Öreryds kyrka. Antikvarisk medverkan. Ommålning av fasader och fönster. Öreryds socken i Gislaveds kommun Jönköpings län

Transkript

1 Antikvarisk medverkan Öreryds kyrka Ommålning av fasader och fönster Öreryds socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:42 Margareta Olsson

2

3 Antikvarisk medverkan Öreryds kyrka Ommålning av fasader och fönster Öreryds socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:42

4 Rapport och foto: Margareta Olsson Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Marita Tidblom Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna kartor är återgivna enligt tillstånd från Jönköpings kommun. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2010

5 Innehåll Inledning Syfte Historik Före restaurering....6 Omfattning och vidtagna åtgärder Slutbesiktning och resultat...11 Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga 1. Bilder vid slutbesiktningen Bilaga 2. Materialspec. Öxabäcks Måleri AB Bilaga 3. Omfattning av utbytta originalrutor, Arkitektekhuset Jönköping

6 Utdrag ur ekonomiska kartans blad Öreryd 6D 5e.

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 5 Inledning Norra Hestra kyrkliga samfällighet erhöll tillstånd till ommålning av fasaderna på Öreryds kyrka enligt handling upprättad av Kyrkobyggnadsrådgivning i Lekeryd Anbudshandling togs fram av arkitekt Ingvar Selse med beaktande av länsmuseets yttrande Arbetena genomfördes under perioden maj till september I tillståndet stagades att arbetena skulle ske under antikvarisk medverkan genom Jönköpings läns museum. Föreliggande rapport redogör för arbetenas art och omfattning samt de avväganden som gjorts vad gäller metod- och materialval. Rapporten har sammanställts av antikvarie Margareta Olsson som även medverkade som antikvarisk sakkunnig. Syfte Ommålningen föranleddes av kraftig spjälning av färgen på panelfasaden. Stor hänsyn togs till den ålderdomliga prägel som de tjocka linoljefärgsskikten skänkte fasaden. Rötskador i orginalpanelen från 1860-talet lagades med stor restriktivitet. Kyrkan återställdes i den färgsättning den haft på 1920-talet som i högre grad överenstämmer med dess nyklassicistiska uttryck. Tornet på Öreryds kyrka från norr före ommålning. Fönstren från omkring 1800 var bevarade i ett näst intill orört skick. Detta ställde höga krav på varsamma restaureringsmetoder. Fönsterbågarnas sedan lång tid inmålning i karmen och dess utförande med spårfals begränsade dock möjligheterna i detta avseende. Historik En äldre möjligen medeltida träkyrka i Öreryd dömdes ut vid en syn Den nya kyrkan byggdes under ledning av byggmästare Jon Andersson från Hammelsbo (Åsenhöga). Det är oklart om det rörde sig om en nybyggnad eller en förlängning av det befintliga långhuset. Ett lågt klocktorn tillfogades 1763 med ett äldre fristående klocktorn som stomme. Kyrkan hade ursprungligen spånklädda fasader vilka rödfäragdes Tornets fasader rödfärgades åter Samma år ersattes takets spåntäckning med taktegel 2. Omgestaltningen av kyrkans exteriör i nyklassicitisk stil har tidigare antagits skett någon gång omkring 1800 då denna stilinriktning var 1 Persson. E. Stengårdshult pastorats kyrkor. 2 Öreryds hembygdsförening. En bok om Öreryd. En inskription i tornet bekräftar att en det rödfärgades Målningen utfördes av M Kjällström från Wästergården.

8 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 aktuell. Vid den genomgång av kyrkans räkenskaper som gjorts av Öreryds hembygdsförening i En bok om Öreryd framkom att kyrkans äldre blyfönster 1806 såldes på auktion, vilket bör tolkas som att dagens rundbågiga träfönster tillkom då. Däremot finns inga belägg för att kyrkan brädfodrades förrän år1864, samma år som sakristian utvidgades. I slutet av 1860-talet ska kyrkan ha målats och då den avbildadens på en teckning 1887 hade fasaderna ljusa färgtoner medan fönstren hade en mörk kulör. Nästa utvändig ommålning ska ha vidtagits år Vid en större renovering av kyrkorummet 1923 sattes nya korfönster in med tonat glas 4. Denna bild är tagen två år före en utvändiga ommålning av kyrkan 1925 som ska ha gjorts av målare Malkom Johanson från Hansabo. Kyrkan hade vita fasader med färgsatta fönster och foder samt tornluckor i en något mörkare nyans. Kyrkans tak hade redan år 1908 täckts om med galvad plåt. Före restaurering Den relativt måttliga kyrkan i Öreryd har rekangulärt långhus och ett något lägre och smalare rakslutet kor. Plantypen härrör från1600- talets början. Kyrkan är timrad och tillhör en träkyrkobyggnadstradition i Mo och Västra härad med rötter i medeltiden. Det låga tornet med åttkantig klockformad huv och spira var i likhet med tornet på Valdshults gamla kyrka initialt ett fristående klocktorn. Sakristian som sekundärt utvidgats löper längs korets nordfasad. Exteriören är utformad i nyklassicisim med släta panelfasader sparsamt dekorerade med nyantika formelement såsom profilerad taklist och fönster med lunettformad överdel. Fasadpanelen är kilsågad och handhyvlad med karnis-profilerade locklister fästa med smidd spik. Hörnens knutkedjor är släta och Långhusets södra fasad före ommålning. 3 Perssson. E. Stengårdshult pastorats kyrkor. 4 Öreryds hembygdsförening. En bok om Öreryd.

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 7 täckta med foderpilastrar. Långhusets fönstersättning är oregelbunden vilket möjligen kan styrka att kyrkan förlängts i sin östra del En utvändig följare på långhusets norra fasad kan dessutom utgöra en förstärkning av en stomskarv. Panelen avslutas nedåt med en vattbräda och en slät fotbräda. Korets gavelröste skjuter ut något i från fasadlivet. Fasadpanelen är huvudsakligen i ett origialutförande men med mindre sentida reparationer i fönsterbröstningar och fotbrädor. Långskeppet har höga smårutiga träfönster med mittpost och lunettformad övre båge. Till tornets vindskammare finns lunettfönster samt ett mindre rundbågigit fönster över västentrén. Fönstren har ett för tiden kring 1800 typiskt utförande med munblåsta mindre rutor i spårfalsad spröjs. Bågarna är på sedvanligt sett infästa med omvikta smidd spik och har av allt att döma aldrigt varit urplockade för renovering. Enstaka bågar har kostats på med smidda stolpgångjärn. Sakristians fönster har dock renoverats i början av 1900-talet och då företts med svarvade gångjärns stolpar. Föntren i den östra korväggen har träbågar med kittfals där spröjsarna och antikglasrutorna bildar dekorativt mönster. Kyrkans fönster med lunettöverbåge är sannolikt från Pardörren i kyrkans västport, med profilhyvlad diagonalpanel släta bröstningar, och överljus, härrör sannolikt från 1740-talet. Sakristians rombiskt mönstrade port är från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal, alltså från den äldre kyrkan. Omfattning och vidtagna åtgärder Ommålning av fasader Fasadpanelen och de utvändiga snickerierna var målade med många lager oljefärg med karaktäristisk reliefyta. Färgen krackelrade och flagnade kraftigt på den södra fasaden men var i övrigt relativt stabil. Fasaderna ska enligt uppgift ha sandblästrats vid förra ommålning 1987 vilket kan ha bidragit till bristande vidhäftning. I handlingen angavs att en felaktig färgtyp använts vid förra ommålningen och att en fullständig färgborttagning med Speedheater därmed skulle krävas. Vilken färgtyp det rörde sig om framgick inte men enligt målare Jan Håkansson, som var med i projekteringen, skulle det vara en alkydoljefärg. Endast täta färgtyper såsom akrylatfärger kan dock motivera en fullständig färgborttagning. Därmed nöjde man sig med en skrapning av fasaden och varefter den tvättades med algtvättmedel och högtryckstvätt. I övrigt lämnades ytor med stabila färgskikt orörda eftersom de dels bidrar till att förstärka kyrkans ålderdomliga uttryck och patina dels utgör originalreferens till kyrkans historiska färgsättning. Detalj av stolpgångjärn från tillkomsttiden med profilerade ändar

10 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 Under förprojekteringen framkom att kyrkans fasadpanel underst var struken med vad som förefaller vara trätjära. Tjära kan normalt försämra vidhäftningen hos oljefärg men inget generellt problem med vidhäftning fanns i det aktuella fallet. Detalj av den spjälkande färgen på fasadpanelen. Lagning av rötskador i fasadpanel Skador fanns i begränsad utsträckning i fasadpanelens nedre delar, främst på södra sidan. Vattbrädans ovansida var bitvis urlakad och sprucken och enstaka locklister och panelbrädor uppvisade rötskador. Sentida slarvigt utförda lagningar som sakande profilering fanns i vattbrädan och i panelen under fönstren. Större springor i panelen bland annat mot vattbrädan, hade kittats och därefter tätats med sentida fogmassa. Med hänsyn till att fasadpanelen var bevarad i ett nära nog originalskick gjordes ett restriktivt urval av vilka delar som skulle lagas, i samråd med byggledare och antikvarie. Stora delar av vattbrädan kunde, efter besiktning, bibehållas trots sitt slitna intryck. Endast helt spruckna och kraftigt rötade delar ersattes och lagningarna begräsnade genom iskarvning av den rödskadade delen. Tidigare lagningar med felaktigt utseende byttes även. Lagningarna gjordes med maskinhyvlad furu framtagna i samma dimensioner som befintlig panel. Locklist med liknande profil togs fram, dock inte med exakt samma karnisprofil. Befintlig smidd spik kunde enligt entreprenören inte återanvändas utan lagningarna spikades i synliga lägen med fabrikstillverkad smidd spik ( 3 Norsk båtspik Mustad AB). Mindre sprickor lagdes ut med oljekitt. Tätningen som gjorts mellan locklister och panelbrädor samt i springan mot nedre vattbrädan kratsades bort. Då en bredare spalt snarare är en fördel ur tekniskt hänseende, då risken för kapilär sugning minskar, lämnades spalten öppen. I ett parti på östfasaden där den var alltför bred fylldes den ut med trä. Enstaka skador i fasadpanelen märktes ut efter en bedömning av skadan. Här har ett antal tidigare ersatta locklister åter bytts ut då de saknade profil..

11 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 9 Ändrad färgsättning En färgarkeologiska undersökning utfördes av målerikonservator vid länsmuseet 2008 inför en eventuell ändring av kyrkans färgsättning (Se Färgundersäkning Öreryds kyrka exteriör. Besiktningsrapport 2008:18 Jönköpings läns museum). Resultatet visar att kyrkan då den först brädfodrades (1864) sannolik var tjärsturken med vita fönster och foderomfattningar samt tjärstrukna portar. När kyrkan första gången målas i slutet av 1860-talet verkar fasaderna färgsatts i en ljust gråvit kulör medan fönstren målades mörkbruna och portarna ockragula. På portarna påträffas därefter ett kromoxidgrönt färgsikt vilket även finns på fönsterbågarna, vilket sannolikt hör till 1893-års ommålning genomgick kyrkan nästa utvändig ommålning och erhöll då en nyklassicistisk färgsättning med vita fasader och gråa fönster och portar. Dörr- och fönsterfoder samt fotbrädan var även markerade i samma varmt gråa kulör, däremot inte taklisten. Inga prover utfördes på hörnpilastrarna. Tornluckorna verkar varit tjärstrukna fram till 1925 då de målades i en mörkgrå kulör. Denna färgsättning har därefter förenklats, enligt modernismens ideal, med helt omarkerade vita fönster och portarna i en blågrå nyans. Pågående målningsarbeten. Färgtrappa på kyrkans huvudport. Detalj av fönster där den gråa färgen från 1925 framträder under dagens vita. Den färgställning kyrkan fick 1925 i vitt och grått stämmer väl överens med den arkitektoniska utformningen. Länsmuseet föreslog därför en återgång till densamma. De exakta nyanserna, inför beställning av den fabriksblandade färgen, togs fram av medverkande antikvarie med ledning av färgundersökningen. Före slutgiltigt beslut gjordes en provuppstrykning av ett fasadparti åt norr. Ommålningen gjordes i tre strykningar (färgen rollades på och ströks därefter med pensel) med linoljefärg (Engwall & Claesson AB) i följande kulörer: Väggpanel, hörnfoder, takfotslist: Kittvitt, NSC-S 0502-Y Fönster, portar, ljudluckor, foderomfattningar, fotbräda: Grön umbra 5A-30

12 10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 Den putsade grunden åt söder målades med KEIM Granital i samma gråa kulör som fotbrädan (Nr 9525). Detalj av fönstrens spröjsar där rutorna är infällda i ett spår istället för i kittfals. Renovering av fönstren I tillståndshandlingen avsågs fönstren genomgå en mer genomgripande renovering, med demontering av bågarna. Felaktigt utgick man ifrån att fönstren hade kittfals varför föreslagen renoveringmetod inte var relevant. Fönsterbågarna hade aldrig tidigare plockats ur och var fastmålade i karmarna. Trasiga rutor hade genom tiderna istället lagats genom att träfalsen skurits ur och ersatts med kittfals. Med hänsyn till fönstrens höga autenticitetsvärde ställdes nu krav på särskillt varsamma renoveringsmetoder. Men både alternativet att demontera och ta isär bågarna och att renovera på plats genom urskärning av vissa träspröjsar skulle innebära stora ingrepp. Vid första byggmötet beslutades att alla fönsterbågar med trasiga rutor skulle tas ur och helt plockas isär vid renovering. Under arbetet konstaterades dock att flertalet bågar var fastsvällda i karmen och att stolpgångjärnen i många fall hade rostat ihop. En urtagning skulle därmed innebär risker för skador på rutor och beslag varför belutet ändrades. Fönstren skrapades rena från spjälkande färg. Eftersom bågarna renoverades på plats i fasaden kunde samtliga öppningsbeslag och all infästningspik bevaras. Trasiga rutor till långskeppets och sakristians fönster ersattes med gammalt munblåst glas (se omfattning i bilaga 3). Stor omsorg ägnades att få fram ersättningsglas med samma utseende som befintligt glas. Till rutorna i korfönstren togs antikglas fram i varierande gröntoner i enlighet med fönstrens tidigare mönstersättning. I långskeppets fönster skars träspröjsen ur till de rutor som berördes av lagningen. Eftersom detta gjordes med dålig precision fick återlagningar av bågens kant först göras med kitt. Rutorna stiftades och kittades därefter med oljekitt (Flüggers). Utseendet förändrades något genom att spröjarnas profilering gick förlorad. Fönster till sakristian där träspröjsarna har karvats ur inför lagning av trasiga rutor.

13 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 11 En provmontering utfördes med en profilerad trälist på en ruta åt norr i sakristian. Syftet är här att på längre sikt pröva hållbarheten i denna lagningsmetod. Fönstren ströks på utsidan med linoljefärg i tre strykningar. Lunettfönstret i tornet åt söder var i så dåligt skick att det i sin helhet fick ersättas med ett nytt. Detta tillverkades på snickeri. Tyvärr utfördes det inte som en exakt kopia av det äldre utan gavs något avvikande mått. Detta medförde att de befintliga rutorna inte kunde återanvändas utan fick ersättas med gammalt munblåst glas. Därutöver krävdes inga lagningar i karmar och fönsterbågar. Tornfönstret åt söder var i så dålig kondition att det fick ersättas med ett nytt. I tornluckorna hade otäta sprickor uppstått mellan brädorna. Eftersom tornkammaren är ett väl luftat utrymme gjordes bedömningen att de kunde lämnas utan åtgärd då fuktinträngningen hittills inte orsakat några skador. Slutbesiktning och resultat Vid slutbesiktningen den 25 september 2009 gjordes ett antal anmärkningar. Det nytillverkade lunettfönstret i tornet hade utförts utan profilering. Bristen avhjälpets genom att befinliga båge togs isär och profilhyvlades. Fönstret monterades med ny smidd spik. Brister i appliceringen av linoljefärgen på fasaden konstaterades även. Skrynklig skinnbildning hade uppstått på flertalet ställen till följd av att färgen inte strukits ut ordentligt. Anmärkningar kring detta hade även gjorts tidigare under målningen. Bristen noterades i det tekniska besiktningsutlåtandet och kommer att bevakas under garantitiden. Referenser Arkiv Riksantikvarieämbetet. Antikvarisk topografiskt arkiv. Bebyggelseregistret. Jönköpings läns museums arkiv Tryckta källor Detert. M. Färgundersökning av Öreryds kyrkas exteriör. Besiktnings-rapport 2008:18 Jönköpings läns museum. Persson. E Stengårdshult pastorats kyrkor. Motala. Ullén. M Medeltida träkyrkor. Del 1. Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Sveriges kyrkor vol Stockholm. Öreryds Hembygdsförening En bok om Öreryd. Gislaved.

14 12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 Tekniska och administrativa uppgifter Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: Jönköpings läns museums dnr: /08 Byggherre: Norra Hestra kyrkliga samfällighet Konsult, förprojektering sivert Holmberg, KBR, Leheryd Konsult Arkitekt Ingvar Selse Entreprenör: Öxabäcks Måleri AB, Viskafors Antikvarisk kontrollant: jönköpings läns museum margareta Olsson Slutbesiktning: , Län: Jönköpings län Kommun: Gislaveds kommun Socken: Öreryds socken Fastighetsbeteckning: Öreryd Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv

15 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 13 Bilaga 1. Bilder vid slutbesiktningen den 25 september 2009 Kyrkan efter ommålning från sydost. Kyrkan från norr.

16 14 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 Södra långhusfasaden. Detalj av panellagning. Lagningar av locklister spikade med smidd spik. Del av nedre vattbrädan som lagats i. Spalten mellan panelens nedre kant och vattbrädan har rensats från fogmassa.

17 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 15 Det nytillverkade fönstret på södra tornfasaden. Långhusfönster efter renovering. Ruta som ersatts med äldre munblåst glas och ny kittfals. Detalj långhusfönster. Västporten.

18 16 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 Ett av de dekorativt utfromade korfönstren från 1923, där enstaka trasiga rutor ersattes med gröntonat antikglas. Sakristians port. Hela vattbrädan fick ersättas på detta väggparti.

19 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 17 Bilaga 2. Materialspecifikation. Öxabäcks måleri AB.

20 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 Bilaga 3. Omfattning av utbytta originalrutor. Arkitekthuset Jönköping AB.

21 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 19

22 20 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42

23 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42 21

24 22 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:42