Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013"

Transkript

1 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 RAPPORT 6557 mars 2013

2 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013 Grafisk produktion och illustration: AB Typoform Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar TRYCKSAK

4 Förord Denna rapport innehåller den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och etappmålen Nya preciseringar av miljökvalitetsmålen finns nu på plats men bedömningarna i fördjupad utvärdering 2012 kvarstår vi når inte 14 av 16 miljökvalitetsmål. Etappmålen följer vi upp för första gången. För andra året i följd redovisar vi Naturvårdsverkets slutsatser i ett fristående avsnitt. Slutsatserna bygger i år vidare på ett av de identifierade fokusområdena i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen Utveckla strategier för hållbar konsumtion! Vi ser att en omställning av samhället med ökad miljöhänsyn i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall behövs för uppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket samordnar miljömålsuppföljningen, men det är de målansvariga myndigheterna som står för resultatredovisning, analys och bedömning av de enskilda miljökvalitetsmålen och etappmålen. Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) svarar för den regionala analysen. En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgifter är att i samverkan med andra följa upp och utvärdera hur miljön mår och hur miljöomställningen i samhället går. Samarbetet med ett stort antal personer inom de många myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet samt organisationer är en förutsättning för miljömålsuppföljningen. Naturvårdsverket tackar alla medverkande för deras engagemang och bidrag. Stockholm i mars 2013 Maria Ågren, Generaldirektör

5

6 Innehåll Förord 3 Naturvårdsverkets slutsatser 6 Arbetet med miljömålsuppföljning 11 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 17 Begränsad klimatpåverkan 18 Frisk luft 30 Bara naturlig försurning 42 Giftfri miljö 54 Skyddande ozonskikt 78 Säker strålmiljö 86 Ingen övergödning 98 Levande sjöar och vattendrag 108 Grundvatten av god kvalitet 124 Hav i balans samt levande kust och skärgård 136 Myllrande våtmarker 152 Levande skogar 164 Ett rikt odlingslandskap 176 Storslagen fjällmiljö 188 God bebyggd miljö 202 Ett rikt växt- och djurliv 212 REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE 227 Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 234 UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN 237 Etappmål om utsläpp av växthusgaser (2020) 238 Etappmål om luftföroreningar 241 Etappmål om farliga ämnen 249 Etappmål om avfall 255 Etappmål om biologisk mångfald 258

7 Naturvårdsverkets slutsatser Vi behöver tänka miljö och öka hänsynen i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall. För att vi ska nå miljökvalitetsmålen krävs konsumtion med så liten miljöpåverkan som möjligt, god hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp som är fria från farliga ämnen. Det är innebörden i det generationsmål för hållbar utveckling som riksdagen beslutat om av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Bedömningarna kvarstår sedan den senaste fördjupade utvärderingen 2. I utvärderingen lyfte vi fram förslag till fokusområden för politiken, där samlade insatser skulle verka positivt för flera miljökvalitetsmål. Ett av fokusområdena är Utveckla strategier för en hållbar konsumtion. Naturvårdsverkets slutsatser bygger på vår samlade kunskap, där uppföljning och analys av miljökvalitetsmål och etappmål är en aktuell och viktig del. Slutsatserna är inte en sammanfattning. I våra slutsatser lyfter vi i år fram några goda exempel på befintliga och föreslagna styrmedel för en samhällsomställning med ökad hänsyn och minskad miljöpåverkan. Exemplen tangerar i flera fall Miljömålsberedningens strategiarbete och regeringens etappmål, till exempel rörande mark- och vattenanvändning, luftföroreningar, farliga ämnen och avfall. Att bygga vidare på goda exempel kan vara ett spår i att utveckla strategier och styrmedel för hållbar konsumtion och produktion. Mix av styrmedel behövs för hållbar produktion och konsumtion Miljöpåverkan uppstår både innan, under och efter det att vi konsumerar en produkt eller tjänst. Utvinning av råvaror, produktion, distribution och avfall påverkar den biologiska mångfalden och förorenar luft och vatten. Resurs- och energieffektivisering och teknikutveckling minskar trycket på naturresurser och minskar skadliga utsläpp. Men så länge den totala konsumtionen fortsätter att öka minskar ändå inte konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan. Vi behöver minska miljöbelastningen även genom till exempel beteendeförändringar. Genom att integrera miljökostnader i priset på varor och tjänster är det möjligt att gynna beteenden som leder till konsumtion och produktion med lägre 1 Proposition 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Sid Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

8 miljöpåverkan. Regeringens etappmål om värdet av ekosystemtjänster är ett betydelsefullt steg. För hållbarhet från råvara till avfall behövs ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel i en ändamålsenlig mix 3. Insatser inom såväl miljöpolitiken som inom andra politikområden är viktiga förutsättningar för att nå miljömålen. Stora ekonomiska värden förknippade med ekosystemtjänster finns i nuläget inte med i beslut om hur samhället nyttjar mark och vatten 4. Ett steg på vägen att miljöanpassa politiken vore att genomföra miljö- och klimatbedömningar av till exempel propositioner 5. Bättre miljöhänsyn genom planering, tillsyn och goda råd Tillsyn, rådgivning och samhällsplanering är viktiga styrmedel för en ökad miljöhänsyn i brukande, exploatering och produktion. Det finns flera goda exempel där de gett lyckade resultat. Genom att olika aktörer samverkar i arbetet med regionala och kommunala vatten- och materialförsörjningsplaner finns möjligheter att väga olika anspråk på mark och vatten mot varandra och värdera ekosystemtjänster såsom dricksvatten 6. Planerna behöver knytas ihop med kommunala översiktsplaner för att få bästa effekt. Flera kommuner håller nu på att revideras sina översiktsplaner och länsstyrelserna stödjer arbetet bland annat genom att tillgängliggöra regionala och nationella planeringsunderlag. Plan- och bygglagens nya regler kan då få genomslag så att översiktsplanerna bättre beaktar miljökvalitetsmålen och andra nationella och regionala mål om hållbar utveckling 7. Exempel på incitament för att en ökad miljöhänsyn ska få genomslag i planeringen är statligt ekonomiskt planeringsstöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som tydligt bidrar till att nå klimat- och miljömål 7. En nyckel är att den regionala nivån är med mer i planeringen, så att till exempel länsstyrelsernas kunskap kan stödja kommunernas planering. Kunskapsunderlag och ett helhetsperspektiv på miljö och landskap i den fysiska planeringen är konkreta nyckelfaktorer för ett energi- och transportsnålt samhälle och för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur. Den gröna infrastruk- 3 Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport Naturvårdsverket Redovisning av regeringsuppdrag att sammanställa information om ekosystemtjänster (M 2012/176/Nm). NV Naturvårdsverket Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport Se årlig uppföljning 2013 av bl.a. miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. 7 Se årlig uppföljning 2013 av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

9 turen skulle även kunna utvecklas vid skogliga åtgärder och exploateringar om myndigheterna kunde stärka sitt arbete med rådgivning och tillsyn i enlighet med befintlig lagstiftning 8. Myndigheternas rådgivning och tillsyn har inom många områden potential att utökas och bli ett bättre stöd till verksamhetsutövare samtidigt som miljönyttan kan öka. Ett sätt att möjliggöra en proaktiv och kompetent tillsyn till stöd för verksamhetsutövare, vore att göra en tydligare koppling mellan tillsyn och tillsynsavgifter 9. Rådgivning via Greppa Näringen, Greppa Växtskyddet och Mångfald på slätten är bra exempel på ett mjukt styrmedel och lyckat samarbete mellan myndigheter och organisationer. Verksamheten har betydelse för flera miljökvalitetsmål och syftar till att minska övergödningen, förbättra hanteringen av bekämpningsmedel respektive gynna grön infrastruktur och biologisk mångfald. Såväl rådgivningen som de konkreta miljöåtgärderna är beroende av finansiering från landsbygdsprogrammet, vilket är ett centralt styrmedel i miljöarbetet. Utformningen av miljöersättningarna inom det framtida landsbygdsprogrammet är således en nyckelfråga för flera miljökvalitetsmål, medan andra jordbruksstöd delvis kan motverka miljömålen 10. Minskad miljöpåverkan genom offentlig upphandling och information Det är sannolikt klokt att satsa på styrmedel som påverkar investeringar i teknik eller infrastruktur som har lång livslängd eller som gör det enklare för hushåll och företag att göra miljö- och klimatsmarta val 11. Offentlig upphandling och information är exempel på sådana styrmedel. Flera miljökvalitetsmål pekar på att utsläpp från transporter påverkar målen negativt. Vägtrafiken utgör det huvudsakliga problemet för luftkvalitet och buller i stadsmiljö och påverkar människors hälsa. Trafikverket och storstadskommunerna har beslutat om nya, delvis gemensamma upphandlingskrav kring utsläpp från väghållning och arbetsmaskiner. Här har offentliga aktörer gått före i sin upphandling och det kan ha vägledande betydelse för andra aktörer Naturvårdsverket Redovisning av uppdrag att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel for att utveckla den gröna infrastrukturen (M2012/722/ Nm). NV Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport Se årlig uppföljning 2013 för bl.a. miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. 11 Naturvårdsverket Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Frisk luft. 8 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

10 På den stora skalan utvecklas internationella krav och regeringens etappmål kring minskade utsläpp av luftföroreningar från sjötrafiken. I mindre skala är ett positivt exempel att Göteborgs hamn, i en kampanj för renare havsmiljö, tar ut en avgift på fartyg med mer än 0,5 procent svavelhalt i bränslet. Sjöfartens totala utsläpp av svaveldioxid i Göteborg har nu minskat med nästan 20 procent 13. Utsläppen av luftföroreningar minskar också till följd av skärpt lagstiftning och internationella överenskommelser. Dessa styrmedel ger även förutsättningar att skydda miljö och människors hälsa från farliga ämnen. Ett viktigt komplement till lagstiftning är att tillgängliggöra information som ger konsumenten möjlighet att välja bort varor med farliga ämnen. Inom ramen för FN:s globala kemikaliestrategi 14 har ett stort antal länder beslutat att utveckla ett frivilligt internationellt program för information om ämnen i varor. Informationen om farliga ämnen är även viktig för att kunna hantera material riktigt i återvinning och avfallshantering 15. Att beakta hela kedjan från råvara till avfall I utveckling av styrmedel och strategier för hållbar produktion och konsumtion är det betydelsefullt att behandla även resurs- och energieffektivisering och de slutliga länkarna i kedjan ända fram till återvinning och avfall. Det kan innebära såväl miljövinster som goda möjligheter till affärsutveckling och nya arbetstillfällen. Effektivare energianvändning är en väg framåt för att hushålla med naturresurserna och nå flera miljökvalitetsmål, eftersom vi då kan begränsa vårt nyttjande av såväl fossil som förnybar energi. Det händer mycket inom detta område. EU:s direktiv om energieffektivisering, ekodesign och energimärkning är viktiga steg. Boverkets ändrade byggregler och reglerna för energideklarationer om energiprestanda verkar alla för effektivare energianvändning i ny och befintlig bebyggelse 16. Regeringens strategi för ett hållbart nyttjande av mineraler 17 är en del i att möta den globala efterfrågan på värdefulla mineraler, som resulterar i ett stort och ökande antal ansökningar om prospekterings- och brytningstillstånd i Sverige. Som ett komplement till strategin är det viktigt att verka för utvecklad återvinning 13 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. 14 SAICM, Strategic Approach to International Chemicals Management, se sv/innehall/internationellt/konventioner-och-overenskommelser/saicm 15 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 16 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 17 Näringsdepartementet Sveriges mineralstrategi För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. N MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

11 av mineraler, till exempel genom att hitta styrmedel som kan stimulera urban mining och waste mining 18. Forskning och utveckling är viktiga styrmedel som kan leda till förebyggande av avfall, såväl utvinningsavfall från mineralbrytning som hushållssopor. Att förebygga avfall är effektivt för att minska resursförbrukning och miljöpåverkan, men behöver kompletteras med styrmedel som stimulerar återvinning. Den nationella avfallsplanen 19 innehåller en mix av förslag för att minska avfallsmängder och öka återanvändning och återvinning. 18 Naturvårdsverket Inspel till svensk mineralstrategi (N2012/1081/FIN). NV Naturvårdsverket Från avfallshantering till resurshushållning Sveriges avfallsplan Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

12 Arbetet med miljömålsuppföljning Vi följer för första gången upp miljökvalitetsmålen utifrån de reviderade preciseringarna av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna, som definierar målen och är centrala i bedömning och uppföljning, beslutades av regeringen i april De ansvariga myndigheterna arbetar nu med att utveckla uppföljning och bedömning av preciseringarna för respektive miljökvalitetsmål. Det är premiär för uppföljningen av etappmål. Undantaget är etappmålet om utsläpp av växthusgaser, som Naturvårdsverket följt upp sedan Även för etappmålen behöver ansvariga myndigheter finna former för uppföljningen. De nationellt målansvariga myndigheterna står för resultatredovisning, analys och bedömning av respektive miljökvalitetsmål och etappmål. De målansvariga myndigheterna är Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Målansvariga myndigheter har sänt årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen på remiss till de myndigheter och organisationer som ingår i samverkansgruppen för miljömålsuppföljning 22, samt vid behov till ytterligare instanser. Naturvårdsverket har förutom målansvar för sju miljökvalitetsmål och elva etappmål även ansvar för att samordna myndigheternas arbete med miljömålsuppföljning. Som en del i samordningen har verket tagit fram anvisningar till stöd för regionala och nationella myndigheters arbete med årlig uppföljning Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 21 Naturvårdsverket Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen Rapport Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning består av de 25 myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet, de fem myndigheterna med information av betydelse för miljömålsuppföljningen, företrädare för länsstyrelserna (via RUS) och Sveriges kommuner och landsting (SKL), samt de centrala intresseorganisationerna Jordens Vänner, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv och Världsnaturfonden WWF. 23 Anvisningar finns för nationell respektive regional uppföljning av miljökvalitetsmålen, samt för uppföljning av etappmålen. Naturvårdsverkets ärendenr: NV MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

13 Innehållet i årlig uppföljning 2013 Den årliga uppföljningen har fokus på redovisning och analys av det gångna årets resultat. Form och innehåll är likartat mellan regional och nationell uppföljning. Nationella myndigheter har använt sig av det regionala underlaget för den nationella uppföljningen. Årlig uppföljning och indikatorer för miljökvalitetsmålen redovisar vi även på miljömål.se. Där kan man läsa den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålen för respektive län. 24 Årlig uppföljning 2013 innehåller två huvudsakliga delar för respektive miljökvalitetsmål: resultat och analys. Etappmålen har följts upp på motsvarande sätt, men då etappmålen är av en annan karaktär än miljökvalitetsmålen är uppföljningen mer kortfattad. Därtill finns det sparsamt med information för en del etappmål eftersom regeringen fattade beslut om etappmålen för knappt ett år sedan 25. Resultatdelen har fokus på det gångna året och redovisar ny information om miljötillståndet och om förutsättningarna för att nå målet. I begreppet förutsättningarna ryms viktiga styrmedel och åtgärder inom miljösektorn men även insatser i samhället inom andra politikområden, som påverkar målet positivt eller negativt. Ansvarig myndighet redovisar aktuella resultat för miljökvalitetsmålets olika preciseringar där nyheter av betydelse har framkommit sedan den fördjupade utvärderingen. 26 Myndigheterna redovisar resultat för respektive miljökvalitetsmåls preciseringar, vars kortnamn utgör rubriker i avsnittet. Preciseringarna överlappar ibland varandra och då redovisar myndigheterna två eller flera preciseringar samlat, eller hänvisar mellan preciseringar. Analysdelen syftar till att klargöra förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet och ger en bedömning av hur utvecklingen för målet ser ut just nu. Ansvarig myndighet ger enklare analyser av orsaker till situationen för miljökvalitetsmålet, och/eller av effekter i miljön till följd av styrmedel och åtgärder i samhället. Myndigheterna har möjlighet att djupdyka i särskilt angelägna frågor och att kortfattat ange de mest angelägna insatserna för att uppnå målet. I analysen står det myndigheterna fritt att använda preciseringarna eller andra skärningar som struktur. Bedömningen av om miljökvalitetsmålet är uppnått sker i huvudsak i samband med de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, då myndigheterna gör en grundlig måluppfyllelseanalys. En egentlig ny bedömning av måluppfyllelse i samband med den årliga uppföljningen är i praktiken endast aktuell om betydande 24 En översikt över den regionala uppföljningen finns i denna rapport, i avsnittet Regionala likheter och skillnader i miljötillstånd och miljöarbete. 25 Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 26 Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

14 förändringar skett. Bedömningen av utvecklingen i miljön för målet väger samman olika data som rör miljötillståndet och/eller uppskattade effekter för miljötillståndet av genomförda åtgärder. Utvecklingen kan vara positiv trots att målet inte bedöms kunna nås inom tidsramen, eller omvänt. Utveckling av miljömålsuppföljningen Regeringens beslutade i april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitetsmålen som förtydligar det miljötillstånd som ska nås 27. Preciseringarna ska utgöra grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, vara kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för miljöarbetet. Enligt regeringens bedömningsgrund bör ett miljökvalitetsmål bedömas som möjligt att nå antingen om det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller om tillräckliga åtgärder är beslutade och förväntas vara genomförda 28. Underhand har det stått klart att de målansvariga myndigheterna har behov av att operationalisera preciseringarna. Det har även framkommit önskemål om att det behöver bli enklare att härleda myndigheternas bedömningar av måluppfyllelse. För att få en mer konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning har Naturvårdsverket som samordningsansvarig myndighet startat ett särskilt utvecklingsarbete i dialog med målansvariga myndigheter och RUS (länsstyrelsernas samverkansorgan). De målansvariga myndigheterna ska utveckla och beskriva uppföljningen av respektive miljökvalitetsmål, för att framöver ge löpande stöd i nationellt och regionalt arbete med uppföljning och måluppfyllelseanalys. Ansvariga myndigheter ska beskriva vad som följs upp och hur, samt vilken myndighet som är ansvarig i olika delar av miljökvalitetsmålet. En översyn av indikatorerna kommer ske som en del i utvecklingen av uppföljningen. Indikatorerna för respektive mål kan komma att bytas ut eller revideras, så att de bättre nyttjar tillgänglig data och överensstämmer med till exempel internationell rapportering. Tidsplanen är att utvecklingsarbetet kring uppföljning och målbedömning ska vara klart inför nästa fördjupade utvärdering av miljömålen. 27 Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 28 Prop.2009/10:15, Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, sid. 28. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

15 NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är bland annat att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter. Ett globalt klimatavtal krävs för att halvera utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa den globala temperaturökningen till under två grader och risken för farlig klimatpåverkan. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från dubbdäck. Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart. Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt för att minska skogsbrukets försurningspåverkan. Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs. Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker. Om målet ska kunna nås behöver utsläppen minska, dels i länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels från internationell sjöfart. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. * målår 2050 i en första etapp. 14 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

16 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald. Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt. Skärpt lagstiftning har minskat användningen av naturgrus. För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram. Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet och Bottenviken har fortfarande höga halter av miljögifter. Bättre förutsättningar att leva och verka längs kusterna behövs. Även skydd av värdefulla områden och andra nationella åtgärder är viktiga, liksom beslut utanför Sverige som påverkar havsmiljön. Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster påverkas negativt. Klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall beräknas öka. Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs. Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökat mängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och gammal skog. Mer kunskap behövs om effekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark. Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk. Brist på betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Trots många åtgärder syns inget tydligt trendbrott inom negativa områden. Möjligheten att kunna driva ett livskraftigt jordbruk är beroende av bland annat EU:s jordbrukspolitik. Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Däremot ökar vägtransporterna och ger mer buller och dålig luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

17 16 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

18 De 16 miljökvalitetsmålen

19 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Riksdagen har fastställt två preciseringar: TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. utvecklingen i miljön är negativ. Resultat och analys i sammanfattning Resultat Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltemperaturen Tioårsperioden är det varmaste årtiondet som uppmätts. Halterna i atmosfären ökar Det samlade bidraget från alla växthusgaser i atmosfären brukar räknas om till koldioxidekvivalenter. Om tvågradersmålet ska vara möjligt att nå bedöms att koncentrationen av växthusgaser på lång sikt måste stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Den sammanlagda halten av växthusgaser uppskattas idag till cirka 465 ppm koldioxidekvivalenter. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Exempelvis bidrar sot till uppvärmning, medan andra partiklar kyler. 18 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

20 Effekter i miljön Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i observationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster och minskningen av istäcket i Arktis. Ett nytt klimatavtal avgörande Hittills har det inom FN:s klimatkonvention inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet. På konventionens möte i Doha 2012 enades man om en arbetsplan för det avtal som ska gälla för alla parter efter Kyotoprotokollets utgång (2020). Det beslutades också om en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet ( ). Minskningsmålen är dock än så länge låga och få länder deltar. Analys Bakgrund Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. År 2011 nådde de globala koldioxidutsläppen rekordnivåer, och utsläppen har fortsatt att öka under Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. För att klara att hålla den globala temperaturförändringen under två grader behöver de globala växthusgasutsläppen minska i storleksordningen procent till år 2050 jämfört med år 2000 för att därefter fortsätta minska. Behov av ytterligare insatser Såsom konstateras i det underlag som Naturvårdsverket under 2012 presenterade till en färdplan för ett klimatneutralt Sverige år 2050, så behövs det breda uppgörelser i den långsiktiga klimatpolitiken på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimatfrågorna är sammanlänkade i hög utsträckning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden som forskningspolitik, transportpolitik, bostadspolitik, jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimatstrategisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi och resurser är nödvändigt. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 RAPPORT 6557 mars 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Beställningar Ordertel:

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Miljömålssystemet i korthet

Miljömålssystemet i korthet Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Eva Mikaelsson och Marie Vallin, Länsstyrelsen Västerbotten Lena Friborg, Region Västerbotten Karin Modig, Västerbottens

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Kommittédirektiv. Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås

Kommittédirektiv. Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås Kommittédirektiv Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås Dir. 2014:53 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014 Sammanfattning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer