VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006"

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT för Kalmar kommun 26

2 2 Kontaktinformation: Ann-Sofie Lagercrantz E-post: Text och diagram: Christian Johansson E-post: Utvecklingsenheten Kalmar kommun, Box 611, Kalmar

3 FÖRORD Kommunen har en nyckelposition i arbetet för det nationellt fastslagna folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ur folkhälsosynpunkt är t ex miljö- och hälsoskydd, fysisk planering, bostadsbyggande, möjligheter till arbete och tillgång till kulltur- och fritidsaktiviteter strategiskt viktiga områden för kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande. Några av dessa frågor regleras i t ex miljöbalken respektive plan- och bygglagen, och socialtjänstlagen understryker kommunens ansvar att rikta insatser till de grupper i samhället som är i behov av särskild hjälp. Tillsammans skapar kommunens olika förvaltningar och verksamheter förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa. Kommunens viktigaste resurs för en hållbar samhällsutveckling är invånarnas hälsa, vilken genom människors arbetskraft, kunskap, erfarenhet och engagemang, bidrar till utveckling och välfärd. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för den ekonomiska tillväxten. Studier visar att hälsan påverkar samhällsekonomin mer än vad ekonomin påverkar hälsan, vilket både gäller i ett historiskt perspektiv och vid jämförelse av olika kommuners utveckling. Det är därför av flera anledningar betydelsefullt att försöka kartlägga och över tid följa upp, viktiga faktorer relaterade till kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Genom att få ökad förståelse för människors olika livsvillkor, kan politiker, tjänstemän och andra aktörer tillsammans verka för ett mer jämlikt samhälle ett samhälle som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Mot bakgrund av detta har denna rapport tagits fram, vilken är den tredje i ordningen. Välfärdsbokslutet har till syfte att kvantitativt (statistiskt) försöka belysa välfärdsutvecklingen i kommunen och i dess olika stadsdelar, och tar sin utgångspunkt i de 11 nationella målområdena inom folkhälsopolitiken. Målen fokuserar på friskfaktorer för hälsan snarare än på t ex antalet hjärtinfarkter, vilket gör rapporten mer åtkomlig för politiska beslut som kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Välfärdsbokslutet presenterar i vanlig ordning otaliga siffror och procenttal, vilka alltid ska analyseras med viss försiktighet. Bakom varje siffra återfinns nämligen grupper av människor vars hälsotillstånd inte enkelt kan sammanfattas med en eller flera mätbara variabler. Rapporten förtydligar ändå vårt gemensamma ansvar för folkhälsoarbetet och dess nyckelroll för att säkra vår framtida välfärd. Christian Johansson 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 6 BAKGRUND 7 SYFTE 7 POLITISKA MÅL 7 METOD 8 Statistik 8 Avgränsning 9 Förklaring av uttryck 9 Sidan HÄLSOUTVECKLINGEN I SVERIGE 25 1 Sociala skillnader i hälsa 11 FAKTA OM KALMAR 11 STATISTIK 12 Bakgrundsfakta 12 Åldersfördelning 13 Befolkningsfördelning och antal personer med utländsk bakgrund 18 Flyttningar 21 Familjer med barn under 18 år 25 Statistik uppdelat på målområden 28 En god hälsa Medellivslängd Utbildningsnivå 3 1. Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagande Jämställdhetsindex Kultur och fritid Ekonomisk och social trygghet Förvärvsfrekvens & Arbetslöshet Arbetsinkomst Anmälda brott samt våldsbrott 72 4

5 2.4 Anmälda brott mot kvinnor Trygga och goda uppväxtvillkor Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet Anställda årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare Anmälda brott mot barn Simkunnighet Ökad hälsa i arbetslivet Ohälsotal Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar Sunda och säkra miljöer och produkter Skador och förgiftningar Fallskador bland äldre Bostäder Luftkvalitet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Gott skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Incidens av Klamydia Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Antal aborter Besök på ungdomsmottagning Ökad fysisk aktivitet Godkända betyg i idrott och hälsa Goda matvanor och säkra livsmedel Amning av barn Minskat bruk av tobak och alkohol m.m Försäljning av alkohol från systembolag och restauranger Andelen rökande mödrar 111 SLUTORD 112 REFERENSER 113 BILAGA BILAGA

6 SAMMANFATTNING Välfärdsbokslutet 26 visar på en ojämn fördelning av hälsan och de faktorer som påverkar hälsan (som t ex utbildning, inkomst) bland Kalmar kommuns medborgare. De geografiska och sociala skillnaderna i hälsa och välfärd avspeglar i grund och botten olika invånares livsvillkor. Följande punkter summerar i korthet några av rapportens slutsatser: Medellivslängden i Kalmar kommun följer rikets genomsnitt och har över tid ökat något för båda könen. Ökningen är större bland män än för kvinnor i kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildning är högre i kommunen jämfört med riket för båda könen, och har ökat för såväl män, kvinnor som utrikes födda. Utbildningsnivån varierar dock kraftigt mellan de olika stadsdelarna. I Kalmar kommun har barn och ungdomar bättre tandhälsa jämfört med Kalmar län. Samtidigt har tandhälsan i kommunen försämrats något över tid (med undantag av 4-åringar). Tydliga variationer i tandhälsa finns mellan kommunens olika kliniker (folktandvården). Valdeltagandet i de allmänna valen ligger över rikets genomsnitt och har ökat sedan förra valet, samtidigt som det finns stora skillnader mellan olika valdistrikt. De geografiska skillnaderna i valdeltagande är också tydliga bland unga förstagångsväljare, och fler kvinnor än män har gått och röstat för första gången. Män tjänar genomgående mer än kvinnor och det finns stora skillnader i inkomstnivå (arbetsinkomst) mellan olika områden i Kalmar. I Kalmar kommun har andelen familjer med låga inkomster ökat sedan förra mätningen, medan andelen familjer som har fått ekonomiskt bistånd istället har minskat något. Stora skillnader finns mellan kommunens olika stadsdelar. Andel barn i hushåll med både låg inkomst och socialbidrag har minskat i kommunen sedan förra mätningen (Rädda Barnen). Män har överlag högre arbetslöshetssiffror än kvinnor, samtidigt som andelen (18-64 år) har sjunkit för både män, kvinnor och utrikes födda. Variationerna är tydliga mellan de olika områdena i kommunen. I Kalmar kommun begås fler totalt antal brott och våldsbrott jämfört med Kalmar län. Antalet misshandelsbrott (inkl grov) mot kvinnor är högre i kommunen jämfört med länet. Utsattheten för brott, oron för att utsättas för brott och den upplevda otryggheten i närsamhället skiljer sig mellan de olika stadsdelarna. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Kalmar ligger över rikssnittet, samtidigt som behörighetsnivån mellan skolorna ser olika ut. Kvinnor har överlag betydligt högre ohälsotal jämfört med männen, och över tid har kvinnornas ohälsotal ökat något medan männens siffror istället har sjunkit. 6

7 BAKGRUND Arbetet med Kalmar kommuns välfärdsbokslut har sedan starten 24 utvecklats på flera sätt. Förra året presenterade kommunen sitt första välfärdsbokslut uppdelat på områdesnivå. På detta sätt kan geografiska skillnader i hälsa och välfärd uppmärksammas, vilket ger arbetet en ny viktig dimension och skapar förutsättningar för ett mer effektivt folkhälsoarbete. Arbetet har dessutom stärkts genom användandet av fler strategiskt viktiga indikatorer som har kunnat beskrivas utifrån ålder, kön och etnicitet. Den här rapporten är en uppföljning av fjolårets välfärdsbokslut för Kalmar kommun, och presenterar för första gången jämförande statistik på områdesnivå över tid. På sikt kan detta ge värdefull information om hur kommunen utvecklas i ett välfärdsperspektiv. Välfärdsbokslutet har i vanlig ordning tagits fram i samråd med representanter från kommunens olika förvaltningar och verksamheter. Syftet med denna process är att tillsammans ta fram lokalt förankrade indikatorer relaterade till kommuninvånarnas hälsa och välfärd, som skapar en gemensam plattform att arbeta utifrån. SYFTE Ett lokalt välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet med en beskrivning av hur kommunen utvecklas ur ett välfärdsperspektiv där hälsan har satts i fokus. Bokslutet presenterar såväl demografiska som socioekonomiska data genom ett antal mätbara indikatorer, vilka bedöms vara särskilt betydelsefulla för kommuninvånares hälsa och välfärd. På så sätt kan man på ett tidigt stadium upptäcka förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och vara ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar. POLITISKA MÅL År 23 beslutade Sveriges riksdag om en ny och sektorövergripande folkhälsopolitik, med det övergripande målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet ska nås genom insatser från myndigheter, landsting och kommuner m.fl., och fokuserar på elva underliggande målområden (målen beskrivs längre fram i rapporten). Kommunen har i detta sammanhang en nyckelroll genom att dess olika verksamheter berörs av flera olika politikområden som är viktiga för folkhälsan, som t ex barn- och ungdomspolitik, utbildningspolitik äldrepolitik, jämställdhet och integration. I Kalmar kommuns utvecklingsprogram (27-214) beskrivs visionen om att: 7

8 alla kommuninvånare ska ha lika möjligheter och förutsättningar till god hälsa. Kommunen ska beakta de många olika faktorer som påverkar folkhälsan som t ex medborgarnas inflytande, rekreation, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda levnadsvanor och därigenom förbättra möjligheten till en hög livskvalitet för alla. Visionen förtydligar kommunens ansvar för kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Med hjälp av välfärdsbokslutet, vilket ger kunskap om befolkningens levnadsförhållanden, kan politiker och tjänstemän fatta beslut om åtgärder som leder utvecklingen i riktning mot de uppsatta målen. Det strategiska folkhälsoarbetet i Kalmar styrs i dagsläget av ett centralt folkhälsoråd under ledning av kommunalrådet med lokal folkhälsosamordnare och med representanter från kommunens olika förvaltningar och verksamheter. Denna organisation är på väg att förändras under 27 och det framtida folkhälsoarbetet i kommunen kommer att fokusera på de budgetuppdrag som blir aktuella framöver. Arbetet kommer bl a att inriktas på att utveckla: Rutiner för välfärdsbokslutet (ska följas upp en gång per mandatperiod etc.). Hälsokonsekvensbedömningar (ta fram en lokal modell för HKB eller en checklista för social hållbarhet). Etablera ett lokalt folkhälsoråd. METOD Själva arbetsprocessen med välfärdsbokslutet ska inte beskrivas närmare här men kan i korthet sammanfattas i följande sex steg: 1. Val av prioriterade områden 4. Avstämning med statistiker 2. Val av indikatorer 5. Mätning och kartläggning 3. Samtal med representanter från 6. Analys och kommentarer olika förvaltningar Statistik Statistik har i så hög utsträckning som möjligt delats upp på stadsdelsnivå, ålder, kön och etnicitet. Detta mot bakgrund av att hälsan är geografiskt och socialt ojämnt fördelad i befolkningen. Vid presentation av områdesstatistik används överlag jämförande mått över Kalmar kommun, Kalmar tätort och Södra kommundelen, för att få en övergripande bild. När inte områdesstatistik har varit möjlig att ta fram, t ex pga. ett för litet urval i populationen, har Kalmar kommun jämförts med Kalmar län och Riket. Val av indikatorer har gjorts i relation till deras vedertagna betydelse för folkhälsan 8

9 (d v s att det finns evidensbaserat material), och i stort sätt samtliga indikatorer i rapporten har tagits fram av statens folkhälsoinstitut. Den statistik som presenteras i rapporten har framförallt hämtats från officiella och nationella databaser som Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsoinstitutets databas (FHI). Stort arbete har lagts ner på att åskådliggöra det statistiska materialet rent grafiskt (genom programmet SPSS), och i rapporten presenteras statistiken överlag genom stapeldiagram. Avgränsning Ett välfärdsbokslut skulle teoretiskt sett kunna innehålla i stort sätt hur många indikatorer som helst, för att ringa in befolkningens hälsotillstånd. Denna rapport har bibehållit fjolårets indikatorer, samtidigt som ett antal nya har tillkommit. Vår förhoppning till kommande år är att rapporten ska förstärkas ytterliggare med nya lokalt förankrade indikatorer, som t e x: Andel elever som tycker att de kan påverka i skolan Skoltrivsel BMI Antal föräldrar som deltar i föräldrarstödjande program Medlemskap i förening Föreningar med ungdomsstyrelse Förklaring av uttryck Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera (Nationalencyklopedin). Enligt den finländske sociologen Erik Allardt, kan välfärdsbegreppet delas upp i tre olika dimensioner: Att ha, att älska och att vara: I uttrycket att ha ingår sådant som inkomst, sysselsättning, hälsa, bostadsstandard och utbildning. Att älska innefattar personliga relationer inom familjen, i grannskapet och med vänner. Att vara står slutligen för individens relation till samhället i form av politiska resurser, anseende, graden av oersättlighet. I detta ingår demokratifrågor och delaktighet. I denna rapport ligger tyngdpunkten på dimensionen att ha, och även i viss mån att vara. 9

10 Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Folkhälsoveteskapligt lexikon, 2). Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp (Världshälsoorganisationen, WHO). Indikator En indikator är en variabel som utvisar eller mäter ett förhållande (FHI). HÄLSOUTVECKLINGEN I SVERIGE 25 Av folkhälsopolitisk rapport 25 uppmärksammas följande utveckling av den nationella folkhälsan: Positivt i utvecklingen är bl a: att svenskarna blir allt mer kulturaktiva att aborter allt oftare sker tidigt under graviditeten att antalet skador inom arbets- och trafikmiljöer har minskat att tobaksbruket minskar i alla grupper att andelen elever i skolår nio och mönstrande unga män som provat narkotika har minskat de senaste åren att vaccinationstäckningen bland barn är hög Negativt är t ex: att alkoholkonsumtionen har stigit med ca 3 procent på tio år att valdeltagandet minskar inom alla utbildningskategorier att övervikt och fetma ökar i alla grupper att antalet långtidsarbetslösa ökar att hiv och klamydia har ökat under senare år att andelen ensamstående föräldrar med låg ekonomisk standard ökar att skadliga luftföroreningar som partiklar och marknära ozon har ökat något under de senaste åren att ohälsotalet har ökat under ett par decennier 1

11 Sociala skillnader i hälsa I Sverige har villkoren för befolkningens hälsa överlag förbättrats under de senaste decennierna, vilket t ex den allt ökade medellivslängden vittnar om. Samtidigt har de sociala skillnaderna i hälsa förblivit konstant stora. Detta kan förklaras av skillnader i livsvillkor mellan olika grupper och strukturellt betingade levnadsvanor, vilka är åtkomliga genom politiska beslut. Stora möjligheter finns därmed att kunna förbättra livsvillkoren för socialt och ekonomiskt missgynnade grupper genom en medveten folkhälsopolitik (ibid.). Några exempel på sociala skillnader i hälsa är att: Män och kvinnor med eftergymnasial utbildning lever längre än personer med endast förgymnasial utbildning (4,9 år längre för män och 4,3 år längre för kvinnor, 23). Utrikes födda har överlag sämre självupplevd hälsa än inrikes födda. 33 procent av de utrikes födda upplevde något hälsoproblem under åren , vilket kan jämföras med 19 procent bland inrikes födda (SCB). Stora variationer förekommer dock inom gruppen utrikes födda, och hälsoproblemen ökar i relation till födelselandets geografiska, ekonomiska och kulturella avstånd från Sverige. Bland svårt funktionshindrade personer (svårt rörelsehindrade och hjälpberoende, SCB) bedömer över 5 procent sitt hälsotillstånd som dåligt, vilket kan jämföras med befolkningen som helhet (24-64 år) där fem procent uppger sig ha dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. Nedsatt självrapporterat psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer med homo- eller bisexuell läggning än bland heterosexuella (34 procent mot 18 procent). FAKTA OM KALMAR Av Kalmars invånare är 3 28 män och kvinnor (31 dec. 26, SCB). Genomsnittsåldern för Kalmarbon är 4,7 år (39,4 år för män och 41,9 år för kvinnor, 26, SCB). Under 26 flyttade personer in till Kalmar, och flyttade ut. Detta ger ett inflyttningsnetto på 353 individer (145 män och 28 kvinnor). Av inflyttarna var 53 % mellan 2-29 år (SCB). Antalet personer med utländsk bakgrund i Kalmar är (1,3 %), män, kvinnor (31 dec. 26, SCB). Av Kalmars förvärvsarbetande (med bostad i kommunen), finns 19,18 % inom näringsgrenen Vård och omsorg, 19,9 % inom Handel och kommunikation, 14,16 % inom Tillverkning och utvinning samt 12,82 % inom Utbildning och forskning (25, SCB). 11

12 I Kalmar är den öppna arbetslösheten (18-64 år) 3,5 % (3,8 % bland män och 3,2 % bland kvinnor). Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) är 5,1 % (5,4 % bland män och 4,8 % bland kvinnor)(31 okt. 26, SCB). Andelen med eftergymnasial utbildning (2-64 år)(utbildning mindre än 3 år och minst 3 år) i Kalmar är 38,45 % (34,9 % bland män och 42,1 % bland kvinnor)(25, SCB). I riket är 33 % högutbildade (25-64 år)(3 % bland män och 37 % bland kvinnor). STATISTIK Bakgrundsfakta Följande avsnitt har till syfte att ge en övergripande bild av de olika stadsdelarna genom att presentera statistik avseende: 1. Åldersfördelning 2. Befolkningsfördelning och antal med utländsk bakgrund 3. Flyttningar 4. Familjer med barn under 18 år Följande indelning av områden har gjorts i enlighet med Kalmar kommuns områdesfakta 25: (Se bilaga 1 och 2 för kartöversikt) Kalmar tätort Berga by Bergavik och Björkenäs Djurängen Funkabo och Berga Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö Getingen, Tallhagen och Norrgårdsgärde Krafslösa och Vimpeltorpet Kvarnholmen och Ängö Malmen Norrliden Oxhagen Tegelviken, Johannesborg och Sandås Övriga delar av kommunen Halltorp Lindsdal Ljungbyholm Läckeby Påryd Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö Rockneby, Drag och Revsudden Smedby Trekanten Tvärskog Vassmolösa och Hagby Södra kommundelen (Södra kommundelen omfattar områdena Halltorp, Ljungbyholm, Påryd, Tvärskog och Vassmolösa och Hagby). I den grafiska framställningen nedan har textmässiga förkortningar gjorts av vissa stadsdelar (Gamla stan m fl, Getingen m fl, Tegelviken m fl, Rinkabyholm m fl samt Rockneby m fl). 12

13 1. Åldersfördelning i Kalmar kommun, Kalmar tätort, Södra kommundelen samt i de olika stadsdelarna Andel (%) i olika åldersgrupper uppdelat på Kalmar kommun, Kalmar tätort samt Södra kommundelen 26 (SCB): Ålder -19 år Andel (%) Kalmar kommun Södra kommundelen 2-24 år år år Kalmar tätort Kommentarer: I Kalmar kommun är 22,7 % i åldern -19 år, 8,4 % i åldern 2-24 år, 51,5 % i åldern år samt 17,4 % i åldern 65 år och uppåt. Södra kommundelen har (jämfört med Kalmar tätort) 8,4 % fler invånare i åldern -19 år (26,9 % - 18,5 %), samtidigt som Södra kommundelen har 8,3 % färre invånare i åldern 2-24 år jämfört med tätorten. Jämfört med år 24 är åldersfördelningen i Kalmar kommun tämligen oförändrad, störst förändring är i åldern 2-24 år med en ökning på,4 %. 13

14 Andel (%) i olika åldersgrupper i Kalmar tätort 26 (SCB): Ålder Andel (%) år 2-24 år år år Bergavik, Björkenäs Funkabo och Berga Berga by Getingen m fl Gamla stan m fl Djurängen 14

15 Andel (%) i olika åldersgrupper i Kalmar tätort 26 (SCB): Andel (%) Ålder -19 år 2-24 år år år Tegelviken m fl Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Norrliden Oxhagen Kommentarer: Kvarnholmen och Ängö har lägst andel personer -19 år (12,1 %), följt av Djurängen (12,7 %). Högst andel i åldersgruppen har Krafslösa och Vimpeltorpet (38,9 %), följt av Bergavik och Björkenäs (27 %). Krafslösa och Vimpeltorpet och Bergavik och Björkenäs har samtidigt lägsta siffrorna för personer 2-24 år (2,4 % respektive 3,6 %), medan stadsdelen Malmen uppvisar högsta värdet (25,2 %). För personer 65 år och uppåt har Krafslösa och Vimpeltorpet en förhållandevis låg andel (4,3 %), medan Djurängen (28,4 %) och Berga by (26,3 %) tillhör områden med hög andel. I åldersgruppen år har Kvarnholmen och Ängö högsta värdet (6,4 %), och Berga by det lägsta (44,8 %). 15

16 Andel (%) i olika åldersgrupper i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Ålder -19 år Andel (%) år år år Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Påryd Läckeby Rinkabyholm m fl 16

17 Andel (%) i olika åldersgrupper i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Andel (%) Ålder -19 år 2-24 år år år Rockneby m fl Smedby Trekanten Tvärskog Vassmolösa och Hagby Kommentarer: Påryd är den stadsdel med lägst andel personer -19 år (23 %, tätt följt av Rockneby; 23,7 %), och har samtidigt flest personer 65 år och uppåt (24,4 %). Högst andel i åldersgruppen -19 år har Halltorp (3,9 %), följt av Rinkabyholm m fl (3,4 %), Lindsdal (3,3 %) och Smedby (3,2 %). Lägst andel personer 65 år och uppåt har Trekanten (12,6 %). Samtliga stadsdelar har förhållandevis låg andel 2-24 åringar (under 5 %, med undantag av Smedby 5,4 %). I åldersgruppen år har Trekanten högsta värdet (55,2 %), och Påryd det lägsta (48,7 %). 17

18 2. Befolkningsfördelning och antal personer med utländsk bakgrund Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i Kalmar kommun, Kalmar tätort och Södra kommundelen 26 (SCB): Antal Kalmar kommun Södra kommundelen Kalmar tätort Befolkning Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Definition: Definitionen för utländsk bakgrund är fr.o.m : Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, till skillnad från tidigare år då man redovisat född i Sverige med minst en förälder född utomlands (SCB). Kalmar Befolkning: därav med utländsk bakgrund: (1,3 %) Kommentarer: Befolkningsmängden i Kalmar kommun har sedan 24 ökat med 672 personer ( ). Kalmar tätort har högst andel personer med utländsk bakgrund (13,1 %), och Södra kommundelen den lägsta med 5,6 %. I Kalmar kommun har andelen med utländsk bakgrund ökat med,9 % (1,3 % - 9,4 %) sedan

19 Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i Kalmar tätort 26 (SCB): Befolkning Antal Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Kommentarer: Norrliden har högst andel personer mer utländsk bakgrund (41,2 %, vilket är 2 % fler än 24), följt av Berga by (19,9 %) och Oxhagen (17,2 %). Lägst andel med utländsk bakgrund har Gamla stan m fl (5,4 %), följt av Kvarnholmen och Ängö (7,3 %). 19

20 Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Antal Befolkning Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Trekanten Kommentarer: Smedby har högst andel personer med utländsk bakgrund (14 %, vilket är 2 % fler än 24), och Läckeby har lägst andel med 3,4 %. 2

21 3. Flyttningar i Kalmar kommun, Kalmar tätort, Södra kommundelen och de olika stadsdelarna Antal inflyttningar i Kalmar tätort, Kommunen totalt och Södra kommundelen uppdelat på kön 26 (SCB): Antal inflyttade 5 25 Kön Män Kvinnor Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt 21

22 Antal utflyttningar i Kalmar tätort, Kommunen totalt och Södra kommundelen uppdelat på kön 26 (SCB): Antal flyttningar Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Flyttning Inflyttning Utflyttning 75 Antal utflyttade 5 Kön Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt Män Kvinnor Kommentarer: Både Kalmar tätort och Kommunen totalt har ett positivt inflyttningsnetto på 38 respektive 353 personer. Nettot består av 12 män och 26 kvinnor i tätorten, och 145 män och 28 kvinnor i kommunen totalt. Det är således betydligt fler kvinnor än män som flyttar in i både Kalmar tätort och Kommunen totalt. Även Södra kommundelen har totalt sätt fler som flyttar in än ut (+12), samtidigt som antalet kvinnor i området har minskat med -8 personer. Jämfört med år 24 har Kalmar kommun fått fler som flyttar in (237 mot 26 års 353 personer). 22

23 Antal flyttningar i Kalmar tätort 26 (SCB): Antal flyttningar Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Flyttning Inflyttning Utflyttning Kommentarer: Oxhagen (+1 totalt, +28 män, +72 kvinnor), Kvarnholmen och Ängö (+83, +45 män, +38 kvinnor) och Funkabo och Berga (+54, +33 män, +21 kvinnor) tillhör de stadsdelar med flest inflyttningar i förhållande till antalet utflyttade. Malmen (-44, -54 män, +1 kvinnor), Norrliden (-2, -15 män, -5 kvinnor) samt Djurängen (-3, -5 män, +2 kvinnor) tillhör de områden i Kalmar tätort som totalt sätt har en negativ flyttningskvot. 23

24 Antal flyttningar i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Antal flyttningar Vassmolösa och Hagby Tvärskog Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Flyttning Inflyttning Utflyttning Halltorp Kommentarer: Rockneby m fl (+46 totalt, +18 män, +28 kvinnor), Rinkabyholm m fl (+25, +22 män, +3 kvinnor) och Smedby (+18, +13 män, +5 kvinnor) tillhör de områden i övriga delar av kommunen som har flest inflyttade i relation till antalet utflyttade. Lindsdal (-44, -27 män, -17 kvinnor), Läckeby (-16, -7 män, -9 kvinnor) och Ljungbyholm (-13, män, -13 kvinnor) har fler som flyttar ut än in. 24

25 4. Familjer med barn under 18 år i Kommunen totalt, Kalmar tätort, Södra kommundelen samt i de olika stadsdelarna Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i Kommunen totalt, Kalmar tätort samt Södra kommundelen, 25: Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt Definition: Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen skall vara högst 17 år. Kommentarer: I kommunen totalt finns det 9 % familjer (2 979 st) med 1 barn, 8,9 % (2 969 st) med 2 barn och 3 % (1 5 st) med 3 barn eller fler. I Kalmar tätort har de flesta familjerna 1 barn (7,6 % mot 6 % med 2 barn), medan det är något vanligare att ha 2 barn i Södra kommundelen (12,2 % mot 11,1 % med 1 barn). 25

26 Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i Kalmar tätort, 25: Andel (%) familjer Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Kommentarer: Krafslösa och Vimpeltorpet har högst andel familjer med 1 barn (2 %), 2 barn (26,8 %) och 3 barn (8,2 %), följt av Bergavik och Björkenäs (13 %, 15 % respektive 3,9 %). I dessa två stadsdelar är andelen familjer med 2 barn vanligast, vilket inte är fallet hos resterande områden i Kalmar tätort där de flesta familjer har 1 barn. 26

27 Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i övriga delar av kommunen, 25: Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Kommentarer: Rinkabyholm m fl (18,7 %), Lindsdal (18 %) och Läckeby (16,4 %) tillhör områden med hög andel familjer med 2 barn. Smedby och Rinkabyholm m fl är de stadsdelar i övriga delar av kommunen som har högst andel familjer med 1 barn (13,8 %). Halltorp är enda området av samtliga där andelen familjer med 1 barn är vanligare än med 2 barn. 27

28 Statistik uppdelat på målområden Den nya svenska folkhälsopolitiken utgår från elva nationella målområden, vilka ringar in strategiskt viktiga faktorer för folkhälsan, d v s livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Utifrån var och en av dessa målområden har ett antal mätbara indikatorer valts ut för att belysa det specifika målområdet, vilka presenteras nedan. Efter varje enskild mätning i texten följer sedan kommentarer. Följande målområden och indikatorer har varit föremål för välfärdsbokslutet: Målområden med indikatorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 1.1 Valdeltagande 1.2 Jämställdhetsindex 1.3 Kultur och fritid 2. Ekonomisk och social trygghet 2.1 Förvärvsfrekvens & Arbetslöshet 2.2 Arbetsinkomst 2.3 Anmälda brott samt våldsbrott 2.4 Anmälda brott mot kvinnor 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet 3.2 Anställda årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare 3.3 Anmälda brott mot barn 3.4 Simkunnighet 4. Ökad hälsa i arbetslivet 4.1 Ohälsotal 4.2 Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 5.1 Skador och förgiftningar 5.2 Fallskador bland äldre 5.3 Bostäder 5.4 Luftkvalitet 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 6.1 Tandhälsa 7. Gott skydd mot smittspridning 7.1 Barnvaccinationer 7.2 Incidens av klamydia 28

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1 Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 1 2 Välfärdsbokslut 2015 Förord Välfärdsbokslutet är ett led i Kalmar kommuns arbete med social hållbarhet. Utgångspunkten är den politiska ambitionen att skapa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT Kontaktinformation: Sophia Sundlin E-post: sophia.sundlin@kalmar.se Text: Sophia Sundlin Diagram: Christian Johansson E-post: christian.johansson@kalmar.se Utvecklingsenheten

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Prioritering av detaljplaner

Prioritering av detaljplaner TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-04 KS 2014/0528 Kommunstyrelsens planutskott Prioritering av detaljplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott godkänner

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Välfärdsbokslut i Kalmar kommun. Ett verktyg för politisk handlingskraft

Välfärdsbokslut i Kalmar kommun. Ett verktyg för politisk handlingskraft Välfärdsbokslut i Kalmar kommun Ett verktyg för politisk handlingskraft 1 Verktyg för politisk handlingskraft Styra och följa upp verksamheten med fokus på välfärd och hälsa. Uppföljning vart ärde år,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för samhällsplanering. Ett stort tack riktas

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun Ängelholms kommun Kommunledningskontoret Enheten för samhällsplanering och utveckling Folkhälso- och

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 November 29 1 FÖRORD Plan- och tillväxtutskottet har beslutat att en Välfärdsredovisning ska tas fram. Detta är den första redovisningen för samtliga bostadsområden. Resultatet visar

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv

Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv Ylva Bryngelsson Folkhälsoutvecklare Uddevalla kommun ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevalla 51 000 invånare Borgerlig majoritet Hav & sjöar, granit

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 2011 Förord Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer