Köpmangatan 5 2 VILAN 1:18 1:3 1:2. s:1 10 SIDENSVANSEN 7 s:1 9 6 STENGETEN SÄLGEN STRÅKE 4 N 21 9 STÖVAREN STOCKROSEN 2 1:1 19 STRÅKEN1/2

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Köpmangatan 5 2 VILAN 1:18 1:3 1:2. s:1 10 SIDENSVANSEN 7 s:1 9 6 STENGETEN SÄLGEN STRÅKE 4 N 21 9 STÖVAREN 17 15 STOCKROSEN 2 1:1 19 STRÅKEN1/2"

Christoffer Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 1:18 5 Ågatan 2 VILAN 9 SNÄC 8 KAN 8 STENGETEN STENGETEN STÖVAREN Rådhustorget Rådhusbron s:1 10 SIDENSVANSEN 7 s: Kö pman gatan Djurgårdsvägen 1:3 1: SÄLGEN STRÅKE 4 N STOCKROSEN 9 2 1:1 19 STRÅKEN1/

Rådhusbron 13 12 20 s:1 10 SIDENSVANSEN 7 s:1 1 9 8 Kö pman gatan

2 Köpmangatan är Eskilstunas äldsta gata, huvudgata i Gamla staden. Ursprungligen kallades den Stora Långgatan och fick inte namnet Köpmangatan förrän Gatan går från Stålforsbron i söder där Tunafors bruk låg, till Strandgatan i norr. Området mellan Stålforsbron och Kyrkbron kallades bruksroten och där gick och -60-talens rivningsvåg hårt fram, få äldre byggnader finns kvar. Norr om Kyrkbron börjar den del av Köpmangatan som hanterats mer försiktigt men ända in på 1960-talet gällde en stadsplan som innebar att husen längs gatan skulle rivas och ersättas med stora, moderna, hus. Efter en intensiv debatt ändrade kommunen inställning och köpte i stället en stor del av fastigheterna längs gatan och sålde dem vidare med krav på att husen skulle bevaras och renoveras inom en viss tid. Detta gällde framförallt bostadshusen. I kvarteret norr om Rådhusbron revs uthusen längs ån och ersattes med nya bostadshus och likadant gick det med uthusen i det inre av det stora kvarteret söder om Kungsvägen. 56

Området mellan Stålforsbron och Kyrkbron kallades bruksroten och där gick 1950- och -60-talens rivningsvåg hårt fram, få äldre byggnader finns kvar.

3 När huset byggdes 1898 måste det ha skilt sig mycket från den omgivande låga äldre trähusbebyggelsen. Arkitekten, Emil Befwe, hade skapat ett hus efter senaste modet med tegelfasad med putsdekorationer och balkonger med svarta smidesräcken. Även trapphuset är prytt med dekorationsmålningar, stuckaturer och målat glas. Lägenheterna var tänkta för välbeställda hyresgäster och innehöll till exempel tambur, herrum, förmak, salong, matsal, sängkammare, barnkammare, pigkammare, kök, serveringsrum och badrum. Stockholmshuset 57 Kv Snäckan 4 Köpmangatan 11

Även trapphuset är prytt med dekorationsmålningar, stuckaturer och målat glas.

4 Schotteska gården Huset byggdes vid början av 1800-talet av doktor Olof Gallén. Pehr Gustaf Schotte från Torshälla som fått ge namn åt huset köpte det och granngården i början av 1830-talet. Enligt en avbildning ska huset då ha varit en rödmålad timmerbyggnad med brutet tak. Fasaderna putsades först 1863 och den stora glasverandan och den grova spritputsen gjordes tjugo år senare. Efter den senaste renoveringen innehåller huset sex lägenheter. Kv Stövaren 12 Köpmangatan 40 58

Enligt en avbildning ska huset då ha varit en rödmålad timmerbyggnad med brutet tak.

5 Åhlénska huset Huset har fått sitt namn efter Per Åhlén som ägde kvarnen vid Tunafors. Han köpte den här gården och Schotteska gården, där han själv bott några år, Han lät arkitekten Carl August Flodqvist rita ett nytt hus som stod färdigt Årtalet kan man se dels som smidda siffror högt upp på den södra gaveln och dels som romerska siffror i en medaljong längre ner. 59 Kv Stövaren 13 Köpmangatan 42

Han lät arkitekten Carl August Flodqvist rita ett nytt hus som stod färdigt 1890.

6 Frösséns garveri Det har funnits en hel rad garverier längs Köpmangatan, vid ån eftersom garverier hade ett stort behov av vatten. Just här har legat garveri ända från slutet av 1700-talet och in på talet. I uthusen har funits både stall och ladugård och fortfarande på 1880-talet drevs korna längs Köpmangatan till bete där Sveaplans köpcentrum ligger i dag. Där hade också garveriet en loge och en barkkvarn. Barken användes när man garvade läder. Huset vid ån är relativt nybyggt. I samband med renoveringen av gården i början av 1980-talet visade sig huset vara i så dåligt skick att man i stället valde att riva det och bygga ett liknande hus på den gamla källaren. Kvar från garveritiden är det gamla uthuset/förrådet med sin öppna svalgång där hudarna hängdes på tork. Kv Snäckan 9 Köpmangatan 15 60

I uthusen har funits både stall och ladugård och fortfarande på 1880-talet drevs korna längs Köpmangatan till bete där Sveaplans köpcentrum ligger i dag.

7 Gatuhusets bottenvåning är från 1700-talet. Från början bestod det av tre envåningshus, ett längs gatan och två inåt gården. Under 1850-talet byggdes husen ihop och fick en våning till. Samtidigt byggdes lanterninen på taket 1859 står det på vindflöjeln. Ombyggnaden gjordes av gårdens ägare, Jaques Svensson som drev hotell och restaurang i huset. I en artikel i Eskilstuna Korrespondenten 1865 beskrivs det som ett bättre hotell, vanligen benämnt Svenssons källare. De välvda källare, som finns under delar av gatuhuset och flyglarna, användes för vinförsäljning och vinutskänkning, först av Jaques Svensson och senare av rådmannen och vinhandlaren EA Lundblad som köpte gården Uthusen, där det funnits plats för hotellgästernas hästar och vagnar byggdes med tiden om till bostäder. 61 Kv Stengeten 9 Köpmangatan 19

I en artikel i Eskilstuna Korrespondenten 1865 beskrivs det som ett bättre hotell, vanligen benämnt Svenssons källare.

8 Stadskällaren Här låg Stadskällare från 1790-talet och under största delen av 1800-talet. Festsalen låg ovanför den inre portgången. Gick man genom portgången kom man in en trädgård med trädgårdsservering, musikpaviljong och kägelbana. År 1897 flyttade verksamheten till det nya stadshotellet i stadshuset. År 1863 öppnade Carl Söderberg stadens första, fasta fotoateljé i gården. Efter ett år gick den i konkurs och övertogs av fotografisten (hon kallades så) mamsell Amanda Zetherström. Kv Stövaren 15 Köpmangatan 50 62

Gick man genom portgången kom man in en trädgård med trädgårdsservering, musikpaviljong och kägelbana.

9 H uset byggdes som magasin för säd, järnvaror och annat. Kring 1830-talet gjordes övre våningen om så att resande teatersällskap kunde ge sina föreställningar där. Mellan teateruppsättningarna fungerade den fortfarande som magasin. Verksamheten pågick under nästan 20 år. Av beskrivningar förstår man att lokalen var väldigt enkel. Scen och salong skildes av en bräda ställd på kant och publiken satt på enkla bänkar utan ryggstöd. På senare år har magasinet renoverats och återigen använts för teater- och musikprogram. Om man tar en titt på baksidan av teaterladan och grannhuset, Stadskällaren, ser man att de är målade med falu rödfärg. Den var billigast. Den dyrare färgen användes bara på framsidan. Teaterladan 63 Kv Stövaren 2 Rådhustorget 6

Scen och salong skildes av en bräda ställd på kant och publiken satt på enkla bänkar utan ryggstöd. På senare år har magasinet renoverats och återigen använts för teater- och musikprogram.

10 Zetterbergska gården Tingshuset Svengrenska gården Längst i söder på tomten ligger Zetterbergska huset som fått sitt namn efter smidesfabrikanten och järngrossisten Christoffer Zetterberg. Han lät bygga den del som ligger längs gatan där han bodde till sin död Byggnaden längs gränden ner mot ån är troligen från andra hälften av 1700-talet. Cristoffer Zetterbergs änka Jeanette är Eskilstunas största donator. För pengar hon donerat till Eskilstuna stad byggdes bland annat Klosters kyrka. I nästa byggnad längs Köpmangatan höll Öster och Väster Rekarne häradsrätt till Därefter flyttade de till det då nybyggda tingshuset på andra sidan ån. Häktet som hörde till tingshuset låg inne på gården. Huset i hörnet Köpmangatan-Rådhustorget kallas Svengrenska gården efter järnhandlare Olaus Svengren som startade sin järnhandel i gården Därefter fanns där en järnhandel i mer än hundra år. Kv Stengeten 3, 4 Köpmangatan 23, 25 64

Cristoffer Zetterbergs änka Jeanette är Eskilstunas största donator. För pengar hon donerat till Eskilstuna stad byggdes bland annat Klosters kyrka.

11 Det låga gula huset ner mot ån var tidigare betydligt längre men kortades av i samband med att det fanns planer på att bygga en strandpromenad längs ån. Inne på gården har tidigare funnits en hel rad uthus som stall, ladugård, brygghus, visthusbod och dass. Några av dem finns kvar bland annat ett utedassmuseum. Det röda huset längs ån som i dag är servering var under en tid tvättinrättning 65 Kv Stengeten 3, 4 Köpmangatan 23, 25

Inne på gården har tidigare funnits en hel rad uthus som stall, ladugård, brygghus, visthusbod och dass.

12 Rådhustorget Här där Köpmangatan möter bron över ån var stadens centrum med rådhus, tingshus, stadskällare och torghandel fram till dess att stadshuset byggdes vid Fristadstorget Efter att stadens förvaltning flyttat till stadshuset användes det gamla rådhuset som häkte. År 1923 beslutade stadsfullmäktige att häkte skulle flyttas och rådhuset rivas för att det skulle vara möjligt att bredda Kungsvägen. I samband med det försvann mycket av torgkänslan. I slutet av 1970-talet fanns till och med planer på att helt bygga bort torget genom att lägga nya hus på norra delen av torget. 66

År 1923 beslutade stadsfullmäktige att häkte skulle flyttas och rådhuset rivas för att det skulle vara möjligt att bredda Kungsvägen.

13 Här låg Siléns delikatess och speceriaffär från 1870 och långt in på 1900-talet. Huset är betydligt äldre än så, ursprungligen ett envåningshus som byggdes på till två våningar i slutet av 1700-talet. Från 1870 fram till 1925 användes hela övervåningen som magasin. Först 1925 inreddes den till bostad. Då kläddes också övervåningen med spån. Inne på gården fanns många uthus för handelns behov, magasin för olika varor men också stall för kundernas hästar. Under 1980-talet renoverades bostadshuset och affärslokalen i bottenvåningen inreddes till två lägenheter. Samtidigt revs uthusen mot ån och nya radhus byggdes i stället 67 Kv Sidensvansen 9 Köpmangatan 31

Från 1870 fram till 1925 användes hela övervåningen som magasin. Först 1925 inreddes den till bostad. Då kläddes också övervåningen med spån.

14 Gästis Det har funnits gästgiveri i Eskilstuna sedan 1600-talet. Där skulle de resande kunna få mat och rum för natten och där skulle de också kunna byta till utvilade hästar för att kunna fortsätta resan. Den gästgiveribyggnad som finns kvar i dag byggdes av byggmästaren Jean Asplund delvis efter egna ritningar och delvis efter ritningar gjorda av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Byggnaden stod klar Själva gästgiveriverksamheten upphörde när järnvägen kom men som restaurang levde Gästis vidare i nästan hundra år till. Därefter bytte stället namn till Nya Gästis och fungerade som allaktivitetshus fram till Kv Stråken 4 Köpmangatan 89 68

Den gästgiveribyggnad som finns kvar i dag byggdes av byggmästaren Jean Asplund delvis efter egna ritningar och delvis efter ritningar gjorda av arkitekten Johan

Relevanta dokument

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.