Välfärdsbokslut i Kalmar kommun. Ett verktyg för politisk handlingskraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut i Kalmar kommun. Ett verktyg för politisk handlingskraft"

Transkript

1 Välfärdsbokslut i Kalmar kommun Ett verktyg för politisk handlingskraft 1

2 Verktyg för politisk handlingskraft Styra och följa upp verksamheten med fokus på välfärd och hälsa. Uppföljning vart ärde år, inför varje ny mandatperiod. Bred publicering för engagemang och debatt. 2

3 Ekonomisk hållbarhet Handlingskraft Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet 16 miljökvalitetsmål 11 delmål för folkhälsan 3

4 Folkhälsomål 11. Delaktighet och inflytande. 12. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 13. Barn och ungas uppväxtvillkor. 14. Hälsa i arbetslivet. 15. Miljöer och produkter. 16. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 17. Skydd mot smittspridning. 18. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 19. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. 4

5 Principmodell Mål och budget Åtgärder Nyckelfaktorer Analys Nyckeltal Välfärdsbokslut 5

6 Vårt första välfärdsbokslut (2003) Befolkningsökning. Invånare efter födelseland. Flyttningar. Valdeltagande. Familjer med låga inkomster. Etc. I allt väsentligt jämförde vi bara med länet och riket. Mycket lite uppdelat i åldersgrupper eller kön. 6

7 Erfarenhetsbeslut 1. Livscykelperspektiv. 2. Genusperspektiv. 3. Nedbrutet på stadsdelar och områden. Kort sagt användarorienterat. 7

8 Befolkningssammansättning 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 8

9 Befolkningssammansättning Läckeby Gamla stan/stensö Berga By Norrliden Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 9

10 Valdeltagande 90 % 85 % 80 % 75 % Kalmar Riket 10

11 Valdeltagande 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Kalmar Förlösa Norrliden 11

12 Högsta utbildningsnivå 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Totalt 12

13 Högsta utbildningsnivå (25-44 år) 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Totalt 13

14 Eftergymnasial utbildning 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Gamla stan Malmen Norrliden Påryd Kvinnor Män 14

15 Inkomstnivåer 2008 Hög inkomst Låg inkomst Kvinnor 8 % 23 % Män 24 % 19 % Samtliga 16 % 20 % 15

16 Inkomstnivåer Låg inkomst Ensamstående utan barn 15,0 % Ensamstående med barn 33,9 % Övriga familjer med barn 9,3 % Pensionärsfamiljer 8,2 % Familj med sjuk- eller aktivitetsersättning 11,9 % 16

17 Familjer med ekonomiskt bistånd Norrliden Smedby Berga By Oxhagen Funkabo/Berga Halltorp Kalmar tätort Totalt Påryd Ljungbyholm Tegelviken/Johannesborg/Sandås Södermöre Getingen/Tallhagen/Norrgårdsgärdet Malmen Trekanten Djurängen Rockneby/Drag/Revsudden Tvärskog Krafslösa/Vimpeltorpet Vassmolösa/Hagby Gamla stan/kalmarsundsparken/stensö Lindsdal Kvarnholmen/Varvsholmen/Ängö Läckeby Rinkabyholm/Boholmarna/Dunö Bergvik och Björkenäs

18 Familjer med ekonomiskt bistånd 18

19 Familjer med ekonomiskt bistånd 19

20 Medianinkomst 2005 och Rinkabyholm Krafslösa Björkenäs Män Kvinnor 20

21 Medianinkomst 2005 och Oxhagen Berga By Norrliden Män Kvinnor 21

22 Barnfattigdom 22

23 Barnfattigdom Norrliden Oxhagen Funkabo Smedby Berga Halltorp Kalmar tätort Skälby Kalmar kommun Djurängen Påryd Kvarnholmen/Varvsholmen/Ängö Vassmolösa/Hagby Sandås Södermöre/Södra kommundelen Gamla stan Ljungbyholm Tvärskog Tegelviken Malmen Rockneby/Drag/Revsudden Getingen/Tallhagen/Norrgårdsgärdet Läckeby Lindsdal Kalmarsundsparken Rinkabyholm/Boholmarna/Dunö Trekanten Bergavik/Björkenäs/Björkudden

24 Barnfattigdom I stadsdelarna Vimpeltorpet, Stensö, Krafslösa och Bremerlyckan lever 0 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. I stadsdelen Oxhagen lever 27 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. Räknar man enbart med barn med utländsk bakgrund stiger siffran till 44 procent. I stadsdelen Norrliden lever 48 procent av barnen med utländsk bakgrund i en ekonomiskt utsatt familj. Motsvarande siffra för svenska barn är 25 procent. 24

25 Medskick från förra gången (2006) Varför är valdeltagandet i Norrliden så mycket lägre än i andra valkretsar? Vad kan vi göra åt det? Varför är kommunens kvinnor låginkomsttagare i högre grad än män, trots att man har högre utbildning än männen? Vilka medel är mest effektiva för att öka andelen unga som stannar kvar i kommunen efter studier? 25

26 Medskick från förra gången (2006) Varför är det så stor skillnad mellan olika stadsdelar i fråga om utbildningsnivå och förvärvsfrekvens? På vilket sätt kan kommunen bäst bidra till att fler barnfamiljer kan slippa bidragsberoende? 26

27 Social hållbarhet i kommunens budget Barnfattigdom - strukturellt och kompensatoriskt. Förbättringsområden handlingsplan för varje nämnd. Insatser för ökad demokrati. Arbetsmarknadsinsatser. Satsning på jämställdhet. Ökad fysisk aktivitet. 27

28 4 Redigering: Mikael Eklund torsdag 5 april 2012 BAROMETERN-OT Vi vill ha era tips! Ring tipstelefonen ! eller mejla: n KALMAR DET DELADE KALMAR OJÄMNT FÖRDELAD VÄLFÄRD BAROMETERN-OT torsdag 5 april WWW på Alltid senaste nytt! Följ dina lokala nyheter Barometern.se/Kalmar Nyhetschefer: Lasse Hansson, Per Jakobsson E-post: Valdeltagande och resultat 2010 Invånare 2009 Inkomster median 2008 Förvärvsarbete i procent 2008 Rinkabyholm ,3 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Trekanten 86,5 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Ungdomsarbetslöshet år i procent ,5 Rockneby + Drag och Revsudden 85,8 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 9,5 Läckeby 84,0 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 12,5 Vassmolösa + Hagby 85,4 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Vassmolösa 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 8,5 Lindsdal ,5 % Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 15,5 Ljungbyholm Tvärskog Påryd Smedby Halltorp 83,6 % 77,8 % 83,9 % 79,3 % 84,4 % Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Rinkabyholm 88,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Trekanten 86,0 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Läckeby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Rockneby 85,5 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Hagby 85,0 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Lindsdal 84,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Ljungbyholm 83,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Tvärskog 82,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Smedby 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Påryd 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74,5 Halltorp 74, ,5 16,5 19 n FAKTA Skillnader områden Välfärden i Kalmar kommun är ojämnt fördelad även i de elva områdena utanför centrala stan. Det visar siffrorna i Välfärdsbokslutet för Rinkabyholm med Dunö och Boholmarna är det område som sticker ut mest. Där är inkomsten högst medan arbetslösheten och andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är lägst. Rinkabyholm ligger bara snäppet efter Kalmars rikaste områden Bergavik och Krafslösa/ Vimpeltorpet. Smedby, Halltorp och Tvärskog placerar sig på den nedre halvan av listan vad gäller inkomster, samtidigt är arbetslösheten högre än snittet. Kommunens högsta ungdomsarbetslöshet finns i Halltorp med 19,2 procent. Områden som Lindsdal, Trekanten, Hagby/Vassmolösa, Ljungbyholm, Läckeby och Rockneby ligger i mitten vad gäller inkomster, arbetslöshet, valdeltagande och högre utbildning. Påryd har lägst andel eftergymnasial utbildning, 19 procent. Utländsk bakgrund i procent 2010 Ekonomiskt stöd familjer i procent 5% Utländsk bakgrund 1,0 5% Utländsk bakgrund 2,5 5% Utländsk bakgrund Snitt Kalmar kommun 4,0 procent 2,0 4% Utländsk bakgrund 1,5 6% Utländsk bakgrund 2,0 6% Utländsk bakgrund 1,5 7% Utländsk bakgrund 3 6% Utländsk bakgrund 2,0 7% Utländsk bakgrund 4 16% Utländsk bakgrund 8 7% Utländsk bakgrund 4,5 Andelen invånare med utländsk bakgrund är låg ytterområden utom i Smedby som har 17 procent. Läckeby har lägsta siffran, 4,2 procent. ARTIKELSERIE Det delade Kalmar DEL 2 Om: Välfärden i orterna utanför centrala Kalmar. Smedby har oförtjänt ddåligt rykte Jag är stolt över Smedby. Problemen är inte större i dag än tidigare. Fritidsledaren Peter Vikström lutar sig mot tolv års arbete i området. Bäst av allt är nya multiplanen, den är ett lyft för hela samhället. SMEDBY. Barometern kommer till fritidsgården en strålande vårfredag. Det osar hemtrevligt av våfflor från köket där Giga Chkheidze står och gräddar för fullt till köande tjejer. Vi träffar fritidsledaren Peter Vikström, han har jobbat här i tolv år och har sett många ungdomar komma och gå. Men han tycker inte att skillnaderna är särskilt stora. Det är samma saker som gäller nu som då, kärlek och respekt, säger han. Inte så mycket regler utan alla är välkomna besökare Fritidsgården ligger i Barkestorpsskolan, i området som många kallar nya Smedby, väster om Kläcke bergavägen. Den har öppet tre kvällar i veckan, och vänder sig till ungdomar från 13 år upp till 16. En vanlig kväll kommer det mellan 30 och 50 besökare, de flesta är killar. Besökarna kan vara lite äldre också, alla kanske inte är riktigt flygfärdiga, vi utestänger ingen, säger Peter Vikström. Och vi försöker locka fler tjejer, bland annat med särskild tjejkväll på onsdagar. Det har varit jättelyckat, nu är 35 procent tjejer. Peter Vikström skulle gärna se ökade öppettider, minst fem kvällar i veckan, och här ser han också en markant skillnad mot för tolv år sedan. Då var det öppet sex kvällar i veckan, även på lördagar, säger han. Det var stor skillnad, men nog inte specifikt för Kalmar, så har det blivit i hela Sverige. Peter Vikström håller inte med om att det skulle vara mer problem i Smedby nu än tidigare. Själv bor han i Lindsdal, men han tycker att Smedby har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Vi har femstjärniga lokaler, men hela området skulle behöva en upprustning utomhus, säger han och pekar på de trasiga borden utanför skolan. Det allra bästa vore om området fick en väl fungerande affär. Annars är nya multi planen alldeles intill skolan det bästa som har hänt. Det tycker i alla fall sjundeklassarna Saif Akram och Mourtada Al-Jabiri, och de får medhåll av Peter Vikström. Den är het, det kan vara en man i alla åldrar här samtidigt, säger han. Den är ett lyft för hela samhället. Toppen med multiplan. Peter Vikström är helt överens med Saif Akram och Mourtada Al-Jabiri. FOTO: MATS HOLMERTZ Tidigare införda delar: Torsdag den 5 april Nästa avsnitt: Statsvetare på Linnéuniversitetet: Därför är Kalmar en segregerad stad. TEXT BIRGITTA HULTMAN GRAFIK MIKAEL EKLUND Barometern 5 april

29 BBBB Segregationen har ö 6 Redigering: Mikael Eklund tisdag 10 april 2012 BAROMETERN-OT KALMAR i Sverige sedan Segregationen DET DELADE KALMAR - SEGREGATION EN KOMPLEX FRÅGA ARTIKELSERIE Det delade i Sverige sedan Kalmar DEL 3 Om: Statsvetare på Linnéuniversitetet: Därför är Kalmar en segregerad stad. Tidigare delar införda: Forskningen är inte entydig, men bara misstanken att ens livschanser påverkas av var man bor är skäl nog att bekymra sig om de skillnader som syns i statistiken. Statsvetaren Per Strömblad resonerar om politikens möjligheter att påverka segregationen. Segregationen har ökat honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbokslut. i Sverige sedan 1980-talet utsatt. FRÅGOR OCH SVAR. 1 Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyf- ned oattraktiva områden, helt enkelt n FAKTA Ett radikalt förslag är att montera Varför görs det något först när Vad säger det här om Kalmar? riva dem, det förekommer på en del 5 2 något allvarligt händer, som bränderna i Berga centrum? torna mellan olika bostadsområden i Kalmar förvånar inte statsvetaren Per Strömblad. ställen. Per Då låter väckarklockan väldigt mycket Per Strömblad menar att utvecklingen är svår att vända eftersom det sorts politisk logik. Annars kan det, Det Men allt visar är att Kalmar är Strömblad enligt Per Strömblad, visst löna sig att en segregerad stad, bör undvikas, absolut. om man kan. Sverige har Man ser och manar till snabba insatser, det är en inte nattsvart, åtgärder kan ge förbättringar. etableras bilder av vilka platser som Yrke: Statsvetare jobba kompensatoriskt. KALMAR. Vi besöker honom på en markant polarisering mellan områden. för samhällstisk och tror att åtgärder i så kallade inte kommit så långt på den skalan, det vid Institutionen Ja, man kanske är onödigt pessimis- Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap på Brofästet. Vi direkt visar ligger långt åtskilda en från tydlig varandra, det skillnad är densamma. mellan olika vetenskap, Linnéuniversitetet i studie jag själv gjort visar att närvaron utsatta områden inte alls får effekt. En honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbärgat Kan lokalpolitiken göra Kalmar. av politik, typ medborgarkontor, kan kanske bara är en väg som skiljer ett väl- egenskaper på områdesnivå, vilket bokslut. utsatt. skillnad? gynna känslan att det lönar sig att 4 Det är inte så enkelt som att Forskning: Fokuserar påverka. Vad säger det här om Kalmar? Varför blev det så? Det visar att Kalmar är en segregerad stad, absolut. Man ser 2 Det kanske inte syns i statistiken, Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Det regation och det tivet och ska inte underskattas i demo- integration, seg- 1 innebär segregation, säger Per Strömblad. olika Olika negativa handlar det om hur städerna blev upp- finns ingen indikatorer enkel lösning, hade den mångkulturella som kratisk bemärkelse. Forskningen visar att segregationen men kan spela roll i det längre perspek- direkt en tydlig skillnad mellan egenskaper på områdesnivå, vilket byggda. En milstolpe var politiska åtgärder funnits hade de ansvariga föreslagit samhällets utmaningar. innebär segregation, säger Per Strömblad. Olika negativa indikatorer som mot bostadsbristen, miljonpro- grammet från 1965 till 1974, säger Per den. Men man kan fundera över är två åtgärder: Att blanda befolkningen eller Har analy- serat hur boende- låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt valdeltagande samvarierar, och förstärker också kanske varandra. Men det är inget unikt för Kalmar, och valdes bort av folk som hade resurser att välja. För andra, med små resur- man minska ensidig bebyggelse, gares möjligheter jande, kompensatoriska insatser. Men vanliga medbor- det är tydligt för vilken större svensk ort man än tittar på. stärker ser, fanns inte också dessa valmöjlig heter. kanske alltså öka inslaget varandra. av bostadsrätter och att vara delaktiga i Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas Kan man göra något åt det? för mellanmänsk- egna hem i hyresområden. Det underlättar det som kallas bostadskarriär. samhällslivet och märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land Men Det är inte det lätt att bygga är bort, inget ligt förtroende. som Sverige. 3 Att blanda unikt människor i för bokstavlig Kalmar, säger Per Strömblad. Men man mening är däremot både politiskt och Hela 1900-talets jämlikhetspolitik kan fundera på konstruktiva lösningar, praktiskt omöjligt och förknippas snarast med folkförflyttningar större i diktatu- svensk ort har syftat till att kompensera det skillnaderna, men har inte kunnat hindra gjort. det är har tydligt många statliga utredningar för vilken rer. Barometern 10 april 2012 FRÅGOR OCH SVAR. Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyftorna mellan olika bostadsområden i Kalmar för- Tisdag den 3 april. vånar inte statsvetaren Per Strömblad. Men allt är inte nattsvart, åtgärder kan ge förbättringar. KALMAR. Vi besöker honom på Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap på Brofästet. Vi visar låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt Strömblad. åstadkomma utjämning genom offentliga insatser. få diskriminerade segregation kan Många nybyggda områden uppfattades redan tidigt som mindre attraktiva samvarierar, Det är lättare att åstadkomma stöd-och konsekvenser för- valdeltagande man än tittar på. Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land som Sverige. Hela 1900-talets jämlikhetspolitik har syftat till att kompensera skillnaderna, men har inte kunnat hindra Ett radikalt förslag är att montera FRÅGOR OCH SVAR. Det är svårt att vara jätteoptimistisk, det finns inga enkla lösningar. Klyf-n FAKTA ned oattraktiva områden, helt enkelt riva dem, det förekommer på en del torna mellan olika bostadsområden i Kalmar förvånar inte ställen. statsvetaren Per Strömblad. Men allt är Per inte nattsvart, Per åtgärder Strömblad kan menar ge förbättringar. att utvecklingen är svår att vända eftersom det Strömblad KALMAR. Vi besöker honom på en markant polarisering mellan områden. Och det är inte längre platser som etableras bilder av vilka platser som Linnéuniversitetets institution för samhällsvetenskap bör på undvikas, Brofästet. Vi visar om man ligger kan. långt åtskilda Sverige från har varandra, det Yrke: Statsvetare honom Barometerns uppslag med statistik från Kalmar kommuns välfärdsbärgat område från ett ekonomiskt vid Institutionen kanske bara är en väg som skiljer ett väl- en markant polarisering mellan områden. Och det är inte längre platser bokslut. som är mycket tydligare utsatt. i USA, men logiken för samhälls- inte kommit så långt på den skalan, det ligger långt åtskilda från varandra, det är densamma. 1 Vad säger det här om Kalmar? vetenskap, Linnéuniversitetet i kanske bara är en väg som skiljer ett välbärgat område från ett ekonomiskt Kan lokalpolitiken göra Kalmar. Torsdag den 5 april. Nästa avsnitt: Så används välfärdsbokslutet: Vad vill Kalmars politiker ändra på? Varför blev det så? Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst handlar det om hur städerna blev uppbyggda. En milstolpe var politiska åtgärder mot bostadsbristen, miljonprogrammet från 1965 till 1974, säger Per Strömblad. Många nybyggda områden uppfattades TEXT BIRGITTA HULTMAN redan tidigt som mindre attraktiva och valdes FOTO bort av folk som hade resurser att HOLMERTZ mats.holmertz välja. För andra, med små resur ser, fanns inte dessa valmöjlig heter. 3 Kan man göra något åt det? Det är inte lätt att bygga bort, säger Per Strömblad. Men man kan fundera på konstruktiva lösningar, det har många statliga utredningar gjort. Det visar att Kalmar är en segregerad 4 stad, absolut. Man ser direkt en tydlig skillnad mellan olika egenskaper på områdesnivå, skillnad? vilket innebär segregation, säger Per Strömblad. Olika negativa indikatorer som låg inkomst, hög arbetslöshet och lågt valdeltagande samvarierar, och förstärker också kanske varandra. Men det är inget unikt för Kalmar, det är tydligt för vilken större svensk ort man än tittar på. Per Strömblad är inte särskilt förvånad, men säger ändå att det kan tyckas märkligt i ett jämförelsevis jämlikt land som Sverige. Hela 1900-talets jämlikhetspolitik har syftat till att kompensera skillnaderna, men har inte kunnat hindra 2 Varför blev det så? Segregation har många komplexa orsaker, men ytterst handlar det om hur städerna blev uppbyggda. En milstolpe var politiska åtgärder mot bostadsbristen, miljonprogrammet från 1965 till 1974, säger Per Strömblad. Många nybyggda områden uppfattades redan tidigt som mindre attraktiva och valdes bort av folk som hade resurser att välja. För andra, med små resurser, fanns inte dessa valmöjlig heter. Det är inte så enkelt som att skylla på den nuvarande regeringen. Forskningen visar att segregationen har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Det finns ingen enkel lösning, hade den funnits hade de ansvariga föreslagit den. Men man kan fundera över är två åtgärder: Att blanda befolkningen eller åstadkomma utjämning genom offentliga insatser. Det är lättare att åstadkomma stödjande, kompensatoriska insatser. Men man kan minska ensidig bebyggelse, alltså öka inslaget av bostadsrätter och egna hem i hyresområden. Det underlättar det som kallas bostadskarriär. Att blanda människor i bokstavlig mening är däremot både politiskt och praktiskt omöjligt och förknippas snarast med folkförflyttningar i diktaturer. 3 Kan man göra något åt det? Det är inte lätt att bygga bort, säger Per Strömblad. Men man kan fundera på konstruktiva lösningar, det har många statliga utredningar gjort. Ett radikalt försl ned oattraktiva omr riva dem, det föreko ställen. Per Strömblad m lingen är svår att vä etableras bilder av v bör undvikas, om ma inte kommit så långt p är mycket tydligare i är densamma. 4 Kan lokalpolit skillnad? Det är inte skylla på den nuvar Forskningen visar a har ökat i Sverige sed finns ingen enkel lö funnits hade de an den. Men man kan fu åtgärder: Att blanda b åstadkomma utjämn liga insatser. Det är lättare att å jande, kompensatori man kan minska en alltså öka inslaget av egna hem i hyresomr lättar det som kallas b Att blanda männ mening är däremot b praktiskt omöjligt oc rast med folkförflyt rer. Forskning: Fokuserar på frågor om integration, segregation och det mångkulturella samhällets utmaningar. Har analyserat hur boendesegregation kan få diskriminerade konsekvenser för vanliga medborgares möjligheter att vara delaktiga i samhällslivet och för mellanmänskligt förtroende. 30

VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006

VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006 VÄLFÄRDSBOKSLUT för Kalmar kommun 26 2 Kontaktinformation: Ann-Sofie Lagercrantz E-post: ann-sofie.lagercrantz@kalmar.se Text och diagram: Christian Johansson E-post: christian.johansson@kalmar.se Utvecklingsenheten

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1 Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 1 2 Välfärdsbokslut 2015 Förord Välfärdsbokslutet är ett led i Kalmar kommuns arbete med social hållbarhet. Utgångspunkten är den politiska ambitionen att skapa

Läs mer

Prioritering av detaljplaner

Prioritering av detaljplaner TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-04 KS 2014/0528 Kommunstyrelsens planutskott Prioritering av detaljplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott godkänner

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT Kontaktinformation: Sophia Sundlin E-post: sophia.sundlin@kalmar.se Text: Sophia Sundlin Diagram: Christian Johansson E-post: christian.johansson@kalmar.se Utvecklingsenheten

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre

Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre Seniorbostäder i Ljungbyholm Mars 2008 Bakgrund Kommunledningskontoret fick den 24 april 2007 i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 November 29 1 FÖRORD Plan- och tillväxtutskottet har beslutat att en Välfärdsredovisning ska tas fram. Detta är den första redovisningen för samtliga bostadsområden. Resultatet visar

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Utvecklingsdialoger 2012-2013

Utvecklingsdialoger 2012-2013 Handläggare Sofie Nyström Malin Vikman Datum 14 2014-06-12 Utvecklingsdialoger 2012-2013 [Slutrapport] Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Tel 0480-45 00 00 vx 2 (7) Bakgrund Kalmar kommun

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN KS 2012/0567 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 17 JUNI 2013 foto, framsida och nästa uppslag: Jonas Lindström foto, baksida: Jan Magnusson MEDVERKANDE Arbetet med översiktsplanen

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige

Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige 2015-08-28 Sunderby folkhögskola Anna Lindh Wikblad Vision Luleå 2050 Anna leder samhällsutvecklingskontoret, som är ett stöd för

Läs mer

En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Varberg.

En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Varberg. En bra start i livet - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i. VARBERGSNÄMNDEN APRIL 213 INNEHÅLL INLEDNING... 1 DEMOGRAFI... 4 FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA...

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Hageby. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Hageby 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Hageby. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Hageby 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

EN BRA NYKTER MÖTESPLATS

EN BRA NYKTER MÖTESPLATS NAMN PÅ TESTAD ADRESS KONTAKTPERSON PÅ PLATS brons: silver: En tillgänglig verksamhet som erbjuder en attraktiv och välkomnande plats för unga att mötas på. Platsen/lokalen har en stor andel unga besökare.

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Bygg Växjös framtid. Styrelsens föredragande: Rose-Marie Holmqvist

Bygg Växjös framtid. Styrelsens föredragande: Rose-Marie Holmqvist Motion 1 Styrelsens föredragande: Rose-Marie Holmqvist Bygg Växjös framtid Många står idag i kö för bostad i Växjö och inte minst ungdomar lider av detta. Det leder till att unga vuxna tvingas bo kvar

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

SOMMARLOV. Aktiviteter för barn och unga i Kalmar kommun

SOMMARLOV. Aktiviteter för barn och unga i Kalmar kommun SOMMARLOV 2014 Aktiviteter för barn och unga i Kalmar kommun Härliga, efterlängtade sommar, äntligen är den här! För många innebär sommaren ett lättare liv, med ledighet och rekreation, men för många familjer

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Budget 2014 och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Innehållsförteckning Budget 2014 politikens förord 3 Budgetdokumentets funktion 5 Kalmar 2020

Läs mer

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för samhällsplanering. Ett stort tack riktas

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer