2.2 Klargörande beslut.[dokument Lifos 19616]

Transkript

1

2 inte gav vid handen att säkerhetsläget i Tjetjenien var instabilt på det sätt som förutsätts enligt förarbetena till bestämmelsen om svåra motsättningar. Enligt verkets bedömning råder det alltså inte heller numera svåra motsättningar i Tjetjenien. 2.2 Klargörande beslut.[dokument Lifos 19616] Den 17 oktober 2008 har Migrationsverket, verksamhetsområdet Asylprövning, tagit ett klargörande beslut grundat på i stort sett samma landinformation som i verkets vägledande beslut den 19 mars i år. I det klargörande beslutet konstaterades, utöver det som verket fann i sitt vägledande beslut, att det för närvarande råder en osäkerhet kring maktstrukturen i delrepubliken Tjetjenien och att det är svårt att bedöma varifrån de i ärendena aktuella hoten faktiskt kom ifrån. Visserligen kunde inte sökandena fullt ut ansetts ha gjort sannolikt att hoten kom från militära eller paramilitära styrkor som behärskas av de tjetjenska myndigheterna, men de hade dock gjort ett ärligt försök att styrka sina asylskäl och deras allmänna trovärdighet ifrågasattes inte heller av verket. Genom att tillämpa den s.k. bevislättnadsregeln, benefit of the doubt, - och då sökandena hade avgett rimliga och trovärdiga asylberättelser - fanns verket således ändå att sökandena hade sådana skyddsskäl som framgår av 4 kap. 2 första stycket 1 utlänningslagen (risk för tortyr och annan förnedrande behandling m.m.) Vid denna bedömning uppkom frågan om det fanns ett internt flyktalternativ till övriga delar av Ryssland för sökandena. Migrationsverket fann vid denna bedömning att det inte fanns något sådant alternativ, då regimen i delrepubliken Tjetjenien får anses ha goda förbindelser med myndigheterna i övriga Ryssland och att personer som bedömts ha skyddsskäl gentemot de tjetjenska myndigheterna inte riskfritt kan bosätta sig i övriga Ryssland. Migrationsverket fann således sammanfattningsvis att sökandena hade gjort sannolikt att de vid ett återvändande till delrepubliken Tjetjenien kunde komma att riskera att utsättas för sådan behandling eller bestraffning som anges i 4 kap. 2 första stycket 1 utlänningslagen. Ett internt flyktalternativ till övriga delar av Ryssland var inte ett rimligt alternativ. Sökandena hade därför behov av skydd i Sverige. 2.3 Behovet av vidare vägledning Vid den ovan redovisade utgången i det klargörande beslutet kvarstår ett behov av att klarlägga under vilka förutsättningar ett internt flyktalternativ för tjetjener ska användas mot övriga Ryssland utanför delrepubliken Tjetjenien. Frågeställningen kan vidgas till vad som gäller för användandet av ett internt flyktalternativ till Ryssland för kaukasier. Den tillgängliga landinformationen rörande tjetjeners situation utanför delrepubliken Tjetjenien belyser nämligen samma problematik som gäller för kaukasier i stort i Ryssland utanför norra Kaukasien. 2.4 Landinformation om Kaukasien Kaukasier kommer från Kaukasien, eller Kaukasus, som är en region i Euroasien med Iran i söder, Turkiet i sydväst, Svarta havet i väst, Kaspiska havet i öst och Ryssland i norr. Kaukasien inkluderar bergsområdet Kaukasus och det intill liggande låglandet.

3 De länder som geografiskt tillhör södra Kaukasien (även kallat Transkaukasien) är Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Norra Kaukasien är en del av Ryssland. Den ryska delen inkluderar regionerna Krasnodar, Stavropol och de autonoma republikerna Adygeiska republiken, Kalmuckien, Karatjajen-Tjerkessien, Kabardinien-Balkarien, Nordossetien, Ingusjien, Tjetjenien och Dagestan. Det finns även två territorier i Kaukasien som har utropat självständighet men som bara erkänts av Ryssland: Abchazien och Sydossetien. 3. Gällande rätt m.m. 3.1 Internt flyktalternativ Om en utlänning bedöms ha skyddsskäl endast mot någon del av sitt hemland aktualiseras frågan om det är rimligt att kräva att utlänningen bosätter sig i någon annan del av landet, prop. 2004/05:170 s. 274 samt art 91 i UNHCR:s handbok. Användandet av ett internt flyktalternativ är beroende av en noggrann analys av ärendets alla individuella omständigheter, bl.a. om utlänningen riskerar förföljelse i den delen av landet som den prövande myndigheten pekar ut som ett internt flyktalternativ. Det måste också ske en bedömning av säkerhetsläget och möjligheten att faktiskt resa till det aktuella området inom hemlandet. Den prövande myndigheten ska också göra en analys av rimligheten och relevansen av det aktuella interna flyktalternativet. 3.2 Praxis Migrationsöverdomstolens har den 15 juni 2007, MIG 2007:33 II, i en dom slagit fast att om det finns ett internt flyktalternativ aktualiseras detta först när en utlänning bedöms ha skyddsskäl mot någon del av sitt hemland. Den asylprövande myndigheten har då att pröva om det är rimligt att utlänningen bosätter sig i någon annan del av hemlandet. Enligt domen krävs för att tillämpa ett internt flyktalternativ inte att det finns arbete för alla som återvänder, men det förutsätts att det finns en rättighet att skaffa ett arbete och att vederbörande tas emot i hemlandet. Migrationsöverdomstolen betonar att en sådan bedömning ska göras inom ramen för skyddsbehovsprövningen. Migrationsöverdomstolen har därefter nyligen ytterligare en gång berört hur begreppet inre flykt ska tolkas, se MIG 2008:20.

4 3.3 Landinformation I det tidigare nämnda regeringsbeslutet från 2004 beskrevs den svåra situationen för tjetjener i andra delar av Ryssland. Bl.a. vägrades registrering av de ryska myndigheterna och detta medförde att tjetjener blev avstängda från bl.a. rätten till pension, barnbidrag och socialbidrag. Härtill kom att de utsattes för frekventa poliskontroller, visiteringar och husrannsakningar samt arresteringar. I samband med sådana polisingripanden förekom inte sällan misshandel och krav på mutor samt deportering utanför kommunen. Den då allmänt förhärskande och av myndigheter uppammade fientligheten hos befolkningen mot personer med ursprung från Kaukasien och särskilt då tjetjener försvårade situationen. Denna allmänna fientlighet förstärktes säkerligen också av gisslantagningen i Moskva i oktober 2002 där tjetjener var inblandande. Situationen för tjetjener som befinner sig i Ryssland utanför delrepubliken Tjetjenien är i dag betydligt förbättrad. Av österrikiska Bundesasylamts rapport Situation in Chechnya and Situation of Chechens i the Russian Federation. Part II, Freedom of Movement framgår att den ryska konstitutionen garanterar alla medborgares likhet inför lagen och att restriktioner gällande medborgarnas rättigheter på grund av sociala, etniska, nationella, språkliga eller religiösa grunder är förbjudet. Enligt konstitutionen har också alla medborgare rätt att fritt röra sig och bosätta sig inom landets gränser. Enligt lag är medborgarna ålagda att registrera sig på orten där de vistas eller bosätter sig. Denna bestämmelse avser endast registrering av var personen rent fysiskt befinner sig, till skillnad från det tidigare systemet med s.k. propiska, där myndigheterna beslutade om bosättning skulle godkännas eller ej. Alla medborgare som har för avsikt att uppehålla sig på annan ort eller adress än där hon eller han faktiskt är bosatt i mer än 90 dagar, ska registrera sig innan denna tid har förflutit. För att göra detta krävs ett dokument som uppvisar att personen har laglig rätt till bostaden, d.v.s. hyreskontrakt eller liknande. Vad gäller boende på hotell och liknande inrättningar är det dess ledning som ska sköta registreringen. Personer som permanent byter adress ska registrera denna inom sju dagar från flyttdagen. Konstitutionsdomstolen har slagit fast att myndigheterna inte har befogenhet att vägra registrering. Bl.a. European Commission against Rasicm and Intolerance (ECRI) har uttryckt oro över att vissa ryska delrepubliker, trots konstitutionsdomstolens utslag, har infört lagar som begränsar medborgarnas rätt till bosättning. Exempelvis har Moskva och Leningrad-regionen infört bestämmelser som i mycket liknar det tidigare Propiska-systemet, vilket i hög utsträckning drabbar internflyktingar och etniska minoriteter. Myndigheterna i dessa republiker har infört dessa restriktionerna med hänvisning till stor inflyttning och bostadsbrist.

5 4. Bedömning av ett internt flyktalternativ Migrationsverket bedömer, att även om situationen i vissa områden är bekymmersam vad gäller möjligheten för medborgare från annan del av landet att registrera sig, är inte situationen i stora delar av hela Ryssland sådan att möjligheten att bosätta sig och registrera sig inom landet är kringskuren. Migrationsverket anser därför att det generellt finns möjlighet att bosätta sig i en annan del av Ryssland än Moskva och Leningradregionen och där ha möjlighet till registrering, och erhålla de rättigheter som följer med en sådan registrering, t.ex. en faktisk möjlighet att också skaffa arbete. Migrationsverket anser därmed också att det är fullt möjligt, rimligt och relevant för personer som kommer från norra Kaukasien att begagna sig av ett internt flyktalternativ i Ryssland utanför norra Kaukasien. Under förutsättning att personer som kommer från norra Kaukasien anför asylskäl som bedöms trovärdiga och att personen har skyddsskäl är det i allmänhet således möjligt att använda sig av ett internt flyktalternativet till övriga delar av Ryssland. Om det bedöms att förföljelsen kommer direkt från de kaukasiska myndigheterna, bör man dock i allmänhet inte tillämpa ett internt flyktalternativet då dessa ofta har goda kontakter med myndigheter i övriga Ryssland. För asylsökande från södra Kaukasien (Armenien, Azerbajdzjan och Georgien) kan man inte använda sig av det ryska interna flyktalternativet, då dessa utgörs av självständiga suveräna stater. Verksamhetschef