Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Transkript

1 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 RAPPORT 6557 mars 2013

2 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013 Grafisk produktion och illustration: AB Typoform Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar

4 Förord Denna rapport innehåller den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och etappmålen Nya preciseringar av miljökvalitetsmålen finns nu på plats men bedömningarna i fördjupad utvärdering 2012 kvarstår vi når inte 14 av 16 miljökvalitetsmål. Etappmålen följer vi upp för första gången. För andra året i följd redovisar vi Naturvårdsverkets slutsatser i ett fristående avsnitt. Slutsatserna bygger i år vidare på ett av de identifierade fokusområdena i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen Utveckla strategier för hållbar konsumtion! Vi ser att en omställning av samhället med ökad miljöhänsyn i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall behövs för uppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket samordnar miljömålsuppföljningen, men det är de målansvariga myndigheterna som står för resultatredovisning, analys och bedömning av de enskilda miljökvalitetsmålen och etappmålen. Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) svarar för den regionala analysen. En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgifter är att i samverkan med andra följa upp och utvärdera hur miljön mår och hur miljöomställningen i samhället går. Samarbetet med ett stort antal personer inom de många myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet samt organisationer är en förutsättning för miljömålsuppföljningen. Naturvårdsverket tackar alla medverkande för deras engagemang och bidrag. Stockholm i mars 2013 Maria Ågren, Generaldirektör

5

6 Innehåll Förord 3 Naturvårdsverkets slutsatser 6 Arbetet med miljömålsuppföljning 11 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 17 Begränsad klimatpåverkan 18 Frisk luft 30 Bara naturlig försurning 42 Giftfri miljö 54 Skyddande ozonskikt 78 Säker strålmiljö 86 Ingen övergödning 98 Levande sjöar och vattendrag 108 Grundvatten av god kvalitet 124 Hav i balans samt levande kust och skärgård 136 Myllrande våtmarker 152 Levande skogar 164 Ett rikt odlingslandskap 176 Storslagen fjällmiljö 188 God bebyggd miljö 202 Ett rikt växt- och djurliv 212 REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE 227 Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 234 UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN 237 Etappmål om utsläpp av växthusgaser (2020) 238 Etappmål om luftföroreningar 241 Etappmål om farliga ämnen 249 Etappmål om avfall 255 Etappmål om biologisk mångfald 258

7 Naturvårdsverkets slutsatser Vi behöver tänka miljö och öka hänsynen i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall. För att vi ska nå miljökvalitetsmålen krävs konsumtion med så liten miljöpåverkan som möjligt, god hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp som är fria från farliga ämnen. Det är innebörden i det generationsmål för hållbar utveckling som riksdagen beslutat om av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Bedömningarna kvarstår sedan den senaste fördjupade utvärderingen 2. I utvärderingen lyfte vi fram förslag till fokusområden för politiken, där samlade insatser skulle verka positivt för flera miljökvalitetsmål. Ett av fokusområdena är Utveckla strategier för en hållbar konsumtion. Naturvårdsverkets slutsatser bygger på vår samlade kunskap, där uppföljning och analys av miljökvalitetsmål och etappmål är en aktuell och viktig del. Slutsatserna är inte en sammanfattning. I våra slutsatser lyfter vi i år fram några goda exempel på befintliga och föreslagna styrmedel för en samhällsomställning med ökad hänsyn och minskad miljöpåverkan. Exemplen tangerar i flera fall Miljömålsberedningens strategiarbete och regeringens etappmål, till exempel rörande mark- och vattenanvändning, luftföroreningar, farliga ämnen och avfall. Att bygga vidare på goda exempel kan vara ett spår i att utveckla strategier och styrmedel för hållbar konsumtion och produktion. Mix av styrmedel behövs för hållbar produktion och konsumtion Miljöpåverkan uppstår både innan, under och efter det att vi konsumerar en produkt eller tjänst. Utvinning av råvaror, produktion, distribution och avfall påverkar den biologiska mångfalden och förorenar luft och vatten. Resurs- och energieffektivisering och teknikutveckling minskar trycket på naturresurser och minskar skadliga utsläpp. Men så länge den totala konsumtionen fortsätter att öka minskar ändå inte konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan. Vi behöver minska miljöbelastningen även genom till exempel beteendeförändringar. Genom att integrera miljökostnader i priset på varor och tjänster är det möjligt att gynna beteenden som leder till konsumtion och produktion med lägre 1 Proposition 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Sid Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

8 miljöpåverkan. Regeringens etappmål om värdet av ekosystemtjänster är ett betydelsefullt steg. För hållbarhet från råvara till avfall behövs ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel i en ändamålsenlig mix 3. Insatser inom såväl miljöpolitiken som inom andra politikområden är viktiga förutsättningar för att nå miljömålen. Stora ekonomiska värden förknippade med ekosystemtjänster finns i nuläget inte med i beslut om hur samhället nyttjar mark och vatten 4. Ett steg på vägen att miljöanpassa politiken vore att genomföra miljö- och klimatbedömningar av till exempel propositioner 5. Bättre miljöhänsyn genom planering, tillsyn och goda råd Tillsyn, rådgivning och samhällsplanering är viktiga styrmedel för en ökad miljöhänsyn i brukande, exploatering och produktion. Det finns flera goda exempel där de gett lyckade resultat. Genom att olika aktörer samverkar i arbetet med regionala och kommunala vatten- och materialförsörjningsplaner finns möjligheter att väga olika anspråk på mark och vatten mot varandra och värdera ekosystemtjänster såsom dricksvatten 6. Planerna behöver knytas ihop med kommunala översiktsplaner för att få bästa effekt. Flera kommuner håller nu på att revideras sina översiktsplaner och länsstyrelserna stödjer arbetet bland annat genom att tillgängliggöra regionala och nationella planeringsunderlag. Plan- och bygglagens nya regler kan då få genomslag så att översiktsplanerna bättre beaktar miljökvalitetsmålen och andra nationella och regionala mål om hållbar utveckling 7. Exempel på incitament för att en ökad miljöhänsyn ska få genomslag i planeringen är statligt ekonomiskt planeringsstöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som tydligt bidrar till att nå klimat- och miljömål 7. En nyckel är att den regionala nivån är med mer i planeringen, så att till exempel länsstyrelsernas kunskap kan stödja kommunernas planering. Kunskapsunderlag och ett helhetsperspektiv på miljö och landskap i den fysiska planeringen är konkreta nyckelfaktorer för ett energi- och transportsnålt samhälle och för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur. Den gröna infrastruk- 3 Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport Naturvårdsverket Redovisning av regeringsuppdrag att sammanställa information om ekosystemtjänster (M 2012/176/Nm). NV Naturvårdsverket Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport Se årlig uppföljning 2013 av bl.a. miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. 7 Se årlig uppföljning 2013 av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

9 turen skulle även kunna utvecklas vid skogliga åtgärder och exploateringar om myndigheterna kunde stärka sitt arbete med rådgivning och tillsyn i enlighet med befintlig lagstiftning 8. Myndigheternas rådgivning och tillsyn har inom många områden potential att utökas och bli ett bättre stöd till verksamhetsutövare samtidigt som miljönyttan kan öka. Ett sätt att möjliggöra en proaktiv och kompetent tillsyn till stöd för verksamhetsutövare, vore att göra en tydligare koppling mellan tillsyn och tillsynsavgifter 9. Rådgivning via Greppa Näringen, Greppa Växtskyddet och Mångfald på slätten är bra exempel på ett mjukt styrmedel och lyckat samarbete mellan myndigheter och organisationer. Verksamheten har betydelse för flera miljökvalitetsmål och syftar till att minska övergödningen, förbättra hanteringen av bekämpningsmedel respektive gynna grön infrastruktur och biologisk mångfald. Såväl rådgivningen som de konkreta miljöåtgärderna är beroende av finansiering från landsbygdsprogrammet, vilket är ett centralt styrmedel i miljöarbetet. Utformningen av miljöersättningarna inom det framtida landsbygdsprogrammet är således en nyckelfråga för flera miljökvalitetsmål, medan andra jordbruksstöd delvis kan motverka miljömålen 10. Minskad miljöpåverkan genom offentlig upphandling och information Det är sannolikt klokt att satsa på styrmedel som påverkar investeringar i teknik eller infrastruktur som har lång livslängd eller som gör det enklare för hushåll och företag att göra miljö- och klimatsmarta val 11. Offentlig upphandling och information är exempel på sådana styrmedel. Flera miljökvalitetsmål pekar på att utsläpp från transporter påverkar målen negativt. Vägtrafiken utgör det huvudsakliga problemet för luftkvalitet och buller i stadsmiljö och påverkar människors hälsa. Trafikverket och storstadskommunerna har beslutat om nya, delvis gemensamma upphandlingskrav kring utsläpp från väghållning och arbetsmaskiner. Här har offentliga aktörer gått före i sin upphandling och det kan ha vägledande betydelse för andra aktörer Naturvårdsverket Redovisning av uppdrag att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel for att utveckla den gröna infrastrukturen (M2012/722/ Nm). NV Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport Se årlig uppföljning 2013 för bl.a. miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. 11 Naturvårdsverket Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Frisk luft. 8 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

10 På den stora skalan utvecklas internationella krav och regeringens etappmål kring minskade utsläpp av luftföroreningar från sjötrafiken. I mindre skala är ett positivt exempel att Göteborgs hamn, i en kampanj för renare havsmiljö, tar ut en avgift på fartyg med mer än 0,5 procent svavelhalt i bränslet. Sjöfartens totala utsläpp av svaveldioxid i Göteborg har nu minskat med nästan 20 procent 13. Utsläppen av luftföroreningar minskar också till följd av skärpt lagstiftning och internationella överenskommelser. Dessa styrmedel ger även förutsättningar att skydda miljö och människors hälsa från farliga ämnen. Ett viktigt komplement till lagstiftning är att tillgängliggöra information som ger konsumenten möjlighet att välja bort varor med farliga ämnen. Inom ramen för FN:s globala kemikaliestrategi 14 har ett stort antal länder beslutat att utveckla ett frivilligt internationellt program för information om ämnen i varor. Informationen om farliga ämnen är även viktig för att kunna hantera material riktigt i återvinning och avfallshantering 15. Att beakta hela kedjan från råvara till avfall I utveckling av styrmedel och strategier för hållbar produktion och konsumtion är det betydelsefullt att behandla även resurs- och energieffektivisering och de slutliga länkarna i kedjan ända fram till återvinning och avfall. Det kan innebära såväl miljövinster som goda möjligheter till affärsutveckling och nya arbetstillfällen. Effektivare energianvändning är en väg framåt för att hushålla med naturresurserna och nå flera miljökvalitetsmål, eftersom vi då kan begränsa vårt nyttjande av såväl fossil som förnybar energi. Det händer mycket inom detta område. EU:s direktiv om energieffektivisering, ekodesign och energimärkning är viktiga steg. Boverkets ändrade byggregler och reglerna för energideklarationer om energiprestanda verkar alla för effektivare energianvändning i ny och befintlig bebyggelse 16. Regeringens strategi för ett hållbart nyttjande av mineraler 17 är en del i att möta den globala efterfrågan på värdefulla mineraler, som resulterar i ett stort och ökande antal ansökningar om prospekterings- och brytningstillstånd i Sverige. Som ett komplement till strategin är det viktigt att verka för utvecklad återvinning 13 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. 14 SAICM, Strategic Approach to International Chemicals Management, se sv/innehall/internationellt/konventioner-och-overenskommelser/saicm 15 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 16 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 17 Näringsdepartementet Sveriges mineralstrategi För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. N MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

11 av mineraler, till exempel genom att hitta styrmedel som kan stimulera urban mining och waste mining 18. Forskning och utveckling är viktiga styrmedel som kan leda till förebyggande av avfall, såväl utvinningsavfall från mineralbrytning som hushållssopor. Att förebygga avfall är effektivt för att minska resursförbrukning och miljöpåverkan, men behöver kompletteras med styrmedel som stimulerar återvinning. Den nationella avfallsplanen 19 innehåller en mix av förslag för att minska avfallsmängder och öka återanvändning och återvinning. 18 Naturvårdsverket Inspel till svensk mineralstrategi (N2012/1081/FIN). NV Naturvårdsverket Från avfallshantering till resurshushållning Sveriges avfallsplan Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

12 Arbetet med miljömålsuppföljning Vi följer för första gången upp miljökvalitetsmålen utifrån de reviderade preciseringarna av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna, som definierar målen och är centrala i bedömning och uppföljning, beslutades av regeringen i april De ansvariga myndigheterna arbetar nu med att utveckla uppföljning och bedömning av preciseringarna för respektive miljökvalitetsmål. Det är premiär för uppföljningen av etappmål. Undantaget är etappmålet om utsläpp av växthusgaser, som Naturvårdsverket följt upp sedan Även för etappmålen behöver ansvariga myndigheter finna former för uppföljningen. De nationellt målansvariga myndigheterna står för resultatredovisning, analys och bedömning av respektive miljökvalitetsmål och etappmål. De målansvariga myndigheterna är Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Målansvariga myndigheter har sänt årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen på remiss till de myndigheter och organisationer som ingår i samverkansgruppen för miljömålsuppföljning 22, samt vid behov till ytterligare instanser. Naturvårdsverket har förutom målansvar för sju miljökvalitetsmål och elva etappmål även ansvar för att samordna myndigheternas arbete med miljömålsuppföljning. Som en del i samordningen har verket tagit fram anvisningar till stöd för regionala och nationella myndigheters arbete med årlig uppföljning Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 21 Naturvårdsverket Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen Rapport Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning består av de 25 myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet, de fem myndigheterna med information av betydelse för miljömålsuppföljningen, företrädare för länsstyrelserna (via RUS) och Sveriges kommuner och landsting (SKL), samt de centrala intresseorganisationerna Jordens Vänner, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv och Världsnaturfonden WWF. 23 Anvisningar finns för nationell respektive regional uppföljning av miljökvalitetsmålen, samt för uppföljning av etappmålen. Naturvårdsverkets ärendenr: NV MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

13 Innehållet i årlig uppföljning 2013 Den årliga uppföljningen har fokus på redovisning och analys av det gångna årets resultat. Form och innehåll är likartat mellan regional och nationell uppföljning. Nationella myndigheter har använt sig av det regionala underlaget för den nationella uppföljningen. Årlig uppföljning och indikatorer för miljökvalitetsmålen redovisar vi även på miljömål.se. Där kan man läsa den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålen för respektive län. 24 Årlig uppföljning 2013 innehåller två huvudsakliga delar för respektive miljökvalitetsmål: resultat och analys. Etappmålen har följts upp på motsvarande sätt, men då etappmålen är av en annan karaktär än miljökvalitetsmålen är uppföljningen mer kortfattad. Därtill finns det sparsamt med information för en del etappmål eftersom regeringen fattade beslut om etappmålen för knappt ett år sedan 25. Resultatdelen har fokus på det gångna året och redovisar ny information om miljötillståndet och om förutsättningarna för att nå målet. I begreppet förutsättningarna ryms viktiga styrmedel och åtgärder inom miljösektorn men även insatser i samhället inom andra politikområden, som påverkar målet positivt eller negativt. Ansvarig myndighet redovisar aktuella resultat för miljökvalitetsmålets olika preciseringar där nyheter av betydelse har framkommit sedan den fördjupade utvärderingen. 26 Myndigheterna redovisar resultat för respektive miljökvalitetsmåls preciseringar, vars kortnamn utgör rubriker i avsnittet. Preciseringarna överlappar ibland varandra och då redovisar myndigheterna två eller flera preciseringar samlat, eller hänvisar mellan preciseringar. Analysdelen syftar till att klargöra förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet och ger en bedömning av hur utvecklingen för målet ser ut just nu. Ansvarig myndighet ger enklare analyser av orsaker till situationen för miljökvalitetsmålet, och/eller av effekter i miljön till följd av styrmedel och åtgärder i samhället. Myndigheterna har möjlighet att djupdyka i särskilt angelägna frågor och att kortfattat ange de mest angelägna insatserna för att uppnå målet. I analysen står det myndigheterna fritt att använda preciseringarna eller andra skärningar som struktur. Bedömningen av om miljökvalitetsmålet är uppnått sker i huvudsak i samband med de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, då myndigheterna gör en grundlig måluppfyllelseanalys. En egentlig ny bedömning av måluppfyllelse i samband med den årliga uppföljningen är i praktiken endast aktuell om betydande 24 En översikt över den regionala uppföljningen finns i denna rapport, i avsnittet Regionala likheter och skillnader i miljötillstånd och miljöarbete. 25 Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 26 Naturvårdsverket Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

14 förändringar skett. Bedömningen av utvecklingen i miljön för målet väger samman olika data som rör miljötillståndet och/eller uppskattade effekter för miljötillståndet av genomförda åtgärder. Utvecklingen kan vara positiv trots att målet inte bedöms kunna nås inom tidsramen, eller omvänt. Utveckling av miljömålsuppföljningen Regeringens beslutade i april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitetsmålen som förtydligar det miljötillstånd som ska nås 27. Preciseringarna ska utgöra grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, vara kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för miljöarbetet. Enligt regeringens bedömningsgrund bör ett miljökvalitetsmål bedömas som möjligt att nå antingen om det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller om tillräckliga åtgärder är beslutade och förväntas vara genomförda 28. Underhand har det stått klart att de målansvariga myndigheterna har behov av att operationalisera preciseringarna. Det har även framkommit önskemål om att det behöver bli enklare att härleda myndigheternas bedömningar av måluppfyllelse. För att få en mer konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning har Naturvårdsverket som samordningsansvarig myndighet startat ett särskilt utvecklingsarbete i dialog med målansvariga myndigheter och RUS (länsstyrelsernas samverkansorgan). De målansvariga myndigheterna ska utveckla och beskriva uppföljningen av respektive miljökvalitetsmål, för att framöver ge löpande stöd i nationellt och regionalt arbete med uppföljning och måluppfyllelseanalys. Ansvariga myndigheter ska beskriva vad som följs upp och hur, samt vilken myndighet som är ansvarig i olika delar av miljökvalitetsmålet. En översyn av indikatorerna kommer ske som en del i utvecklingen av uppföljningen. Indikatorerna för respektive mål kan komma att bytas ut eller revideras, så att de bättre nyttjar tillgänglig data och överensstämmer med till exempel internationell rapportering. Tidsplanen är att utvecklingsarbetet kring uppföljning och målbedömning ska vara klart inför nästa fördjupade utvärdering av miljömålen. 27 Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. 28 Prop.2009/10:15, Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, sid. 28. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

15 NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är bland annat att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter. Ett globalt klimatavtal krävs för att halvera utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa den globala temperaturökningen till under två grader och risken för farlig klimatpåverkan. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från dubbdäck. Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart. Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt för att minska skogsbrukets försurningspåverkan. Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs. Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker. Om målet ska kunna nås behöver utsläppen minska, dels i länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels från internationell sjöfart. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. * målår 2050 i en första etapp. 14 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

16 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald. Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt. Skärpt lagstiftning har minskat användningen av naturgrus. För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram. Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet och Bottenviken har fortfarande höga halter av miljögifter. Bättre förutsättningar att leva och verka längs kusterna behövs. Även skydd av värdefulla områden och andra nationella åtgärder är viktiga, liksom beslut utanför Sverige som påverkar havsmiljön. Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster påverkas negativt. Klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall beräknas öka. Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs. Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökat mängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och gammal skog. Mer kunskap behövs om effekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark. Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk. Brist på betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Trots många åtgärder syns inget tydligt trendbrott inom negativa områden. Möjligheten att kunna driva ett livskraftigt jordbruk är beroende av bland annat EU:s jordbrukspolitik. Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Däremot ökar vägtransporterna och ger mer buller och dålig luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

17 16 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

18 De 16 miljökvalitetsmålen

19 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Riksdagen har fastställt två preciseringar: TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. utvecklingen i miljön är negativ. Resultat och analys i sammanfattning Resultat Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltemperaturen Tioårsperioden är det varmaste årtiondet som uppmätts. Halterna i atmosfären ökar Det samlade bidraget från alla växthusgaser i atmosfären brukar räknas om till koldioxidekvivalenter. Om tvågradersmålet ska vara möjligt att nå bedöms att koncentrationen av växthusgaser på lång sikt måste stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Den sammanlagda halten av växthusgaser uppskattas idag till cirka 465 ppm koldioxidekvivalenter. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Exempelvis bidrar sot till uppvärmning, medan andra partiklar kyler. 18 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

20 Effekter i miljön Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i observationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster och minskningen av istäcket i Arktis. Ett nytt klimatavtal avgörande Hittills har det inom FN:s klimatkonvention inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet. På konventionens möte i Doha 2012 enades man om en arbetsplan för det avtal som ska gälla för alla parter efter Kyotoprotokollets utgång (2020). Det beslutades också om en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet ( ). Minskningsmålen är dock än så länge låga och få länder deltar. Analys Bakgrund Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. År 2011 nådde de globala koldioxidutsläppen rekordnivåer, och utsläppen har fortsatt att öka under Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. För att klara att hålla den globala temperaturförändringen under två grader behöver de globala växthusgasutsläppen minska i storleksordningen procent till år 2050 jämfört med år 2000 för att därefter fortsätta minska. Behov av ytterligare insatser Såsom konstateras i det underlag som Naturvårdsverket under 2012 presenterade till en färdplan för ett klimatneutralt Sverige år 2050, så behövs det breda uppgörelser i den långsiktiga klimatpolitiken på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimatfrågorna är sammanlänkade i hög utsträckning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden som forskningspolitik, transportpolitik, bostadspolitik, jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimatstrategisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi och resurser är nödvändigt. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

21 Resultat Begränsad klimatpåverkan Mål för temperatur och koncentration Enligt riksdagsbeslut från 2009 är miljökvalitetsmålets innebörd att den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst två grader Celsius jämfört med förindustriell nivå (det så kallade tvågradersmålet 29 ). För att klara det ska den svenska klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljondelar) koldioxidekvivalenter 30. Den sammanlagda halten av växthusgaser 31 är idag cirka 465 ppm 32 koldioxidekvivalenter, och ökar årligen med flera ppm. Figur 1 visar utvecklingen för koncentrationen av koldioxid, den mest betydelsefulla av de växthusgaser människan släpper ut. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Sot har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den totala effekten av partikelutsläppen uppskattas vara kylande 33. Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltemperaturen Tioårsperioden var det varmaste årtiondet som någonsin uppmätts med en global genomsnittstemperatur på 0,4 0,5 o C över genomsnittet och cirka 0,2 o C över genomsnittet för årtiondet IPCC:s kunskapsöversikt visar att temperaturökningar även under två grader kan ha betydande effekter. 30 Koldioxidekvivalent är mängden av en växthusgas, t.ex. metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt. 31 De gaser som avses är koldioxid, metan, lustgas och de fluorerade gaserna HFC, PFC, SF 6 och NF 3 (den så kallade Kyotokorgen), samt de växthusgaser som hanteras under Montrealprotokollet. 32 Europeiska Miljöbyrån, IPCC, 2007: Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. 34 NASA, CRU, NCDC, noaa.gov/ 20 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

22 Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden ppm KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROJEKTET KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av mänskliga utsläpp och avskogning. Trenden under de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent. Miljöeffekter Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i observationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster (för Nordeuropas del generellt ökad nederbörd) och minskningen av istäcket i Arktis 35. I september 2012 uppmättes den minsta utbredningen av den arktiska havsisen sedan satellitmätningar började vid slutet av 1970-talet. 36 Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående försurning av världshaven, då en del av den tillförda koldioxiden löses i haven. Förändringarna i klimatet bedöms bli större vid våra nordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. Effekterna kan till exempel bli omfattande för jord- och skogsbruket. Känsliga miljöer i fjällen och Östersjön kan skadas eller helt försvinna. 35 IPCC, 2007: Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Även EEA, 2012: Climate Change, impacts and vulnerability in Europe National Snow and Ice Data Center. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

23 Begränsad klimatpåverkan Internationella klimatförhandlingar En förutsättning för att minska de globala utsläppen är samarbete mellan världens länder. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet. På Klimatkonventionens artonde partsmöte (COP18) i Doha i december 2012 enades parterna om en arbetsplan för det avtal som ska gälla för alla Klimatkonventionens parter efter utgången av Kyotoprotokollets 37 andra åtagandeperiod. Målet är att det nya avtalet, som utformas inom arbetsgruppen Durbanplattformen 38, ska antas 2015 och börja gälla senast Utgångspunkten är att avtalet ska bygga på gemensamma men differentierade åtaganden 39. De fortsatta förhandlingarna kommer att handla mycket om att enas kring hur denna princip ska omsättas i åtaganden. Att parterna har enats om en arbetsplan för det nya avtalet innebär att förhandlingarna åter sker samlat, efter att en tid ha pågått i två parallella förhandlingsgrupper, en under Klimatkonventionen och en under Kyotoprotokollet (bland annat till följd av att vissa parter valt att ratificera Klimatkonventionen men inte Kyotoprotokollet). Under COP18 fattade parterna även beslut om den andra åtagandeperioden för Kyotoprotokollet. Åtagandeperioden är på åtta år, 2013 till Minskningsmålen är dock låga och få länder deltar 85 procent av världens utsläpp omfattas fortfarande inte av några bindande åtaganden 40. En framgång vid COP18 var dock att mötet lyckades bevara det nuvarande regelverket för utsläppsbokföringen som bland annat omfattar en efterlevnadsmekanism, vilket innebär möjlighet till vissa former av sanktioner mot parter som inte fullföljer sina åtaganden. Länderna har också möjlighet att höja sina åtaganden vid den översyn som parterna bestämde ska ske mitt i åtagandeperioden. Översynen är kopplad till arbetet med att inför det framtida avtalet överbrygga gapet mellan nuvarande utfästelser om utsläppsminskningar och vad som behövs för att klara tvågradersmålet. EU har i de internationella klimatförhandlingarna haft inriktningen att industriländerna ska göra åtaganden som kollektivt minskar deras utsläpp med procent till år 2020 och med procent till år 2050 jämfört med år Protokoll till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC) som innehåller bindande överenskommelser om minskade utsläpp av sju växthusgaser (se fotnot 3). 38 The Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action (ADP). 39 Innebär att behovet av utsläppsminskningar behandlas som en gemensam angelägenhet för mänskligheten, men att industriländerna tar ett större ansvar på grund av deras höga historiska påverkan på dagens och framtidens klimat, höga utsläpp per person, och höga kapacitet att agera, samt på grund av övriga ländernas rätt till utveckling. 40 Följande länder åtog sig vid COP18-mötet bindande åtaganden för den andra åtagandeperioden: Australien, samtliga EU-länder, Island, Kroatien, Norge, Schweiz, Kazakstan, Vitryssland och Ukraina. 22 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

24 Styrmedel och åtgärder nationellt samt EU Energi Till styrmedel och åtgärder inom energi som antagits under 2012 hör EU-kommissionens handlingsplan 41 för inom ramen för Ekodesigndirektivet 42. I handlingsplanen fastslås en rad produktområden som ska bli föremål för minimikrav på energieffektivitet. Bland produkterna finns till exempel värmepannor och styrutrustning för värmesystem och belysning. Minimikraven väntas effektivisera eller minska energianvändningen i såväl Sverige som övriga EU-länder. Ett nytt energieffektivitetsdirektiv 43 har antagits och trätt ikraft år Direktivet syftar till att uppnå det energibesparingsmål på 20 procent av EU:s primärenergianvändning 2020, som tidigare antagits men enligt prognos inte varit på väg att uppfyllas. I januari 2012 trädde även Boverkets ändrade krav på energihushållning i byggreglerna (BBR 44 ) i kraft. I denna omgång har skärpning gjorts för byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme. För dessa innebär förändringen skärpta krav med cirka 20 procent på byggnadens specifika energianvändning och genomsnittlig värmeisolering. År 2009 ändrades energihushållningskraven för byggnader som huvudsakligen värms med elvärme. Dessa krav har inte skärpts En översyn av byggreglerna är aviserad till I juli 2012 ändrades lagen om energideklarationer för byggnader 45. Bland de ändringar som görs finns till exempel att energiexpertens besiktning av byggnaden ska ske på plats, vilket inte varit ett krav tidigare. I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att energiforskningssatsningen ligger kvar på dagens nivå och successivt stärks till 2016, och därefter blir permanent för att skapa långsiktighet. En ändring i ellagen har gjorts som innebär att elkonsumenter ges möjlighet att teckna avtal som bygger på timmätning. Tanken är att timmätning ska kunna bidra till förändrade förbrukningsmönster, så att effektuttaget blir lägre under 41 Commission Staff Working Document. Establishment of the Working Plan under the Ecodesign Directive. documents/eco-design/working-plan/files/comm-swd ecodesign_en.pdf 42 Direktivet innebär att produkter måste ha en viss energieffektivitet och resurseffektivitet för att få användas inom EU. 43 Direktiv 2012/30/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2012:315:0001:0056:sv:pdf 44 Boverkets byggregler, BBR Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader. Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-energideklar_ sfs MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

25 kritiska perioder, då förbränning med fossila bränslen är som vanligast. En utredning har också tillsatts om nettodebitering av el, det vill säga att den förnybara el som privatpersoner eller företag med småskalig produktion producerar och överför till elnätet ska kunna kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Det ekonomiska stödet för installation av solceller har förlängts till och med 2016, medan stödet för installation av solvärme har upphört. Vindkraftens expansion fortsatte under 2012, vilket resulterade i en tillväxt av vindelsproduktionen på nära 20 procent under Totalt stod den förnybara energin under 2012 för ungefär hälften av energianvändningen i Sverige 46. Begränsad klimatpåverkan EU:s system för handel med utsläppsrätter År 2012 var det sista året i andra handelsperioden i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS). Systemet infördes 2005 och omfattar huvudsakligen förbränningsanläggningar samt viss energiintensiv industri (motsvarande nära hälften av växthusgasutsläppen inom unionen). Från och med januari 2012 deltar även luftfarten i handelssystemet. Handeln omfattar flyg inom EU samt till och från EU. EU-kommissionen har dock föreslagit att tillfälligt undanta flygningar till och från EU i avvaktan på att den internationella luftfartsorganisationen ICAO ska arbeta fram förslag om ett globalt handelssystem för luftfarten. I den tredje handelsperioden, , har perflourkolväten (PFC) och lustgas (N 2 O) tillkommit som nya gaser för vissa anläggningar i handelssystemet. Även fler sektorer är inkluderade, däribland aluminiumtillverkning. Den nya handelsperioden innebär också att nationella fördelningsplaner har ersatts av ett gemensamt tak för hela EU-ETS, och att gratis tilldelning baseras på riktmärken 47. Sektorer där handelssystemet bedöms medföra risk för att verksamheter och utsläpp flyttas till länder med lägre krav ( koldioxidläckage ) kan få tilldelning upp till 100 procent av aktuellt riktmärke. Övriga verksamheter får en tilldelning som motsvarar 80 procent av riktmärket 2013 med successiv minskning till 30 procent Ingen gratis tilldelning ges för elproduktion. Utsläppsrätter som inte delas ut gratis auktioneras ut. Andelen utsläppsrätter som ska auktioneras ut ökar kraftigt i den nya handelsperioden, till cirka 50 procent. Under andra handelsperioden har det byggts upp ett omfattande överskott av utsläppsrätter i systemet vilket kommer att kunna föras över till perioden % av energianvändningen enligt den senast tillgängliga statistiken, från Energiindikatorer 2012, Energimyndigheten. 47 Riktmärken konstrueras efter de tio procent mest koldioxideffektiva anläggningarna i varje sektor inom EU. 24 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

26 Överskottet av utsläppsrätter har lett till låga priser och därmed bristande stimulans för långsiktiga utsläppsminskningar. Under 2012 har det därför förts omfattande diskussioner om åtgärder för att höja priset på utsläppsrätterna. Kommissionen har därför, som åtgärd på kort sikt och för att minska utbudet av utsläppsrätter i början av perioden, föreslagit att senarelägga auktioneringen av utsläppsrätter till slutet av handelsperioden 48. Även mer långsiktiga strukturella åtgärder diskuteras. Transporter I en granskning av infrastrukturplaneringen 49, presenterad av Riksrevisionen i mars 2012, konstaterades bland annat att lönsamheten för många nya infrastrukturinvesteringar bygger på trafikvolymer som sannolikt är svåra att förena med klimatmålen. I april 2012 redovisade Trafikverket Kapacitetsutredningen 50, som analyserar åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet, med sikte på år Utredningens huvudförslag innebär inte minskade utsläpp, men i utredningen ingår också ett klimatscenario, som utifrån så kallad back casting visar på en målbild där klimatmålen nås. Hösten 2012 tillsattes en utredning om målet för en fossiloberoende fordonsflotta Syftet är att kartlägga handlingsalternativ och identifiera möjliga åtgärder för hur Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta. Slutredovisningen sker hösten Under 2012 fattades också bland annat beslut om en ny miljöbilsdefinition och om beskattning av biodrivmedel i låginblandningar över 6,5 procent. I januari 2012 betalades den första supermiljöbilspremien ut. Premiens syfte är att främja en ökad försäljning och användning av nya bilar med låg klimatpåverkan, och betalas ut till maximalt bilar under åren Med avseende på koldioxidutsläppen innebär kraven högst 50 gram/kilometer, vilket idag i praktiken bara elbilar och laddhybrider klarar. 48 Handel med utsläppsrätter: Kommissionen lägger fram alternativ för att reformera den europeiska koldioxidmarknaden Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7, se/pagefiles/15649/anpassad_12_7_infrastrukturplanering.pdf 50 Kapacitetsutredning för transportsystemet Under 2012 registrerades cirka 850 bilar som uppfyller kraven på en supermiljöbil. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅl OCH ETAPPMÅL

27 Begränsad klimatpåverkan Övergripande I december 2012 presenterade Naturvårdsverket underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser I rapporten analyseras hur Sverige ska kunna nå målvisionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser Uppmärksamhet har också riktats mot luftföroreningar med klimatpåverkan, det vill säga föroreningar (till exempel sotpartiklar) som både påverkar klimatet och har negativa effekter på människors hälsa 54. Sverige har under året varit ett av de drivande länderna i den nystartade koalitionen Climate and Clean Air Coalition (CCAC), som arbetar för minskade utsläpp av klimatpåverkande luftföroreningar. Analys och bedömning Bakgrund Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. Den största delen av dessa utsläpp orsakas av förbränning av fossila bränslen för el- och värmeproduktion, transporter och industrins värmeproduktion, liksom av industriprocesser, jordbruksproduktion och avfallshantering samt avskogning i tropikerna. Utsläppen har som en följd av en stark global ekonomisk tillväxt ökat kraftigt under de senaste tio åren. Särskilt hög har utsläppsökningen varit från fossilberoende el- och värmetillförsel i tillväxtekonomier, inte minst Kina. Dessa länder har fördubblat sina utsläpp sedan 1990 medan industriländernas utsläpp ligger på ungefär samma nivå 55. År 2011 nådde de globala koldioxidutsläppen rekordnivåer (cirka 35 miljarder ton koldioxid, en ökning med tre procent jämfört med 2010), och utsläppen har fortsatt att öka under 2012 (ökningen under året har prognosticerats till 2,6 procent 56 ). 53 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050, Rapport ISBN1/6500/ I fallet marknära ozon (vars bildande underlättas av flera ämnen som människan släpper ut) finns även en negativ effekt på vegetation och grödor Global Carbon Project, 26 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sveriges MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2013