DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 3 oktober 2000 *

Transkript

1 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 3 oktober 2000 * I mål C-380/98, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court) (Förenade kungariket), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan The Queen och H.M. Treasury, ex parte: The University of Cambridge, angående tolkningen av rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (EGT L 209, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139), rådets direktiv 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor (EGT L 199, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 126) samt rådets direktiv 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 199, s. 54) * Rättegångsspråk: engelska. I

2 DOM AV DEN MÅL C-380/98 meddelar DOMSTOLEN (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden D.A.O. Edward samt domarna P.J.G. Kapteyn (referent), A. La Pergola, P. Jann och H. Ragnemalm, generaladvokat: S. Alber, justitiesekreterare: avdelningsdirektören H.A. Rühl, med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: The University of Cambridge, genom D. Vaughan, QC, A. Robertson, barrister, och G. Godar, solicitor, Förenade kungarikets regering, genom E. Ewing, Treasury Solicitor's Department, i egenskap av ombud, biträdd av K. Parker, QC, Nederländernas regering, genom M.A. Fierstra, chef för avdelningen för gemenskapsrätt, utrikesministeriet, i egenskap av ombud, Österrikes regering, genom W. Okresek, sektionschef vid justitiedepartementet, i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom juridiske chefsrådgivaren R. Wainwright och M. Shorter, nationell tjänsteman med förordnande vid rättstjänsten, båda i egenskap av ombud, med hänsyn till förhandlingsrapporten, I

3 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 9 mars 2000 av: The University of Cambridge, företrätt av D. Vaughan och A. Robertson, Förenade kungarikets regering, företrädd av G. Amodeo, Treasury Solicitor's Department, i egenskap av ombud, biträdd av R. Williams, barrister, Frankrikes regering, företrädd av G. Taillandier, rédacteur vid utrikesministeriets rättsavdelning, i egenskap av ombud, Österrikes regering, företrädd av M. Winkler, justitiedepartementet, i egenskap av ombud, och kommissionen, företrädd av R. Wainwright och M. Shorter, och efter att den 11 maj 2000 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande, följande Dom 1 High Court of Justice (England & Wales) Queen's Bench Divison (Divisional Court) har, genom beslut av den 21 juli 1998, som inkom till domstolen den 26 oktober 1998, i enlighet med artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), ställt fyra frågor om tolkningen av rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (EGT L 209, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139), rådets direktiv 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor (EGT L 199, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 126) samt rådets direktiv 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 199, s. 54). 2 Frågorna har uppkommit i ett förfarande som Cambridge universitet (nedan kallat universitetet) anhängiggjort vid High Court of Justice med anledning av ett I

4 DOM AV DEN MÅL C-380/98 beslut av H.M. Treasury (finansministeriet, nedan kallat Treasury) att låta universiteten i Förenade kungariket och Nordirland kvarstå på den förteckning över organ som lyder under offentlig rätt som delgivits kommissionen och som återges i bilaga 1 till direktiv 93/37, samtidigt som texten i denna bilaga ändrats. Gemenskapsrätten 3 Artikel 1 i direktiv 93/37 föreskriver följande: "I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges: b) 'upphandlande myndigheter': statliga, regionala eller lokala myndigheter, organ som lyder under offentlig rätt, sammanslutningar bildade av en eller flera sådana myndigheter eller organ som lyder under offentlig rätt. Ett organ som lyder under offentlig rätt är varje organ: I som har tillkommit i det särskilda syftet att tillgodose allmänna intressen och inte har industriell eller kommersiell karaktär,

5 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE och som är juridisk person, och som till större delen finansieras av staten eller regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt; eller som står under administrativ tillsyn av sådana organ; eller som har en administrativ, verkställande eller övervakande styrelse, där fler än hälften av medlemmarna utses av staten eller regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt. Förteckningarna över organ eller kategorier därav som lyder under offentlig rätt och som uppfyller villkoren i andra stycket återfinns i bilaga 1. Dessa förteckningar skall vara så fullständiga som möjligt och kan revideras enligt artikel 35. För ändamålet skall medlemsstaterna regelbundet informera kommissionen om varje ändring i sina förteckningar över organ och kategorier...." 4 Ordalydelsen i artikel 1 b i direktiv 92/50 och i direktiv 93/36 är i huvudsak identisk med den i artikel 1 b i direktiv 93/37. I

6 DOM AV DEN MÅL C-380/98 5 I Förenade kungariket inkluderar förteckningen över organ och kategorier av organ som lyder under offentlig rätt och som omnämns i bilaga 1 till direktiv 93/37 "universities and polytechnics, maintained schools and colleges" (universitet och tekniska högskolor, statsunderstödda skolor och högskolor). Den nationella lagstiftningen 6 Direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 har införlivats i Förenade kungariket genom följande förordningar: Public Services Contracts Regulations 1993 (S.I. 1993/3228). Public Supply Contracts Regulations 1995 (S.I. 1995/201) Public Works Contracts Regulations 1991 (S.I. 1991/2680). 7 Dessa förordningar återger inte bilaga 1 till direktiv 93/37. Däremot innehåller samtliga en definition av de organ som lyder under offentlig rätt som bygger på den definition som gemenskapsrätten ger. I

7 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna 8 Under år 1995 och år 1996 hävdade "Committee of Vice-Chancellors and Principals of the Universities" (universitetens kommitté av rektorer) inför Treasury att direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 inte är generellt tillämpliga på universitet. Kommittén gjorde gällande att ordet "universitet", som ingår i bilaga 1 till direktiv 93/37, till vilken artikel 1 b tredje stycket i de nämnda direktiven hänvisar, följaktligen skulle strykas. 9 Den 17 januari 1997 föreslog Treasury kommissionen att uttrycket "universitet och tekniska högskolor, statsunderstödda skolor och högskolor" skulle ersättas med uttrycket "statsunderstödda skolor, universitet och college som till större delen finansieras av andra upphandlande myndigheter". Denna ändring skulle såväl göra nämnda direktiv tillämpliga på universitet i mindre utsträckning som möjliggöra att den senaste utvecklingen togs i beaktande, eftersom antagandet av Further and Higher Education Act 1992 (lag om vidareutbildning och högre utbildning) i förevarande fall gjort hänvisningen till polytechnics (tekniska högskolor) föråldrad. 10 Kommissionen har dock ännu inte antagit detta förslag i enlighet med förfarandet i artikel 35 i direktiv 93/ Då den av Treasury föreslagna ändringen av bilaga 1 till direktiv 93/37 inte var tillräcklig för universitetet, begärde universitetet, genom en ansökan om domstolsprövning av den 7 november 1996, tillstånd att få ifrågasätta Treasurys ställningstagande inför High Court of Justice. 12 Den 21 mars 1997 handlades målet av High Court, Queen's Bench Division. High Court gav universitetet tillstånd att ansöka om domstolsprövning, eftersom ansökan gav upphov till en fråga beträffande tolkningen av direktiven 92/50, I

8 DOM AV. DEN MÅL C-380/98 93/36 och 93/37, och särskilt avseende hur uttrycket "som till större delen finansieras" av en eller flera upphandlande myndigheter skall tolkas. 13 Genom beslut av den 21 juli 1998 beslutade High Court of Justice (England &c Wales), Queen's Beench Division (Divisional Court) att viländeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen: "1. Vilka medel skall, med beaktande av hänvisningen i artikel Ii rådets direktiv 92/50/EEG, rådets direktiv 93/37/EEG och rådets direktiv 93/36/EEG (nedan kallade direktiven) till organ som 'till större delen finansieras av staten eller regionala eller lokala myndigheter eller av andra organ som lyder under offentlig rätt', anses ingå i uttrycket 'finansieras av... [en eller flera upphandlande myndigheter]'? I synnerhet, vad gäller betalningar till en sådan enhet som University of Cambridge, önskas svar på om uttrycket inkluderar a) stipendier och bidrag till forskningsarbete söm betalas av en eller flera upphandlande myndigheter, b) vederlag för tjänster i form av forskningsarbete som betalas av en eller flera upphandlande myndigheter, I c) vederlag för andra tjänster, såsom konsultuppdrag eller organiserande av konferenser, som betalas av en eller flera upphandlande myndigheter,

9 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE d) studentstipendier för namngivna studenters undervisningsavgifter som de lokala utbildningsmyndigheterna ('local education authorities') betalar till universiteten? 2. Vilken procentandel skall uttrycket 'till större delen' i artikel 1 i direktiven anses motsvara eller vilken annan betydelse skall det anses ha? 3. Om uttrycket 'till större delen' definieras i form av ett procenttal, skall beräkningen begränsas till inkomstkällor för akademiska eller liknande ändamål eller skall den även inkludera inkomster från näringsverksamhet? 4. Vilken tid skall en beräkning omfatta vid fastställandet av om universitetet älen 'upphandlande myndighet' i en särskild upphandling och hur skall förutsebara eller framtida förändringar beaktas? Den första frågan 14 Som framgår av begäran om förhandsavgörande erhåller universiteten i Förenade kungariket sina inkomster från olika källor, för olika ändamål och av olika anledningar. Vissa belopp erhåller universiteten i förhållande till periodiska utvärderingar av kvalitén på den forskning som universiteten bedriver och/eller i förhållande till antalet antagna studenter. Andra inkomster härrör från gåvor, anslag, uthyrning av bostäder och restaurangverksamhet. Ytterligare andra inkomster utgör vederlag för tjänster som beställts av välgörenhetsorganisationer, ministerier eller industri- eller handelsföretag. I

10 DOM ÄV DEN MÅL C-380/98 15 Domstolen skall därför analysera den egentliga karaktären av de olika typerna av finansiering som avses i den första frågan för att avgöra vilken betydelse de har för universitetet och följaktligen om de påverkar frågan huruvida universitetet eventuellt skall anses som en "upphandlande myndighet". 16 Det skall inledningsvis erinras om att domstolen, vad gäller syftet med direktiven 92/50, 93/36 och 93/37, förklarat att samordningen på gemenskapsnivå av förfarandena vid offentlig upphandling avser att undanröja hinder för den fria rörligheten för tjänster och varor och således att skydda de ekonomiska aktörers intressen vilka är etablerade i en medlemsstat och som önskar erbjuda varor eller tjänster åt de upphandlande myndigheterna i en annan medlemsstat (se för ett liknande resonemang dom av den 10 november 1998 i mål C-360/96, BFI Holding, REG 1998, s , punkt 41). 17 Härav framgår att syftet med direktiven är att undanröja såväl risken för att nationella anbudsgivare eller nationella sökande ges företräde när upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt som möjligheten att ett organ som finansieras eller kontrolleras av staten, regionala eller lokala myndigheter eller andra organ som lyder under offentlig rätt låter sig styras av andra hänsyn än ekonomiska (se för ett liknande resonemang dom av den 15 januari 1998 i mål C-44/96, Mannesmann Anlagenbau Austria mil., REG 1998, s. 1-73, punkt 33 samt domen i det ovannämnda målet BFI Holding, punkterna 42 och 43). 18 Domstolen erinrar om att enligt artikel 1 b andra stycket i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 avses med ett "organ som lyder under offentlig rätt" varje organ som har tillkommit i det särskilda syftet att tillgodose allmänna intressen och inte har industriell eller kommersiell karaktär (första strecksatsen), som är juridisk person (andra strecksatsen), och som antingen till större delen finansieras av staten eller regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt, eller som står under administrativ tillsyn av sådana organ, eller som har en administrativ, verkställande eller övervakande styrelse där fler än I

11 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE hälften av medlemmarna utses av staten eller regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt (tredje strecksatsen). 19 I tvisten vid den nationella domstolen har det inte bestridits att universitetet uppfyller de två villkoren i de två första strecksatserna i artikel 1 b andra stycket i de nämnda direktiven. Frågan huruvida universitetet skall uppföras på den förteckning som avses i bilaga 1 till direktiv 93/37 beror således i förevarande fall endast på huruvida detta universitet till "större delen finansieras" av en eller flera upphandlande myndigheter i den mening som följer av tredje strecksatsen i nämnda bestämmelse. 20 Vad gäller de alternativa villkoren i artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 följer av punkt 20 i domen i det ovannämnda målet Mannesmann Anlagenbau Austria m.fl., att vart och ett av dessa villkor återspeglar ett organs nära anknytning till staten, regionala eller lokala myndigheter eller andra organ som lyder under offentlig rätt. Denna bestämmelse definierar således de tre former som ett organ som lyder under offentlig rätt kan anta såsom tre olika varianter av en "nära anknytning" till en upphandlande myndighet. 21 Även om ett visst organs finansiering kan avslöja att detta organ är nära knutet till en upphandlande myndighet kan det ändå konstateras att detta kriterium inte har en oinskränkt räckvidd. De utbetalningar som görs av en upphandlande myndighet får inte alla till följd att det skapas ett särskilt underordnande- eller beroendeförhållande eller att ett sådant förhållande fördjupas. Endast sådana bidrag som genom ett ekonomiskt stöd utan särskild motprestation finansierar eller stöder det berörda organets verksamhet kan anses som "offentlig finansiering". 22 Härav följer att bidrag av den typ som avses under a i den första frågan och som består av stipendier eller anslag för att främja forskningsarbete skall anses som finansiering från en upphandlande myndighet. Även om mottagaren av en sådan I

12 DOM AV DEN MÅL C-380/98 finansiering inte är universitetet självt, utan en person som är en del härav i egenskap av tjänsteleverantör, handlar det om en finansiering som institutionen i sin helhet drar nytta av för sin forskningsverksamhet. 23 På samma sätt kań de stipendier som avses under d i den första frågan anses som "offentlig finansiering". Dessa utbetalningar utgör en social åtgärd som inrättats till förmån för vissa studenter som inte själva kan betala skolavgifterna som ibland är mycket höga. Eftersom ingen avtalsenlig motprestation är knuten till dessa utbetalningar, skall de anses som finansiering av en upphandlande myndighet inom ramen för dennas undervisningsverksamhet. 24 De inkomstkällor som nämns under b och c i den första frågan i begäran om förhandsavgörande är däremot helt annorlunda. De belopp som betalas av en eller flera upphandlande enheter utgör i detta fall motprestation för universitetets avtalsenliga åtaganden, såsom genomförande av bestämda forskningsarbeten, organiserande av seminarier och konferenser. Det är härvid av mindre betydelse att denna näringsverksamhet i förekommande fall sammanblandas med universitetets undervisnings- och forskningsverksamhet. Den upphandlande myndigheten har nämligen ett ekonomiskt intresse av att åtagandet fullföljs. 25 En sådan avtalsrelation kan förvisso även resultera i att det berörda organet blir beroende av den upphandlande myndigheten. Såsom generaladvokaten påpekat i punkt 46 i sitt förslag till avgörande, är emellertid detta beroende av en annan art än det som följer av en ren stödåtgärd. Ett sådant beroende skall mer jämställas med det beroende som existerar i normala kommersiella relationer, vilka utvecklas genom ömsesidigt bindande avtal som förhandlats fritt mellan avtalsparterna. Således innefattas inte de bidrag som avses under b och c i första frågan i begäran om förhandsavgörande av begreppet "offentlig finansiering". I

13 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE 26 Med hänsyn till vad som ovan anförts skall den första frågan besvaras så att uttrycket "finansieras av [en eller flera upphandlande myndigheter]" i artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 skall tolkas så att det omfattar bidrag och stipendier som betalas av en eller flera upphandlande myndigheter för att främja forskningsarbete samt studentstipendier för namngivna studenters undervisningsavgifter som de lokala utbildningsmyndigheterna betalar till universiteten. Utbetalningar som gjorts av en eller flera upphandlande myndigheter, antingen för forskningsarbeten inom ramen för ett avtal om tillhandahållande av tjänster eller som ersättning för andra utförda tjänster, såsom konsultuppdrag eller organiserande av konferenser, utgör däremot inte offentlig finansiering i den mening som avses i nämnda direktiv. Den andra frågan 27 Den nationella domstolen har ställt sin andra fråga för att få klarhet i innebörden av uttrycket "till större delen finansieras" i artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/ Det skall härvid prövas huruvida termen "till större delen" motsvaras av en bestämd procentsats eller om termen skall ges en annan innebörd. 29 Till skillnad från såväl de regeringar som inkommit med yttranden med stöd av artikel 20 i EG-stadgan för domstolen som kommissionen, vilka anser att termen "till större delen" skall ges en kvantitativ tolkning, det vill säga att det skall röra sig om en offentlig finansiering som överstiger 50 procent, har universitetet hävdat att termen skall tolkas kvalitativt. Universitetet anser att endast de bidrag som ger givaren kontroll över tilldelningen av kontrakt skall beaktas. Om en I

14 DOM AV DEN MÅL C-380/98 kvantitativ tolkning skall godtas förutsätts i varje fall att de ifrågavarande finansiella medlen överväger, vilket, enligt universitetet, inte är fallet förrän dessa medel motsvarar tre fjärdedelar av den totala finansieringen. 30 En sådan tolkning kan inte godtas. Förutom att den inte finner något stöd i ordalydelsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 tar en sådan tolkning inte hänsyn till den gängse betydelsen av termen "till större delen", vilken i vardagligt språk alltid innebär "mer än hälften" utan att en enhets dominans eller majoritetsställning i förhållande till en annan behöver fastställas. 31 Den senare tolkningen bekräftas för övrigt av ordalydelsen i artikel 1.2 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (EGT L 199, s. 84; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 177), vari begreppet "offentliga företag" definieras som varje företag där offentliga myndigheter direkt eller indirekt äger större delen av det bundna företagskapitalet eller kontrollerar röstmajoriteten för företagets ägarbevis. Om ett företag, med avseende på sådana kvantitativa villkor, kan anses som ett "offentligt företag" måste detta, såsom generaladvokaten påpekat i punkt 58 i sitt förslag till avgörande, a fortiori också vara fallet vid bedömningen av på vilka villkor en offentlig finansiering skall anses vara övervägande. 32 Tolkningen enligt vilken termen "till större delen" betyder "mer än hälften" överensstämmer dessutom med vad som föreskrivs i ett av de andra fall som avses i artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37. Enligt dessa bestämmelser skall även ett organ som har en administrativ, verkställande eller övervakande styrelse, där "fler än hälften" av medlemmarna utses av staten eller regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt, anses som ett "organ som lyder under offentlig rätt". I

15 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE 33 Med hänsyn till vad som ovan anförts skall den andra frågan besvaras så att termen "till större delen" i artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 skall tolkas så, att den betyder "mer än hälften". Den tredje frågan 34 Den hänskjutande domstolen har ställt den tredje frågan, som har nära samband med de två tidigare frågorna, för att få klarhet i vilka inkomster som skall ingå då en finansiering "till större delen" skall beräknas. Frågan avser särskilt huruvida universitetets samtliga inkomstkällor skall beaktas vid bedömningen av huruvida finansieringen "till större delen" är offentlig, eller om endast inkomstkällor avseende akademisk och liknande verksamhet skall beaktas. 35 Det är härvid tillräckligt att konstatera att artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 anger en finansiering som "till större delen" kommer från offentliga medel, vilket nödvändigtvis innebär att ett organ också delvis kan finansieras på annat sätt utan att därigenom förlora karaktären av upphandlande myndighet. 36 Den tredje frågan skall således besvaras så, att för att komma fram till en korrekt bedömning av procentandelen offentlig finansiering för ett bestämt organ skall organets samtliga inkomster, inklusive de som följer av näringsverksamhet, beaktas. I

16 DOM AV DEN MÅL C-380/98 Den fjärde frågan 37 Den hänskjutande domstolen har ställt sin fjärde fråga för att få klarhet i dels vilken tidsperiod som skall beaktas vid beräkningen av universitetets finansiering, dels på vilket sätt de ändringar som kan inträffa under det berörda förfarandets gång skall beaktas för att avgöra huruvida universitetet skall anses som en "upphandlande myndighet" med avseende på en bestämd upphandling. 38 Det skall först påpekas att i avsaknad av uttryckliga regler härom i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 måste svaret på denna frågas två delar beakta rättssäkerhetskraven såsom domstolen erinrat om dem i punkt 34 i domen i det ovannämnda målet Mannesmann Anlagenbau Austria m.fl. Även om en enhets exakta finansiella situation skall tas i beaktande för att avgöra om enheten kan anses som en "upphandlande myndighet" vid en bestämd upphandling, måste dock en viss grad av förutsägbarhet säkerställas eftersom finansieringen av en sådan enhet som universitetet kan variera från ett år till ett annat. 39 Även om de nämnda direktiven inte behandlar frågan om vilken period som skall beaktas för att kvalificera ett organ som "upphandlande enhet", innehåller de vissa bestämmelser angående förhandspublicering av regelbundna meddelanden söm kan ge användbara uppgifter för att besvara denna fråga. Således föreskriver artikel 15.1 i direktiv 92/50 och artikel 9.1 i direktiv 93/36 uttryckligen att de upphandlande myndigheterna "snarast möjligt efter början av sitt budgetår" skall publicera ett förhandsmeddelande då det totala värdet av upphandlingarna I

17 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE "under de närmaste tolv månaderna" är minst ecu. Dessa bestämmelser medför således att en upphandlande myndighet behåller denna egenskap under tolv månader efter varje budgetårs början. 40 Kvalificeringen av ett sådant organ som universitetet som "upphandlande myndighet" skall således göras på årsbasis. Det budgetår under vilket ett visst upphandlingsförfarande påbörjas måste anses vara den lämpligaste perioden för att beräkna finansieringen av detta organ. 41 Mot bakgrund av detta medför kraven på rättssäkerhet och insyn att såväl det berörda universitetet som berörda parter redan vid budgetårets början känner till huruvida de planerade upphandlingarna för detta budgetår faller inom tillämpningsområdet för direktiven 92/50, 93/36 och 93/37. Härav följer att för att kvalificera ett universitet som "upphandlande enhet" skall beräkningen av dess finansiering göras på grundval av de siffror som är tillgängliga i början av budgetåret även om dessa är provisoriska. 42 Vad gäller den andra delen av den fjärde frågan önskar den hänskjutande domstolen få klarhet i om, och i förekommande fall på vilket sätt, ändringar av de finansieringsvillkor som existerade när upphandlingsförfarandet påbörjades skall beaktas, ändringar som kan inträffa under upphandlingsförfarandet i fråga. 43 Såsom domstolen erinrat i punkt 34 i domen i det ovannämnda målet Mannesmann Anlagenbau Austria mil., kräver rättssäkerhetsprincipen att en gemenskapsrättslig bestämmelse skall vara klar och att dess tillämpning skall kunna förutses av alla berörda. Av såväl detta krav som av skyddet för anbudsgivarnas intressen följer att ett organ som då ett upphandlingsförfarande I

18 DOM AV DEN MÅL C-380/98 påbörjas utgör en "upphandlande myndighet" i den mening som avses i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 förblir, vad gäller denna upphandling, underkastad villkoren i dessa direktiv tills den berörda upphandlingen avslutats. 44 Mot bakgrund av vad som ovan anförts skall den fjärde frågan besvaras så, att kvalificeringen av ett sådant organ som universitetet som en "upphandlande myndighet" skall göras på årsbasis, och det budgetår under vilket ett visst upphandlingsförfarande påbörjas måste anses vara den lämpligaste perioden för att beräkna finansieringen av detta organ. Denna beräkning skall göras på grundval av de siffror som är tillgängliga i början av budgetåret även om dessa är provisoriska. Ett organ som då ett upphandlingsförfarande påbörjas utgör en "upphandlande myndighet" i den mening som avses i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 förblir, vad gäller denna upphandling, underkastad villkoren i dessa direktiv tills den berörda upphandlingen avslutats. Rättegångskostnader 45 De kostnader som har förorsakats den brittiska, den franska, den nederländska och den österrikiska regeringen samt kommissionen, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. I

19 UNIVERSITY OF CAMBRIDGE På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (femte avdelningen) angående de frågor som genom beslut av den 21 juli 1998 har ställts av High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Divisional Court) följande dom: 1) Uttrycket "finansieras av [en eller flera upphandlande myndigheter]" i artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, rådets direktiv 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor och rådets direktiv 93/37/ EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten skall tolkas så, att det omfattar bidrag och stipendier som betalas av en eller flera upphandlande myndigheter för att främja forskningsarbete samt studentstipendier för namngivna studenters undervisningsavgifter som de lokala utbildningsmyndigheterna betalar till universiteten. Utbetalningar som gjorts av en eller flera upphandlande myndigheter antingen för forskningsarbeten inom ramen för ett avtal om tillhandahållande av tjänster eller som ersättning för andra utförda tjänster, såsom konsultuppdrag eller organiserande av konferenser, utgör däremot inte offentlig finansiering i den mening som avses i nämnda direktiv. 2) Termen "till större delen" i artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 skall tolkas så, att den betyder "mer än hälften". I

20 DOM AV DEN MÅL C-380/98 3) För att komma fram till en korrekt bedömning av procentandelen offentlig finansiering för ett bestämt organ skall samtliga organets inkomster beaktas, inklusive de som följer av näringsverksamhet. 4) Kvalificeringen av ett sådant organ som Cambridge universitet som en "upphandlande myndighet" skall göras på årsbasis, och det budgetår under vilket ett visst upphandlingsförfarande påbörjas måste anses vara den lämpligaste perioden för att beräkna finansieringen av detta organ. Denna beräkning skall göras på grundval av de siffror som är tillgängliga i början av budgetåret även om dessa är provisoriska. Ett organ som då ett upphandlingsförfarande påbörjas utgör en "upphandlande myndighet" i den mening som avses i direktiven 92/50, 93/36 och 93/37 förblir, vad gäller denna upphandling, underkastat villkoren i dessa direktiv tills den berörda upphandlingen avslutats. Edward Kapteyn La Pergola Jann Ragnemálm Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 3 oktober R. Grass Justitiesekreterare D.A.O. Edward Ordförande på femte avdelningen I