl avses att den väntande publiktillströmningen eller andra särskilda orsaker blir så omfattande att det kan anses skäligt att arrangören helt eller delvis betalar kostnaderna. 8. Förarbeten Prop. 1979/80:17 Om ordningshållning vid offentliga tillställningar m.m. Prop. 1992/93:210 Om ny ordningslag m.m. Prop. 1999/2000:2 Del 1 Inkomstskattelagen 9. Praxis Regeringsrätten RÅ 2001 ref. 17 RÅ 2004 ref. 76 Kammarrätterna Kammarrätten i Göteborgs dom , mål nr Kammarrätten i Jönköpings dom , mål nr Kammarrätten i Jönköpings dom , mål nr Förvaltningsrätterna Länsrätten i Stockholms läns dom , mål nr Förvaltningsrätten i Stockholms dom , mål nr Förvaltningsrätten i Stockholms dom , mål nr

11 10 Bilaga 1 Ändamåls- och verksamhetskravet Ändamålskravet innebär att föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som anges i 4 inkomstskattelagen eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål. En förening som bedriver idrottslig verksamhet, oavsett kring vilken sport, kan så långt anses utgöra en ideell förening i inkomstskattelagens mening om åtgärder i föreningens sammanlagda verksamhet i största möjliga mån tillgodoser det idrottsliga ändamålet. Verksamheten måste dock uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose det allmännyttiga ändamålet. Den verksamhet som föreningen bedriver måste således ha naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Rena sällskaps- eller intresseföreningar anses inte som allmännyttiga. Med uttrycket uteslutande eller så gott som uteslutande avses minst 90-95%. Om en förening med allmännyttigt ändamål bedriver en så omfattande näringsverksamhet att den ideella verksamheten träder i bakgrunden kan föreningen bli oinskränkt skattskyldig. 16 Att en fotbollsförening driver en affär med försäljning av supporterföremål inverkar inte på bedömningen av föreningens status som ideell. Dessutom torde inkomsterna från verksamheten inte beskattas enligt 13 kap. 1 IL eftersom affärens verksamhet kan sägas ha naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Att föreningen anordnar en musikkonsert däremot kan inte på samma sätt anses ha sådan naturlig anknytning till det allmännyttiga 16 Prop. 1999/2000:2 del 1, s. 504

12 11 ändamålet att inkomsterna från verksamheten undantas skattskyldighet. Inkomsterna från konserten skulle dock kunna ses som hävdvunnen inkomst, och på denna grund undantas. 17 Om den egna arenan används för uthyrning till en konsert eller liknande arrangemang bör dock påminnas om att det finns särskilda regler för fastighetsinkomster. Inkomster från användning av fastighet räknas i allmänhet som sådan inkomst från näringsverksamhet som inte undantas skattskyldighet. Oavsett om inkomsterna från ovan nämnda biverksamheter utgör inkomst med naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller hävdvunna inkomster och därmed undantas skattskyldighet, eller om de utgör inkomster från näringsverksamhet så har detta i sig inte någon inverkan på skatteverkets bedömning av om en förening är ideell eller inte. Huvudsaken är att föreningen syftar till att uppfylla ett allmännyttigt ändamål, att verksamheten tillgodoser det ändamålet samt att avkastningen i huvudsak löpande används för att fullfölja det allmännyttiga ändamålet. 18 Fullföljdskravet Fullföljdskravet innebär att föreningen, sett över en period över flera år, ska bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. Detta innebär ett krav på att verksamhetens omfattning ska ställas i relation till avkastningen. Kravet har i praxis uppfattats som att viss del av avkastningen löpande ska komma till användning i verksamheten. Anledningen till detta är att lagstiftaren vill undvika att obeskattade medel används till fondering i annat än begränsad omfattning. En ideell förening blir i inkomstskattesammanhang undantagen skatteskyldighet i fråga om kapital. Avkastning som undantas beskattning ska därmed inte användas i det syftet. Med begreppet verksamhet avses i sammanhanget fullföljdsverksamhet. Fullföljdsverksamhet innebär verksamhet som främjar ett eller flera kvalificerade ändamål, alltså sådana ändamål som åsyftas i ändamåls- och verksamhetskravet. Sådan del av verksamheten som syftar till att förvärva och bibehålla avkastningen ska således inte betraktas som fullföljdsverksamhet. Motsatsen gäller för åtgärder som direkt och omedelbart främjar det kvalificerade ändamålet. Även övriga led av mer indirekt karaktär för tillgodoseendet av ändamålet som avser planering, information, granskning, urval, uppföljning m.m. ska räknas som fullföljdsverksamhet. 19 Ett exempel på vad som avses med fullföljdskostnader är styrelsearvoden. Skatteverket har inte satt något tak för hur höga sådana arvoden får vara. Vissa idrottsföreningar har idag stor omsättning, och i flera fall delas höga löner ut till spelare och styrelse. Lag i höga divisioner ger upphov till höga intäkter genom matchspel, försäljning etc. Spel i höga divisioner kräver kvalificerade spelare. För att behålla kvalificerade spelare inom föreningen måste man kunna erbjuda marknadsmässiga löner. En förening med stor omsättning ställer också krav på kvalificerad styrning. Storleken på arvoden och skäligheten därav utgör inte en del i skatteverkets bedömning av om före- 17 SKV 327, Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl Enligt utlåtande från Skatteverket 19 RÅ 2001 ref. 17

13 12 ningen anses ideell eller inte. Detta är snarare frågor som får diskuteras av medlemmarna i föreningen. Att styrelseledamöter får höga arvoden för det arbete de utför utgör i sig inget hinder för att en förening kan anses vara ideell i inkomstskattelagens mening. Såvida intäkter används till ändamål som kommer föreningen till del kan fullföljdskravet anses vara uppfyllt. Att höga löner delas ut till spelare och styrelse borde således kunna anses komma föreningen till del då det bidrar till föreningens fortlevnad. 20 En risk kan ligga i att ideella föreningar uppträder som bulvaner för kommersiella intressen. Behållningen kan till betydande del gå till något annat ändamål än den ideella föreningens verksamhet. En idrottsförening kan t.ex. officiellt stå som anordnare, medan den reella anordnaren är någon annan. När det föreligger ett bulvanförhållande bör föreningen självfallet inte heller formellt anses som anordnare. Av naturliga skäl kan det vara svårt för polismyndigheten att urskilja sådana fall. Detta gäller särskilt när det är fråga om tillställningar som avses bidra till finansieringen av en föreningsverksamhet. Om föreningens medlemmar spelar en väsentlig roll i planeringen, administrationen och genomförandet av tillställningen, bör föreningen betraktas som anordnare. En omständighet som talar för motsatt bedömning är att en väsentlig del av behållningen från en tillställning skall tillfalla en utomstående som i verkligheten svarar för uppgifter av nyssnämnda slag. Detta hindrar dock inte att föreningen anlitar någon annan för att svara för begränsade uppgifter vid en tillställning. 21 Sammanfattningsvis kan sägas att det avgörande för bedömningen av om en förening kan anses tillgodose fullföljdskravet i inkomstskattelagens mening är att avkastningen används på sådant sätt att föreningens allmännyttiga ändamål tillgodoses. I praxis har kravet ansetts uppfyllt om ca. 80% av avkastningen kommer till användning för det kvalificerade ändamålet under en femårsperiod. 22 Undantag från fullföljdskravet Undantag från fullföljdskravet kan göras för förening som avser att antingen förvärva fastighet eller anläggning avsedd för den ideella verksamheten eller genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen. Sådant undantag beviljas av Skatteverket och får avse max fem år i följd. Dessutom får beslutet om undantag förenas med villkor för föreningen att ställa säkerhet för den inkomstskatt som skulle betalas om beslutet inte gällde, 7 kap. 11 IL. Har föreningen inte inom föreskriven tid genomfört den avsedda investeringen, eller på annat sätt inte tillgodosett villkor i beslutet är föreningen skattskyldig som om undantaget inte medgetts, 7 kap. 12 IL. Öppenhetskravet Öppenhetskravet innebär att föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte. 20 Enligt utlåtande från Skatteverket. 21 Kazimir Åberg, Ordningslagen, kommentarer och rättspraxis, tredje upplagan, s RÅ 2004 ref. 76

14 13 Litteratur Persson, C. G. & Rosenberg, G. & Åberg, K., Ordningslagen, kommentarer och rättspraxis, andra upplagan, Norstedts Gula Bibliotek 2003 SKV 327, Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. 2010, tionde upplagan, Skatteverket 2010