Välfärdsbokslut i Kalmar kommun. Ett verktyg för politisk handlingskraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut i Kalmar kommun. Ett verktyg för politisk handlingskraft"

Transkript

1 Välfärdsbokslut i Kalmar kommun Ett verktyg för politisk handlingskraft 1

2 Verktyg för politisk handlingskraft Styra och följa upp verksamheten med fokus på välfärd och hälsa. Uppföljning vart ärde år, inför varje ny mandatperiod. Bred publicering för engagemang och debatt. 2

3 Ekonomisk hållbarhet Handlingskraft Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet 16 miljökvalitetsmål 11 delmål för folkhälsan 3

4 Folkhälsomål 11. Delaktighet och inflytande. 12. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 13. Barn och ungas uppväxtvillkor. 14. Hälsa i arbetslivet. 15. Miljöer och produkter. 16. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 17. Skydd mot smittspridning. 18. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 19. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. 4

5 Principmodell Mål och budget Åtgärder Nyckelfaktorer Analys Nyckeltal Välfärdsbokslut 5

6 Vårt första välfärdsbokslut (2003) Befolkningsökning. Invånare efter födelseland. Flyttningar. Valdeltagande. Familjer med låga inkomster. Etc. I allt väsentligt jämförde vi bara med länet och riket. Mycket lite uppdelat i åldersgrupper eller kön. 6

7 Erfarenhetsbeslut 1. Livscykelperspektiv. 2. Genusperspektiv. 3. Nedbrutet på stadsdelar och områden. Kort sagt användarorienterat. 7

8 Befolkningssammansättning 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 8

9 Befolkningssammansättning Läckeby Gamla stan/stensö Berga By Norrliden Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 9

10 Valdeltagande 90 % 85 % 80 % 75 % Kalmar Riket 10

11 Valdeltagande 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Kalmar Förlösa Norrliden 11

12 Högsta utbildningsnivå 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Totalt 12

13 Högsta utbildningsnivå (25-44 år) 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Totalt 13

14 Eftergymnasial utbildning 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Gamla stan Malmen Norrliden Påryd Kvinnor Män 14

15 Inkomstnivåer 2008 Hög inkomst Låg inkomst Kvinnor 8 % 23 % Män 24 % 19 % Samtliga 16 % 20 % 15

16 Inkomstnivåer Låg inkomst Ensamstående utan barn 15,0 % Ensamstående med barn 33,9 % Övriga familjer med barn 9,3 % Pensionärsfamiljer 8,2 % Familj med sjuk- eller aktivitetsersättning 11,9 % 16

17 Familjer med ekonomiskt bistånd Norrliden Smedby Berga By Oxhagen Funkabo/Berga Halltorp Kalmar tätort Totalt Påryd Ljungbyholm Tegelviken/Johannesborg/Sandås Södermöre Getingen/Tallhagen/Norrgårdsgärdet Malmen Trekanten Djurängen Rockneby/Drag/Revsudden Tvärskog Krafslösa/Vimpeltorpet Vassmolösa/Hagby Gamla stan/kalmarsundsparken/stensö Lindsdal Kvarnholmen/Varvsholmen/Ängö Läckeby Rinkabyholm/Boholmarna/Dunö Bergvik och Björkenäs

18 Familjer med ekonomiskt bistånd 18

19 Familjer med ekonomiskt bistånd 19

20 Medianinkomst 2005 och Rinkabyholm Krafslösa Björkenäs Män Kvinnor 20

21 Medianinkomst 2005 och Oxhagen Berga By Norrliden Män Kvinnor 21

22 Barnfattigdom 22

23 Barnfattigdom Norrliden Oxhagen Funkabo Smedby Berga Halltorp Kalmar tätort Skälby Kalmar kommun Djurängen Påryd Kvarnholmen/Varvsholmen/Ängö Vassmolösa/Hagby Sandås Södermöre/Södra kommundelen Gamla stan Ljungbyholm Tvärskog Tegelviken Malmen Rockneby/Drag/Revsudden Getingen/Tallhagen/Norrgårdsgärdet Läckeby Lindsdal Kalmarsundsparken Rinkabyholm/Boholmarna/Dunö Trekanten Bergavik/Björkenäs/Björkudden

24 Barnfattigdom I stadsdelarna Vimpeltorpet, Stensö, Krafslösa och Bremerlyckan lever 0 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. I stadsdelen Oxhagen lever 27 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. Räknar man enbart med barn med utländsk bakgrund stiger siffran till 44 procent. I stadsdelen Norrliden lever 48 procent av barnen med utländsk bakgrund i en ekonomiskt utsatt familj. Motsvarande siffra för svenska barn är 25 procent. 24

25 Medskick från förra gången (2006) Varför är valdeltagandet i Norrliden så mycket lägre än i andra valkretsar? Vad kan vi göra åt det? Varför är kommunens kvinnor låginkomsttagare i högre grad än män, trots att man har högre utbildning än männen? Vilka medel är mest effektiva för att öka andelen unga som stannar kvar i kommunen efter studier? 25

26 Medskick från förra gången (2006) Varför är det så stor skillnad mellan olika stadsdelar i fråga om utbildningsnivå och förvärvsfrekvens? På vilket sätt kan kommunen bäst bidra till att fler barnfamiljer kan slippa bidragsberoende? 26

27 Social hållbarhet i kommunens budget Barnfattigdom - strukturellt och kompensatoriskt. Förbättringsområden handlingsplan för varje nämnd. Insatser för ökad demokrati. Arbetsmarknadsinsatser. Satsning på jämställdhet. Ökad fysisk aktivitet. 27

28 4 Redigering: Mikael Eklund torsdag 5 april 2012 BAROMETERN-OT Vi vill ha era tips! Ring tipstelefonen ! eller mejla: n KALMAR DET DELADE KALMAR OJÄMNT FÖRDELAD VÄLFÄRD BAROMETERN-OT torsdag 5 april WWW på Alltid senaste nytt! Följ dina lokala nyheter Barometern.se/Kalmar Nyhetschefer: Lasse Hansson, Per Jakobsson E-post: Valdeltagande och resultat 2010 Invånare 2009 Inkomster median 2008 Förvärvsarbete i procent 2008 Rinkabyholm ,3 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Trekanten 86,5 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Ungdomsarbetslöshet år i procent ,5 Rockneby + Drag och Revsudden 85,8 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 9,5 Läckeby 84,0 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 12,5 Vassmolösa + Hagby 85,4 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Vassmolösa 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 8,5 Lindsdal ,5 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 15,5 Ljungbyholm Tvärskog Påryd Smedby Halltorp 83,6 % 77,8 % 83,9 % 79,3 % 84,4 % Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74, ,5 16,5 19 n FAKTA Skillnader områden Välfärden i Kalmar kommun är ojämnt fördelad även i de elva områdena utanför centrala stan. Det visar siffrorna i Välfärdsbokslutet för Rinkabyholm med Dunö och Boholmarna är det område som sticker ut mest. Där är inkomsten högst medan arbetslösheten och andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är lägst. Rinkabyholm ligger bara snäppet efter Kalmars rikaste områden Bergavik och Krafslösa/ Vimpeltorpet. Smedby, Halltorp och Tvärskog placerar sig på den nedre halvan av listan vad gäller inkomster, samtidigt är arbetslösheten högre än snittet. Kommunens högsta ungdomsarbetslöshet finns i Halltorp med 19,2 procent. Områden som Lindsdal, Trekanten, Hagby/Vassmolösa, Ljungbyholm, Läckeby och Rockneby ligger i mitten vad gäller inkomster, arbetslöshet, valdeltagande och högre utbildning. Påryd har lägst andel eftergymnasial utbildning, 19 procent. Utländsk bakgrund i procent 2010 Ekonomiskt stöd familjer i procent 5% Utländsk bakgrund 1,0 5% Utländsk bakgrund 2,5 5% Utländsk bakgrund Snitt Kalmar kommun 4,0 procent 2,0 4% Utländsk bakgrund 1,5 6% Utländsk bakgrund 2,0 6% Utländsk bakgrund 1,5 7% Utländsk bakgrund 3 6% Utländsk bakgrund 2,0 7% Utländsk bakgrund 4 16% Utländsk bakgrund 8 7% Utländsk bakgrund 4,5 Andelen invånare med utländsk bakgrund är låg ytterområden utom i Smedby som har 17 procent. Läckeby har lägsta siffran, 4,2 procent. ARTIKELSERIE Det delade Kalmar DEL 2 Om: Välfärden i orterna utanför centrala Kalmar. Smedby har oförtjänt ddåligt rykte Jag är stolt över Smedby. Problemen är inte större i dag än tidigare. Fritidsledaren Peter Vikström lutar sig mot tolv års arbete i området. Bäst av allt är nya multiplanen, den är ett lyft för hela samhället. SMEDBY. Barometern kommer till fritidsgården en strålande vårfredag. Det osar hemtrevligt av våfflor från köket där Giga Chkheidze står och gräddar för fullt till köande tjejer. Vi träffar fritidsledaren Peter Vikström, han har jobbat här i tolv år och har sett många ungdomar komma och gå. Men han tycker inte att skillnaderna är särskilt stora. Det är samma saker som gäller nu som då, kärlek och respekt, säger han. Inte så mycket regler utan alla är välkomna besökare Fritidsgården ligger i Barkestorpsskolan, i området som många kallar nya Smedby, väster om Kläcke bergavägen. Den har öppet tre kvällar i veckan, och vänder sig till ungdomar från 13 år upp till 16. En vanlig kväll kommer det mellan 30 och 50 besökare, de flesta är killar. Besökarna kan vara lite äldre också, alla kanske inte är riktigt flygfärdiga, vi utestänger ingen, säger Peter Vikström. Och vi försöker locka fler tjejer, bland annat med särskild tjejkväll på onsdagar. Det har varit jättelyckat, nu är 35 procent tjejer. Peter Vikström skulle gärna se ökade öppettider, minst fem kvällar i veckan, och här ser han också en markant skillnad mot för tolv år sedan. Då var det öppet sex kvällar i veckan, även på lördagar, säger han. Det var stor skillnad, men nog inte specifikt för Kalmar, så har det blivit i hela Sverige. Peter Vikström håller inte med om att det skulle vara mer problem i Smedby nu än tidigare. Själv bor han i Lindsdal, men han tycker att Smedby har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Vi har femstjärniga lokaler, men hela området skulle behöva en upprustning utomhus, säger han och pekar på de trasiga borden utanför skolan. Det allra bästa vore om området fick en väl fungerande affär. Annars är nya multi planen alldeles intill skolan det bästa som har hänt. Det tycker i alla fall sjundeklassarna Saif Akram och Mourtada Al-Jabiri, och de får medhåll av Peter Vikström. Den är het, det kan vara en man i alla åldrar här samtidigt, säger han. Den är ett lyft för hela samhället. Toppen med multiplan. Peter Vikström är helt överens med Saif Akram och Mourtada Al-Jabiri. FOTO: MATS HOLMERTZ Tidigare införda delar: Torsdag den 5 april Nästa avsnitt: Statsvetare på Linnéuniversitetet: Därför är Kalmar en segregerad stad. TEXT BIRGITTA HULTMAN GRAFIK MIKAEL EKLUND Barometern 5 april

29 BBBB Segregationen har ö 6 Redigering: Mikael Eklund tisdag 10 april 2012 BAROMETERN-OT KALMAR i Sverige sedan Segregationen DET DELADE KALMAR - SEGREGATION EN KOMPLEX FRÅGA ARTIKELSERIE Det delade i Sverige sedan Kalmar DEL 3 Om: Statsvetare på Linnéuniversitetet: Därför är Kalmar en segregerad stad. Tidigare delar införda: Forskningen är inte entydig, men bara misstanken att ens livschanser påverkas av var man bor är skäl nog att bekymra sig om de skillnader som syns i statistiken. Statsvetaren Per Strömblad resonerar om politikens möjligheter att påverka segregationen. Segregationen har ökat honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbokslut. i Sverige sedan 1980-talet utsatt. FRÅGOR OCH SVAR. 1 Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyf- ned oattraktiva områden, helt enkelt n FAKTA Ett radikalt förslag är att montera Varför görs det något först när Vad säger det här om Kalmar? riva dem, det förekommer på en del 5 2 något allvarligt händer, som bränderna i Berga centrum? torna mellan olika bostadsområden i Kalmar förvånar inte statsvetaren Per Strömblad. ställen. Per Då låter väckarklockan väldigt mycket Per Strömblad menar att utvecklingen är svår att vända eftersom det sorts politisk logik. Annars kan det, Det Men allt visar är att Kalmar är Strömblad enligt Per Strömblad, visst löna sig att en segregerad stad, bör undvikas, absolut. om man kan. Sverige har Man ser och manar till snabba insatser, det är en inte nattsvart, åtgärder kan ge förbättringar. etableras bilder av vilka platser som Yrke: Statsvetare jobba kompensatoriskt. KALMAR. Vi besöker honom på en markant polarisering mellan områden. för samhällstisk och tror att åtgärder i så kallade inte kommit så långt på den skalan, det vid Institutionen Ja, man kanske är onödigt pessimis- Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap på Brofästet. Vi direkt visar ligger långt åtskilda en från tydlig varandra, det skillnad är densamma. mellan olika vetenskap, Linnéuniversitetet i studie jag själv gjort visar att närvaron utsatta områden inte alls får effekt. En honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbärgat Kan lokalpolitiken göra Kalmar. av politik, typ medborgarkontor, kan kanske bara är en väg som skiljer ett väl- egenskaper på områdesnivå, vilket bokslut. utsatt. skillnad? gynna känslan att det lönar sig att 4 Det är inte så enkelt som att Forskning: Fokuserar påverka. Vad säger det här om Kalmar? Varför blev det så? Det visar att Kalmar är en segregerad stad, absolut. Man ser 2 Det kanske inte syns i statistiken, Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Det regation och det tivet och ska inte underskattas i demo- integration, seg- 1 innebär segregation, säger Per Strömblad. olika Olika negativa handlar det om hur städerna blev upp- finns ingen indikatorer enkel lösning, hade den mångkulturella som kratisk bemärkelse. Forskningen visar att segregationen men kan spela roll i det längre perspek- direkt en tydlig skillnad mellan egenskaper på områdesnivå, vilket byggda. En milstolpe var politiska åtgärder funnits hade de ansvariga föreslagit samhällets utmaningar. innebär segregation, säger Per Strömblad. Olika negativa indikatorer som mot bostadsbristen, miljonpro- grammet från 1965 till 1974, säger Per den. Men man kan fundera över är två åtgärder: Att blanda befolkningen eller Har analy- serat hur boende- låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt valdeltagande samvarierar, och förstärker också kanske varandra. Men det är inget unikt för Kalmar, och valdes bort av folk som hade resurser att välja. För andra, med små resur- man minska ensidig bebyggelse, gares möjligheter jande, kompensatoriska insatser. Men vanliga medbor- det är tydligt för vilken större svensk ort man än tittar på. stärker ser, fanns inte också dessa valmöjlig heter. kanske alltså öka inslaget varandra. av bostadsrätter och att vara delaktiga i Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas Kan man göra något åt det? för mellanmänsk- egna hem i hyresområden. Det underlättar det som kallas bostadskarriär. samhällslivet och märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land Men Det är inte det lätt att bygga är bort, inget ligt förtroende. som Sverige. 3 Att blanda unikt människor i för bokstavlig Kalmar, säger Per Strömblad. Men man mening är däremot både politiskt och Hela 1900-talets jämlikhetspolitik kan fundera på konstruktiva lösningar, praktiskt omöjligt och förknippas snarast med folkförflyttningar större i diktatu- svensk ort har syftat till att kompensera det skillnaderna, men har inte kunnat hindra gjort. det är har tydligt många statliga utredningar för vilken rer. Barometern 10 april 2012 FRÅGOR OCH SVAR. Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyftorna mellan olika bostadsområden i Kalmar för- Tisdag den 3 april. vånar inte statsvetaren Per Strömblad. Men allt är inte nattsvart, åtgärder kan ge förbättringar. KALMAR. Vi besöker honom på Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap på Brofästet. Vi visar låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt Strömblad. åstadkomma utjämning genom offentliga insatser. få diskriminerade segregation kan Många nybyggda områden uppfattades redan tidigt som mindre attraktiva samvarierar, Det är lättare att åstadkomma stöd-och konsekvenser för- valdeltagande man än tittar på. Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land som Sverige. Hela 1900-talets jämlikhetspolitik har syftat till att kompensera skillnaderna, men har inte kunnat hindra Ett radikalt förslag är att montera FRÅGOR OCH SVAR. Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyf-n FAKTA ned oattraktiva områden, helt enkelt riva dem, det förekommer på en del torna mellan olika bostadsområden i Kalmar förvånar inte ställen. statsvetaren Per Strömblad. Men allt är Per inte nattsvart, Per åtgärder Strömblad kan menar ge förbättringar. att utvecklingen är svår att vända eftersom det Strömblad KALMAR. Vi besöker honom på en markant polarisering mellan områden. Och det är inte längre platser som etableras bilder av vilka platser som Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap bör på undvikas, Brofästet. Vi visar om man ligger kan. långt åtskilda Sverige från har varandra, det Yrke: Statsvetare honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbärgat område från ett ekonomiskt vid Institutionen kanske bara är en väg som skiljer ett väl- en markant polarisering mellan områden. Och det är inte längre platser bokslut. som är mycket tydligare utsatt. i USA, men logiken för samhälls- inte kommit så långt på den skalan, det ligger långt åtskilda från varandra, det är densamma. 1 Vad säger det här om Kalmar? vetenskap, Linnéuniversitetet i kanske bara är en väg som skiljer ett välbärgat område från ett ekonomiskt Kan lokalpolitiken göra Kalmar. Torsdag den 5 april. Nästa avsnitt: Så används välfärdsbokslutet: Vad vill Kalmars politiker ändra på? Varför blev det så? Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst handlar det om hur städerna blev uppbyggda. En milstolpe var politiska åtgärder mot bostadsbristen, miljonprogrammet från 1965 till 1974, säger Per Strömblad. Många nybyggda områden uppfattades TEXT BIRGITTA HULTMAN redan tidigt som mindre attraktiva och valdes FOTO bort av folk som hade resurser att HOLMERTZ mats.holmertz välja. För andra, med små resur ser, fanns inte dessa valmöjlig heter. 3 Kan man göra något åt det? Det är inte lätt att bygga bort, säger Per Strömblad. Men man kan fundera på konstruktiva lösningar, det har många statliga utredningar gjort. Det visar att Kalmar är en segregerad 4 stad, absolut. Man ser direkt en tydlig skillnad mellan olika egenskaper på områdesnivå, skillnad? vilket innebär segregation, säger Per Strömblad. Olika negativa indikatorer som låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt valdeltagande samvarierar, och förstärker också kanske varandra. Men det är inget unikt för Kalmar, det är tydligt för vilken större svensk ort man än tittar på. Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land som Sverige. Hela 1900-talets jämlikhetspolitik har syftat till att kompensera skillnaderna, men har inte kunnat hindra 2 Varför blev det så? Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst handlar det om hur städerna blev uppbyggda. En milstolpe var politiska åtgärder mot bostadsbristen, miljonprogrammet från 1965 till 1974, säger Per Strömblad. Många nybyggda områden uppfattades redan tidigt som mindre attraktiva och valdes bort av folk som hade resurser att välja. För andra, med små resurser, fanns inte dessa valmöjlig heter. Det är inte så enkelt som att skylla på den nuvarande regeringen. Forskningen visar att segregationen har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Det finns ingen enkel lösning, hade den funnits hade de ansvariga föreslagit den. Men man kan fundera över är två åtgärder: Att blanda befolkningen eller åstadkomma utjämning genom offentliga insatser. Det är lättare att åstadkomma stödjande, kompensatoriska insatser. Men man kan minska ensidig bebyggelse, alltså öka inslaget av bostadsrätter och egna hem i hyresområden. Det underlättar det som kallas bostadskarriär. Att blanda människor i bokstavlig mening är däremot både politiskt och praktiskt omöjligt och förknippas snarast med folkförflyttningar i diktaturer. 3 Kan man göra något åt det? Det är inte lätt att bygga bort, säger Per Strömblad. Men man kan fundera på konstruktiva lösningar, det har många statliga utredningar gjort. Ett radikalt försl ned oattraktiva omr riva dem, det föreko ställen. Per Strömblad m lingen är svår att vä etableras bilder av v bör undvikas, om ma inte kommit så långt p är mycket tydligare i är densamma. 4 Kan lokalpolit skillnad? Det är inte skylla på den nuvar Forskningen visar a har ökat i Sverige sed finns ingen enkel lö funnits hade de an den. Men man kan fu åtgärder: Att blanda b åstadkomma utjämn liga insatser. Det är lättare att å jande, kompensatori man kan minska en alltså öka inslaget av egna hem i hyresomr lättar det som kallas b Att blanda männ mening är däremot b praktiskt omöjligt oc rast med folkförflyt rer. Forskning: Fokuserar på frågor om integration, segregation och det mångkulturella samhällets utmaningar. Har analyserat hur boendesegregation kan få diskriminerade konsekvenser för vanliga medborgares möjligheter att vara delaktiga i samhällslivet och för mellanmänskligt förtroende. 30

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

Preliminär ej färdiggranskad version. Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1

Preliminär ej färdiggranskad version. Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1 Preliminär ej färdiggranskad version Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 1 Välfärdsbokslutet 2015 presenterades i första upplaga i mars 2015. 2 Välfärdsbokslut 2015 Förord Välfärdsbokslutet är ett

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006

VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006 VÄLFÄRDSBOKSLUT för Kalmar kommun 26 2 Kontaktinformation: Ann-Sofie Lagercrantz E-post: ann-sofie.lagercrantz@kalmar.se Text och diagram: Christian Johansson E-post: christian.johansson@kalmar.se Utvecklingsenheten

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1 Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 1 2 Välfärdsbokslut 2015 Förord Välfärdsbokslutet är ett led i Kalmar kommuns arbete med social hållbarhet. Utgångspunkten är den politiska ambitionen att skapa

Läs mer

Prioritering av detaljplaner

Prioritering av detaljplaner TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-04 KS 2014/0528 Kommunstyrelsens planutskott Prioritering av detaljplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott godkänner

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Susanne Eriksson 2013-08-21 KS 2013/0455 50087 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Statistikbilaga till rapporten. Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre

Statistikbilaga till rapporten. Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre Bilaga 1 Statistikbilaga till rapporten Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre Seniorbostäder i Ljungbyholm 2 Område 1 Området består av Kvarnholmen, Ängö, Varvsholmen, Östra Malmen

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 2014-02-24

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 2014-02-24 Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 204-02-24 Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Hur

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Susanne Eriksson 2013-08-21 KS 2013/0455 50087 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Malmen Getingen Kalmarsund Bostad. Kvarnholmen, centrum. Kv Giraffen ( Maxi -OBS ) Butik. Kvarnholmen, centrum. Kvarnholmen, centrum

Malmen Getingen Kalmarsund Bostad. Kvarnholmen, centrum. Kv Giraffen ( Maxi -OBS ) Butik. Kvarnholmen, centrum. Kvarnholmen, centrum n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 0801 0880102 Malmen Getingen Kalmarsund 0880103 Varvsholmen 0880106 Kvarnholmen, övrig del 0880107 Kvarnholmen, centrum 0801 0880105 Kv Giraffen ( Maxi -OBS ) 0880107 Kvarnholmen,

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Återrapportering kring uppdraget Fritid för unga i Smedby

Återrapportering kring uppdraget Fritid för unga i Smedby Handläggare Datum Sophia Sundlin 2012-11-13 0480-45 01 67 Kultur- och Fritidsnämnden Återrapportering kring uppdraget Fritid för unga i Smedby Ärendegång Efter förfrågan från kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Norrliden strand. beskrivning, analys och slutsats

Norrliden strand. beskrivning, analys och slutsats Norrliden strand beskrivning, analys och slutsats Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-06-09 Underlag i arbetet med Handlingsplan för Norrliden strand Diarienummer: KS 2007/00663 NORRLIDEN STRAND 2

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Föräldraenkät - förskolan

Föräldraenkät - förskolan Föräldraenkät - n Mitt barn finns i nedanstående förskoleverksamhet. A. Förskolan Björkenäs B. Förskolan Lindeberga/Sjöängen C. Förskolan Pulpeten/Smedjan D. Förskolan Smedby E. Förskolan Trollet F. Förskolan

Läs mer

OMSLAG Bamsegympa i Smedby. Foto: Malin Gustafsson.

OMSLAG Bamsegympa i Smedby. Foto: Malin Gustafsson. Välfärdsbokslut 2010 OMSLAG Bamsegympa i Smedby. Foto: Malin Gustafsson. Kalmar kommuns områdesindelning för centralorten SNURROM BJÖRKENÄS BJÖRKUDDEN KRAFSLÖSA VIMPELTORPET NORRLIDEN BERGAVIK KLÄCKEBERGA

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT Kontaktinformation: Sophia Sundlin E-post: sophia.sundlin@kalmar.se Text: Sophia Sundlin Diagram: Christian Johansson E-post: christian.johansson@kalmar.se Utvecklingsenheten

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år Folkhälsodata; Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år Andel i procent av befolkningen i åldersgruppen 25-44 år 21 37,13 31,3 31,64 27,9 22 38,65 32,26

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Information och fakta per linje Kalmars nya stadstrafik

Information och fakta per linje Kalmars nya stadstrafik Information och fakta per linje Kalmars nya stadstrafik Linje 401 Länssjukhuset-Kalmar Central-Lindsdals centrum-(läckeby) måndag-torsdag mellan 05.00-24.00 fredag mellan 05.00-02.30 lördag mellan 06.00-02.30

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag

Läs mer

Närtrafik. en flexibel kollektivtrafik för alla! Kalmar kommun

Närtrafik. en flexibel kollektivtrafik för alla! Kalmar kommun Närtrafik en flexibel kollektivtrafik för alla! Kalmar kommun Mars 2014 Närtrafik - en flexibel kollektivtrafik för alla Närtrafi k är den del av kollektivtrafi ken där du ringer och beställer din resa.

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Sammanhållen stad 2016

Sammanhållen stad 2016 Sammanhållen stad 16 Boendesegregation Arbetslöshet Disponibel inkomst Utbildningsnivå Skolresultat Medellivslängd Sammanställning och redovisning av statistik hämtade från Supercross/Mona-systemet och

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer