Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Kristianstad 15/16

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Kristianstad 15/16

2 Framtidsgymnasiet Kristianstad Kvalitetsrapport läsåret 2015/16 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Kristianstad... 3 Utbildningar... 3 Skolledning... 3 Elever... 4 Förutsättningar för verksamheten Lärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevinflytande Arbetsplatsförlagt lärande Administrativa funktioner Lokaler Finansiering... 6 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 7 Kvalitetsbegreppen... 7 Metoder för uppföljning Interna granskningar Nationella kursprov Betygsprognostiseringar Betygsuppgifter Enkäter Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen... 8 Kvalitetshjul... 9 Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015/ Fokusområden 2015/ Fokusområde 1: Undervisning och lärande

3 3.1.2 Fokusområde 2: Grundläggande värden och inflytande Fokusområde 3: Omfattning, innehåll och resurstillgång Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden för 2016/ Omfattning, innehåll och resurstillgång Grundläggande värden och inflytande Undervisning och lärande BILAGA: Resultatbilaga läsåret 2015/

4 Beskrivning av Framtidsgymnasiet Kristianstad Framtidsgymnasiet Kristianstad startade Skolan är belägen i utkanten av Kristianstads stadskärna. Framtidsgymnasiet Kristianstad är en gymnasieskola med praktiska utbildningar som kännetecknas av goda relationer mellan personal och elever. Alla elever är allas ansvar är en vision som genomsyrar Framtidsgymnasiet Kristianstad. Detta innebär att vi arbetar mycket med mentorskapet på skolan eftersom vi anser att mentorskapet har stor betydelse för både elevers och skolas utveckling. Framtidsgymnasiet ingår i AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag med verksamhet i hela utbildningskedjan: förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: Bygg- och Anläggningsprogrammet med inriktningarna, Måleri, Husbyggnad, Mark och Anläggning samt Anläggningsfordon Fordons- och Transportprogrammet med inriktningarna, Lastbil och mobila maskiner, Personbilsteknik samt Transportteknik. Individuellt alternativ Yrkesintroduktion på både Bygg- och anläggningsprogrammet och Fordons- och transportprogrammet Preparandutbildning på både Bygg- och anläggningsprogrammet och Fordons- och transportprogrammet Programinriktat individuellt val på både Bygg- och anläggningsprogrammet och Fordons- och transportprogrammet Språkintroduktion Skolledning Skolan leds av rektor Bo Berntson. Under läsåret har det även funnits en biträdande Rektor Annette Isberg. På skolan fanns under året även två arbetslagsledare, Olof Lindborg som är arbetslagsledare för Fordons- och transportprogrammet och Bert- Ola Lindström som är arbetslagsledare för Bygg- och anläggningsprogrammet. Dessa fyra funktioner har varit skolans ledning och haft ledningsmöten en gång per veckan. På ledningsmöte följs en agenda som är framåtsträvande, med fokus på förbättring och utvärdering av verksamheten. Därutöver har arbetslagsledarna haft arbetslagsmöten en gång per vecka. På arbetslagsmöten lyfter man flertalet olika områden, men främst ligger fokus på pedagogisk planering och utvärdering. 3

5 Elever Under läsåret 2015/16 gick det under större delen av läsåret 140 elever på skolan. Huvuddelen av eleverna på skolan, 92 %, var pojkar och kom huvudsakligen från skolkommunen. En stor del av eleverna kom från invandrade familjer. Strax över hälften av eleverna gick något av de fyra introduktionsprogrammen och saknade ett eller flera betyg, oftast i något av ämnena Engelska, Svenska, Svenska som Andraspråk eller Matematik. En stor del av eleverna har dokumenterade svårigheter i studier under tidigare skolår, exempelvis har en stor andel av eleverna på yrkesintroduktion haft anpassad studiegång under grundskolan. I april startades språkintroduktion på skolan vilket medförde att antalet elever under de sista månaderna av läsåret ökade till ca 180 elever. Förutsättningar för verksamheten Lärare Under det aktuella läsåret var 17 lärare anställda på skolan, 12 män och fem kvinnor, på sammanlagt 16,6 heltidstjänster. Detta ger en lärartäthet på 10,8 elever per lärare. Utöver undervisning var alla lärare också mentorer för elever och de ingick även i arbetslag. Åldersspannet mellan lärarna var år. 6 av lärarna på skolan har formell behörighet i de kurser de undervisar i. De övriga har adekvat erfarenhet för att undervisa. Arbetet med att göra all personal behörig har pågått under året. Fyra lärare läser kompletterande utbildning på högskola Elevhälsa och stödfunktioner Skolans elevhälsa består av skolsköterska (40%), kurator (40-80%), specialpedagog (70%) och Studie- och yrkesvägledare (10%). Även Skolläkare fanns på skolan en gång i månaden för att ta emot elever. Skolpsykologen var på skolan vid ett flertal tillfällen för att göra skolpsykologisk utredning. Samtlig elevhälsopersonal, inklusive skolläkare och skolpsykolog, träffades vid två tillfällen för att diskutera komplexa ärenden, organisatoriska frågor och samverkansmöjligheter. Rektor, biträdande rektor, kurator, specialpedagog och skolsköterska träffades en gång i veckan för att diskutera elevärenden, organisatoriska frågor, rutiner, kommande möten samt hälsofrämjande och förebyggande arbete. På mötena följdes anmälningar till rektor upp och ansvarig för utredningar tillsattes inom elevhälsogruppen. Det fanns ett tydligt dokument som visade hur elevhälsan gjorde utredningar tillsammans med övrig skolpersonal. 4

6 1.4.3 Elevinflytande För att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten finns på skolan en fokusgrupp som arbetar med att öka elevinflytandet. Arbetet under terminen har framförallt varit inriktat på att stärka elevrådet och öka elevinflytandet i klassrumssituationer och planering av kurser. Alla lärare har under terminen haft en gemensam lektionsstruktur och uppstarten har utvärderats genom frågorna vad, hur och varför. Alla lärare har dessutom använt sig av utvärderingsmodeller, för att främja elevernas reflektion över sitt eget arbete, men också som metod för lärarna att få inblick i elevernas inlärningsprocess. Även mentorstiden har använts för att låta eleverna utvärdera sin studiesituation och lägga upp en plan för att förbättra den Arbetsplatsförlagt lärande Enligt gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagt lärande (APL) förekomma På alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor för varje elev. Vidare framgår att huvudmannen ansvarar for att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns for utbildningen. Enligt skollagen ska övervägande delen av utbildningen På gymnasial lärlingsutbildning ske som arbetsplatsförlagt lärande. Ett utbildningskontrakt ska upprättas för varje elev och arbetsplats. I utbildningskontraktet ska det bland annat anges vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar. Det ska aven ingå avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut ska framgå. Under året har det varit karaktärslärarna som har ansvarat för både anskaffning av platser och bedömning av elevens resultat på platsen. Vi har förändrat organisationen från att alla yrkeslärare var ansvariga till att de var ansvariga tillsammans med en APL samordnare. De elever som inte haft APL har haft APL liknande verksamhet i skolans bygghall och fordonsverkstad. Under läsåret har endast Bygg- och Anläggningsprogrammet haft programråd Administrativa funktioner På skolan finns det en administratör som är anställd på 100%. En lokalvårdare som är anställd på 100%. En vaktmästare som arbetar på 20% Lokaler Skolan inryms i tre separata byggnader med gångavstånd mellan byggnaderna. Utöver detta har Framtidsgymnasiet Kristianstad ett markområde som är beläget cirka 100 meter byggnaderna. På detta markområde bedrivs utbildningen till lastbilschaufför. Här har eleverna tillgång till de maskiner som behövs för att nå målen så som godstrafik och maskinell godshantering. Den ena byggnaden är en rymlig fordonsverkstad där man har bl.a. pelarlyftar och stora portar för att kunna arbeta både med lastbilar och personbilar så att man kan nå alla målen i fordonskurserna. På 5

7 fordonssidan finns tre lastbilar, ett släp, tre minibussar samt flertalet personbilar för att bedriva undervisningen. Framtidsgymnasiet i Kristianstad har även en rymlig bygghall där utbildning till målare och snickare bedrivs. Den tredje byggnaden benämns oftast som huvudbyggnaden där kurserna i de gymnasiegemensamma genomförs. I huvudbyggnaden ligger även matsalen, där all mat lagas på plats, samt skolans bibliotek. På första våningen i huvudbyggnaden finns endatasal med 16 stationära datorer. Utöver dessa datorer finns det 22 Ipads och 20 bärbara datorer på skolan som lärarna kan boka inför lektionspass. Gällande idrott så sker dessa lektioner i en extern fastighet som skolan hyr samt i en kommunal idrottshall Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandssökande för 2015/2016 var 24 stycken. Av dessa 24 var fyra elever introduktionselever. Elevprognosen för de kommande åren är stigande. Detta baseras dels på den utveckling som skolan gör där kvalitén ständigt utvecklas samt på de demografiska rapporter som finns angående befolkningstillväxt i närområdet. 6

8 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning, men dessa resultat redovisas endast på huvudmannanivå (eftersom mängden data på enhetsnivå är alltför begränsad för att utgöra ett gott underlag för analys och diskussion). Dessa begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning Interna granskningar Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika 7

9 programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia- gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen Nytt för läsåret 2015/16 är en gemensam uppföljningslogg för eleverna på introduktions- programmen, den så kallade IM- loggen. Eftersom introduktionsutbildningarnas längd, syfte och innehåll varierar, inte bara från program till program utan även från elev till elev, är utbildningarnas resultat svåra att följa upp på ett tydligt och strukturerat sätt, varför uppföljningsloggen har tagits fram. I loggen registreras när eleverna börjar, vilket introduktionsprogram de går, när de flyttar till andra program eller avslutar sin utbildning samt i vilken mån de t.ex. antas till ett nationellt program eller går ut i anställning. 8

10 Kvalitetshjul 9

11 Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015/2016 Nedan följer en beskrivning och utvärdering av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2015/ Fokusområde 1: Undervisning och lärande Bakgrund: I skolinspektionens tillsynsprotokoll från 2014 framkom det att: Ibland förekommer samarbete mellan lärare, men sällan mellan lärarna inom de gymnasiegemensamma ämnena och lärarna i de programgemensamma ämnena. Skolans kunskapsresultat är mycket låga, framförallt i matematik, naturkunskap och svenska. Trots de låga resultaten, sker endast hos enstaka lärare arbete för att medvetet stärka elevernas vilja och förmåga att lära. Vidare framkommer att inte heller alla lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov och de elever som lätt når kunskapskraven blir sällan utmanade att nå ännu längre. De elever som lätt når kunskapskraven får ofta, enligt både lärare och elever, sitta enskilt, till exempel flytta till ett annat rum för att arbeta på egen hand eller vänta på att de andra blir klara. De uppges därmed inte få den handledning och stimulans som behövs för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Mål: Se till att lärarna samverkar i arbetet med att nå utbildningens mål. Se till att lärarna arbetar för att stärka elevernas vilja och förmåga att lära. Se till att lärarna utgår från elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Se till att lärarna ger de elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås, ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Metod: För att arbeta med fokusområdet undervisning och lärande tillsattes en fokusgrupp som arbetade specifikt med dessa frågor. Fokusgruppen bestod av tre lärare och leddes av rektor. Fokusgruppen träffades varje torsdag under en timme där man arbetade med målen. Fokusgrupperna har skapat ämnesövergripande undervisningsmoment/projekt för samverkan mellan ämnen och kurser genom att strukturera centrala innehåll i kurser inom gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen samt inom inriktningarna. Även skolans två förstelärare har arbetat med detta fokusområde för att att stimulera elevernas egna motivation till att nå högre än E genom utbildningstillfällen med personal i formativ bedömning och 10

12 kollegialt lärande. Förstelärarna har även tillsammans med personalen tagit fram en bedömningspolicy för skolan. Uppföljning och utvärdering: Fokusgruppens arbete har följts upp kontinuerlig varje vecka av rektor. Utvärdering har gjorts både inom kollegiet och genom kursutvärderingar. Förstelärarna har följts upp kontinuerligt av biträdande rektor. Resultat: Arbetet i fokusgruppen har fallit ut väl. Måluppfyllelsen på skolan är den högst mätta hittills där 92% når en yrkesexamen och den generella måluppfyllelsen ligger på 91%. På Bygg & Anläggningsprogrammet nådde 100% av eleverna en yrkesexamen. Sett till kursutvärderingar så anser 88% av eleverna att personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt och 91% anser att läraren låter eleverna få uttrycka sina åsikter och ha diskussioner kring ämnen som berör.. Utvärderingarna visar även att 77% av eleverna anser att läraren gör det tydligt för dem vad det är de ska kunna. Statistik visar att när det gäller betygsfördelningen så har den inte förändrats över året. Det är fortfarande en stor andel av betygen som hamnar inom E- D 71% där betyget E utgör 50% jämfört med C- A 19% där C utgör 13%. Slutsatser: Genom fokusgruppsarbetet och förstelärarnas arbete kan vi se att vi når en högre måluppfyllelse än tidigare på alla skolans program, samtidigt har detta arbete medfört att det har har blivit en liten förflyttning i positiv riktning för betygsfördelningen. Fokusgruppsarbetet med ämnesövergripande projekt fick under läsåret ta en annan inriktning och fokusera mer på infärgning. En stor del i att 100 % på Bygg & Anläggningsprogrammet nådde en yrkesexamen beror på att man använde infärgning genom Minecraft för att arbeta med matematik inom bygg. I skolans analys av betygsfördelningen kommer man fram till att det är ett arbete som kommer att ta längre tid då man inte tidigare arbetat systematiskt med formativ bedömning. Analysen visar även att det har varit skillnader mellan karaktärslärarens syn och läroplanens mål gällande vad eleverna behöver ha med sig för kunskaper och förmågor Fokusområde 2: Grundläggande värden och inflytande I skolinspektionens tillsynsprotokoll från 2014 framkom det att det varierar mellan lärare ifall eleverna ges ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Elever uttrycker att undervisningen och lärandet i huvudsak planeras och styrs av lärarna utan att eleverna medverkar. I enkätundersökningen som kvalitetsrapporten refererar till svarar en liten andel elever att de tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter. Det som eleverna i intervjuerna nämner som oftast förekommande exempel på inflytande handlar om att de kan få välja mellan arbetsuppgifter som presenteras av läraren eller ibland får välja hur och när kunskaper ska redovisas. I elev- och lärarintervjuerna ges något enstaka exempel på hur eleverna i gymnasiegemensamma ämnen, utifrån ämnes- och kursplanen, tillsammans med lärare utformat undervisningen inom ett ämne. 11

13 Mål: Se till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Metod: För att arbeta med fokusområdet tillsattes en fokusgrupp som arbetade specifikt med dessa frågor. Fokusgruppen bestod av tre lärare och leddes av rektor. Fokusgrupperna träffades varje torsdag under en timme där man arbetade med målen. Fokusgruppen har under året arbetat med samsynen för elever och personal genom att tagit fram det material som skall gås igenom varje vecka på mentorstiden så att varje elev får samma information oavsett vilken klass man går i. En lärare har även arbetat med att förbättra organisationen för klassråd och elevråd genom att de tagit fram gemensam dagordning för klassråd och mentorstid. Elevkåren har även genomgått utbildingar både internt och externt. Uppföljning och utvärdering: Fokusgruppens arbete har följts upp kontinuerlig varje vecka av rektor. Utvärdering har gjorts både inom kollegiet samt genom kursutvärderingar och enkäter. Resultat: Arbetet i fokusgruppen ar fallit ut väl. Måluppfyllelsen på skolan är den högst mätta hittills där 92% når en yrkesexamen och den generella måluppfyllelsen ligger på 91%. Sett till kursutvärderingar så anser 82% att läraren hjälper eleven i skolarbetet så att det skall gå så bra som möjligt för dem. Utvärderingarna visar även att 78% av eleverna anser att läraren tar hänsyn till elevernas synpunkter. Enkät svar visar även att 79% av eleverna upplever att läraren ger dem lust till att lära mer. I kursutvärderingar svarar 77% av eleverna att läraren ger dem möjligheter att påverka innehållet på undervisningen. 79% av eleverna som svarade på undersökningen anser att lärarna gör det tydligt vad eleverna behöver kunna för att nå de olika betygsstegen. Slutsatser: Genom fokusgruppsarbetet kan vi se att genom undersökningar att elevinflytandet på skolan har ökat i jämförelse med tidigare år. Utvecklandet av handlingsplaner för elevinflytande och gemensam information på mentorstiden har lett till en ökad samsyn i personalen vilket vi kan se på resultaten av kursutvärderingarna. Vi kommer fortsätta att arbeta med att förbättra organisationen för elevkåren genom att utveckla mötesstrukturerna vilket skall leda till en fungerande elevkår som är mer självgående med dagordning och möteskultur. Under året har elevkåren startat ett elevcafé, bildat en förening för ett skolfotbollslag, haft Lan- kväll och övriga aktiviteter Fokusområde 3: Omfattning, innehåll och resurstillgång Bakgrund: Enligt gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagt lärande (APL) förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor för varje elev. Vidare framgår att huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Enligt skollagen ska övervägande delen av utbildningen på gymnasial lärlingsutbildning ske som arbetsplatsförlagt lärande. Ett utbildningskontrakt ska upprättas för varje elev och arbetsplats. I utbildningskontraktet ska det bland annat anges vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar. Det ska även ingå avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut ska framgå. 12

14 Det kontrakt som Skolinspektionen tagit del av motsvarar dock inte fullt ut skollagens och förordningens krav eftersom det inte framgår av kontraktet vilka delar av utbildningen som ska förläggas till arbetsplatsen och därmed inte heller omfattningen av dessa delar. Det finns inte heller någon redogörelse för avtalstiden och grunderna för om avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut. Vid rundvandring på skolan förevisades Skolinspektionen ett rum som är ämnat att användas som skolbibliotek. Det rummet Skolinspektionen förevisades omfattar idag skönlitteratur men inte facklitteratur, informationsteknik eller andra medier. Facklitteratur och skönlitteratur har hittills funnits i ett låst rum som lärare har tillträde till. Eleverna har idag inte tillgång till ett skolbibliotek som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av sin utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Mål: Se till att samtliga elever på yrkesprogrammen får den omfattning av arbetsplatsförlagt lärande som de enligt lagar och förordningar ska ha. Se till att utbildningskontrakt för arbetsplatsförlagt lärande inom den gymnasiala lärlingsutbildningen upprättas för varje elev i enlighet med författningarnas krav. Se till att rektorn vid arbetsplatsförlagt lärande beslutar om förläggningen av kurser till arbetsplatser och om hur fördelningen av denna förläggning ska göras över läsåren. Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Metod: För att arbeta med fokusområdet Omfattning, Innehåll och resurstillgång tillsattes en fokusgrupp som arbetade specifikt med dessa frågor. Fokusgruppen bestod av 4 lärare och leddes av rektor. Fokusgrupperna träffades varje torsdag under en timme där man arbetade med målen. Fokusgruppen har arbetat med att tillse att avtal upprättas med företaget och sparas/dokumenteras, APL- samordnare tillsattes. Fokusgruppen har även arbetat med att säkerställa platstillgången inom APL. Fokusgruppen har tillsett att biblioteket har fått ökade öppettider. Facklitteratur och kompensatoriska hjälpmedel har införskaffats och finns i biblioteket. Fokusgruppen har även infört obligatoriska moment i undervisningen i kurserna Svenska 1, Historia 1a och Religionskunskap 1 (dvs i samtliga årskurser). Man har även tagit fram projekt i karaktärsämnet som på något vis involverar biblioteket, t.ex informationssök. Uppföljning och utvärdering: Fokusgruppens arbete har följts upp kontinuerlig varje vecka av rektor. Utvärdering har gjorts både inom kollegiet samt genom kursutvärderingar och enkäter. Resultat: Arbetet i fokusgruppen gällande APL har inte haft det resultat som skolan önskar även om det är fler elever som nu har APL än tidigare år. Man har inte kunnat säkerställa platstillgången för alla elever. Dels på grund av lågkonjuktur inom de aktuella branscherna samt att skolan inte har uppnått tillräcklig samverkan med näringslivet även om denna samverkan är betydligt bättre än tidigare år. Vi har förändrat organisationen från att alla yrkeslärare var ansvariga till att de var ansvariga tillsammans med en APL samordnare. Detta har fallit väl ut i jämförelse med tidigare år. 13

15 Det är svårt att anskaffa platser i konkurrens med andra skolor. En stor andel av eleverna vill inte ut på APL då de har sin trygghet på skolan. Elever som inte vill ha en APL- plats men som ändå varit på en plats har då ofta misskött sig vilket medfört att skolan inte längre har tillgång till den APL platsen. De elever som inte haft APL har haft APL liknande verksamhet i skolans bygghall och fordonsverkstad. Elever som vägrat att vara på en APL plats har haft åtgärdsprogram som främst syftat mot motiverande insatser för att eleven ska vilja ut på en APL plats. Arbetet med skolans bibliotek har fallit väl ut och uppfyller alla kriterier för ett skolbibliotek. Genomströmningen av elever som både besöker och använder biblioteket i undervisningen har ökat markant. Detta kan vi mäta genom antalet utlånade böcker och antalet besökare i biblioteket vid dess öppettider. Slutsatser: Då arbetet med APL inte nådde det resultat som skolan önskade kommer vi att fortsätta arbeta med detta fokusområde under kommande läsår. Det är främst inom Bygg- och Anläggningsprogrammet som det finns brist på platser. Trots avsaknad av APL- platser har detta inte i hög grad påverkat måluppfyllelsen då elever som saknat plats haft APL liknande verksamhet på skolan. Detta är dock inte önskvärt från varken elev, skola eller huvudman. Detta kommer att arbetas med genom att ta fram plan för att utveckla samarbetet med näringslivet. Loggböcker tas fram utifrån gällande centralt innehåll och betygskriterier i samverkan med näringslivet. Dessutom skall det skapas programråd för FT och BA. 14

16 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: För att en elev skall få ut en yrkesexamen krävs följande: Betyg i minst 2500p (dvs fullständigt program) varav lägst betyget E i 2250p Lägst betyget E i Engelska 5 Lägst betyget E i Matematik 1 Lägst betyget E i Svenska 1/Svenska som andraspråk 1 Lägst betyget E i de programgemensamma karaktärskurserna Betyg E på gymnasiearbetet Under läsåret tog 92% av eleverna en yrkesexamen, detta kan jämföras med 67% under läsåret 13/14 0ch 88% under läsåret 14/15. Fördelat på program blir resultatet att 88% av eleverna på fordons- och transportprogrammet tog ut en yrkesexamen, medan bygg- och anläggningsprogrammet landar på 100%. Skillnaden mellan programmen beror till stor del på att de elever som inte tog ut en examen på fordons- och transportprogrammet kom från ett introduktionsprogram till det nationella programmet under sista terminen, vilket fick till följd att de inte blev klara med alla sina gymnasiekurser. Eleverna erbjöds att fullfölja sina studier med ett fjärde år men valde att inte läsa vidare. Vi uppmärksammar problemet som en övergång från introduktionsprogram till nationellt program innebär. Vissa elever kommer med väldigt låga intagningspoäng, ibland helt utan poäng, och vill gå igenom hela spåret från introduktionselev till yrkesexamen. Trots att resultatet på fordons- och transportprogrammet vad gäller andel med examen är lägre än vad som är önskvärt kan skolan visa på en stark förbättring sedan föregående år. Andelen med examen har ökar med 4 procentenheter, vilket såklart är mycket glädjande. Det som framförallt gjort skillnad för eleverna är den uppföljning som både skola och huvudman gjort för att kartlägg på ett tidigt stadie elever som vid olika tillfällen riskerar att inte nå målen för en kurs. Skolan har stämt av hur det gått för eleverna i alla kurser minst två gånger i månaden och huvudman har följt upp det kvartalsvis. Under året arbetade rektor och biträdande rektor mycket med att få personalen medveten om skolans samlade resultat vilket tillför att lärarna tar ett större ansvar för sina kurser och sina mentorselevers utveckling. Förutom att vi arbetat mycket med individanpassningar har vi även haft något som vi kallat studieverkstad, där har elever som varit efter i sina ämnen kunnat arbeta för att ta igen missade moment. Studieverkstaden har även varit för dem som önskat nå högre betyg. 15

17 Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Under läsåret har endast två elever läst in behörighet till vidare studier. Arbetet med att motivera eleverna att läsa in behörighet till vidare studier kommer att fortlöpa under kommande läsår. Samtidigt ser vi positivt på att många av våra elever använder sina individuella val till att fördjupa sig i områden som är kopplade till deras praktiska utbildning och deras yrkesutgång. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever med fullständigt program (en examen eller ett studiebevis om minst 2500p) var under läsåret 11,3 (mot 10,7 föregående läsår). På Fordons- och transportprogrammet låg genomsnittet på 11,5 poäng och på Bygg- och anläggningsprogrammet låg det på 11,1 poäng. Anledningen till att den genomsnittliga betygspoängen ökat beror på att större fokus har legat på formativ bedömning. Vår generella måluppfyllelse under tidigare år har varit för låg och eleverna har legat efter i sina kurser. Vi har därför arbetat hårt för att vi skall få eleverna godkända i alla sina ämnen. Det har bland annat inneburit att elever som riskerat att inte nå målen för kurser har fått både mer tid till kursen samt mer anpassningar för att nå kursmålen. Denna tid och dessa anpassningar har förvisso även elever som legat bättre till i sina kurser haft möjlighet till, men där har vi haft svårare att motivera eleverna till att sträva efter högre betyg. Skolans avsikt är att alltid leda och stimulera eleverna att nå så långt som möjligt, inte bara till E. Samtidigt som vi är nöjda med den ökade andelen examen är vi medvetna om vårt fortsatta arbete med att stimulera och motivera eleverna mot högre betyg. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): Den genomsnittliga betygspoängen för endast de elever som tagit examen var under läsåret 11,4 (mot 11,12 föregående år). På Fordons- och transportprogrammet låg genomsnittet på 11,7 poäng och på Bygg- och anläggningsprogrammet låg det på 11,1 poäng. Anledningen till att den genomsnittliga betygspoängen ökat beror på att större fokus har legat på formativ bedömning. Vår generella måluppfyllelse under tidigare år har varit för låg och eleverna har legat efter i sina kurser. Vi har därför arbetat hårt för att vi skall få eleverna godkända i alla sina ämnen. Det har bland annat inneburit att elever som riskerat att inte nå målen för kurser har fått både mer tid till kursen samt mer anpassningar för att nå kursmålen. Denna tid och dessa anpassningar har förvisso även elever som legat bättre till i sina kurser haft möjlighet till, men där har vi haft svårare att motivera eleverna till att sträva efter högre betyg. Skolans avsikt är att alltid leda och stimulera eleverna att nå så långt som möjligt, inte bara till E. Samtidigt som vi är nöjda med den ökade andelen examen är vi medvetna om vårt fortsatta arbete med att stimulera och motivera eleverna mot högre betyg. 16

18 Resultat för introduktionselever: Under läsåret har 87 elever läst ett introduktionsprogram på skolan. Av dessa gick 54 elever på Yrkesintroduktion, 4 på Individuellt alternativ, 3 på Preparandutbildning och 26 stycken har läst Programinriktat individuellt val. Av de 54 eleverna på yrkesintroduktion har 18 stycken avbrutit sina studier under läsåret. Av dessa 18 har 7 stycken avbrutit sina studier för att de har etablerat sig på arbetsmarknaden. Av de 54 eleverna på yrkesintroduktion har 8 elever gått över till programinriktat individuellt alternativ och 5 har blivit behöriga till ett visst yrkesprogram. Av de fyra eleverna på individuellt alternativ har 2 elever avbrutit sina studier. 2 elever har blivit behöriga till högskoleförberedande program och kommit in på dessa utbildningar inför näsa läsår. Av de 3 eleverna på preparandutbildningen har 1 elev övergått till programinriktat individuellt alternativ och 2 elever har blivit behöriga till ett visst yrkesprogram. Av de 26 eleverna som läst programinriktat individuellt alternativ har 7 elever blivit behöriga till ett visst yrkesprogram. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: Under läsåret var andelen som nådde minst ett godkänt betyg på Fordons- och Transportprogrammet 88%, vilket kan jämföras med föregående år då resultatet var 97%. Andelen som nådde minst ett godkänt betyg på Bygg- och Anläggningsprogrammet var 95%, vilket kan jämföras med 94% föregående år. Det ger ett samlat resultat för de två programmen av 91% mot föregående års resultat på 94%. Skolan har under året arbetat fokuserat med att höja nivån på undervisningen via anpassningar och stöd, vilket medför att fler elever än tidigare går från ett introduktionsprogram in på ett nationellt program. För vissa elever kan övergången från ett introduktionsprogram till ett nationellt program vara svårt och där når vi inte alla dessa elever fullt ut. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: I Matematik 1a har andelen minst E av alla satta betyg legat kvar på samma nivå som föregående år på 86 %. Matematik är ett problemämne för många elever på skolan, och även om vi inte lyckats stötta samtliga elever till godkänt betyg under år ett så är det glädjande att utvecklingen fortsätter. Även i Engelska 5 ligger andelen minst E på 89 %, en ökning med 3 % i förhållande till föregående år. I Svenska 1 är andelen minst E något lägre. Här ser vi också en minskning, om än en försiktig sådan, från 85% till 83 %. Här har vi inte kommit lika långt med individanpassningen i kursen utan uppgifterna har i de flesta fall varit lika för alla utan att ha betänkt elevers olika behov och förutsättningar. Detta är något som skolan kommer att arbeta med under kommande läsår. I Svenska som Andraspråk 1 har vi minskat en del, från 100 % föregående år till 90 % under det aktuella läsåret. I Gymnasiearbetet har måluppfyllelsen minskat marginellt sedan föregående år. Föregående år låg måluppfyllelsen på 89 %, en siffra som ett år senare har minskat till 86 %. 17

19 Betygsfördelning: Under läsåret 2014/2015 såg betygsfördelningen ut som följer: Bygg- och anläggningsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Betyg F: 5% Betyg F: 12% Betyg E: 63% Betyg E: 44% Betyg D: 21% Betyg D: 22% Betyg C: 8% Betyg C: 17% Betyg B: 2% Betyg B: 4% Betyg A: 1% Betyg A: 2 % Som resultatet visar så är det inga större skillnader mellan programmen. Samtidigt visar resultaten att skolan har problem med att motivera eleverna att nå de högre betygen. Siffrorna visar även att det fokusarbete vi har haft med att höja andelen minst E har påverkat båda programmen i lika stor utsträckning. Med detta fokus menar vi att vår generella måluppfyllelse under tidigare år varit för låg och eleverna har legat efter i sina kurser. Vi har arbetat hårt för att vi skall få eleverna godkända i alla sina ämnen. Detta har i vissa fall inneburit att elever som inte varit på väg att nå målen för kurser har fått både mer tid till kursen samt mer anpassningar för att nå kursmålen. Denna tid och dessa anpassningar har även elever som legat bra till i sina kurser haft möjlighet till men där har vi haft svårare att motivera eleverna till att sträva efter högre betyg. Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: Skolan hade en skolinspektion under slutet av läsåret 13/14. Protokollet från denna inspektion kom under sommaren innan skolstart. I protokollet lyftes skolans brister fram och det är dessa brister som skolan haft som fokusområden under läsåret 14/15 och 15/16 (se föregående kapitel). Den svarsskrivelse som lämnades till skolinspektionen med planerade åtgärder godkändes och ärendet avslutades. Under läsåret 14/15 har skolan även haft en uppföljning från huvudmannen utifrån skolinspektionens protokoll samt skolans fokusområden. I interninspektionen framkom det att skolan utvecklades väl inom vissa fokusområden, särskilt vad gäller elevhälsans arbete, men fortfarande hade en del kvar att jobba med och då framförallt med APL. Under läsåret 14/15 genomförde skolinspektionen en kvalitetsgranskning kring studieavhopp bland elever på de nationella programmen. Skolan blev även under läsåret kontaktade av skolverket för att vara referensskola inom bygg- och anläggningsprogrammet samt fordons- och transportprogrammet. 18

20 Under detta läsår genomförde huvudman en interngranskning utifrån skolinspektionens tidigare protokoll. I interninspektionen framkom det att skolan utvecklades väl inom vissa fokusområden, särskilt vad gäller elevhälsans arbete, men fortfarande hade en del kvar att jobba med och då framförallt med APL. Under läsåret 15/16 genomfördes även en skolinspektion där skolinspektionen konstaterar att det inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom de arbetsområden som granskats. Likvärdig bedömning: I de kurser där det finns mer än en lärare på skolan så samarbetar man med att diskutera både nationella prov som inlämningsuppgifter och muntliga framställningar i syfte att uppnå likvärdig bedömning på skolan. Under året har förstelärarna tillsammans med personalen även tagit fram en bedömningspolicy för att öka likvärdigheten och samsynen hos personalen. Tittar man på överenstämmelsen mellan kursbetyg och nationella provbetyg så ligger Engelska 5 på hela 43% överensstämmelse. Matematik 1a ligger på 19% och Svenska 1 på 48%. De flesta av eleverna når i slutet av kursen ett högre betyg än det som de lyckats uppnå på nationella proven. Eleverna får flera möjligheter att visa sina kunskaper än den mer traditionella provsituationen under nationella proven. I Svenska som andraspråk ligger överenstämmelsen på endast 14%. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: På skolan utarbetades under året 54 åtgärdsprogram. Förutom dessa utreddes 29 elever och där togs beslut om att elevernas behov kunde tillfredsställas inom de extra anpassningar som görs på skolan. Kompensatoriska hjälpmedel betraktas på skolan som extra anpassning för eleven då de sker snabbt och utan större utredningar behövs på skolan. I det särskilda stödet kunde man se åtgärder såsom: elevassistent stöd, extra undervisningstid, omfattande eller varaktiga stödbehov, förlängning av kurstid mm. 37 av åtgärdsprogrammen handlar om kursförlängning och kan därför inte utvärderas förrän under nästkommande termin. Varje åtgärdsprogram följdes upp kontinuerligt tillsammans med elevhälsan, undervisande lärare eller mentor. Fasta tider fanns också för utvärdering av Åtgärdsprogrammen. Även om inte alla mål uppfylldes i alla åtgärdsprogrammen var det ett bra pedagogiskt stöd för verksamheten att möta elevens behov och en del av eleverna kom närmre sina mål. Elevhälsan hade en agenda som innefattade både det åtgärdande men också det förebyggande och främjande arbetet. Elevhälsan utarbetade under året ett årshjul som kommer följas under nästkommande termin men redan detta år följdes elevhälsans arbete upp och utvärderades kontinuerligt. Mentorssamtal skedde mellan elevhälsan och mentorerna/undervisande lärare för att fånga upp och följa upp insatser. Elevhälsan gick också igenom de prognoser som fanns på elevernas måluppfyllelse. Likaså följdes närvaron upp kontinuerligt på EHT- mötena. 19

21 NMI- och NKI- undersökningen samt trivselundersökningen kom som ett naturligt utvärderingsunderlag. Även elevhälsan tittade på dessa och gjorde insatser utifrån de nämnda undersökningarna. På EHT- mötena fanns stående uppföljningspunkter kring närvaro, flödesschemat för utredningar och åtgärdsprogram samt det hälsofrämjande arbetet. I slutet på läsåret träffades elevhälsans personal under en dag och utvärderade elevhälsans arbete samt drog upp riktlinjer med nya visioner och mål inför kommande läsår. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under läsåret har det inkommit 9 anmälningar. Av de anmälningar som kommit in utreddes alla och av dessa så var det 7 stycken som bedömdes som kränkningar och utreddes vidare av rektor och huvudman. Två elever har representerat mer än 50% av anmälningarna. I tre fall har anmälningarna resulterat i avstängning. 1. Elevens mentor kontaktas. 2. Mentor informerar rektor/biträdande rektor. 3. Mentor tar kontakt med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta för insamling av information. Om kränkande behandling eller mobbning konstateras fastställs när samtalen med de som misstänks ha kränkt eller mobbat någon ska äga rum. Berörda lärare samt rektor/skolledare informeras. Enskilda samtal med den eller de som misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning. 4. Föräldrar till berörda elever under 18 år kontaktas skyndsamt, helst samma dag som samtalen enligt punkt Observationer av de aktuella eleverna. Kontakt med den/de som utsatts för kränkningar eller mobbning. 6. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade efter ca en vecka. Tiden och antal uppföljningssamtal kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade har gått. 7. Rektor och föräldrar informeras om samtalens resultat. 8. Polisanmälan kan göras av rektor om det inträffade är av brottslig karaktär. 9. Om överenskomna åtgärder inte följs eller inte givit önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt efter uppföljningssamtalen. Åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. avstängning eller förvisning av elev enligt gymnasieförordningen 6 kap Arbetsplatsförlagt lärande: APL har varit ett fokusområde under året. Vi har förändrat organisationen från att alla yrkeslärare var ansvariga till att de var ansvariga tillsammans med en APL samordnare. Detta har fallit väl ut i jämförelse med tidigare år. Det är emellertid svårt att anskaffa platser i konkurrens med andra skolor - under läsåret hade cirka 75% av eleverna på de nationella programmen en APL- plats. De elever som inte haft APL har haft APL liknande verksamhet i skolans bygghall och fordonsverkstad. Under kommande läsår så är APL ett fortsatt fokusområde där man kommer att förändra organisationen igen och ha en central APL- samordnare på skolan. Under läsåret har endast Bygg- och Anläggningsprogrammet haft programråd. Skolan kommer under kommande läsår arbeta för att bygga ut programråden samt ha programråd på både Bygg- och Anläggningsprogrammet som Fordon- och Transportprogrammet. 20

22 Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning: I den enkätundersökning som genomförts på skolan kan man utläsa att eleverna är nöjdare med skolan och trivs bättre än föregående år. Föregående år gav undersökningen ett Indexvärde på 64 jämfört med 70 under detta läsår. Framförallt upplever eleverna en större respekt både mellan lärare- elev, elev- elev och elev- lärare. Undersökningen visar även att eleverna anser att arbetsron blivit betydligt bättre under läsåret i jämförelse med föregående år. Index för studiemiljön enligt undersökningen var 77 vilket kan jämföras med 72 för föregående år. Elevsvaren visar även att eleverna är nöjdare med undervisningen. Index för undervisning var under läsåret 79 och föregående år var detta index 74. Eleverna poängterar i undersökningen att lärarna är bättre på att motivera och informera eleverna om undervisningen samt gör det tydligt för eleverna vad de behöver kunna. Elevnöjdhet: Enligt undersökningen är eleverna mer nöjda under läsåret i jämförelse med föregående läsår. Index för NKI var under läsåret 70 i förhållande till föregående års resultat på 64. Att eleverna trivs och är nöjda syns även på elevernas rekommendationsgrad som i år har ett index på 73, förra årets rekommendationsgrad var 74. Vi har under året samverkat mer med eleverna i vad de anser viktigt för att vara nöjda. I denna samverkan har vi fått konkreta och tydliga önskemål som t.ex. vara tydligare med ordningsreglerna, ha bättre koll på närvaro. Vi har även arbetat mycket med mentorskapet och för mentorer att bygga goda relationer med sina mentorselever. Detta har medfört att skolan på ett bättre sett har kunnat kommunicera med elever som riskerat att inte nå ett godkänt betyg i olika kurser. Sammanfattande bedömning Under våren 2014 genomförde skolinspektionen en granskning av skolan som resulterade i ett tillsynsprotokoll som gav skolan möjligheter att förbättra och utveckla kvalitén inom alla aspekter på skolan. Granskningen fick till följd att skolan under läsåret 14/15 tog fram fokusgrupper som arbetade med de anmärkningar som framkommit i tillsynsprotokollet. Dessutom tillsattes en projektgrupp bestående av en kvalitetsutvecklare, två specialpedagoger och en kurator. Projektgruppen arbetade tillsammans med personal och rektor inom följande fokusområden: elevhälsa, undervisning och lärande, grundläggande värden och inflytande, trygghet och studiero, omfattning, innehåll och resurstillgång. Framtidsgymnasiet Kristianstad har under läsåret 15/16 fortsatt det systematiska kvalitetsarbetet och utveckling av skolanoch tagit vid själva där projektgruppen var involverad under läsåret 14/15. Skolan har fortsatt tamånga steg framåt i många processer tack vare det arbete som genomförts efter granskningen. Det som skolan framförallt har utvecklat mest är samsyn, formativ bedömning och kollegialt lärande. Det som skolan främst behöver arbeta vidare med under nästkommande år är APL. 21

23 Fokusområden för 2016/17 Omfattning, innehåll och resurstillgång Bakgrund: Under läsåret 15/16 befann sig ca. 75% av eleverna på en APL- plats. Att en stor andel saknade plats beror delvis på bristen i tid kring införskaffandet av lämpliga APL- platser då den tidigare APL- samordnaren även undervisade. Det har nu tillsats en APL- samordnare på heltid vilken tar över det ansvar föregående samordnare hade men som dock kan ägna hela sitt fokus på detta arbete. Mål: Se till att samtliga elever på yrkesprogrammen får minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL) under ledning av lämplig handledare Undervisande lärare ska samverka med APL- platsen för att få underlag till bedömning. Programråd behöver utvecklas på både bygg- och fordonssidan. Undervisande lärare ska ha en samsyn i bedömningen för de moment som utförs under APL- perioderna Grundläggande värden och inflytande Bakgrund: När elevers inflytande beskrivs i Lgr 11 görs detta i ett relativt allmänt ordalag. Den tydliga tyngdpunkten som framkommer är att eleverna ska ha inflytande över främst vilket innehåll undervisningen ska ha och på vilket vis undervisningen ska bedrivas. Att detta även har varit ett fokus för föregående läsårs utvecklingsarbete har varit tydligt i de undersökningar som gjorts av eleverna angående elevinflytande. Det är dock inte endast det direkta inflytandet i klassrummet som är det önskvärda fokus. Inflytandet bör vara synligt i skolan som helhet. Därav ska arbetet fortgå i skapandet och befästandet av skolans värderingar och i elevkårens utveckling. Dessutom landade föregående läsårs fokusgruppsarbete främst kring ett instrumentellt förmedlande av information till eleverna via mentorstiderna. En styrka var dock att denna information var identisk för varje mentorsgrupp, men nackdelen blev att det ofta inte mynnade ut i något större. Undervisningen och planeringsarbetet ska sträva efter att utgå från elevernas behov, förkunskaper och intressen och planeras, genomförs och utvärderas i linje med skollag och läroplan. Eleverna ska ges möjlighet och stimulans att nå så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. 22

24 Mål: Öka elevinflytande genom att: Göra eleverna delaktiga i lektionsplanering och etablera en samsyn bland lärarna i planeringsarbetet Utveckla elevkårens funktioner och skapa via dem ett reellt forum för elevers elevinflytande över hela sin utbildning och arbetsmiljö Utveckla fler forum än endast elevkåren i vilka eleverna för inflytande Befästa och stärka värderingar genom: Vidare arbete för värderingar på skolan, detta görs på mentorstiden, via temadagar och via elevkåren och klassråden vidareutvecklandet av mentorspärmen Undervisning och lärande Bakgrund: Fokusgruppen undervisning och lärande fokuserade på olika ting, vilka många är snarlika de fokus som är valda under detta läsår. Ett fokus var ämnesintegrering, ett annat formativ bedömning och ett tredje kollegialt lärande. De förstelärare som höll i sagda områden implementerade många bra idéer som väckte ett frö till samsyn bland personalen kring undervisning och lärande, inte minst tog de tillsammans med personalgruppen fram en bedömningspolicy. Vad som behövs för detta läsår är skapandet eller befästandet av ett klimat där man gärna delar med sig av både framgångar och misslyckanden så att man tillsammans förbättrar undervisningen. Genom auskultationer som intensifierades under föregående läsår önskar vi nå detta utbyte av erfarenheter. Vad vi dock måste lägga extra fokus på under läsåret är utvecklandet av undervisningspraktiker, samsyn på undervisning, planering och bedömning samt en utveckling eller förbättring i undervisningen för att därmed öka elevernas studieresultat. Vi kommer att önska ägna oss betydligt mer på klassrumsnivå än på en slags teoretisk nivå. Därav kommer fortbildningsarbetet främst kretsa kring förmedlandet och möjligheterna till träning i praktiska tekniker som svarar mot teorin. Vi ska sträva efter att lärare ändrar några få aspekter i taget. Ännu viktigare är att de bör fortsätta att fokusera på de valda aspekterna tills de har blivit invanda rutiner för dem. Idéerna ska alltså bli rutiner för dem. 23