Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Kristianstad 14/15

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Kristianstad 14/15

2 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Kristianstad... 4 Utbildningar... 4 Skolledning... 4 Elever... 5 Förutsättningar för verksamheten Lärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevinflytande Administrativa funktioner Lokaler Finansiering... 7 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 8 Kvalitetsbegreppen... 8 Metoder för uppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognostiseringar Betygsuppgifter Enkäter... 9 Kvalitetshjul Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/ Fokusområden 2014/ Elevhälsan Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Omfattning, innehåll och resurstillgång Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar

3 4.1.2 Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng Resultat för introduktionselever Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Likvärdig bedömning APL Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning Elevnöjdhet Sammanfattande bedömning Fokusområden för 2015/ Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Samverkan med näringslivet samt arbetsplatsförlagt lärande Resultatbilaga

4 Beskrivning av Framtidsgymnasiet Kristianstad Framtidsgymnasiet Kristianstad startade Skolan är belägen i utkanten av Kristianstads stadskärna. Framtidsgymnasiet Kristianstad är en gymnasieskola med praktiska utbildningar som kännetecknas av goda relationer mellan personal och elever. Alla elever är allas ansvar är en vision som genomsyrar Framtidsgymnasiet Kristianstad. Detta innebär att vi arbetar mycket med mentorsskapet på skolan eftersom vi anser att mentorsskapet har stor betydelse för både elevers och skolas utveckling. Framtidsgymnasiet ingår i AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag med verksamhet i hela utbildningskedjan: förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: Bygg- och Anläggningsprogrammet med inriktningarna, Måleri, Husbyggnad, Mark och Anläggning samt Anläggningsfordon Fordons- och Transportprogrammet med inriktningarna, Lastbil och mobila maskiner, Personbilsteknik samt Transportteknik. Individuellt alternativ Yrkesintroduktion på både Bygg- och anläggningsprogrammet och Fordonsoch transportprogrammet Preparandutbildning på både Bygg- och anläggningsprogrammet och Fordons- och transportprogrammet Programinriktat individuellt val på både Bygg- och anläggningsprogrammet och Fordons- och transportprogrammet Skolledning Skolan leds av rektor Bo Berntson. På skolan fanns under året även två arbetslagsledare, Olof Lindborg som är arbetslagsledare för Fordons- och transportprogrammet och Bert-Ola Lindström som är arbetslagsledare för Byggoch anläggningsprogrammet. Dessa tre funktioner har varit skolans ledning och haft ledningsmöten en gång per veckan. På ledningsmöte följs en agenda som är framåtsträvande, med fokus på förbättring och utvärdering av verksamheten. Därutöver har arbetslagsledarna haft arbetslagsmöten en gång per vecka. På arbetslagsmöten lyfter man flertalet olika områden, men främst ligger fokus på pedagogisk planering och utvärdering. 4

5 Elever Under läsåret 2014/15 gick 150 elever på skolan. Huvuddelen av eleverna på skolan, 92 %, var pojkar och kom huvudsakligen från skolkommunen. En stor del av eleverna kom från invandrade familjer. Strax över hälften av eleverna gick något av de fyra introduktionsprogrammen och saknade ett eller flera betyg, oftast i något av ämnena Engelska, Svenska, Svenska som Andraspråk eller Matematik. En stor del av eleverna har dokumenterade svårigheter i studier under tidigare skolår, exempekvis har en stor andel av eleverna på yrkesintroduktion haft anpassad studiegång under grundskolan. Förutsättningar för verksamheten Lärare Under det aktuella läsåret var 17 lärare anställda på skolan, 12 män och fem kvinnor, på sammanlagt 16,4 heltidstjänster. Detta ger en lärartäthet på 9,14 elever per lärare. Utöver undervisning var alla lärare också mentorer för elever och de ingick även i arbetslag. Åldersspannet mellan lärarna var år. 10 av lärarna på skolan har formell behörighet i de kurser de undervisar i. De övriga har adekvat erfarenhet för att undervisa. Arbetet med att göra all personal behörig har pågått under året. Fyra lärare läser kompletterande utbildning på högskola och tre lärare har deltagit i en intern pedagogisk grundutbildning. Tre lärare har även gått en intern mentorsutbildning Elevhälsa och stödfunktioner På skolan har man under året haft en projektgrupp som arbetat för att utveckla elevhälsan men också stöttat upp i det vardagliga arbetet genom klassrumsbesök och samtal med mentorer. Utöver ordinarie elevhälsoteam, bestående av skolsköterska (40%), kurator (20-40%), specialpedagog (10%) och Studie-och yrkesvägledare (20%), tillsattes två specialpedagoger på motsvarande 50% och en kurator på motsvarande 20%. Även Skolläkare fanns på skolan en gång i månaden för att ta emot elever. Skolpsykologe var på skolan vid ett flertal tillfällen för att göra skolpsykologisk utredning. Samtlig elevhälsopersonal, inklusive skolläkare och skolpsykolog, träffades vid tre tillfällen för att diskutera komplexa ärenden, organisatoriska frågor och samverkansmöjligheter. Under året har även en ny elevhälsoplan upprättats. 5

6 Rektor, kurator, specialpedagoger och skolsköterska träffades en gång i veckan för att diskutera elevärenden, organisatoriska frågor, rutiner, kommande möten samt hälsofrämjande och förebyggande arbete. På mötena följdes anmälningar till rektor upp och ansvarig för utredningar tillsattes inom elevhälsogruppen. Det fanns ett tydligt dokument som visade hur elevhälsan gjorde utredningar tillsammans med övrig skolpersonal Elevinflytande För att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten fanns på skolan en fokusgrupp som arbetade med att öka elevinflytandet. Tidigare leddes skolans elevkår enbart av elever men det beslutades inför läsåret att vi behövde stötta elevkåren i dess arbete, ett arbete som kommer att fortsätta även nästa år. Under året har man även arbetat med att få till ett fungerande matråd, ett arbete som också det kommer att fortgå även under nästa läsår. Förutom att stärka elevrådet har fokusgruppen arbetat för att öka elevinflytandet i klassrumssituationer och planering av kurser. Alla lärare har under terminen haft en gemensam lektionsstruktur och uppstarten har utvärderats genom frågorna vad, hur och varför. Lärarna har dessutom använt sig av utvärderingsmodeller, exempelvis Exit tickets, för att främja elevernas reflektion över sitt eget arbete, men också som metod för lärarna att få inblick i elevernas inlärningsprocess. Även mentorstiden har använts för att låta eleverna utvärdera sin studiesituation och lägga upp en plan för att förbättra den. Under året genomförs även kursutvärderingar och elevenkäter som sammanställs och analyseras av både personal och elever för att hitta framgångsfaktorer för att utveckla verksamheten Administrativa funktioner På skolan finns det en administratör som är anställd på 100%. En lokalvårdare som är anställd på 100%. En vaktmästare som arbetar på 20% Lokaler Skolan inryms i tre separata byggnader med gångavstånd mellan byggnaderna. Utöver detta har Framtidsgymnasiet Kristianstad ett markområde som är beläget cirka en mil från de övriga byggnaderna. På detta markområde bedrivs utbildningen till anläggningsförare. Här har eleverna tillgång till de maskiner som behövs för att nå målen så som hjullastare och grävmaskiner. 6

7 Den ena byggnaden är en rymlig fordonsverkstad där man har bl.a. pelarlyftar och stora portar för att kunna arbeta både med lastbilar och personbilar så att man kan nå alla målen i fordonskurserna. På fordonssidan finns tre lastbilar, ett släp, två minibussar samt flertalet personbilar för att bedriva undervisningen. Framtidsgymnasiet i Kristianstad har även en rymlig bygghall där utbildning till målare och snickare bedrivs. Den tredje byggnaden benämns oftast som huvudbyggnaden där kurserna i de gymnasiegemensamma genomförs. I huvudbyggnaden ligger även matsalen, där all mat lagas på plats, samt skolans bibliotek. På andra våningen i huvudbyggnaden finns endatasal med 16 stationära datorer. Utöver dessa datorer finns det 32 Ipads och 21 bärbara datorer på skolan som lärarna kan boka inför lektionspass. Gällande idrott så sker dessa lektioner i en extern fastighet som skolan hyr Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandssökande för 2014/2015 var 17 stycken. Av dessa 17 var inga introduktionselever. Elevprognosen för de kommande åren är stigande. Detta baseras dels på den utveckling som skolan gör där kvalitén ständigt utvecklas samt på de demografiska rapporter som finns angående befolkningstillväxt i närområdet. 7

8 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från tre kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. (Den ändamålsenliga kvaliteten följs inte upp i kvalitetsredovisningen då antalet svarande är begränsat på enhetsnivå. De samlade resultaten följs emellertid upp i huvudmannens kvalitetsredovisning.) Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning Interna tillsyner Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan. 8

9 2.2.3 Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia-gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras. 9

10 Kvalitetshjul JULI AUGUSTI SEPTEMBER JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet KPlan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 10

11 Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/2015 Nedan följer en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2014/ Elevhälsan Bakgrund Läsåret 2013/14 nådde endast 67% av avgångseleverna en examen och frånvaron på skolan var hög. Trots detta skrevs få åtgärdsprogram, och den tillgängliga specialpedagogiska kompetensen motsvarade inte i tillräckligt hög grad skolans behov. I tillsynsprotokollet från skolinspektionen våren 2014 fastslogs att skolan ska: Se till att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Se till utredningen sker i samråd med elevhälsan. Se till att åtgärdsprogrammen beslutas av rektorn och det i dessa anges vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Se till att åtgärdsprogram följs upp och att insatserna utvärderas löpande.det hade också året innan skrivits mycket få åtgärdsprogram. Det fanns inte specialpedagogisk insats som motsvarade skolans behov. På skolan nådde läsåret enbart 67% examen. Närvaron var också låg på skolan. Mål I läroplanens mål anges i riktlinjerna att alla som arbetar i skolan ska: ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande 11

12 Metod I samverkan med skolans olika funktioner togs ett strukturkapital fram gällande rutiner och handlingsplaner. Projektgruppen utbildade personal kring funktionsnedsättningar, extra anpassningar, skollagen, elevsyn, mentorns roll, särskilt stöd, introduktion i formativ bedömning främst i föreläsningsform med hela personalen. Detta genererade ett tydligare arbetssätt och lärare och mentorer följde ärendegången genom att göra anmälningar till rektor samt att dessa utreddes och åtgärder vidtogs både inom åtgärdsprogram då det var särskilt stöd eller inom extra anpassningar. Kontinuerlig uppföljning av pågående elevärenden gjordes av elevhälsan tillsammans med mentorer. Mentorsavstämningar gjordes också i strukturerad form tillsammans med representanter ur elevhälsan vilket ledde till att eleverna nådde högre måluppfyllelse då elevhälsa och mentorer samverkade kring eleverna. Tillsammans med elevhälsan och projektgruppen identifierades utvecklingsområden för EHT och EHT-mötena, såsom hur vi kan följa upp närvaro och måluppfyllelse, och agendan justerades efterhand. Likaså lades specifika möten in rörande mer organisatoriska frågor kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Konkreta insatser var bl. a. temadagar kring Don t drink and drive och värdegrundsfrågor. Närvarochecklista implementerades och följdes upp av elevhälsan samt implementering av plan mot diskriminerande och kränkande behandling mm. Tillsammans har projektgrupp och elevhälsa tydliggjort hur man kan arbeta mer strukturerat med det elevhälsofrämjande och förebyggande arbetet utifrån Academedias diagnosverktyg för elevhälsans arbete. Diagnosverktyget används för att titta på det åtgärdande, främjande och förebyggande arbetet. På så sätt hittar man utvecklingsmöjligheterna och kan skärpa sin organisation kring elevhälsan. Därigenom genererades nya målsättningar, fokusområden och planer vid en utvärderingsdag inför nästkommande termin. Tillsammans med rektor, elevhälsa och övrig personal har man under året identifierat utvecklingsområden som man arbetat med under terminerna från likabehandlingsområdet, lektionsstrukturer, närvaroarbetet mm. Många insatser som blivit gjorda i det konkreta arbetet från elevhälsans sida vilket har genererat ett utbyggt och konkret årshjul för elevhälsan med hållpunkter som t.ex. när olika delar skall följas upp, utvärderas och stämmas av. 12

13 Uppföljning och utvärdering Rektor hade avstämning av skolans närvarostatistik varje vecka. Vid prognosuppdateringarna gjorde elevhälsan genomgång av de elever som hade flera kursvarningar. Varje vecka på Elevhälsans möten följdes pågående elevärenden upp och varannan vecka gicks flödesschemat igenom (översikt över samtliga anmälningar till rektor). På mentorsträffen gjordes uppföljning av eleverna. På pulsmöten som låg varje måndag morgon fick all personal en allmän uppföljning. Resultat I och med arbetet med fokusområdet har man sett goda effekter på följande sätt: Ökad måluppfyllelse skolan har nått fram till fler elever nu än tidigare då elever som tog examen under året var 88% i jämförelse med 67% föregående år. Lärarna har större förståelse kring vad anpassningar är och numera görs anpassningar i mycket större grad. Samverkan sker tydligare nu då man vet vad man ska samverka kring. Det sker fler diskussioner mellan kollegor och elevhälsoteamet. Flera utbildningsdagar har genomförts och EHT har blivit mer synligt Nu finns adekvata åtgärdsprogram med åtgärder såsom elevassistent, mer undervisningstid, kompensatoriska hjälpmedel, omfattande stöd i komplexa ärenden mm. Skolan har generellt en större förståelse för vad särskilt stöd är Ökad samverkan med EHT och lärare/mentorer sker. Samverkan skedde mellan samtliga elevhälsofunktioner då också skolläkare och skolpsykolog i flera mer komplexa ärenden. Det är lugnare på skolan nu sedan i november mindre stök i korridorerna. Trivselgraden på skolan ökade också märkbart i de mätningar som gjordes under året. Studieverkstäderna fungerar bättre och ny syn finns på skolan kring elevernas möjligheter att nå målen Resonemang förs oftare nu utifrån hur lärmiljöerna kan förändras istället för att problemet ligger hos individen. 13

14 Framgångsfaktorer har varit: Öppenhet Personal känner sig inbjudna av projektgruppen och övriga EHT. Mentorssamtalen har gett god effekt i insatser för eleverna och stöd för mentorerna och elevhälsan. Strukturkapitalet finns nu på plats såsom; plan mot diskriminerande och kränkande behandling. Anmälan till rektor, utredningsblanketter, åtgärdsprogram mm Utbildningsdagarna under året har gett större förståelse för elevers olikheter och vad man kan göra för att stödja elever i större utsträckning mot målen. Ökad bemanning på specialpedagogposten. Utredningar och beslut har tagits i mycket hög grad Slutsatser Inom fokusområdet har skolan kommit långt och det bedöms inte behöva vara ett fokusområde inför nästa läsår. Elevhälsofunktioner finns nu på plats inför nästkommande termin och det kommer då finnas specialpedagog/biträdande rektor 100 %, kurator 40%, skolsköterska 40%, Studie- och yrkesvägledare som ger stöd motsvarande 5%. Samtliga funktioner har jobbat på skolan under föregående termin (minst). Samtliga har stor erfarenhet och insatta i skolans rutiner och policys. Vissa delar ska skolan fortsätta med under nästa år såsom fortsatt utvecklingsarbete inom elevhälsan gällande planer och fortbildning men de bör ses som det ordinarie arbetet och inte som ett fokusområde. Likaså kommer det finnas samverkansmöten inlagt i agendan varje vecka i ett rullande schema för varje årskurs där man kommer diskutera styrkor och hur vi kan anpassa lärmiljön för att stötta elevernas utveckling och lärande. Likaså ska elevhälsohjulet följas upp av biträdande rektor kontinuerligt. Flera faktorer samverkar med särskilt stöd och extra anpassningar indirekt och däri ser vi andra områden som behöver ha ett specifikt fokus inför nästa läsår och utvecklas, se nedan kring fokusområden. 14

15 3.1.2 Undervisning och lärande Bakgrund I skolinspektionens tillsynsprotokoll framkom det att: Mål Ibland förekommer samarbete mellan lärare, men sällan mellan lärarna inom de gymnasiegemensamma ämnena och lärarna i de programgemensamma ämnena. Skolans kunskapsresultat a r mycket la ga, framfo rallt i matematik, naturkunskap och svenska. Trots de la ga resultaten, sker endast hos enstaka la rare arbete fo r att medvetet sta rka elevernas vilja och fo rma ga att la ra. Vidare framkommer att inte heller alla la rare anpassar undervisningen efter elevernas behov och de elever som laẗt na r kunskapskraven blir sa llan utmanade att na a nnu la ngre. De elever som laẗt na r kunskapskraven fa r ofta, enligt ba de la rare och elever, sitta enskilt, till exempel flytta till ett annat rum fo r att arbeta pa egen hand eller va nta pa att de andra blir klara. De uppges da rmed inte fa den handledning och stimulans som beho vs fo r att na la ngre i sin kunskapsutveckling. Se till att la rarna samverkar i arbetet med att na utbildningens mål. Se till att la rarna arbetar för att stärka elevernas vilja och förmåga att lära. Se till att la rarna utgår från elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Se till att la rarna ger de elever som laẗt når kunskapskraven som minst ska uppnås, ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. 15

16 Metod För att arbeta med fokusområdet undervisning och lärande tillsattes en fokusgrupp som arbetade specifikt med dessa frågor. Fokusgruppen bestod av sex lärare och leddes av rektor. Fokusgruppen träffades varje torsdag under en timme där man arbetade med målen. Fokusgrupperna har skapat ämnesövergripande undervisningsmoment/projekt för samverkan mellan ämnen och kurser genom att strukturera centrala innehåll i kurser inom gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen samt inom inriktningarna. Man har även arbetat med att stimulera elevernas egna motivation till att nå högre än E genom utbildningstillfällen i formativ bedömning. Fokusgruppen skapade en gemensam och tydlig mall för utvecklingssamtal, detta på grund av behovet av en förenkling och en samsyn i struktur och upplägg. Man har även skapat och implementerat skolgemensam struktur för lektionsupplägg för ökad samsyn och möjlighet för eleverna att nå högre betyg än E. Uppföljning och utvärdering Fokusgruppens arbete har följts upp kontinuerlig varje vecka av rektor. Utvärdering har gjorts både inom kollegiet och genom kursutvärderingar. Resultat Arbetet i fokusgruppen har fallit ut väl. Måluppfyllelsen på skolan är den högst mätta hittills där 88% når en yrkesexamen och den generella måluppfyllelsen ligger på 90%. Vid årets start låg den generella måluppfyllelsen på ca 72%. Sett till kursutvärderingar så anser 75% av eleverna att läraren utgår från elevens erfarenheter och förutsättningar. Utvärderingarna visar även att 77% av eleverna anser att läraren gör det tydligt för dem vad det är de ska kunna. Statistik visar att när det gäller betygsfördelningen så har den inte förändrats över året. Det är fortfarande en stor andel av betygen som hamnar inom E-D 81% där betyget E utgör 65% jämfört med C-A 13% där C utgör 9%. Slutsatser Genom fokusgruppsarbetet kan vi se att vi når en högre måluppfyllelse än tidigare på alla skolans program, samtidigt har detta arbete medfört att det inte har blivit en förflyttning i positiv riktning för betygsfördelningen. Detta beror på att fokus på generell måluppfyllelse har varit mer prioriterat än betygsfördelning. Skapandet av utvecklingssamtalsmallar och lektionsstruktur har lett till en ökad samsyn i 16

17 personalen vilket vi kan se på resultaten av kursutvärderingarna. Fokusgrupperna kommer att fortsätta arbeta inom detta fokusområde under kommande läsår. Då kommer man att fokusera ännu mer på ämnesintegrerade projekt för ökat kollegialt samarbete. Arbetet med formativ bedömning kommer att utvecklas och få större utrymme genom att två förstelärare kommer ha detta som ett av sina arbetsområden. Förstelärarna kommer även att arbeta med det kollegiala lärandet genom både handledning och diskussionsforum. Att detta område får större utrymme beror på att vi under året inte kom så långt som vi önskat med formativbedömning Grundläggande värden och inflytande Bakgrund I skolinspektionens tillsynsprotokoll framkom det att det varierar mellan la rare ifall eleverna ges ett reellt inflytande på arbetssaẗt, arbetsformer och undervisningens inneha ll. Elever uttrycker att undervisningen och la randet i huvudsak planeras och styrs av la rarna utan att eleverna medverkar. I enkaẗunderso kningen som kvalitetsrapporten refererar till svarar en liten andel elever att de tycker att personalen på skolan tar ha nsyn till vad eleverna har fo r synpunkter. Det som eleverna i intervjuerna na mner som oftast fo rekommande exempel på inflytande handlar om att de kan fa va lja mellan arbetsuppgifter som presenteras av la raren eller ibland fa r va lja hur och na r kunskaper ska redovisas. I elev- och la rarintervjuerna ges na got enstaka exempel på hur eleverna i gymnasiegemensamma a mnen, utifra n a mnes- och kursplanen, tillsammans med la rare utformat undervisningen inom ett a mne. Mål: Se till att eleverna fa r ett reellt inflytande på arbetssaẗt, arbetsformer och undervisningens inneha ll. Metod: För att arbeta med fokusområdet tillsattes en fokusgrupp som arbetade specifikt med dessa frågor. Fokusgruppen bestod av sex lärare och leddes av rektor. Fokusgrupperna träffades varje torsdag under en timme där man arbetade med målen. Fokusgruppen har upprättat handlingsplan för ökat elevinflytande, stimulans och utmaning genom mentorssamtal, terminsplanering, 17

18 internöverlämning vid ev mentorsbyte, motiverande och framåtsyftande samtal, uppgiftsanpassning, formativ bedömning. Fokusgruppen har även arbetat med att förbättra organisationen för klassråd och elevråd genom att de tagit fram gemensam dagordning för klassråd och mentorstid. Rektor beslutade också att utöka elevernas mentorstid för att öka elevernas möjligheter för inflytande. Tre lärare har även gått en utbildning i mentorskap med fokus på mentorsrollen, coachning och samtalsmetodik. Uppföljning och utvärdering Fokusgruppens arbete har följts upp kontinuerlig varje vecka av rektor. Utvärdering har gjorts både inom kollegiet samt genom kursutvärderingar och enkäter. Resultat Arbetet i fokusgruppen ar fallit ut väl. Måluppfyllelsen på skolan är den högst mätta hittills där 88% når en yrkesexamen och den generella måluppfyllelsen ligger på 90%. Vid årets start låg den generella måluppfyllelsen på ca 72%. Sett till kursutvärderingar så anser 75% att läraren utgår från elevens erfarenheter och förutsättningar. Utvärderingarna visar även att 75% av eleverna anser att läraren tar hänsyn till elevernas synpunkter. Enkät svar visar även att 69% av eleverna upplever att läraren ger dem lust till att lära mer. I kursutvärderingar svarar 78% av eleverna att läraren ger dem möjligheter att påverka innehållet på undervisningen. Det visar sig i utvärderingarna att det är främst elever i årskurs 3 som inte tycker att verksamheten ligger på en god nivå. Detta kan bero på att den reella utvecklingen av skolan har påbörjats under senare tid av deras utbildning och att de därigenom är påverkade av hur verksamheten var under tidigare år. Slutsatser Genom fokusgruppsarbetet kan vi se att genom undersökningar att elevinflytandet på skolan har ökat i jämförelse med tidigare år. Skapandet av handlingsplaner för elevinflytande och gemensamma dagordningar har lett till en ökad samsyn i personalen vilket vi kan se på resultaten av kursutvärderingarna. Fokusgrupperna kommer att fortsätta arbeta inom detta fokusområde under kommande läsår då vi ser att detta har god effekt på elevernas utbildning. Då kommer man att arbeta med att utveckla mentorstiden/klassråden. Vi kommer att ta fram ett konkret kalendarium över strukturen av mentorstiderna. Fokusgruppen kommer att fortsätta arbeta med att göra eleverna delaktiga i 18

19 lektionsplaneringarna. Vi kommer fortsätta att arbeta med att förbättra organisationen för elevkåren genom att utveckla mötesstrukturerna vilket skall leda till en fungerande elevkår som är mer självgående med dagordning och möteskultur. Utöver detta kommer vi arbeta med ökad samsyn kring mentorsuppdraget genom att fortsätta implementera uppdragsbeskrivningen och genomföra utbildning i motiverande samtal Trygghet och studiero Bakgrund I sammanställningen av enkätsvaren från års kund- och medarbetarenkät, där de olika målgrupperna speglas mot varandra, framkom det att personalen i lägre grad än eleverna är nöjda med arbetsron på skolan. Under tillsynsbesöket fick Skolinspektionen sig tillhanda den senaste enkätundersökningen från I den framgår en upplevd förbättring på skolan men det är fortfarande låga värden för hur eleverna upplever arbetsron (46 procent är nöjda). Personalens upplevelse av studieron påvisas också fortsatt otillfredsställande, men har höjts något och ligger nu något över elevernas upplevelse. Enligt sammanställningen i senaste enkäten anges att ca 50 procent av lärarna är nöjda med arbetsron. Mål Se till att a tgärder vidtas fo r att tillförsäkra eleverna en studiemiljö som präglas av trygghet och studiero. Se till att a tgärder vidtas för att tillförsäkra eleverna en studiemiljö som präglas av trygghet och studiero. Se till att det finns en plan mot kra nkande behandling som inneha ller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Metod För att arbeta med fokusområdet tillsattes en fokusgrupp som arbetade specifikt med frågor om trygghet och studiero. Fokusgruppen bestod av tre lärare och leddes av rektor. Fokusgrupperna träffades varje torsdag under en timme där man arbetade med målen. Fokusgruppen har arbetat med att skapa gemensamma regler som alla följer samt en tydlig konsekvenstrappa för hantering av avvikelser. Förslag togs fram i personalgruppen och diskuterades i olika forum med eleverna. 19

20 Beslut om ordningsregler togs efter samverkan med elevråd. Ordningsregler sattes därefter upp i alla klassrum. Fokusgruppen har även arbetat med att skapa bättre relationer med alla elever genom att alla elever i åk1 träffar all personal inte bara undervisande lärare, för att bygga relationer och igenkännande. Rektor har i samverkan med både personal, föräldrar och elever upprättat ett nytt plandokument för likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Under läsåret genomfördes även skyddsronder där man identifierade oroliga och stökiga platser. Detta resulterade i att pingisbord flyttades och möbler togs bort i utrymmen där det blev mycket stök. Matsalen bemannades på tider som var speciellt oroliga. Uppföljning och utvärdering Fokusgruppens arbete har följts upp kontinuerlig varje vecka av rektor. Utvärdering har gjorts både inom kollegiet samt genom kursutvärderingar och enkäter. Resultat Fokusgruppens arbete har fått vara lite för direkt istället för framåtsyftande när det gäller studieron. Trots detta är måluppfyllelsen på skolan den högst mätta hittills där 88% når en yrkesexamen och den generella måluppfyllelsen ligger på 90%. Vid årets start låg den generella måluppfyllelsen på ca 72%. Sett till kursutvärderingar så anser 81% att de känner sig trygga i skolan. Utvärderingarna visar även att 69% av eleverna anser att de kan få arbetsro. Enkät svar visar även att 73% av eleverna upplever att personalen tillser att alla blir behandlade med respekt. I enkäten svarar 80% av eleverna att de trivs på skolan. Slutsatser Genom fokusgruppsarbetet kan vi se genom undersökningar att tryggheten och studieron på skolan har ökat i jämförelse med tidigare år. Skapandet av gemensamma ordningsregler med tydlig konsekvenstrappa i samverkan med personal och elever har lett till en ökad samsyn och lugnare klimat på skolan i vilket vi kan se på resultaten av kursutvärderingarna. Genom att eleverna har fått träffa all personal i olika sammanhang även utanför undervisningen har förbättrat relationerna mellan personal och elever. Även här ser vi att den gemensamma lektionsstrukturen som fokusgruppen för Undervisning och lärande arbetat fram leder till ökad arbetsro i klassrummen. Den viktigaste delen här har varit att eleverna har fått träffa all personal i olika sammanhang. Detta kommer vi ta med 20

21 oss till kommande år genom att ännu tidigare tillse att eleverna träffar all personal och får ett meningsfullt utbyte. Arbetet med den gemensamma lektionsstrukturen kommer att fortsätta då den inte blev till fullo implementerad hos all personal Omfattning, innehåll och resurstillgång Bakgrund Enligt gymnasiefo rordningen ska arbetsplatsfo rlagt la rande (APL) fo rekomma pa alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor fo r varje elev. Vidare framga r att huvudmannen ansvarar fo r att skaffa platser fo r det arbetsplatsfo rlagda la randet och att detta uppfyller de krav som finns fo r utbildningen. Enligt skollagen ska o verva gande delen av utbildningen pa gymnasial la rlingsutbildning ske som arbetsplatsfo rlagt la rande. Ett utbildningskontrakt ska uppraẗtas fo r varje elev och arbetsplats. I utbildningskontraktet ska det bland annat anges vilka delar av utbildningen som ska genomfo ras pa arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar. Det ska a ven inga avtalstiden och grunderna fo r att avtalet ska kunna uppho ra innan avtalstiden lo pt ut ska framga. Det kontrakt som Skolinspektionen tagit del av motsvarar dock inte fullt ut skollagens och fo rordningens krav eftersom det inte framga r av kontraktet vilka delar av utbildningen som ska fo rla ggas till arbetsplatsen och da rmed inte heller omfattningen av dessa delar. Det finns inte heller na gon redogo relse fo r avtalstiden och grunderna fo r om avtalet ska kunna uppho ra innan avtalstiden lo pt ut. Vid rundvandring pa skolan fo revisades Skolinspektionen ett rum som a r a mnat att anva ndas som skolbibliotek. Det rummet Skolinspektionen fo revisades omfattar idag sko nlitteratur men inte facklitteratur, informationsteknik eller andra medier. Facklitteratur och sko nlitteratur har hittills funnits i ett la st rum som la rare har tilltra de till. Eleverna har idag inte tillga ng till ett skolbibliotek som go r det mo jligt att kontinuerligt anva nda biblioteket som en del av sin utbildning fo r att bidra till att nå målen för denna. 21

22 Mål Se till att samtliga elever pa yrkesprogrammen fa r den omfattning av arbetsplatsförlagt lärande som de enligt lagar och förordningar ska ha. Se till att utbildningskontrakt fo r arbetsplatsförlagt lärande inom den gymnasiala lärlingsutbildningen upprättas för varje elev i enlighet med fo rfattningarnas krav. Se till att rektorn vid arbetsplatsfo rlagt lärande beslutar om förläggningen av kurser till arbetsplatser och om hur fördelningen av denna förläggning ska göras över läsåren. Se till att eleverna har tillga ng till skolbibliotek. Metod För att arbeta med fokusområdet Omfattning, Innehåll och resurstillgång tillsattes en fokusgrupp som arbetade specifikt med dessa frågor. Fokusgruppen bestod av sex lärare och leddes av rektor. Fokusgrupperna träffades varje torsdag under en timme där man arbetade med målen. Fokusgruppen har arbetat med att tillse att avtal upprättas med företaget och sparas/dokumenteras, APL-samordnare tillsattes. Fokusgruppen har även arbetat med att säkerställa platstillgången inom APL. Fokusgruppen har tillsett att biblioteket har fått ökade öppettider. Facklitteratur och kompensatoriska hjälpmedel har införskaffats och finns i biblioteket. Fokusgruppen har även infört obligatoriska moment i undervisningen i kurserna Svenska 1, Historia 1a och Religionskunskap 1 (dvs i samtliga årskurser). Man har även tagit fram projekt i karaktärsämnet som på något vis involverar biblioteket, t.ex informationssök. Uppföljning och utvärdering Fokusgruppens arbete har följts upp kontinuerlig varje vecka av rektor. Utvärdering har gjorts både inom kollegiet samt genom kursutvärderingar och enkäter. Resultat Arbetet i fokusgruppen gällande APL har inte haft det resultat som skolan önskar. Man har inte kunnat säkerställa platstillgången för alla elever. Dels på grund av lågkonjuktur inom de aktuella branscherna samt att skolan inte har uppnått tillräcklig samverkan med näringslivet. Arbetet med skolans bibliotek har fallit väl ut och uppfyller alla kriterier för ett skolbibliotek. Genomströmningen av elever som både besöker och använder biblioteket i undervisningen har ökat markant. Detta kan vi mäta genom antalet utlånade böcker och antalet besökare i biblioteket vid dess öppettider. 22

23 Slutsatser Då arbetet med APL inte nådde det resultat som skolan önskade kommer vi att fortsätta arbeta med detta fokusområde under kommande läsår. Det är främst inom Bygg- och Anläggningsprogrammet som det finns brist på platser. Trots avsaknad av APL-platser har detta inte i hög grad påverkat måluppfyllelsen då elever som saknat plats haft APL liknande verksamhet på skolan. Detta är dock inte önskvärt från varken elev, skola eller huvudman. Detta kommer att arbetas med genom att ta fram plan för att utveckla samarbetet med näringslivet. Loggböcker tas fram utifrån gällande centralt innehåll och betygskriterier i samverkan med näringslivet. Dessutom skall det skapas programråd för FT och BA. Skolan har inte gjort någon undersökning där man har tittat på genomströmning av elever i biblioteket kontra måluppfyllelsen. En hypotetisk analys är att det främst har Svenska som Andraspråk där måluppfyllelsen har ökat med 26%. 23

24 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Nedan följer en samlad bedömning av skolans resultat under det aktuella läsåret. Bedömningen berör direkta resultat, som betygspoäng och andel med gymnasieexamen, men också en bedömning av hur väl skolan lever upp till de krav som ställs på verksamheten i de riktlinjer och författningar som styr skolan. Funktionell kvalitet Genomförda granskningar Skolan hade en skolinspektion under slutet av läsåret 13/14. Protokollet från denna inspektion kom under sommaren innan skolstart. I protokollet lyftes skolans brister fram och det är dessa brister som skolan haft som fokusområden under läsåret 14/15 (se föregående kapitel). Den svarsskrivelse som lämnades till skolinspektionen med planerade åtgärder godkändes och ärendet avslutades. Under läsåret 14/15 har skolan även haft en uppföljning från huvudmannen utifrån skolinspektionens protokoll samt skolans fokusområden. I interninspektionen framkom det att skolan utvecklades väl inom vissa fokusområden, särskilt vad gäller elevhälsans arbete, men fortfarande hade en del kvar att jobba med och då framförallt med APL. Under läsåret var genomförde skolinspektionen en kvalitetsgranskning kring studieavhopp bland elever på de nationella programmen. Skolan blev även under läsåret kontaktade av skolverket för att vara referensskola inom bygg- och anläggningsprogrammet samt fordons- och transportprogrammet Andel elever med gymnasieexamen För att en elev skall få ut en yrkesexamen krävs följande: Betyg i minst 2500p (dvs fullständigt program) varav lägst betyget E i 2250p Lägst betyget E i Engelska 5 Lägst betyget E i Matematik 1 Lägst betyget E i Svenska 1/Svenska som andraspråk 1 Lägst betyget E i de programgemensamma karaktärskurserna Betyg E på gymnasiearbetet 24

25 Under läsåret tog 88% av eleverna en yrkesexamen, detta kan jämföras med 67% under läsåret 13/14. Fördelat på program blir resultatet att 100% av eleverna på fordons- och transportprogrammet tog ut en yrkesexamen, medan bygg- och anläggningsprogrammet landar på 80%. Skillnaden mellan programmen beror till stor del på att de elever som inte tog ut en examen på bygg- och anläggningsprogrammet kom från ett introduktionsprogram till det nationella programmet under sista terminen, vilket fick till följd att de inte blev klara med alla sina gymnasiekurser. Eleverna erbjöds att fullfölja sina studier med ett fjärde år men valde att inte läsa vidare. Vi uppmärksammar problemet som en övergång från introduktionsprogram till nationellt program innebär. Vissa elever kommer med väldigt låga intagningspoäng, ibland helt utan poäng, och vill gå igenom hela spåret från introduktionselev till yrkesexamen. Trots att resultatet på bygg- och anläggningsprogrammet vad gäller andel med examen är lägre än vad som är önskvärt kan skolan visa på en stark förbättring sedan föregående år. Andelen med examen har ökar med 21 procentenheter, motsvarande en relativ ökning om hela 31%, vilket såklart är mycket glädjande. Det som framförallt gjort skillnad för eleverna är den uppföljning som både skola och huvudman gjort för att kartlägg på ett tidigt stadie elever som vid olika tillfällen riskerar att inte nå målen för en kurs. Skolan har stämt av hur det gått för eleverna i alla kurser minst två gånger i månaden och huvudman har följt upp det kvartalsvis. Under året arbetade rektor och projektgrupp mycket med att få personalen medveten om skolans samlade resultat vilket tillför att lärarna tar ett större ansvar för sina kurser och sina mentorselevers utveckling. Förutom att vi arbetat mycket med individanpassningar har vi även haft något som vi kallat studieverkstad, där har elever som varit efter i sina ämnen kunnat arbeta för att ta igen missade moment. Studieverkstaden har även varit för dem som önskat nå högre betyg Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Under läsåret har endast en elev läst in behörighet till vidare studier. Arbetet med att motivera eleverna att läsa in behörighet till vidare studier kommer att fortlöpa under kommande läsår. Samtidigt ser vi positivt på att många av våra elever använder sina individuella val till att fördjupa sig i områden som är kopplade till deras praktiska utbildning och deras yrkesutgång. 25

26 4.1.4 Genomsnittlig betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever med fullständigt program (en examen eller ett studiebevis om minst 2500p) var under läsåret 10,67 (mot 11,30 föregående läsår). På Fordons- och transportprogrammet låg genomsnittet på 11,5 poäng och på Bygg- och anläggningsprogrammet låg det på 10,2 poäng. Fördelningen mellan de olika inriktningarna ser ut som följande: FTTRA: FTLAS: 10,42 FTPER: 10,63 BAHUS: 9,43 BAANL: BAMAR: 10,36 Den genomsnittliga betygspoängen för endast de elever som tagit examen var under läsåret 11,12 (mot 11,9 föregående år). På Fordons- och transportprogrammet låg genomsnittet på 11 poäng och på Bygg- och anläggningsprogrammet låg det på 10,22 poäng. Detta är fördelat enligt följande. FTTRA: FTLAS: 10,42 FTPER: 10,63 BAHUS: 10,40 BAANL: BAMAR: 10,36 Anledningen till att den genomsnittliga betygspoängen sjunkit beror på att större fokus har legat på yrkesexamen än på betygspoängen. Vår generella måluppfyllelse under tidigare år har varit för låg och eleverna har legat efter i sina kurser. Vi har därför arbetat hårt för att vi skall få eleverna godkända i alla sina ämnen. Det har bland annat inneburit att elever som riskerat att inte nå målen för kurser har fått både mer tid till kursen samt mer anpassningar för att nå kursmålen. Denna tid och dessa anpassningar har förvisso även elever som legat bättre till i sina kurser haft möjlighet till, men där har vi haft svårare att motivera eleverna till att sträva efter högre betyg. Att den genomsnittliga betygspoängen 26

27 sjunkit markant samtidigt som andelen examen gjort en rejäl höjning kan vi alltså härleda till ett möjligen något ensidigt fokus på att alla elever ska få ett E i samtliga kurser något som vi i efterhand också kan säga att vi lyckats ganska bra med. Skolans avsikt är att alltid leda och stimulera eleverna att nå så långt som möjligt, inte bara till E. Samtidigt som vi är nöjda med den ökade andelen examen är vi medvetna om vårt fortsatta arbete med att stimulera och motivera eleverna mot högre betyg Resultat för introduktionselever Under läsåret har 55 elever läst ett introduktionsprogram på skolan. Av dessa gick 43 elever på Yrkesintroduktion, 1 på Individuellt alternativ, 1 på Preparandutbildning och 10 stycken har läst Programinriktat individuellt val. Eftersom introduktionsprogrammen saknar fastställda nationella mål så ser olika introduktionselevers målsättning något olika ut till exempel hade ungefär hälften av eleverna på yrkseintroduktion som mål att bli anställningsbara, inte att bli behöriga till gymnasieskolan. Därmed blir en översiktlig uppföljning av dessa elever något svår att förmedla. Av skolans 55 introduktionselever har 14 under året blivit behöriga till gymnasieskolan och gått över till ett nationellt program. 18 elever har lämnat skolan för att gå ut i arbete. Ytterligare 18 elever har börjat på ett annat introduktionsprogram och de resterande 5 går kvar ytterligare en tid på samma utbildning Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser Under läsåret var andelen som nådde minst ett godkänt betyg på Fordons- och Transportprogrammet 93%, vilket kan jämföras med föregående år då resultatet var 81%. Andelen som nådde minst ett godkänt betyg på Bygg- och Anläggningsprogrammet var 95%, vilket kan jämföras med 87% föregående år. Det ger ett samlat resultat för de två programmen av 94% mot föregående års resultat på 85%, en ökning om hela tio procent (eller nio procentenheter). Skolan har under året arbetat fokuserat med att höja nivån på undervisningen via anpassningar och stöd, vilket uppenbarligen har gett resultat Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser I Matematik 1a har andelen minst E av alla satta betyg ökat med nästan 20 % (eller 14 procentenheter) från 72 % läsåret 14/15 till 86 % under aktuellt läsår. Matematik är ett problemämne för många elever på skolan, och även om vi inte lyckats stötta samtliga elever till godkänt betyg under år ett så är detta en mycket glädjande 27

28 utveckling. Ökningen har kunnat genomföras mycket tack vare att undervisningen har bedrivits av en nyanställd matematiklärare som har haft lättare för att nå ut till eleverna med sin undervisning och anpassningar på individnivå. Även det läromedel som vi haft tidigare byttes ut mot ett nyare mer anpassat och bättre uppbyggt läromedel än tidigare. Även i Engelska 5 ligger andelen minst E på 86 %, oförändrat sedan föregående år. I Svenska 1 är andelen minst E något lägre. Här ser vi emellertid en rejäl ökning, från 70% till 82 %. Här har vi emellertid inte kommit lika långt med individanpassningen i kursen utan uppgifterna har i de flesta fall varit lika för alla utan att ha betänkt elevers olika behov och förutsättningar. Detta är något som skolan kommer att arbeta med under kommande läsår. Även i Svenska som andraspråk 1 har resultaten ökat, från 74% föregående år till hela 100% under det aktuella läsåret. Detta är till stor del genom att lärarna i Svenska som Andraspråk har arbetat hårt för att anpassa undervisningen för alla elever samt gett dem mer stöd. Dessutom har eleverna som läst Svenska som Andraspråk fått utökad tid med en extra lektion i veckan. Även i Gymnasiearbetet har måluppfyllelsen ökat markant sedan föregående år, vilket är särskilt glädjande då kursen läses sent i utbildningen och därför är svår att hämta igen för elever som inte lyckas få ett godkänt betyg. Föregående år låg måluppfyllelsen på 74 %, en siffra som ett år senare har ökat till 89 %. Lärarna i gymnasiearbetet har under läsåret arbetat med det som eleverna är intresserade av och samverkat med eleverna för att utforma ett bra upplägg. Man har arbetat med verklighetsförankrade projekt (t.ex. bygga en uteplats från grunden) som får eleverna mer motiverade Betygsfördelning Under läsåret 2014/2015 såg betygsfördelningen ut som följer: Bygg- och anläggningsprogrammet Fordons-och transportprogrammet Betyg F: 7% Betyg F: 6% Betyg E: 64% Betyg E: 66% Betyg D: 16% Betyg D: 15% Betyg C: 10% Betyg C: 9% Betyg B: 2% Betyg B: 4% Betyg A: 0% Betyg A: 0 % 28

29 Som resultatet visar så är det inga större skillnader mellan programmen. Samtidigt visar resultaten att skolan har problem med att motivera eleverna att nå de högre betygen. Siffrorna visar även att det fokusarbete vi har haft med att höja andelen minst E har påverkat båda programmen i lika stor utsträckning. Med detta fokus menar vi att vår generella måluppfyllelse under tidigare år varit för låg och eleverna har legat efter i sina kurser. Vi har arbetat hårt för att vi skall få eleverna godkända i alla sina ämnen. Detta har i vissa fall inneburit att elever som inte varit på väg att nå målen för kurser har fått både mer tid till kursen samt mer anpassningar för att nå kursmålen. Denna tid och dessa anpassningar har även elever som legat bra till i sina kurser haft möjlighet till men där har vi haft svårare att motivera eleverna till att sträva efter högre betyg Likvärdig bedömning I de kurser där det finns mer än en lärare på skolan så samarbetar man med att diskutera både nationella prov som inlämningsuppgifter och muntliga framställningar i syfte att uppnå likvärdig bedömning på skolan. Tittar man på överenstämmelsen mellan kursbetyg och nationella provbetyg så ligger Engelska 5 på hela 86% överensstämmelse. Matematik 1a ligger på 60% och Svenska 1 på 53%. De flesta av eleverna når i slutet av kursen ett högre betyg än det som de lyckats uppnå på nationella proven. Eleverna får flera möjligheter att visa sina kunskaper än den mer traditionella provsituationen under nationella proven. I Svenska som andraspråk ligger överenstämmelsen på endast 38%, men här är elevantalet mycket litet, endast 8 elever, varav alla fick minst betyget E i kursbetyg. Det beror på att vi utökade lektionstiden för Svenska som Andraspråk samt arbetade mer med individanpassning i ämnet APL Under läsåret hade cirka 50% av eleverna på det nationella programmet en APL-plats. Just APL har varit ett fokusområde under året. Vi har haft utbildning med nationella APL-utvecklare, förädrat organisationen från att ha en APL samordnare till att göra alla yrkeslärare ansvariga. Detta har inte fallit väl ut som siffrorna visar. Detta beror till stor del på att det är svårt att anskaffa platser i konkurrens med andra skolor. En stor andel av eleverna vill inte ut på APL då de har sin trygghet på skolan. Elever som inte vill ha en APL-plats men som ändå varit på en plats har då ofta misskött sig vilket medfört att skolan inte längre har tillgång till den APL platsen. De elever som inte haft APL har haft APL liknande verksamhet i skolans bygghall och fordonsverkstad. Elever som vägrat att vara på en APL plats har haft åtgärdsprogram som främst syftat mot motiverande insatser för att eleven ska vilja ut på en APL plats. 29