Välfärdsbokslut i Kalmar kommun. Ett verktyg för politisk handlingskraft

Transkript

1 Välfärdsbokslut i Kalmar kommun Ett verktyg för politisk handlingskraft 1

2 Verktyg för politisk handlingskraft Styra och följa upp verksamheten med fokus på välfärd och hälsa. Uppföljning vart ärde år, inför varje ny mandatperiod. Bred publicering för engagemang och debatt. 2

3 Ekonomisk hållbarhet Handlingskraft Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet 16 miljökvalitetsmål 11 delmål för folkhälsan 3

4 Folkhälsomål 11. Delaktighet och inflytande. 12. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 13. Barn och ungas uppväxtvillkor. 14. Hälsa i arbetslivet. 15. Miljöer och produkter. 16. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 17. Skydd mot smittspridning. 18. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 19. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. 4

5 Principmodell Mål och budget Åtgärder Nyckelfaktorer Analys Nyckeltal Välfärdsbokslut 5

6 Vårt första välfärdsbokslut (2003) Befolkningsökning. Invånare efter födelseland. Flyttningar. Valdeltagande. Familjer med låga inkomster. Etc. I allt väsentligt jämförde vi bara med länet och riket. Mycket lite uppdelat i åldersgrupper eller kön. 6

7 Erfarenhetsbeslut 1. Livscykelperspektiv. 2. Genusperspektiv. 3. Nedbrutet på stadsdelar och områden. Kort sagt användarorienterat. 7

8 Befolkningssammansättning 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 8

9 Befolkningssammansättning Läckeby Gamla stan/stensö Berga By Norrliden Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 9

10 Valdeltagande 90 % 85 % 80 % 75 % Kalmar Riket 10

11 Valdeltagande 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Kalmar Förlösa Norrliden 11

12 Högsta utbildningsnivå 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Totalt 12

13 Högsta utbildningsnivå (25-44 år) 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Totalt 13

14 Eftergymnasial utbildning 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Gamla stan Malmen Norrliden Påryd Kvinnor Män 14

15 Inkomstnivåer 2008 Hög inkomst Låg inkomst Kvinnor 8 % 23 % Män 24 % 19 % Samtliga 16 % 20 % 15

16 Inkomstnivåer Låg inkomst Ensamstående utan barn 15,0 % Ensamstående med barn 33,9 % Övriga familjer med barn 9,3 % Pensionärsfamiljer 8,2 % Familj med sjuk- eller aktivitetsersättning 11,9 % 16

17 Familjer med ekonomiskt bistånd Norrliden Smedby Berga By Oxhagen Funkabo/Berga Halltorp Kalmar tätort Totalt Påryd Ljungbyholm Tegelviken/Johannesborg/Sandås Södermöre Getingen/Tallhagen/Norrgårdsgärdet Malmen Trekanten Djurängen Rockneby/Drag/Revsudden Tvärskog Krafslösa/Vimpeltorpet Vassmolösa/Hagby Gamla stan/kalmarsundsparken/stensö Lindsdal Kvarnholmen/Varvsholmen/Ängö Läckeby Rinkabyholm/Boholmarna/Dunö Bergvik och Björkenäs

18 Familjer med ekonomiskt bistånd 18

19 Familjer med ekonomiskt bistånd 19

20 Medianinkomst 2005 och Rinkabyholm Krafslösa Björkenäs Män Kvinnor 20

21 Medianinkomst 2005 och Oxhagen Berga By Norrliden Män Kvinnor 21

22 Barnfattigdom 22

23 Barnfattigdom Norrliden Oxhagen Funkabo Smedby Berga Halltorp Kalmar tätort Skälby Kalmar kommun Djurängen Påryd Kvarnholmen/Varvsholmen/Ängö Vassmolösa/Hagby Sandås Södermöre/Södra kommundelen Gamla stan Ljungbyholm Tvärskog Tegelviken Malmen Rockneby/Drag/Revsudden Getingen/Tallhagen/Norrgårdsgärdet Läckeby Lindsdal Kalmarsundsparken Rinkabyholm/Boholmarna/Dunö Trekanten Bergavik/Björkenäs/Björkudden

24 Barnfattigdom I stadsdelarna Vimpeltorpet, Stensö, Krafslösa och Bremerlyckan lever 0 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. I stadsdelen Oxhagen lever 27 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. Räknar man enbart med barn med utländsk bakgrund stiger siffran till 44 procent. I stadsdelen Norrliden lever 48 procent av barnen med utländsk bakgrund i en ekonomiskt utsatt familj. Motsvarande siffra för svenska barn är 25 procent. 24

25 Medskick från förra gången (2006) Varför är valdeltagandet i Norrliden så mycket lägre än i andra valkretsar? Vad kan vi göra åt det? Varför är kommunens kvinnor låginkomsttagare i högre grad än män, trots att man har högre utbildning än männen? Vilka medel är mest effektiva för att öka andelen unga som stannar kvar i kommunen efter studier? 25

26 Medskick från förra gången (2006) Varför är det så stor skillnad mellan olika stadsdelar i fråga om utbildningsnivå och förvärvsfrekvens? På vilket sätt kan kommunen bäst bidra till att fler barnfamiljer kan slippa bidragsberoende? 26

27 Social hållbarhet i kommunens budget Barnfattigdom - strukturellt och kompensatoriskt. Förbättringsområden handlingsplan för varje nämnd. Insatser för ökad demokrati. Arbetsmarknadsinsatser. Satsning på jämställdhet. Ökad fysisk aktivitet. 27

28 4 Redigering: Mikael Eklund torsdag 5 april 2012 BAROMETERN-OT Vi vill ha era tips! Ring tipstelefonen ! eller mejla: tips@barometern.se n KALMAR DET DELADE KALMAR OJÄMNT FÖRDELAD VÄLFÄRD BAROMETERN-OT torsdag 5 april WWW på Alltid senaste nytt! Följ dina lokala nyheter Barometern.se/Kalmar Nyhetschefer: Lasse Hansson, Per Jakobsson E-post: nyhetschefen@barometern.se Valdeltagande och resultat 2010 Invånare 2009 Inkomster median 2008 Förvärvsarbete i procent 2008 Rinkabyholm ,3 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Trekanten 86,5 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Ungdomsarbetslöshet år i procent ,5 Rockneby + Drag och Revsudden 85,8 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 9,5 Läckeby 84,0 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 12,5 Vassmolösa + Hagby 85,4 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Vassmolösa 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 8,5 Lindsdal ,5 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 15,5 Ljungbyholm Tvärskog Påryd Smedby Halltorp 83,6 % 77,8 % 83,9 % 79,3 % 84,4 % Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74, ,5 16,5 19 n FAKTA Skillnader områden Välfärden i Kalmar kommun är ojämnt fördelad även i de elva områdena utanför centrala stan. Det visar siffrorna i Välfärdsbokslutet för Rinkabyholm med Dunö och Boholmarna är det område som sticker ut mest. Där är inkomsten högst medan arbetslösheten och andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är lägst. Rinkabyholm ligger bara snäppet efter Kalmars rikaste områden Bergavik och Krafslösa/ Vimpeltorpet. Smedby, Halltorp och Tvärskog placerar sig på den nedre halvan av listan vad gäller inkomster, samtidigt är arbetslösheten högre än snittet. Kommunens högsta ungdomsarbetslöshet finns i Halltorp med 19,2 procent. Områden som Lindsdal, Trekanten, Hagby/Vassmolösa, Ljungbyholm, Läckeby och Rockneby ligger i mitten vad gäller inkomster, arbetslöshet, valdeltagande och högre utbildning. Påryd har lägst andel eftergymnasial utbildning, 19 procent. Utländsk bakgrund i procent 2010 Ekonomiskt stöd familjer i procent 5% Utländsk bakgrund 1,0 5% Utländsk bakgrund 2,5 5% Utländsk bakgrund Snitt Kalmar kommun 4,0 procent 2,0 4% Utländsk bakgrund 1,5 6% Utländsk bakgrund 2,0 6% Utländsk bakgrund 1,5 7% Utländsk bakgrund 3 6% Utländsk bakgrund 2,0 7% Utländsk bakgrund 4 16% Utländsk bakgrund 8 7% Utländsk bakgrund 4,5 Andelen invånare med utländsk bakgrund är låg ytterområden utom i Smedby som har 17 procent. Läckeby har lägsta siffran, 4,2 procent. ARTIKELSERIE Det delade Kalmar DEL 2 Om: Välfärden i orterna utanför centrala Kalmar. Smedby har oförtjänt ddåligt rykte Jag är stolt över Smedby. Problemen är inte större i dag än tidigare. Fritidsledaren Peter Vikström lutar sig mot tolv års arbete i området. Bäst av allt är nya multiplanen, den är ett lyft för hela samhället. SMEDBY. Barometern kommer till fritidsgården en strålande vårfredag. Det osar hemtrevligt av våfflor från köket där Giga Chkheidze står och gräddar för fullt till köande tjejer. Vi träffar fritidsledaren Peter Vikström, han har jobbat här i tolv år och har sett många ungdomar komma och gå. Men han tycker inte att skillnaderna är särskilt stora. Det är samma saker som gäller nu som då, kärlek och respekt, säger han. Inte så mycket regler utan alla är välkomna besökare Fritidsgården ligger i Barkestorpsskolan, i området som många kallar nya Smedby, väster om Kläcke bergavägen. Den har öppet tre kvällar i veckan, och vänder sig till ungdomar från 13 år upp till 16. En vanlig kväll kommer det mellan 30 och 50 besökare, de flesta är killar. Besökarna kan vara lite äldre också, alla kanske inte är riktigt flygfärdiga, vi utestänger ingen, säger Peter Vikström. Och vi försöker locka fler tjejer, bland annat med särskild tjejkväll på onsdagar. Det har varit jättelyckat, nu är 35 procent tjejer. Peter Vikström skulle gärna se ökade öppettider, minst fem kvällar i veckan, och här ser han också en markant skillnad mot för tolv år sedan. Då var det öppet sex kvällar i veckan, även på lördagar, säger han. Det var stor skillnad, men nog inte specifikt för Kalmar, så har det blivit i hela Sverige. Peter Vikström håller inte med om att det skulle vara mer problem i Smedby nu än tidigare. Själv bor han i Lindsdal, men han tycker att Smedby har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Vi har femstjärniga lokaler, men hela området skulle behöva en upprustning utomhus, säger han och pekar på de trasiga borden utanför skolan. Det allra bästa vore om området fick en väl fungerande affär. Annars är nya multi planen alldeles intill skolan det bästa som har hänt. Det tycker i alla fall sjundeklassarna Saif Akram och Mourtada Al-Jabiri, och de får medhåll av Peter Vikström. Den är het, det kan vara en man i alla åldrar här samtidigt, säger han. Den är ett lyft för hela samhället. Toppen med multiplan. Peter Vikström är helt överens med Saif Akram och Mourtada Al-Jabiri. FOTO: MATS HOLMERTZ Tidigare införda delar: Torsdag den 5 april Nästa avsnitt: Statsvetare på Linnéuniversitetet: Därför är Kalmar en segregerad stad. TEXT BIRGITTA HULTMAN GRAFIK MIKAEL EKLUND Barometern 5 april

29 BBBB Segregationen har ö 6 Redigering: Mikael Eklund tisdag 10 april 2012 BAROMETERN-OT KALMAR i Sverige sedan Segregationen DET DELADE KALMAR - SEGREGATION EN KOMPLEX FRÅGA ARTIKELSERIE Det delade i Sverige sedan Kalmar DEL 3 Om: Statsvetare på Linnéuniversitetet: Därför är Kalmar en segregerad stad. Tidigare delar införda: Forskningen är inte entydig, men bara misstanken att ens livschanser påverkas av var man bor är skäl nog att bekymra sig om de skillnader som syns i statistiken. Statsvetaren Per Strömblad resonerar om politikens möjligheter att påverka segregationen. Segregationen har ökat honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbokslut. i Sverige sedan 1980-talet utsatt. FRÅGOR OCH SVAR. 1 Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyf- ned oattraktiva områden, helt enkelt n FAKTA Ett radikalt förslag är att montera Varför görs det något först när Vad säger det här om Kalmar? riva dem, det förekommer på en del 5 2 något allvarligt händer, som bränderna i Berga centrum? torna mellan olika bostadsområden i Kalmar förvånar inte statsvetaren Per Strömblad. ställen. Per Då låter väckarklockan väldigt mycket Per Strömblad menar att utvecklingen är svår att vända eftersom det sorts politisk logik. Annars kan det, Det Men allt visar är att Kalmar är Strömblad enligt Per Strömblad, visst löna sig att en segregerad stad, bör undvikas, absolut. om man kan. Sverige har Man ser och manar till snabba insatser, det är en inte nattsvart, åtgärder kan ge förbättringar. etableras bilder av vilka platser som Yrke: Statsvetare jobba kompensatoriskt. KALMAR. Vi besöker honom på en markant polarisering mellan områden. för samhällstisk och tror att åtgärder i så kallade inte kommit så långt på den skalan, det vid Institutionen Ja, man kanske är onödigt pessimis- Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap på Brofästet. Vi direkt visar ligger långt åtskilda en från tydlig varandra, det skillnad är densamma. mellan olika vetenskap, Linnéuniversitetet i studie jag själv gjort visar att närvaron utsatta områden inte alls får effekt. En honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbärgat Kan lokalpolitiken göra Kalmar. av politik, typ medborgarkontor, kan kanske bara är en väg som skiljer ett väl- egenskaper på områdesnivå, vilket bokslut. utsatt. skillnad? gynna känslan att det lönar sig att 4 Det är inte så enkelt som att Forskning: Fokuserar påverka. Vad säger det här om Kalmar? Varför blev det så? Det visar att Kalmar är en segregerad stad, absolut. Man ser 2 Det kanske inte syns i statistiken, Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Det regation och det tivet och ska inte underskattas i demo- integration, seg- 1 innebär segregation, säger Per Strömblad. olika Olika negativa handlar det om hur städerna blev upp- finns ingen indikatorer enkel lösning, hade den mångkulturella som kratisk bemärkelse. Forskningen visar att segregationen men kan spela roll i det längre perspek- direkt en tydlig skillnad mellan egenskaper på områdesnivå, vilket byggda. En milstolpe var politiska åtgärder funnits hade de ansvariga föreslagit samhällets utmaningar. innebär segregation, säger Per Strömblad. Olika negativa indikatorer som mot bostadsbristen, miljonprogrammet från 1965 till 1974, säger Per den. Men man kan fundera över är två åtgärder: Att blanda befolkningen eller Har analyserat hur boende- låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt valdeltagande samvarierar, och förstärker också kanske varandra. Men det är inget unikt för Kalmar, och valdes bort av folk som hade resurser att välja. För andra, med små resur- man minska ensidig bebyggelse, gares möjligheter jande, kompensatoriska insatser. Men vanliga medbor- det är tydligt för vilken större svensk ort man än tittar på. stärker ser, fanns inte också dessa valmöjlig heter. kanske alltså öka inslaget varandra. av bostadsrätter och att vara delaktiga i Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas Kan man göra något åt det? för mellanmänsk- egna hem i hyresområden. Det underlättar det som kallas bostadskarriär. samhällslivet och märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land Men Det är inte det lätt att bygga är bort, inget ligt förtroende. som Sverige. 3 Att blanda unikt människor i för bokstavlig Kalmar, säger Per Strömblad. Men man mening är däremot både politiskt och Hela 1900-talets jämlikhetspolitik kan fundera på konstruktiva lösningar, praktiskt omöjligt och förknippas snarast med folkförflyttningar större i diktatu- svensk ort har syftat till att kompensera det skillnaderna, men har inte kunnat hindra gjort. det är har tydligt många statliga utredningar för vilken rer. Barometern 10 april 2012 FRÅGOR OCH SVAR. Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyftorna mellan olika bostadsområden i Kalmar för- Tisdag den 3 april. vånar inte statsvetaren Per Strömblad. Men allt är inte nattsvart, åtgärder kan ge förbättringar. KALMAR. Vi besöker honom på Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap på Brofästet. Vi visar låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt Strömblad. åstadkomma utjämning genom offentliga insatser. få diskriminerade segregation kan Många nybyggda områden uppfattades redan tidigt som mindre attraktiva samvarierar, Det är lättare att åstadkomma stöd-och konsekvenser för- valdeltagande man än tittar på. Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land som Sverige. Hela 1900-talets jämlikhetspolitik har syftat till att kompensera skillnaderna, men har inte kunnat hindra Ett radikalt förslag är att montera FRÅGOR OCH SVAR. Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyf-n FAKTA ned oattraktiva områden, helt enkelt riva dem, det förekommer på en del torna mellan olika bostadsområden i Kalmar förvånar inte ställen. statsvetaren Per Strömblad. Men allt är Per inte nattsvart, Per åtgärder Strömblad kan menar ge förbättringar. att utvecklingen är svår att vända eftersom det Strömblad KALMAR. Vi besöker honom på en markant polarisering mellan områden. Och det är inte längre platser som etableras bilder av vilka platser som Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap bör på undvikas, Brofästet. Vi visar om man ligger kan. långt åtskilda Sverige från har varandra, det Yrke: Statsvetare honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbärgat område från ett ekonomiskt vid Institutionen kanske bara är en väg som skiljer ett väl- en markant polarisering mellan områden. Och det är inte längre platser bokslut. som är mycket tydligare utsatt. i USA, men logiken för samhälls- inte kommit så långt på den skalan, det ligger långt åtskilda från varandra, det är densamma. 1 Vad säger det här om Kalmar? vetenskap, Linnéuniversitetet i kanske bara är en väg som skiljer ett välbärgat område från ett ekonomiskt Kan lokalpolitiken göra Kalmar. Torsdag den 5 april. Nästa avsnitt: Så används välfärdsbokslutet: Vad vill Kalmars politiker ändra på? Varför blev det så? Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst handlar det om hur städerna blev uppbyggda. En milstolpe var politiska åtgärder mot bostadsbristen, miljonprogrammet från 1965 till 1974, säger Per Strömblad. Många nybyggda områden uppfattades TEXT BIRGITTA HULTMAN redan tidigt som mindre attraktiva och valdes FOTO bort av folk som hade resurser att HOLMERTZ mats.holmertz välja. För andra, med små resur ser, fanns inte dessa valmöjlig heter. 3 Kan man göra något åt det? Det är inte lätt att bygga bort, säger Per Strömblad. Men man kan fundera på konstruktiva lösningar, det har många statliga utredningar gjort. Det visar att Kalmar är en segregerad 4 stad, absolut. Man ser direkt en tydlig skillnad mellan olika egenskaper på områdesnivå, skillnad? vilket innebär segregation, säger Per Strömblad. Olika negativa indikatorer som låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt valdeltagande samvarierar, och förstärker också kanske varandra. Men det är inget unikt för Kalmar, det är tydligt för vilken större svensk ort man än tittar på. Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land som Sverige. Hela 1900-talets jämlikhetspolitik har syftat till att kompensera skillnaderna, men har inte kunnat hindra 2 Varför blev det så? Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst handlar det om hur städerna blev uppbyggda. En milstolpe var politiska åtgärder mot bostadsbristen, miljonprogrammet från 1965 till 1974, säger Per Strömblad. Många nybyggda områden uppfattades redan tidigt som mindre attraktiva och valdes bort av folk som hade resurser att välja. För andra, med små resurser, fanns inte dessa valmöjlig heter. Det är inte så enkelt som att skylla på den nuvarande regeringen. Forskningen visar att segregationen har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Det finns ingen enkel lösning, hade den funnits hade de ansvariga föreslagit den. Men man kan fundera över är två åtgärder: Att blanda befolkningen eller åstadkomma utjämning genom offentliga insatser. Det är lättare att åstadkomma stödjande, kompensatoriska insatser. Men man kan minska ensidig bebyggelse, alltså öka inslaget av bostadsrätter och egna hem i hyresområden. Det underlättar det som kallas bostadskarriär. Att blanda människor i bokstavlig mening är däremot både politiskt och praktiskt omöjligt och förknippas snarast med folkförflyttningar i diktaturer. 3 Kan man göra något åt det? Det är inte lätt att bygga bort, säger Per Strömblad. Men man kan fundera på konstruktiva lösningar, det har många statliga utredningar gjort. Ett radikalt försl ned oattraktiva omr riva dem, det föreko ställen. Per Strömblad m lingen är svår att vä etableras bilder av v bör undvikas, om ma inte kommit så långt p är mycket tydligare i är densamma. 4 Kan lokalpolit skillnad? Det är inte skylla på den nuvar Forskningen visar a har ökat i Sverige sed finns ingen enkel lö funnits hade de an den. Men man kan fu åtgärder: Att blanda b åstadkomma utjämn liga insatser. Det är lättare att å jande, kompensatori man kan minska en alltså öka inslaget av egna hem i hyresomr lättar det som kallas b Att blanda männ mening är däremot b praktiskt omöjligt oc rast med folkförflyt rer. Forskning: Fokuserar på frågor om integration, segregation och det mångkulturella samhällets utmaningar. Har analyserat hur boendesegregation kan få diskriminerade konsekvenser för vanliga medborgares möjligheter att vara delaktiga i samhällslivet och för mellanmänskligt förtroende. 30