Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013"

Transkript

1 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 RAPPORT 6557 mars 2013

2 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013 Grafisk produktion och illustration: AB Typoform Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar TRYCKSAK

4 Förord Denna rapport innehåller den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och etappmålen Nya preciseringar av miljökvalitetsmålen finns nu på plats men bedömningarna i fördjupad utvärdering 2012 kvarstår vi når inte 14 av 16 miljökvalitetsmål. Etappmålen följer vi upp för första gången. För andra året i följd redovisar vi Naturvårdsverkets slutsatser i ett fristående avsnitt. Slutsatserna bygger i år vidare på ett av de identifierade fokusområdena i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen Utveckla strategier för hållbar konsumtion! Vi ser att en omställning av samhället med ökad miljöhänsyn i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall behövs för uppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket samordnar miljömålsuppföljningen, men det är de målansvariga myndigheterna som står för resultatredovisning, analys och bedömning av de enskilda miljökvalitetsmålen och etappmålen. Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) svarar för den regionala analysen. En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgifter är att i samverkan med andra följa upp och utvärdera hur miljön mår och hur miljöomställningen i samhället går. Samarbetet med ett stort antal personer inom de många myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet samt organisationer är en förutsättning för miljömålsuppföljningen. Naturvårdsverket tackar alla medverkande för deras engagemang och bidrag. Stockholm i mars 2013 Maria Ågren, Generaldirektör

5

6 Innehåll Förord 3 Naturvårdsverkets slutsatser 6 Arbetet med miljömålsuppföljning 11 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 17 Begränsad klimatpåverkan 18 Frisk luft 30 Bara naturlig försurning 42 Giftfri miljö 54 Skyddande ozonskikt 78 Säker strålmiljö 86 Ingen övergödning 98 Levande sjöar och vattendrag 108 Grundvatten av god kvalitet 124 Hav i balans samt levande kust och skärgård 136 Myllrande våtmarker 152 Levande skogar 164 Ett rikt odlingslandskap 176 Storslagen fjällmiljö 188 God bebyggd miljö 202 Ett rikt växt- och djurliv 212 REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE 227 Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 234 UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN 237 Etappmål om utsläpp av växthusgaser (2020) 238 Etappmål om luftföroreningar 241 Etappmål om farliga ämnen 249 Etappmål om avfall 255 Etappmål om biologisk mångfald 258

7 Naturvårdsverkets slutsatser Vi behöver tänka miljö och öka hänsynen i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall. För att vi ska nå miljökvalitetsmålen krävs konsumtion med så liten miljöpåverkan som möjligt, god hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp som är fria från farliga ämnen. Det är innebörden i det generationsmål för hållbar utveckling som riksdagen beslutat om av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Bedömningarna kvarstår sedan den senaste fördjupade utvärderingen 2. I utvärderingen lyfte vi fram förslag till fokusområden för politiken, där samlade insatser skulle verka positivt för flera miljökvalitetsmål. Ett av fokusområdena är Utveckla strategier för en hållbar konsumtion. Naturvårdsverkets slutsatser bygger på vår samlade kunskap, där uppföljning och analys av miljökvalitetsmål och etappmål är en aktuell och viktig del. Slutsatserna är inte en sammanfattning. I våra slutsatser lyfter vi i år fram några goda exempel på befintliga och föreslagna styrmedel för en samhällsomställning med ökad hänsyn och minskad miljöpåverkan. Exemplen tangerar i flera fall Miljömålsberedningens strategiarbete och regeringens etappmål, till exempel rörande mark- och vattenanvändning, luftföroreningar, farliga ämnen och avfall. Att bygga vidare på goda exempel kan vara ett spår i att utveckla strategier och styrmedel för hållbar konsumtion och produktion. Mix av styrmedel behövs för hållbar produktion och konsumtion Miljöpåverkan uppstår både innan, under och efter det att vi konsumerar en produkt eller tjänst. Utvinning av råvaror, produktion, distribution och avfall påverkar den biologiska mångfalden och förorenar luft och vatten. Resurs- och energieffektivisering och teknikutveckling minskar trycket på naturresurser och minskar skadliga utsläpp. Men så länge den totala konsumtionen fortsätter att öka minskar ändå inte konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan. Vi behöver minska miljöbelastningen även genom till exempel beteendeförändringar. Genom att integrera miljökostnader i priset på varor och tjänster är det möjligt att gynna beteenden som leder till konsumtion och produktion med lägre 1 Proposition 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Sid Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

8 miljöpåverkan. Regeringens etappmål om värdet av ekosystemtjänster är ett betydelsefullt steg. För hållbarhet från råvara till avfall behövs ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel i en ändamålsenlig mix 3. Insatser inom såväl miljöpolitiken som inom andra politikområden är viktiga förutsättningar för att nå miljömålen. Stora ekonomiska värden förknippade med ekosystemtjänster finns i nuläget inte med i beslut om hur samhället nyttjar mark och vatten 4. Ett steg på vägen att miljöanpassa politiken vore att genomföra miljö- och klimatbedömningar av till exempel propositioner 5. Bättre miljöhänsyn genom planering, tillsyn och goda råd Tillsyn, rådgivning och samhällsplanering är viktiga styrmedel för en ökad miljöhänsyn i brukande, exploatering och produktion. Det finns flera goda exempel där de gett lyckade resultat. Genom att olika aktörer samverkar i arbetet med regionala och kommunala vatten- och materialförsörjningsplaner finns möjligheter att väga olika anspråk på mark och vatten mot varandra och värdera ekosystemtjänster såsom dricksvatten 6. Planerna behöver knytas ihop med kommunala översiktsplaner för att få bästa effekt. Flera kommuner håller nu på att revideras sina översiktsplaner och länsstyrelserna stödjer arbetet bland annat genom att tillgängliggöra regionala och nationella planeringsunderlag. Plan- och bygglagens nya regler kan då få genomslag så att översiktsplanerna bättre beaktar miljökvalitetsmålen och andra nationella och regionala mål om hållbar utveckling 7. Exempel på incitament för att en ökad miljöhänsyn ska få genomslag i planeringen är statligt ekonomiskt planeringsstöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som tydligt bidrar till att nå klimat- och miljömål 7. En nyckel är att den regionala nivån är med mer i planeringen, så att till exempel länsstyrelsernas kunskap kan stödja kommunernas planering. Kunskapsunderlag och ett helhetsperspektiv på miljö och landskap i den fysiska planeringen är konkreta nyckelfaktorer för ett energi- och transportsnålt samhälle och för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur. Den gröna infrastruk- 3 Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport Naturvårdsverket Redovisning av regeringsuppdrag att sammanställa information om ekosystemtjänster (M 2012/176/Nm). NV Naturvårdsverket Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport Se årlig uppföljning 2013 av bl.a. miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. 7 Se årlig uppföljning 2013 av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

9 turen skulle även kunna utvecklas vid skogliga åtgärder och exploateringar om myndigheterna kunde stärka sitt arbete med rådgivning och tillsyn i enlighet med befintlig lagstiftning 8. Myndigheternas rådgivning och tillsyn har inom många områden potential att utökas och bli ett bättre stöd till verksamhetsutövare samtidigt som miljönyttan kan öka. Ett sätt att möjliggöra en proaktiv och kompetent tillsyn till stöd för verksamhetsutövare, vore att göra en tydligare koppling mellan tillsyn och tillsynsavgifter 9. Rådgivning via Greppa Näringen, Greppa Växtskyddet och Mångfald på slätten är bra exempel på ett mjukt styrmedel och lyckat samarbete mellan myndigheter och organisationer. Verksamheten har betydelse för flera miljökvalitetsmål och syftar till att minska övergödningen, förbättra hanteringen av bekämpningsmedel respektive gynna grön infrastruktur och biologisk mångfald. Såväl rådgivningen som de konkreta miljöåtgärderna är beroende av finansiering från landsbygdsprogrammet, vilket är ett centralt styrmedel i miljöarbetet. Utformningen av miljöersättningarna inom det framtida landsbygdsprogrammet är således en nyckelfråga för flera miljökvalitetsmål, medan andra jordbruksstöd delvis kan motverka miljömålen 10. Minskad miljöpåverkan genom offentlig upphandling och information Det är sannolikt klokt att satsa på styrmedel som påverkar investeringar i teknik eller infrastruktur som har lång livslängd eller som gör det enklare för hushåll och företag att göra miljö- och klimatsmarta val 11. Offentlig upphandling och information är exempel på sådana styrmedel. Flera miljökvalitetsmål pekar på att utsläpp från transporter påverkar målen negativt. Vägtrafiken utgör det huvudsakliga problemet för luftkvalitet och buller i stadsmiljö och påverkar människors hälsa. Trafikverket och storstadskommunerna har beslutat om nya, delvis gemensamma upphandlingskrav kring utsläpp från väghållning och arbetsmaskiner. Här har offentliga aktörer gått före i sin upphandling och det kan ha vägledande betydelse för andra aktörer Naturvårdsverket Redovisning av uppdrag att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel for att utveckla den gröna infrastrukturen (M2012/722/ Nm). NV Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport Se årlig uppföljning 2013 för bl.a. miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. 11 Naturvårdsverket Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Frisk luft. 8 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

10 På den stora skalan utvecklas internationella krav och regeringens etappmål kring minskade utsläpp av luftföroreningar från sjötrafiken. I mindre skala är ett positivt exempel att Göteborgs hamn, i en kampanj för renare havsmiljö, tar ut en avgift på fartyg med mer än 0,5 procent svavelhalt i bränslet. Sjöfartens totala utsläpp av svaveldioxid i Göteborg har nu minskat med nästan 20 procent 13. Utsläppen av luftföroreningar minskar också till följd av skärpt lagstiftning och internationella överenskommelser. Dessa styrmedel ger även förutsättningar att skydda miljö och människors hälsa från farliga ämnen. Ett viktigt komplement till lagstiftning är att tillgängliggöra information som ger konsumenten möjlighet att välja bort varor med farliga ämnen. Inom ramen för FN:s globala kemikaliestrategi 14 har ett stort antal länder beslutat att utveckla ett frivilligt internationellt program för information om ämnen i varor. Informationen om farliga ämnen är även viktig för att kunna hantera material riktigt i återvinning och avfallshantering 15. Att beakta hela kedjan från råvara till avfall I utveckling av styrmedel och strategier för hållbar produktion och konsumtion är det betydelsefullt att behandla även resurs- och energieffektivisering och de slutliga länkarna i kedjan ända fram till återvinning och avfall. Det kan innebära såväl miljövinster som goda möjligheter till affärsutveckling och nya arbetstillfällen. Effektivare energianvändning är en väg framåt för att hushålla med naturresurserna och nå flera miljökvalitetsmål, eftersom vi då kan begränsa vårt nyttjande av såväl fossil som förnybar energi. Det händer mycket inom detta område. EU:s direktiv om energieffektivisering, ekodesign och energimärkning är viktiga steg. Boverkets ändrade byggregler och reglerna för energideklarationer om energiprestanda verkar alla för effektivare energianvändning i ny och befintlig bebyggelse 16. Regeringens strategi för ett hållbart nyttjande av mineraler 17 är en del i att möta den globala efterfrågan på värdefulla mineraler, som resulterar i ett stort och ökande antal ansökningar om prospekterings- och brytningstillstånd i Sverige. Som ett komplement till strategin är det viktigt att verka för utvecklad återvinning 13 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. 14 SAICM, Strategic Approach to International Chemicals Management, se sv/innehall/internationellt/konventioner-och-overenskommelser/saicm 15 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 16 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 17 Näringsdepartementet Sveriges mineralstrategi För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. N MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

11 av mineraler, till exempel genom att hitta styrmedel som kan stimulera urban mining och waste mining 18. Forskning och utveckling är viktiga styrmedel som kan leda till förebyggande av avfall, såväl utvinningsavfall från mineralbrytning som hushållssopor. Att förebygga avfall är effektivt för att minska resursförbrukning och miljöpåverkan, men behöver kompletteras med styrmedel som stimulerar återvinning. Den nationella avfallsplanen 19 innehåller en mix av förslag för att minska avfallsmängder och öka återanvändning och återvinning. 18 Naturvårdsverket Inspel till svensk mineralstrategi (N2012/1081/FIN). NV Naturvårdsverket Från avfallshantering till resurshushållning Sveriges avfallsplan Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

12 Arbetet med miljömålsuppföljning Vi följer för första gången upp miljökvalitetsmålen utifrån de reviderade preciseringarna av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna, som definierar målen och är centrala i bedömning och uppföljning, beslutades av regeringen i april De ansvariga myndigheterna arbetar nu med att utveckla uppföljning och bedömning av preciseringarna för respektive miljökvalitetsmål. Det är premiär för uppföljningen av etappmål. Undantaget är etappmålet om utsläpp av växthusgaser, som Naturvårdsverket följt upp sedan Även för etappmålen behöver ansvariga myndigheter finna former för uppföljningen. De nationellt målansvariga myndigheterna står för resultatredovisning, analys och bedömning av respektive miljökvalitetsmål och etappmål. De målansvariga myndigheterna är Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Målansvariga myndigheter har sänt årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen på remiss till de myndigheter och organisationer som ingår i samverkansgruppen för miljömålsuppföljning 22, samt vid behov till ytterligare instanser. Naturvårdsverket har förutom målansvar för sju miljökvalitetsmål och elva etappmål även ansvar för att samordna myndigheternas arbete med miljömålsuppföljning. Som en del i samordningen har verket tagit fram anvisningar till stöd för regionala och nationella myndigheters arbete med årlig uppföljning Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 21 Naturvårdsverket Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen Rapport Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning består av de 25 myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet, de fem myndigheterna med information av betydelse för miljömålsuppföljningen, företrädare för länsstyrelserna (via RUS) och Sveriges kommuner och landsting (SKL), samt de centrala intresseorganisationerna Jordens Vänner, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv och Världsnaturfonden WWF. 23 Anvisningar finns för nationell respektive regional uppföljning av miljökvalitetsmålen, samt för uppföljning av etappmålen. Naturvårdsverkets ärendenr: NV MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

13 Innehållet i årlig uppföljning 2013 Den årliga uppföljningen har fokus på redovisning och analys av det gångna årets resultat. Form och innehåll är likartat mellan regional och nationell uppföljning. Nationella myndigheter har använt sig av det regionala underlaget för den nationella uppföljningen. Årlig uppföljning och indikatorer för miljökvalitetsmålen redovisar vi även på miljömål.se. Där kan man läsa den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålen för respektive län. 24 Årlig uppföljning 2013 innehåller två huvudsakliga delar för respektive miljökvalitetsmål: resultat och analys. Etappmålen har följts upp på motsvarande sätt, men då etappmålen är av en annan karaktär än miljökvalitetsmålen är uppföljningen mer kortfattad. Därtill finns det sparsamt med information för en del etappmål eftersom regeringen fattade beslut om etappmålen för knappt ett år sedan 25. Resultatdelen har fokus på det gångna året och redovisar ny information om miljötillståndet och om förutsättningarna för att nå målet. I begreppet förutsättningarna ryms viktiga styrmedel och åtgärder inom miljösektorn men även insatser i samhället inom andra politikområden, som påverkar målet positivt eller negativt. Ansvarig myndighet redovisar aktuella resultat för miljökvalitetsmålets olika preciseringar där nyheter av betydelse har framkommit sedan den fördjupade utvärderingen. 26 Myndigheterna redovisar resultat för respektive miljökvalitetsmåls preciseringar, vars kortnamn utgör rubriker i avsnittet. Preciseringarna överlappar ibland varandra och då redovisar myndigheterna två eller flera preciseringar samlat, eller hänvisar mellan preciseringar. Analysdelen syftar till att klargöra förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet och ger en bedömning av hur utvecklingen för målet ser ut just nu. Ansvarig myndighet ger enklare analyser av orsaker till situationen för miljökvalitetsmålet, och/eller av effekter i miljön till följd av styrmedel och åtgärder i samhället. Myndigheterna har möjlighet att djupdyka i särskilt angelägna frågor och att kortfattat ange de mest angelägna insatserna för att uppnå målet. I analysen står det myndigheterna fritt att använda preciseringarna eller andra skärningar som struktur. Bedömningen av om miljökvalitetsmålet är uppnått sker i huvudsak i samband med de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, då myndigheterna gör en grundlig måluppfyllelseanalys. En egentlig ny bedömning av måluppfyllelse i samband med den årliga uppföljningen är i praktiken endast aktuell om betydande 24 En översikt över den regionala uppföljningen finns i denna rapport, i avsnittet Regionala likheter och skillnader i miljötillstånd och miljöarbete. 25 Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 26 Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

14 förändringar skett. Bedömningen av utvecklingen i miljön för målet väger samman olika data som rör miljötillståndet och/eller uppskattade effekter för miljötillståndet av genomförda åtgärder. Utvecklingen kan vara positiv trots att målet inte bedöms kunna nås inom tidsramen, eller omvänt. Utveckling av miljömålsuppföljningen Regeringens beslutade i april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitetsmålen som förtydligar det miljötillstånd som ska nås 27. Preciseringarna ska utgöra grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, vara kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för miljöarbetet. Enligt regeringens bedömningsgrund bör ett miljökvalitetsmål bedömas som möjligt att nå antingen om det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller om tillräckliga åtgärder är beslutade och förväntas vara genomförda 28. Underhand har det stått klart att de målansvariga myndigheterna har behov av att operationalisera preciseringarna. Det har även framkommit önskemål om att det behöver bli enklare att härleda myndigheternas bedömningar av måluppfyllelse. För att få en mer konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning har Naturvårdsverket som samordningsansvarig myndighet startat ett särskilt utvecklingsarbete i dialog med målansvariga myndigheter och RUS (länsstyrelsernas samverkansorgan). De målansvariga myndigheterna ska utveckla och beskriva uppföljningen av respektive miljökvalitetsmål, för att framöver ge löpande stöd i nationellt och regionalt arbete med uppföljning och måluppfyllelseanalys. Ansvariga myndigheter ska beskriva vad som följs upp och hur, samt vilken myndighet som är ansvarig i olika delar av miljökvalitetsmålet. En översyn av indikatorerna kommer ske som en del i utvecklingen av uppföljningen. Indikatorerna för respektive mål kan komma att bytas ut eller revideras, så att de bättre nyttjar tillgänglig data och överensstämmer med till exempel internationell rapportering. Tidsplanen är att utvecklingsarbetet kring uppföljning och målbedömning ska vara klart inför nästa fördjupade utvärdering av miljömålen. 27 Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 28 Prop.2009/10:15, Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, sid. 28. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

15 NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är bland annat att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter. Ett globalt klimatavtal krävs för att halvera utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa den globala temperaturökningen till under två grader och risken för farlig klimatpåverkan. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från dubbdäck. Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart. Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt för att minska skogsbrukets försurningspåverkan. Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs. Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker. Om målet ska kunna nås behöver utsläppen minska, dels i länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels från internationell sjöfart. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. * målår 2050 i en första etapp. 14 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

16 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald. Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt. Skärpt lagstiftning har minskat användningen av naturgrus. För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram. Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet och Bottenviken har fortfarande höga halter av miljögifter. Bättre förutsättningar att leva och verka längs kusterna behövs. Även skydd av värdefulla områden och andra nationella åtgärder är viktiga, liksom beslut utanför Sverige som påverkar havsmiljön. Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster påverkas negativt. Klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall beräknas öka. Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs. Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökat mängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och gammal skog. Mer kunskap behövs om effekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark. Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk. Brist på betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Trots många åtgärder syns inget tydligt trendbrott inom negativa områden. Möjligheten att kunna driva ett livskraftigt jordbruk är beroende av bland annat EU:s jordbrukspolitik. Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Däremot ökar vägtransporterna och ger mer buller och dålig luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

17 16 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

18 De 16 miljökvalitetsmålen

19 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Riksdagen har fastställt två preciseringar: TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. utvecklingen i miljön är negativ. Resultat och analys i sammanfattning Resultat Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltemperaturen Tioårsperioden är det varmaste årtiondet som uppmätts. Halterna i atmosfären ökar Det samlade bidraget från alla växthusgaser i atmosfären brukar räknas om till koldioxidekvivalenter. Om tvågradersmålet ska vara möjligt att nå bedöms att koncentrationen av växthusgaser på lång sikt måste stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Den sammanlagda halten av växthusgaser uppskattas idag till cirka 465 ppm koldioxidekvivalenter. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Exempelvis bidrar sot till uppvärmning, medan andra partiklar kyler. 18 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

20 Effekter i miljön Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i observationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster och minskningen av istäcket i Arktis. Ett nytt klimatavtal avgörande Hittills har det inom FN:s klimatkonvention inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet. På konventionens möte i Doha 2012 enades man om en arbetsplan för det avtal som ska gälla för alla parter efter Kyotoprotokollets utgång (2020). Det beslutades också om en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet ( ). Minskningsmålen är dock än så länge låga och få länder deltar. Analys Bakgrund Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. År 2011 nådde de globala koldioxidutsläppen rekordnivåer, och utsläppen har fortsatt att öka under Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. För att klara att hålla den globala temperaturförändringen under två grader behöver de globala växthusgasutsläppen minska i storleksordningen procent till år 2050 jämfört med år 2000 för att därefter fortsätta minska. Behov av ytterligare insatser Såsom konstateras i det underlag som Naturvårdsverket under 2012 presenterade till en färdplan för ett klimatneutralt Sverige år 2050, så behövs det breda uppgörelser i den långsiktiga klimatpolitiken på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimatfrågorna är sammanlänkade i hög utsträckning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden som forskningspolitik, transportpolitik, bostadspolitik, jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimatstrategisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi och resurser är nödvändigt. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 RAPPORT 6557 mars 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 Beställningar Ordertel:

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport: hållbar

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Kristina Feldhusen Enheten för energi och transporter Naturvårdsverket 1 Miljöns behov, vad pågår? Pågående översyn Sveriges

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer