Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1

Transkript

1 Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1

2 Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 7 Fadderaktiviteter 7 Förklara och konkretisera Läroplanens värdegrund 7 Trygghetsarbete 8 Delning av klasser inför år 4 8 Gemensamma lunchraster för eleverna i respektive team 9 Gemensam rast 9 Elevråd 9 Poängjakten 10 FN-arbete 10 En skola tillgänglig för alla elever 11 Öppna klassrum 11 Kunskap om nätetikett 12 Kartläggning 12 Resultat och analys 13 Förebyggande åtgärder 15 Rastvärdar 15 Diskussioner om hur alla elever ska känna att de blir lyssnade på 15 Rutiner för akuta situationer 16 Policy 16 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 16 Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till 16 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 17 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 17 Rutiner för dokumentation 18 Ansvarsförhållande 18 Begrepp (enligt Diskrimineringsombudsmannen) 19 Diskrimineringsgrunderna (enligt Diskrimineringsombudsmannen) 21 Årshjul 24 Incidentrapport 25 Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 2

3 Grunduppgifter Förskoleklass, åk 1-5 samt skolbarnsomsorg Skolledningen i samråd med Elevhälsoteamet och Trygghetsgruppen. Alla elever och all personal ska känna sig trygga under hela skoldagen på Ålstensskolan VT2015/HT2015 Eleverna är delaktiga i att kartlägga otrygga platser på skolans område. Eleverna genomför Ålstensskolans trivselenkät en gång per läsår. Eleverna i respektive klass diskuterar frågor kring Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (härefter kallad Planen). Förslag på åtgärder mejlas till elevrådet och diskuteras där av elevrådsrepresentanterna. Se årshjul. Vid skolans föräldramöten i samband med läsårsstart informeras vårdnadshavarna om att Planen mejlas till vårdnadshavarna och även kan läsas på Ålstensskolans hemsida. Vid ett av föräldrarådets möten på hösten diskuteras Planen tillsammans med Trygghetsgruppen. Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet att utvärdera Planen via en webbenkät. Se årshjul. I Trygghetsgruppen finns lärarpersonal, fritidspersonal och representant från skolledningen. Gruppen ansvarar för att enkäter, såsom Ålstensskolans trivselenkät och kartläggning av otrygga platser, genomförs. Trygghetsgruppen analyserar, sammanställer och presenterar resultaten för samtliga medarbetare. Pedagogerna diskuterar och arbetar aktivt med Planen under läsåret i respektive team. Pedagogerna lyfter frågor för diskussioner i klasserna. Se årshjul. Planen finns på skolans hemsida och är därigenom tillgänglig för alla. Då en ny Plan tas i bruk (150201) mejlas den till samtliga vårdnadshavare. I samband med läsårsstart mejlas Planen till vårdnadshavarna och all personal. Detta informeras vårdnadshavare om på föräldramöten och föräldraråd. Planen förankras i teamen på teammöten och i den lokala samverkansgruppen på dess möten. Planen förankras även hos elever på klassråd och elevråd. För att säkerställa att planen är ett levande dokument så ansvarar all pedagogisk personal för att aktualisera den under året. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 3

4 Utvärdering Vårdnadshavare har givits möjlighet att utvärdera och lämna synpunkter på Planen via en webbenkät. Personalen har utvärderat och lämnat synpunkter på Planen via en webbenkät. Elevhälsoteamet har utvärderat Planen på gemensamt möte. Skolledningen har utvärderat Planen på ledningsgruppsmöte. Skolledning, Elevhälsoteamet, Trygghetsgruppen, personal och vårdnadshavare. Elever har varit delaktiga genom trivselenkäten och kartläggning av otrygga platser. FADDERAKTIVITETER Samtliga klasser har under vår- och höstterminen 2014 haft faddergrupper. Under året har dessa grupper träffats vid flera tillfällen. Aktiviteter såsom gruppstärkande övningar, lekar och spel, code week, aktion julklappen, julpyssel och högläsning har genomförts för att stärka elevernas relationer. Såväl äldre som yngre elever har uppskattat detta arbete. Vårdnadshavarna och personalen skattar fadderaktiviteterna som en av de tre viktigaste främjande insatserna varför skolan beslutat att utöka denna verksamhet. FÖRKLARA OCH KONKRETISERA SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG FÖR ELEVERNA Denna insats bildar stommen i skolan och värderas av vårdnadshavare och personal som en av de tre viktigaste främjande insatser som skolan har. Aktivitetens rubrik förändras till kommande år till Läroplanens värdegrund. TRYGGHETSARBETE Skolans samlade resurser arbetar kontinuerligt med att skapa en trygg miljö kring eleverna. Trygghetsgruppen (f.d. Likabehandlingsteamet) arbetar aktivt med att skapa förebyggande åtgärder på skolan. Även denna insats anses vara en av de tre viktigaste hos både vårdnadshavare och personal. DELNING AV KLASSER INFÖR ÅR 4 Klasslärarna, fritidspedagoger och speciallärare som arbetade med år 3 deltog i arbetet med att bilda nya klasser inför år 4 under april De nya klasserna presenterades i slutet av maj 2014 och eleverna fick träffas i sina nya klasser och möta sina nya lärare då detta var möjligt. Utgångspunkten var att få pedagogiskt såväl som socialt välfungerande klasser. Utvärdering av detta arbete sker under februari Nästa år kommer utvärderingen att tidigareläggas. GEMENSAMMA LUNCHRASTER FÖR ELEVERNA I RESPEKTIVE TEAM För att minska kötiden till matsalen schemalades klasserna i varje team med viss förskjutning av lunchtiden. Detta resulterade även i att lunchrasterna fick viss förskjutning. Detta innebar att en gemensam rast för samtliga klasser i teamet inte varit möjlig. Skolan har inte möjlighet att genomföra att endast ett team/matpass kan äta då den tid skollunch får serveras inte räcker för de sex team som finns på Ålstensskolan. Under vårterminen provade skolan att korta ner lunchtiderna men detta föll inte väl ut då flera elever kände sig stressade och till höstterminen återgick skolan därför till det som varit tidigare. Inför schemaläggning till hösten 2015 ska hänsyn tas så att förskjutningen i schemat kortas ner för att så långt det är möjligt skapa gemensamma lunchraster för eleverna. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 4

5 ELEVRÅD Under höstterminen 2015 har rektor varit ansvarig för elevrådet. Precis som tidigare har skolan en mycket välfungerande elevrådsstyrelse som tar sitt uppdrag på allvar och arbetar helhjärtat med sina förtroendeuppdrag. Detta upplägg fortsätter även under kommande år. POÄNGJAKTEN Traditionen med poängjakten på skolan kommer att fortsätta, men förändras. Tidigare har skolan haft föräldrar som deltagit och varit ansvariga på de olika stationerna. Lärarna har delat upp klasserna i mindre grupper. Framöver kommer poängjakten att vara en del i fadderaktiviteterna och de olika stationerna kommer att ledas av elever. FN-ARBETE Gemensamma samlingar hölls på FN-dagen för elever i år 1-5. Dessa var mycket uppskattade av såväl elever som personal. Till nästa år ska även förskoleklasserna vara med i såväl det förberedande arbetet som på de gemensamma samlingarna enligt önskemål från personalen. EN SKOLA TILLGÄNGLIG FÖR ALLA ELEVER Arbetet med att lyfta fram vikten av förståelse för olika funktionshinder har bidragit till pedagogernas fortbildning inom området. Till kommande år kommer även icke pedagogisk personal att involveras i detta vilket betyder att alla som arbetar på skolan får samma grund att utgå från. ÖPPNA KLASSRUM Att klassrummen öppnar i samband med öppnandet av skolan innebär att det skapas en lugn morgonrutin i klasserna. I många klasser går eleverna in och börjar med tyst läsning i avvaktan på att lektionen ska börja. Detta är en del av trygghetsarbetet på skolan. RASTVÄRDAR Förebyggande åtgärd Rastvärdsschema finns på skolan. Under höstterminen blev detta mer sårbart på grund av förskjutningen av luncher och lunchraster för eleverna. Då någon i personalgruppen var frånvarande uppstod i vissa fall betydande svårigheter att fylla samtliga positioner på skolgården. I och med att schemaläggningen förändras kommer detta problem att minska. Att rastvärdarna bär en gul väst underlättar betydligt för eleverna att se vilka vuxna som är ute. Inför vårterminen har skolan återgått till det tidigare systemet med att dela upp skolans område i olika zoner och att varje vuxen som är ute på rasten är ansvarig för ett område. Detta innebär att vi har bättre uppsikt över de platser som eleverna lokaliserat som otrygga platser. DISKUSSIONER OM HUR ALLA ELEVER SKA KÄNNA ATT DE BLIR LYSSNADE PÅ Förebyggande åtgärd Skolan ser det som högst väsentligt att eleverna får hjälp när de behöver och att de blir lyssnade på. De frågor i trivselenkäten som ligger till grund för att denna punkt är en förebyggande åtgärd kan dock ge missvisande svar och behöver förtydligas. Arbetet och diskussionerna i personalgruppen fortsätter alltjämt. ÅTGÄRDER FÖR AKUTA SITUATIONER Reglerna gällande anmälan till huvudman, Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad, omfattar samtliga fall och har korrigerats. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 5

6 UTVÄRDERING AV PLANEN I ENKÄTFORM Av de 417 familjer som har barn på Ålstensskolan har 78 vårdnadshavare (vh) svarat, d.v.s. 18,7 %. I personalgruppen (p) var svarsfrekvensen 72,6 % (61 av 84). 63 % av vårdnadshavarna anser att de vet var de kan ta del av Planen (49 av 78). 93 % av personalen anser att de vet var de kan ta del av Planen (57 av 61). Följande tre främjande insatser har rankats högst: fadderaktiviteter 84,42 % (vh) 87,50 % (p) trygghetsarbete 81,82 % (vh) 80,36 % (p) förklara och konkretisera skolans värdegrund 66,23 % (vh) 82,14 % (p) Ålstensskolans kartläggningsmetoder anses vara tillräckliga/välfungerande 48,71 % (vh) 84,9 % (p) ej tillräckliga 16,67 % (vh) 7,55 % (p) ej tagit del av planen 34,62 % (vh) 7,55 % (p) Överensstämmer förebyggande åtgärder med kartläggningen? i huvudsak/väl 58,97 % (vh) 88,68 % (p) överensstämmer inte 7,69 % (vh) 1,89 % (p) ej tagit del av planen 33,33 % (vh) 9,43 % (p) Skolans rutiner för akuta situationer anses vara tillräckliga/välfungerande rutiner: 48,05 % (vh) 85,46 % (p) ej tillräckliga rutiner 20,78 % (vh) 7,27 % (p) ej tagit del av planen 31,17 % (vh) 7,27 % (p) Analys Det är svårt att dra några generella slutsatser då svarsfrekvensen på webbenkäten varit låg. Vår ambition är att hela personalgruppen och samtliga vårdnadshavare framöver ska svara. Planen mejlas till samtliga vårdnadshavare och anställda för att säkerställa att alla har fått möjlighet att ta del av den. Planen läggs på skolans hemsida. Det finns en samsyn hos personal och vårdnadshavarna gällande de tre viktigaste främjande insatserna. Kartläggningsmetoderna bedöms vara tillfredsställande. Förebyggande åtgärder bedöms vara adekvata. KARTLÄGGNING AV OTRYGGA PLATSER Eleverna har i sina klasser gemensamt gjort en kartläggning över otrygga platser på skolans område. Informationen har sedan sammanställts av Trygghetsgruppen och delgivits all personal. ÅTGÄRDER FÖR AKUTA SITUATIONER Ett förtydligande har gjorts gällande anmälan vidare till huvudman, dvs till Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 6

7 Ålstensskolans trivselenkät och kartläggning av otrygga platser på skolans område genomförs av elever i oktober Trygghetsgruppen sammanställer resultaten av trivselenkäten och kartläggningen av otrygga platser, analyserar resultatet och presenterar detta i november 2015 för skolledningen och för personalen på teammöten. Klasslärarna presenterar resultatet för respektive klass. Vid ett av föräldrarådets möten på hösten diskuteras Planen tillsammans med Trygghetsgruppen. Eleverna utvärderar Planen på klassråd i november Personalen utvärderar Planen via webbenkät i november Elevhälsoteamet utvärderar Planen i november Vårdnadshavarna utvärderar Planen genom webbenkät i november Trygghetsgruppen sätter upp nya mål till kommande plan baserat på de utvärderingar som inkommit. Skolledningen och Trygghetsgruppen reviderar och uppdaterar Planen i december 2015-januari Se årshjul. Skolledning och Trygghetsgruppen Främjande insatser Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Målet är att samtliga elever ska känna sig trygga genom att få ett brett kontaktnät på skolan, stärka elevernas relationer och förankra respekten för allas lika värde. Uppföljning sker genom utvärdering av elever på klassråd. Dokumentation av detta lämnas till Trygghetsgruppen som sammanställer i samband med utvärdering av Planen. Fadderverksamheten är uppbyggd på så sätt att eleverna i en äldre årskurs och eleverna i en yngre årskurs, t.ex. år 5 och år 2, har gemensamma aktiviteter under läsåret. Aktiviteter såsom gruppstärkande övningar, Poängjakten, lekar och spel, code week, aktion julklappen, julpyssel, skriva egna sagor och högläsning bygger på elevernas idéer och genomförs efter samplanering av pedagoger och elever. Idéoch samarbetsgruppen på Ålstensskolan bistår med organisation och stöttning där det önskas. Samtliga pedagoger, Idé- och samarbetsgruppen och Trygghetsgruppen Arbetet pågår under hela läsåret. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 7

8 Alla elever ska, utifrån sin ålder, känna till Läroplanens normer och värden. Uppföljning sker i klasserna. Pedagogerna berör dessa frågor kontinuerligt i undervisningen. All personal Arbetet pågår under hela läsåret. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att skapa en trygg miljö för alla elever. Uppföljning sker genom kartläggning av otrygga platser och trivselenkäten på skolan i oktober Rastvärdar, pedagogisk lunch, samarbete i klasserna i teamen (parallellklasser), Trygghetsgruppen, Elevhälsoteamet, organiserade rastaktiviteter, fadderaktiviteter, eftermiddagsaktiviteter på fritidshemmen och fritidsklubben, temaarbeten, föräldrasamverkan, heldagsomsorg. All personal Arbetet pågår under hela läsåret. Kränkande behandling, Kön och Funktionsnedsättning Möjliggöra för eleverna att inte hamna i oönskade roller. Skapa ett större kontaktnät för eleverna. Klasserna delas inför år 4. Samtliga pedagoger i respektive team deltar i arbetet att sätta ihop nya grupper i samråd med speciallärare och Elevhälsoteamet. Skolledning och pedagoger i respektive team. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 8

9 Kränkande behandling, Kön och Funktionsnedsättning Att främja samarbetet mellan eleverna i samma team och att ge eleverna ett brett kontaktnät. Uppföljning sker i samband med läsårets slut inför planering av nästa läsårs schema. Eleverna i ett team ska få möjlighet att interagera i olika planerade och oplanerade aktiviteter utanför klassrummets ram för att på så sätt skapa ett brett kontaktnät för varje elev. Skolledning ger förutsättning för detta arbete i samband med schemaläggning. Pedagoger i respektive team Arbetet pågår under hela läsåret. Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Att främja samarbetet mellan alla elever på skolan. Alla elever har gemensam rast på förmiddagen för att kunna interagera med elever i olika åldrar i planerade och oplanerade aktiviteter, t.ex. lekar, bandy, fotboll. Fritidspedagoger samt rastvärdar Arbetet pågår under hela läsåret. Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 9

10 Målet är att ge eleverna möjlighet att påverka i olika frågor på skolan samt att ge dem inblick i ett demokratiskt arbetssätt och ge dem vana vid en demokratisk arbetsordning. Elevrådet har möten 3-4 gånger per termin och har representanter från alla team år 1-5. Förskoleteamet deltar inte på elevrådet men där förmedlar pedagogerna frågor från förskoleklasserna till elevrådet och frågor från elevrådet till klasserna. Rektor ansvarar för elevrådet samt pedagoger i klasserna. Arbetet pågår under hela läsåret. Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Målet är att främja samarbete hos elever och ge alla chans att delta på sina villkor under en lustfylld dag. Poängjakten är ett årligt återkommande evenemang på Ålstensskolan som arrangeras av pedagogerna. Från och med 2015 kommer denna dag att arrangeras som ett faddergruppsevenemang. Elever kommer att ha ansvar på stationerna. Pedagoger på skolan Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet är att alla elever på skolan ska känna till Barnkonventionen och arbeta aktivt i enlighet med denna. Eleverna i alla team arbetar dels i respektive klass, dels i faddergrupper med tema att öka förståelsen för allas lika värde. Arbetet pågår under en vecka och avslutas med FN-dagen som firas 23 oktober 2015 (då FN-dagen 24/10 är en lördag). Idé- och samarbetsgruppen planerar upp arbeten kring detta för samtliga team på skolan. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 10

11 Idé- och samarbetsgruppen och alla pedagoger på skolan Funktionsnedsättning Målet är att ge samtlig personal på skolan en god grundförståelse för olika funktionshinder och på vilket sätt skolan kan behöva förändras för att möta elever med funktionshinder. All personal på skolan ska läsa boken Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén och reflektera skriftligt kring elever med funktionshinder. Detta för att skapa en plattform på skolan gällande anpassningar som skolan/pedagoger ska göra för att säkerställa att elever med funktionshinder ges samma chans att nå målen som elever utan funktionshinder. Elevhälsoteamet Pågående under hela året. Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Målet är att ge eleverna en trygg start på dagen. Då skolan öppnas kl finns personal till hands i klassrummen så att elever kan komma in i sina klassrum. Personal finns också till hands för de elever som har behov av en vuxen fram tills lektionerna startar kl Alla pedagoger Arbetet pågår under hela läsåret Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 11

12 Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska bli medvetna om att kränkningar kan vara text- eller bildburna t.ex. vid spridande av sms, mejl, foton, lappar eller meddelanden på olika social medier. Skolans arbete ska syfta till att ge eleverna kunskap om etik, regler, normer och lagar som gäller när man är ute på nätet. Hur beter vi oss på nätet? Vad skickar vi för meddelanden till varandra? Vad skriver vi på olika sociala medier? Eleverna ska också få kunskap om motstrategier. Motstrategier kan handla om rent praktiska, tekniska kunskaper som att veta hur man blockerar en person eller anmäler någon för olagliga eller oönskade handlingar. Detta är ett arbete som sker dagligen i klasserna och på fritidshemmen då eleverna söker fakta på nätet, skriver på klassernas bloggar och kommunicerar. Digitala gruppen i samverkan med övrig personal på skolan planerar upp detta arbete. Digitala gruppen Arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Vi genomför en elevenkät 1 gång/läsår på hela skolan gällande trivsel. Trygghetsgruppen ansvarar för enkätens utformning. Pedagogerna i klasserna ansvarar för genomförandet. Trygghetsgruppen presenterar resultatet för skolledningen och i personalgruppen. Resultatet diskuteras och analyseras av skolledningen, trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, personalgruppen, eleverna och på föräldrarådet. Kartläggning av otrygga platser sker i klasser genom elevdiskussioner för att på så sätt identifiera eventuella platser på skolans område som upplevs som otrygga. Pedagogerna i klasserna och på fritidshemmen ansvarar för genomförandet. Trygghetsgruppen presenterar resultatet för skolledningen och i personalgruppen. Resultatet diskuteras och analyseras av skolledningen, trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, personalgruppen, eleverna och på föräldrarådet. Trygghetsgruppen består idag av pedagoger från klasser och fritidshem och representant från skolledningen. Gruppen arbetar förebyggande. Trygghetsgruppen träffas en gång/vecka för att ha möjlighet att snabbt agera och informera i de ärenden som är aktuella. Trygghetsgruppen och elevhälsoteamet planerar att ha gemensamma möten vid några tillfällen varje termin. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 12

13 Resultaten från brukarundersökningen som Stockholms Stad genomför analyseras av skolledningen. Här är målet att involvera även personalgruppen, elever och föräldrarådet. Rastvärdar är schemalagda så att det finns personal ute vid alla raster. I möjligaste mån är det rastvärdar som eleverna möter i sina respektive team för att säkerställa att eleverna alltid har kända vuxna ute på gården. Rastvärdarna uppmärksammar elever som är i behov av extra stöd under raster och arbetar även med organiserade lekar och spel för att säkerställa att elever som vill vara delaktiga i något på raster får stöd att göra det. Genom rastvärdarnas arbete får personalen god insikt i vad som händer på skolgården och vad som skolan behöver arbeta mer med. Eventuella incidenter tas om hand direkt av rastvärdarna, som agerar efter behov. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder I november 2014 fick samtliga elever besvara Ålstensskolans trivselenkät med frågor relaterade till hur de upplever att tryggheten är på skolan. I november 2014 gjordes en kartläggning genom elevdiskussioner i samtliga klasser av otrygga platser på skolan. Resultatet av enkäten och kartläggningen sammanställdes och utvärderades av Trygghetsgruppen och presenterades för skolledningen. Pedagogerna i klasserna bistår eleverna vid behov då de ska genomföra trivselenkäten. En pedagog i varje klass sammanfattar resultatet av trivselenkäten. Pedagogerna organiserar kartläggningen i respektive klass då det gäller otrygga platser på skolan. Trygghetsgruppen sammanfattar resultaten och presenterar för personalen. Personalen diskuterar resultaten och ger förslag på åtgärder för kommande Plan. Trygghetsgruppen tar fram nya mål för kommande Plan baserat på de förslag till åtgärder som kommer från elever och personal. TRIVSELENKÄTEN 510 elever i år F-5 har svarat på trivselenkäten. Resultaten presenteras som totalt snitt på skolan på en skala mellan 1 och 4 där 4 är bästa utfallet. Fråga 1: Trivs du på skolan? 3,62 Fråga 2: Har du kamrater att leka med/vara med på rasterna? 3,64 Fråga 3: Känner du dig trygg på rasterna? 3,65 Fråga 4: Är du trevlig mot dina kamrater? 3,86 Fråga 5: Tycker du att de vuxna i skolan hjälper till när någon är ledsen? 3,64 Fråga 6: Kan du prata med en vuxen om du är arg eller ledsen? 3,59 Fråga 7: Bidrar du till arbetsro i klassrummet? 3,65 Trivselenkäten visar generellt ett mycket gott resultat som indikerar att eleverna trivs på skolan och att Ålstensskolan är en trygg skola. Ett något sämre resultat gällande fråga 1 finns för eleverna i år 2 jämfört med övriga år (snitt 3,4). Eleverna har kamrater att vara med och det finns personal som de kan vända sig till. En försiktig analys kan vara att frågor gällande eleven själv och hur den bidrar tenderar att få högre resultat än frågor som rör omgivningen. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 13

14 KARTLÄGGNING AV OTRYGGA PLATSER Samtliga 24 klasser har deltagit i kartläggningen av otrygga platser. Platserna nedan är de som eleverna identifierat som otrygga: Fotbollsplanen Området bakom Kråkboet Baksidan av hus A (bakom matsalen mot parkeringen) Sandlådan bakom fotbollsplanen Lekplatsen med båten vid Kråkboet Gula boden på berget vid sidan av Lusthuset Trappan vid matsalen Regnskyddet på skolgården Bakom det temporära parkisförrådet (blå container) Omklädningsrum och duschar i idrottssalarna På fotbollsplanen är det många elever i alla åldrar samtidigt på rasterna. Under hösten gjordes ett schema för vilka klasser som hade tillgång till fotbollsplanen första rasten. Trygghetsgruppen har tillsammans med rektor beslutat att området bakom Kråkboet kommer att stängas av. Under höstterminen har ett stort område varit avspärrat på grund av ombyggnation. Tidigare år har ett stort antal elever använt området kring Portalen under rasterna. Under höstterminen har detta endast kunnat nyttjas av förskoleklasser. Nu när ombyggnationen är klar finns större lekutrymme för eleverna vilket kan bidra till att det inte behöver vara så många på liten yta. Analysen av kartläggningen av otrygga platser fick följden att skolans område delades upp i 5 zoner för rastvärdarna där varje rastvärd har en specifik zon. zon 1 Fotbollsplanen zon 2 Stora eken vid regnskyddet, bandyplan zon 3 Runt Portalen, berget ner mot fotbollsplanen zon 4 Spelrutorna, lekplatsen med båten vid Kråkboet zon 5 Runt pingisborden, klätterställningen, baksidan av hus A ANALYS Resultatet från trivselenkäten visar att en del elever upplever att kommunikationen med vuxna på skolan inte är tillfredsställande. Dessa resultat har följts upp av Trygghetsgruppen. Vid diskussion med elever framkom att frågorna kan ha uppfattats på ett annat sätt än vad som åsyftats. Flera elever uppger att de inte haft behov av att prata med en vuxen om de varit arga eller ledsna. Formuleringen av frågorna kommer därför att ses över och vid behov omformuleras till nästa trivselenkät. Åtgärder för att säkerställa att kommunikationen förbättras kommer införas i nästa års Plan. Resultatet från kartläggningen av otrygga platser på skolan visar att det i huvudsak är fyra platser på skolan där elever känner sig otrygga. Eleverna uppger att det på dessa platser saknas rastvärdar. Detta ska åtgärdas genom att rastvärdarna som är ute på rasten stämmer av med varandra så att det finns vuxna på alla otrygga platser. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 14

15 Förebyggande åtgärder Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Målet är att skapa en trygg miljö för alla elever. Uppföljning sker genom kartläggning av otrygga platser på skolan i oktober Rastvärdar finns ute vid varje rast enligt ett rastvärdsschema. Rastvärdarna bär alltid en gul väst för att lätt kunna identifieras av eleverna. I möjligaste mån är det rastvärdar på gården från elevernas eget team för att säkerställa att eleverna alltid har kända vuxna ute på gården. Rastvärdarna uppmärksammar elever som är i behov av extra stöd under raster och arbetar även med organiserade lekar och spel för att säkerställa att elever som vill vara delaktiga i något på raster får stöd att göra det. Genom rastvärdarnas arbete får personalen god insikt i vad som händer på skolgården och vad som skolan behöver arbeta mer med. Eventuella incidenter tas om hand direkt av rastvärdarna, som agerar efter behov. Skolans område har delats upp i 5 zoner för rastvärdarna där varje rastvärd har en specifik zon: zon 1 Fotbollsplanen zon 2 Stora eken vid regnskyddet, bandyplan zon 3 Runt Portalen, berget ner mot fotbollsplanen zon 4 Spelrutorna, lekplatsen med båten vid Kråkboet zon 5 Runt pingisborden, klätterställningen, baksidan av hus A Ett förebyggande arbete som främjar elevernas trygghet på rasten. Åtgärden kommer direkt från resultatet av kartläggningen av otrygga platser som genomfördes i november Skolledning, Trygghetsgruppen, Alla pedagoger som är rastvärdar Arbetet pågår under hela året. Kränkande behandling Alla elever ska känna att de blir lyssnade på och får hjälp av de vuxna som eleverna vänder sig till. Uppföljning sker kontinuerligt på klassråd under läsåret samt genom Ålstensskolans trivselenkät i oktober Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 15

16 Diskussioner i personalgruppen i respektive team hur skolan säkerställer att alla elever på skolan känner att alla vuxna på skolan lyssnar på eleverna och hjälper dem då det så önskas. Då det framkommer i trivselenkäten att det finns elever som anser att de inte får hjälp eller blir lyssnade på av vuxna anser skolan det viktigt att fortsätta arbeta med denna fråga för att skapa trygghet. All personal Arbetet pågår under hela läsåret Rutiner för akuta situationer Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Ålstensskolan. Rastvärdsschema finns för att säkerställa att det finns rastvärdar ute vid varje rast. Pedagoger finns i klassrummen från kl. 8.00, då skolan öppnas, för att säkerställa att eleverna får en trygg start på dagen innan lektionerna börjar. Information kring elever och elevsituationer delges och diskuteras regelbundet med berörd personal på teammöten. Likabehandlingsfrågor diskuteras och aktualiseras kontinuerligt med eleverna. (du kan alltid vara anonym vid kontakt) Jonathan Elfvingsson Anna Flygare Vivian Lundin Karin Möller-Munkert Torbjörn Nordvall Marie Sand Anna Fiskáare, rektor Britta Rällfors, biträdande rektor Marie Sand, biträdande rektor (mailadresser och telefonnummer) Du kan även lämna en anonym anmälan via brevlådan i skolsköterskans väntrum. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 16

17 Vi markerar direkt och tydligt att kränkning/trakasserier inte är accepterat på Ålstensskolan. 1. All personal (anmälare) som ser/hör/upplever/får reda på situationen ansvarar för att kartlägga, utreda och dokumentera vad som skett. Detta innebär att prata med eleven/eleverna och att fylla i en incidentrapport samt informera rektor. 2. Rektor anmäler händelsen till huvudman, Utbildningsförvaltingen i Stockholms Stad. 3. Uppgiftslämnaren kontaktar omgående klassansvarig och återkopplar händelsen samt lämnar över ifylld incidentrapport. Vårdnadshavare kontaktas av klassansvarig eller uppgiftslämnaren. 4. Klassansvarig beslutar i samråd med teamet vilka åtgärder som ska vidtas. Teamet dokumenterar och lämnar till diarieföring. 5. Om mer omfattande åtgärder behövs sammankallar teamet till möte där representant från Trygghetsgruppen närvarar. 6. Beslut tas på mötet (i punkt 5) om vilka åtgärder som ska sättas in. Skolledningen informeras om ärendet. Vårdnadshavare kontaktas. 7. Uppföljningsmöte ska ske inom 14 dagar. Teamet ansvarar för att kalla till möte. 8. Framkommer det vid möte (i punkt 7) att situationen kvarstår eller förvärrats kontaktar teamet skolledningen. Ärendet tas skyndsamt upp på elevhälsoteamsmöte. 1. Om elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att en elev kränks/trakasseras av en anställd på skolan ska detta omgående anmälas direkt till rektor. Incidentrapport fylls i av rektor eller skolans personal. 2. Rektor anmäler händelsen till huvudman, Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad. 3. Vårdnadshavare informeras av rektor. 4. Rektor ansvarar för att utredning sker och vidtar nödvändiga åtgärder. Huvudman har det yttersta ansvaret. Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärderna dokumenteras. Rektor har under utredningstiden kontakt med grundskolechefen på Utbildningsförvaltningen. Rektor avgör i samråd med grundskolechefen på Utbildningsförvaltningen om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Rektor beslutar i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning om eventuella disciplinära åtgärder ska vidtagas. Eventuell facklig företrädare bör då kopplas in. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig är rektor och ytterst ansvarig är huvudman (Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad). Om elev/vårdnadshavare inte anser att skolans åtgärder är tillräckliga kan de vända sig till Barn- och elevombudsmannen; eller Diskrimineringsombudsmannen; www. do.se Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 17

18 Teamen på skolan ansvarar i första hand för uppföljningssamtal med elev/elever som kränkt annan elev. Detta ska ske inom 14 dagar. Om behov finns kan Trygghetsgruppen bistå. Rektor utreder, vidtar nödvändiga åtgärder och ansvarar för uppföljning om elev kränkts/diskriminerats av personal. Ärendet ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig är rektor och ytterst ansvarig är huvudman (Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad). Rektor ansvarar för att det finns tydliga rutiner kring dokumentation. Alla ärenden ska dokumenteras och arkiveras. Då elev kränks/trakasseras av annan elev är teamet ansvarigt för dokumentation. Då elev kränks/trakasseras av personal är rektor ansvarig för dokumentation. All personal är ansvarig för att agera om man får vetskap om att en elev kränks/trakasseras. Teamen ansvarar, utreder och vidtar åtgärder i samråd med Trygghetsgruppen då en elev kränks/trakasseras av annan elev. Rektor ansvarar, utreder och vidtar åtgärder då en elev kränks/trakasseras av personal. Rektor har övergripande ansvar. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 18

19 Begrepp (enligt Diskrimineringsombudsmannen) Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 19

20 att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 20

21 Diskrimineringsgrunderna (enligt Diskrimineringsombudsmannen) Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 21

22 Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 22

23 Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 23

24 Årshjul December Likabehandlingsteamet sätter upp mål till nya Planen Januari Planen revideras och uppdateras av skolledning Februari Ny plan börjar gälla November Resultat, analys och presentation av trivselenkät och kartläggning Utvärdering av Planen av elever, vårdnadshavare, personal, skolledning, elevhälsoteam, trygghetsgruppen Oktober Trivselenkät Kartläggning av otrygga platser Årshjul för Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Mars Planen förankras hos personalen Planen mejlas till vårdnadshavare. Planen läggs upp på hemsidan. April Planen förankras hos eleverna September Planen omnämns på föräldramöten och föräldraråd Maj Augusti Planen aktualiseras inför skolstart. Planen mejlas till vårdnadshavare. Juni Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 24

25 Incidentrapport Incidentrapport gällande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på Ålstensskolan Ålstensskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 25