Handlingsnummer SBN2016:3132. Rapport. Naturvärdesinventering Västra Skogstorp

Transkript

1 Handlingsnummer SBN2016:3132 Rapport Naturvärdesinventering Västra Skogstorp

2 Inventering: Camilla Ährlund och Caspar Ström, Eskilstuna kommun Rapport: Camilla Ährlund Foto: Camilla Ährlund Datum:

3 Innehåll Sammanfattning 4 Område 1 4 Rosenforsparken Område 2 4 Söder om Hertig Karls kanal Område 3 5 Blandskog Område 4 5 Sumpskog Område 5 5 Åkerholmar Område 6 5 Barrblandskog Område 7 6 Tallskog Område 8 6 Före detta Vreta gård Område 9 6 Skog mot beyggelse i söder Område 10 6 Landskapselement Område 11 7 Hassellund Område 12 7 Blandskog i väster Område 13 7 Blandskog Område 14 7 Hertig Karls kanal Område 15 7 Före detta åkermark Område 16 8 Husgrunder vid mast Område 17 8 Utmed Rosenforsvägen Diskussion 8 Biologisk mångfald Förlust av biotop för gröngöling Ekosystemtjänster

4 Sammanfattning Planprogramområdet hyser hög biologisk mångfald. Det är arter som trivs i mosaiklandskap och de som är knutna till skog, främst äldre tallskog. Viktigt är att se till att det finns strukturer och spridningsvägar för växter och djur. I bebyggelse förslås till öppna ytor, fotbollsplanerna, och halvöppna ytor, före detta åkermark. Det innebär att förlust av biologisk mångfald knuten till mosaiklandskap sker. Värden knutna till skogsbiotoper vidmakthålls genom säkerställande i form av skydd och genom planbestämmelser. I bilaga 1 finns en karta som visar på de oika områdenas naturtyp och vilka spridningsvägar som finns (gula punkter). Kartan i bilaga 2 visar områdenas naturvärdesklassning (enligt den standard som finns, SIS :2013). Område 1 Rosenforsparken Miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och djurlivs och En god bebyggd miljö Område 1 är Rosenforsparken, som kom till på talet. Det finns en karta som visar parken, Kartan är från Parken var inspirerad av engelsk stil med mjuka naturliga former. Parken sköts i dag till del av Rosenforsparkens vänner. Det är främst mot vägen. I övrigt har en igenväxning skett av den före detta parken och höga naturvärden har etablerat sig. Det finns mycket ask och alm varav cirka hälften är döda eller döende. Utmed ån finns särskilt skyddsvärda träd, al, asp och ek. Hertig karls kanal går mellan område 1, och 3, se blå markering på kartan, bilaga 1. Område 2 Söder om Hertig Karls kanal Miljökvalitetsmål: Ett rikt växt-och djurliv och Levande skogar Här finns en nyckelbiotop och ett naturvärdesobjekt. Nyckelbiotopen består främst av äldre ek. Naturvärdesobjektet finns mot ån och utgörs av alsumpskog. Längre in på land går det över i en hassellund. Det har tidigare i historien nyttjats för slåtter och bete. Mindre hackspetten är nära hotad och lever i löv- och blandskog med förekomst av äldre lövträd. Den missgynnas av avverkning av äldre lövträd, omföring av lövträdslundar och blandskogsbestånd till barrskog samt genom dränering och avverkning av al- och björkkärr. Mindre hackspetten missgynnas även starkt av sådan landskapsvård som innebär röjning eller gallring av täta strandskogar, alkärr samt borttagande av murkna träd och grenar. Nedhuggning av äldre björkar och alar är också negativt. Drillsnäppan är livskraftig och bosätter 4

5 sig på steniga och grusiga stränder, gärna med ett visst sandinslag. I område 2 har bland annat hasselticka, apelticka och missne noterats. Naturvärdesklass: 2 Område 3 Blandskog Miljökvalitetsmål: Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv Spillkråka finns i området. Det är en fågel som lever i barr- och blandskogar. De vill ha blandskogar med rik tillgång till såväl grov död ved som gamla levande träd som är lämpliga som boplatser. En minskning av populationen pågår. Från att ha varit livskraftig (LC 2010) till numera nära hotad (NT 2015). Minskningen beror på minskad tillgång på lämpliga bo- och födoträd, minskad födotillgång och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-30) % under de senaste 15 åren. Måste finnas lämpliga grovstammiga träd för bohål. Skyddsvärt träd, ek, finns utmed Vrethagsvägen. Det skyddsvärda trädet är omistligt då gamla, grova eller ihåliga träd har ur ett nationellt och internationellt perspektiv mycket höga biologiska bevarandevärden. De kan utgöra livsmiljö för uppemot olika arter. Här finns gott om klen död ved. Enstaka grövre barrträdslågor finns. Gran, björk och asp dominerar. Ek och sälg förekommer också. Lind finns i en dunge i västra delen. Den stora variationen av lövträd och den goda tillgången till klen död ved utgör områdets huvudsakliga naturvärden. Floran är intressant med grönvit nattviol (fridlyst) och trolldruva (signalart). I övrigt förekommer kandelabersvamp (rödlistad), barkticka (signalart) och mindre märgborre (signalart). död ved. I området finns bland annat Scharlakansröd vårskål (signalart), vilken är en sällsynthet som på våren kan hittas i fuktiga lövlundar, åraviner och strandskogar. Skålsvampen växer på murkna nerfallna grenar från olika lövträd. Grenarna ska ligga fuktigt, gärna intill rörligt markvatten som svämmar över på våren, och miljön ska ha en permanent hög luftfuktighet. Scharlakansröd vårskål är en signalart på att ett område har höga naturvärden. Det innebär att närvaron av scharlakansröd vårskål visar på en skyddsvärd lövträdsmiljö där andra ovanliga och rödlistade arter förekommer. Område 5 Åkerholmar Miljökvalitetsmål: Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växtoch djurliv samt En god bebyggd miljö Två moränhöjder som legat som åkerholme/udde ut i åkermark. Åkermarken brukas inte längre och har igenväxningskaraktär med en hel del lövsly. På moränhöjderna finns björk, asp, sälg, tall, gran, hassel och ek. I fältskiktet märks humleblomster, liljekonvalj och smultron. Eken står i dag relativt mörk och i den finns en koja. Eken visar dock genom att vara spärrgrenig att den vuxit upp i en ljusare miljö. Gröngöling har gått från livskraftig till nära hotad. Största hotet är troligen försämrad kvalité på häckningsmiljöerna. Föredrar mosaikartade, halvöppna kulturlandskap, där betesmarker och åkrar växlar med lövdungar, alléer eller trädklädda naturbetesmarker. Den är en karaktärsart för ekhagar. Den föredrar glesa skogar, men undviker normalt barrskog om det inte är ett starkt inslag av lövträd. Lokalt förekommer den också i parker i tätorter. Område 4 Sumpskog Miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar och En god bebyggd miljö En sänka med strukturer som liggande och stående 5 Område 6 Barrblandskog Miljökvalitetsmål: Levande skogar och En god bebyggd miljö Medelålders barrblandskog som delvis är gallrad. Inslag av hassel i bryn mot före detta åkermark. Enstaka döda

6 träd finns utspritt inom området vilket utgör det huvudsakliga naturvärdet. Upptrampade stigar. Naturvärdesklass: 4 Område 7 Tallskog Miljökvalitetsmål: Levande skogar och En god bebyggd miljö Hällmarkstallskog som går ner i en sydsluttning mot före detta åkermarker som idag nyttjas som fotbollsplaner. Här finns, utspritt, mycket grova tallar varav några med fynd av de rödlistade arterna tallticka och reliktbock. Område 10 Landskapselement Miljökvalitetsmål: Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv På fotbollsplanerna finns två åkerholmar och ett stenblock, samt ett öppet dike som går genom planerna. Åkerholmarna består till stor del av aspsly men går man in i dem så finns bland annat sälg, björk, rönn och rosart. I fältskiktet finns exempelvis ögonströst, teveronika och en del sten upplagd. Område 8 Före detta Vreta gård Miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och djurliv och En god bebyggd miljö Två områden som sammanlänkas av en gångväg som sedan följer skogen i norr ut till Rosenforsvägen. På före detta åkermark runt området är det fotbollsplaner idag. Här har Vreta gård legat tills det revs på 1970-talet. Här finns därför rikligt med blommande buskar och träd, bland annat syrén, fruktträd och rosarter. En hel del äldre tall finns också. Även rönn, lönn och björk. Gullviva, brudbröd och johannesört. Husgrunder från gården finns kvar. Område 8 är en viktig sammanlänkande spridningskorridor mellan skogsbryn i söder (område 9) och barrblandskogen i norr (område 6). Område 9 Skog mot beyggelse i söder Miljökvalitetsmål: Levande skogar och En god bebyggd miljö Bryn mellan fotbollsplaner och det i söder liggande bostadsområdet. Brynet utgörs av blandskog med bland annat asp, tall, gran och björk. Fältskiktet är relativt örtrikt med blåsippa, harsyra, vitsippa, smultron och svinrot. Det är stenbundet och här finns liggande död ved och blåbärsris. Biologisk mångfald är starkt knuten till att det finns en variation i landskapet av olika livsmiljöer. Att värna om olika typer av småbiotoper är därför ett delmål i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Landskapselement som exempelvis åkerholmar är skyddade enligt miljöbalken. De ska dock vara omgivna av åkermark. Tolkningen är om fotbollsplanerna kan anses som tomtmark, eller om begreppet åkermark fortfarande är giltigt. Länsstyrelsen är den myndighet som prövar dipsenser. I och med att landskapselementen är av vikt för bevarande av biologisk mångfald och för att de bidrar med ekosystemtjänster, bland annat på grund av de ofta utgör viktiga miljöer för pollinerande insekter, är det bäst att de bevaras som sådana i en bebyggelseutveckling. Pollinerande insekter skapar mat vilket är exempel på sådana ekosystemtjänster som vi inte kan vara utan eftersom de är nödvändiga för vår matproduktion. Naturvärdsklass: 3 Naturvärdesklass: 4 6

7 Område 11 Hassellund Miljökvalitetsmål: En god bebyggd miljö och Levande skogar Yngre- medelålders hassel- och triviallövskog. Igenväxning av tidigare mer öppna marker. Naturvärdet består i den lövrika skogen med självgallring, det vill säga att skogen själv bildar död ved. Naturvärdesklass: 4 Område 12 Blandskog i väster Miljökvalitetsmål: Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. tallticka (rödlistade), thomsons trägnagare, lind och blåsippa (signalarter). Naturvärdesklass: 2 Område 13 Blandskog En blandskog med lönn, ek, hassel, hägg, björk, rönn, asp, lind, sälg, al, alm och tall. I Buskskiktet finns bland annat hagtorn, en och druvfläder. I området finns liggande klen död ved. Men även några grövre liggande död ved och stående död ved. I fältskitet finns bland annat blåsippa, harsyra, ormbär och blåbärsris. Område 14 Hertig Karls kanal Blåmarkerad. Fornlämning. Inte inventerad. Stenig och blockig blandskog som bitvis är brant. Träden domineras av medelålders asp samt spridda äldre tallar. Enstaka äldre björk och gran förekommer. Det finns fläckar med mycket död ved och grova lågor av gran och asp. Naturvärdet består i förekomsten av naturskogsstrukturer som död ved och gamla träd tillsammans med fynd av naturvårdsarter som ullticka, Foto av Hertig Karls kanal vid fältbesök Område 15 Före detta åkermark Mot järnvägen finns ett område som var åkermark på ekonomiska kartan från 1950-talet. Marken har kommit att växa igen, främst från kantzonerna. I kantzonerna finns bland annat asp, slån, vide, oxel, rönn och apel. Åkerholmar och odlingsrösen finns som vittnar om tidigare markanvändning. Naturvärdesklass: 4 7

8 Område 16 Husgrunder vid mast Miljökvalitetsmål: En god bebyggd miljö och Ett rikt växtoch djurliv Före detta bebyggelseläge med husgrunder. Här finns en mast. Här förekommer bland annat syrén, ek, lönn, rönn, svartkämpe, brudbröd, smultron, ärenpris och tjärblomster. Naturvärdesklass: 4 Område 17 Utmed Rosenforsvägen I sydväst avgränsar Hertig Karls kanal och en ledningsgata området. I norr avgränsar Vrethagsvägen och en före detta kiosk området. Historisk flygbild, eniro.se, från sent 1950-tal, börja av 1960-talet, visar att området utgjort någon form av plats för upplag. Diskussion Biologisk mångfald Planprogramsområdet hyser hög biologisk mångfald. Det är arter som trivs i mosaiklandskap och de som är knutna till skog, främst äldre tallskog. Viktigt är att se till att det finns strukturer och spridningsvägar för växter och djur, se karta. Viktigt att värna om den äldre tallskogen och se till att strukturer och spridningsvägar finns för arter knutna till äldre skog. I bebyggelse förslås till öppna ytor, fotbollsplanerna, och halvöppna ytor, före detta åkermark. Det innebär att förlust av biologisk mångfald knuten till mosaiklandskap sker. Värden knutna till skogsbiotoper vidmakthålls genom säkerställande i form av skydd och genom planbestämmelse. Förlust av biotop för gröngöling Gröngöling häckar i lövskog, parker och lövblandad barrskog, ofta i anslutning till odlad mark. Särskilt problematiskt för gröngölingen är igenväxning av trädklädda betesmarker. Igenplantering av åkermark och betesmarker i småskaligt landskap är negativt. I planprogramsområdet är problemet inte igenväxning utan att öppna ytor kan komma att bebyggas, viket leder till försämrade villkor för gröngölingen som är på väg nedåt. Ekosystemtjänster Kulturella Historiskt flygfoto, tal, över området. Källa eniro.se. Det syns även i fält då det finns en hel del sprängsten och uppbyggnader i terrängen som inte är naturliga. I och med detta finns även upplag efter trädgårdsväxter vilket syns i flora. Floran är lite typisk för ruderatmark av denna typ. Sedan 1960-talet har området lämnats och det är nu ett blandat trädskikt med gran, björk, vide, ask, asp, al, alm, hassel, tall, rönn, ek och sälg. Det finns ett fåtal stående och liggande död ved. Tjänster som ger direkt nytta genom att de ger möjlighet till rekreation, estetiska och andliga upplevelser brukar benämnas kulturella ekosystemtjänster. De bidrar till att vi ska må bra. Det vanligaste sättet att utöva friskvård i vardagen är promenader och jogging. Stadsnära naturområden är viktiga för psykisk återhämtning, fysisk aktivitet och möjlighet att uppleva växter och djur, tjänster som bidrar till god hälsa. Det finns goda möjligheter till rekreation inom planprogramsområdet. De befintliga områdena ska skyddas från exploatering samt stärkas för att minska risken för slitage i samband med en ökad befolkning. Tillgängligheten till rekreationsområden behöver ses över, främst till området norr om Vrethagsvägen. Planområdet ligger i anslutning till bostäder och Skogstorpsskolan samt flera förskolor. Bevarande av naturmiljöer är ur ett barnperspektiv motiverat genom att naturpedagogik och friskvård kan bedrivas. Förskolor med natur nära besöker naturen oftare än förskolor med 8

9 naturområden längre bort. En badplats finns inom området norr om Vrethagsvärden. I ån bedrivs även sportfiske. En annan ekosystemtjänst är att naturområdena ger möjlighet till bär- och svampplockning. De kulturella ekosystemtjänsterna behöver skyddas och stärkas. Stärkas kan de göras genom att bland annat nya stigar och stråk skapas om och när området byggs ut. Skyddas kan de göra genom miljöbalkens 7 kapitel. Då blir skyddet långsiktigt. Det går även att lägga planbestämmelse, men det är ett mer kortsiktigt förhållningssätt. Det går även att skydda områden genom cilvilrättsliga avtal, så kallade naturvårdsavtal. Reglerande Reglerande ekosystemtjänster är nyttan människor har av ekosystemfunktioner som påverkar miljöfaktorer som klimat, översvämningar, nedbrytning av organiskt material samt pollinering av våra grödor. Nederbörden förväntas öka i framtiden varför sparande av naturliga sänkor är av vikt för att fördröja och reducera det rinnande vattnet. I planprogramområdet handlar det om att skydda de naturliga sänkor som finns, exempelvis sumpskogen. Skogen bidrar också till att påverka mikroklimatet genom skogen bland annat dämpar vinden och jämnar ut temperaturskillnaden mellan dag och natt. Minst tre fjärdedelar av alla odlade och vilda växter är helt eller delvis beroende av insektspollinering. Skogen tillhandahåller pollinering, inte bara till skogens egna bär utan även till närliggande jordbruks- och trädgårdsgrödor, varför brynzoner mot den före detta odlade marken är viktig. Blommande buskar och blommor behöver skyddas och stärkas. Det är viktigt att det finns blommande arter från tidig vår till höst. Skydds- och kompensationsåtgärder Området mellan Vretahagsvägen i söder och ån i norr, vilket omfattar Rosenforsparken, har höga natur- och kulturmiljövärden. Det är även av stor vikt för rekreation och friluftsliv. För att skydda området för alla framtid kan lämpligt verktyg vara miljöbalken där skyddsform kan vara natur- eller kulturreservat, då området omfattar flera olika naturtyper. Kring den skyddsvärda eken som finns utmed Vrethagsvägen får inte schaktning ske som kan komma att skada trädet eller förkorta dess livslängd. Skydda naturliga sänkor och blöta marker där vattnet kan renas och hållas. En kompensationsåtgärd för att minska förlust av livsmiljö för gröngöling är att öppna upp i triviallövskogsdelarna för variation i landskapet. Gröngölingens bo hackas ut i grova eller senvuxna lövträd (oftast i asp) som varit angripna av vedsvampar. Det är därför viktigt att det finns gamla aspar i området. Skogsbryn, åkerholmar och parkmiljöer måste skötas väl, så att en variation av växter med blomningstider utspridda över sommarhalvåret uppstår. Det ökar möjligheterna för pollinerare att leva inom planprogramsområdet. Kompensationsåtgärder kan omfatta förstärkningar i parkmiljöer och skötsel som är inriktad på att stärka förutsättningar för pollinerande insekter. Exempelvis vid val av växter så ges företräde till bärbuskar och fruktträd. Stödjande Planprogramsområdet utgör ett varierat mosaiklandskap med höga värden knutna till skog, främst tallskog med även blandskogar. Ungefär en till en och en halv kilometer från planprogramsområdet finns ett natura 2000-område och naturreservat, Vilsta. Naturreservatet är varierat med bland annat naturvärden knutna till tallskogs- och blandskogar. Det är viktigt att se till att spridningsvägar finns för växteroch djur i området. Det finns risk i samband med exploatering att barriärer i landskapet skapas. 9

10 Gula punkter illustrerar spridningsvägar.

11

12