VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006"

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT för Kalmar kommun 26

2 2 Kontaktinformation: Ann-Sofie Lagercrantz E-post: Text och diagram: Christian Johansson E-post: Utvecklingsenheten Kalmar kommun, Box 611, Kalmar

3 FÖRORD Kommunen har en nyckelposition i arbetet för det nationellt fastslagna folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ur folkhälsosynpunkt är t ex miljö- och hälsoskydd, fysisk planering, bostadsbyggande, möjligheter till arbete och tillgång till kulltur- och fritidsaktiviteter strategiskt viktiga områden för kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande. Några av dessa frågor regleras i t ex miljöbalken respektive plan- och bygglagen, och socialtjänstlagen understryker kommunens ansvar att rikta insatser till de grupper i samhället som är i behov av särskild hjälp. Tillsammans skapar kommunens olika förvaltningar och verksamheter förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa. Kommunens viktigaste resurs för en hållbar samhällsutveckling är invånarnas hälsa, vilken genom människors arbetskraft, kunskap, erfarenhet och engagemang, bidrar till utveckling och välfärd. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för den ekonomiska tillväxten. Studier visar att hälsan påverkar samhällsekonomin mer än vad ekonomin påverkar hälsan, vilket både gäller i ett historiskt perspektiv och vid jämförelse av olika kommuners utveckling. Det är därför av flera anledningar betydelsefullt att försöka kartlägga och över tid följa upp, viktiga faktorer relaterade till kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Genom att få ökad förståelse för människors olika livsvillkor, kan politiker, tjänstemän och andra aktörer tillsammans verka för ett mer jämlikt samhälle ett samhälle som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Mot bakgrund av detta har denna rapport tagits fram, vilken är den tredje i ordningen. Välfärdsbokslutet har till syfte att kvantitativt (statistiskt) försöka belysa välfärdsutvecklingen i kommunen och i dess olika stadsdelar, och tar sin utgångspunkt i de 11 nationella målområdena inom folkhälsopolitiken. Målen fokuserar på friskfaktorer för hälsan snarare än på t ex antalet hjärtinfarkter, vilket gör rapporten mer åtkomlig för politiska beslut som kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Välfärdsbokslutet presenterar i vanlig ordning otaliga siffror och procenttal, vilka alltid ska analyseras med viss försiktighet. Bakom varje siffra återfinns nämligen grupper av människor vars hälsotillstånd inte enkelt kan sammanfattas med en eller flera mätbara variabler. Rapporten förtydligar ändå vårt gemensamma ansvar för folkhälsoarbetet och dess nyckelroll för att säkra vår framtida välfärd. Christian Johansson 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 6 BAKGRUND 7 SYFTE 7 POLITISKA MÅL 7 METOD 8 Statistik 8 Avgränsning 9 Förklaring av uttryck 9 Sidan HÄLSOUTVECKLINGEN I SVERIGE 25 1 Sociala skillnader i hälsa 11 FAKTA OM KALMAR 11 STATISTIK 12 Bakgrundsfakta 12 Åldersfördelning 13 Befolkningsfördelning och antal personer med utländsk bakgrund 18 Flyttningar 21 Familjer med barn under 18 år 25 Statistik uppdelat på målområden 28 En god hälsa Medellivslängd Utbildningsnivå 3 1. Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagande Jämställdhetsindex Kultur och fritid Ekonomisk och social trygghet Förvärvsfrekvens & Arbetslöshet Arbetsinkomst Anmälda brott samt våldsbrott 72 4

5 2.4 Anmälda brott mot kvinnor Trygga och goda uppväxtvillkor Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet Anställda årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare Anmälda brott mot barn Simkunnighet Ökad hälsa i arbetslivet Ohälsotal Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar Sunda och säkra miljöer och produkter Skador och förgiftningar Fallskador bland äldre Bostäder Luftkvalitet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Gott skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Incidens av Klamydia Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Antal aborter Besök på ungdomsmottagning Ökad fysisk aktivitet Godkända betyg i idrott och hälsa Goda matvanor och säkra livsmedel Amning av barn Minskat bruk av tobak och alkohol m.m Försäljning av alkohol från systembolag och restauranger Andelen rökande mödrar 111 SLUTORD 112 REFERENSER 113 BILAGA BILAGA

6 SAMMANFATTNING Välfärdsbokslutet 26 visar på en ojämn fördelning av hälsan och de faktorer som påverkar hälsan (som t ex utbildning, inkomst) bland Kalmar kommuns medborgare. De geografiska och sociala skillnaderna i hälsa och välfärd avspeglar i grund och botten olika invånares livsvillkor. Följande punkter summerar i korthet några av rapportens slutsatser: Medellivslängden i Kalmar kommun följer rikets genomsnitt och har över tid ökat något för båda könen. Ökningen är större bland män än för kvinnor i kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildning är högre i kommunen jämfört med riket för båda könen, och har ökat för såväl män, kvinnor som utrikes födda. Utbildningsnivån varierar dock kraftigt mellan de olika stadsdelarna. I Kalmar kommun har barn och ungdomar bättre tandhälsa jämfört med Kalmar län. Samtidigt har tandhälsan i kommunen försämrats något över tid (med undantag av 4-åringar). Tydliga variationer i tandhälsa finns mellan kommunens olika kliniker (folktandvården). Valdeltagandet i de allmänna valen ligger över rikets genomsnitt och har ökat sedan förra valet, samtidigt som det finns stora skillnader mellan olika valdistrikt. De geografiska skillnaderna i valdeltagande är också tydliga bland unga förstagångsväljare, och fler kvinnor än män har gått och röstat för första gången. Män tjänar genomgående mer än kvinnor och det finns stora skillnader i inkomstnivå (arbetsinkomst) mellan olika områden i Kalmar. I Kalmar kommun har andelen familjer med låga inkomster ökat sedan förra mätningen, medan andelen familjer som har fått ekonomiskt bistånd istället har minskat något. Stora skillnader finns mellan kommunens olika stadsdelar. Andel barn i hushåll med både låg inkomst och socialbidrag har minskat i kommunen sedan förra mätningen (Rädda Barnen). Män har överlag högre arbetslöshetssiffror än kvinnor, samtidigt som andelen (18-64 år) har sjunkit för både män, kvinnor och utrikes födda. Variationerna är tydliga mellan de olika områdena i kommunen. I Kalmar kommun begås fler totalt antal brott och våldsbrott jämfört med Kalmar län. Antalet misshandelsbrott (inkl grov) mot kvinnor är högre i kommunen jämfört med länet. Utsattheten för brott, oron för att utsättas för brott och den upplevda otryggheten i närsamhället skiljer sig mellan de olika stadsdelarna. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Kalmar ligger över rikssnittet, samtidigt som behörighetsnivån mellan skolorna ser olika ut. Kvinnor har överlag betydligt högre ohälsotal jämfört med männen, och över tid har kvinnornas ohälsotal ökat något medan männens siffror istället har sjunkit. 6

7 BAKGRUND Arbetet med Kalmar kommuns välfärdsbokslut har sedan starten 24 utvecklats på flera sätt. Förra året presenterade kommunen sitt första välfärdsbokslut uppdelat på områdesnivå. På detta sätt kan geografiska skillnader i hälsa och välfärd uppmärksammas, vilket ger arbetet en ny viktig dimension och skapar förutsättningar för ett mer effektivt folkhälsoarbete. Arbetet har dessutom stärkts genom användandet av fler strategiskt viktiga indikatorer som har kunnat beskrivas utifrån ålder, kön och etnicitet. Den här rapporten är en uppföljning av fjolårets välfärdsbokslut för Kalmar kommun, och presenterar för första gången jämförande statistik på områdesnivå över tid. På sikt kan detta ge värdefull information om hur kommunen utvecklas i ett välfärdsperspektiv. Välfärdsbokslutet har i vanlig ordning tagits fram i samråd med representanter från kommunens olika förvaltningar och verksamheter. Syftet med denna process är att tillsammans ta fram lokalt förankrade indikatorer relaterade till kommuninvånarnas hälsa och välfärd, som skapar en gemensam plattform att arbeta utifrån. SYFTE Ett lokalt välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet med en beskrivning av hur kommunen utvecklas ur ett välfärdsperspektiv där hälsan har satts i fokus. Bokslutet presenterar såväl demografiska som socioekonomiska data genom ett antal mätbara indikatorer, vilka bedöms vara särskilt betydelsefulla för kommuninvånares hälsa och välfärd. På så sätt kan man på ett tidigt stadium upptäcka förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och vara ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar. POLITISKA MÅL År 23 beslutade Sveriges riksdag om en ny och sektorövergripande folkhälsopolitik, med det övergripande målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet ska nås genom insatser från myndigheter, landsting och kommuner m.fl., och fokuserar på elva underliggande målområden (målen beskrivs längre fram i rapporten). Kommunen har i detta sammanhang en nyckelroll genom att dess olika verksamheter berörs av flera olika politikområden som är viktiga för folkhälsan, som t ex barn- och ungdomspolitik, utbildningspolitik äldrepolitik, jämställdhet och integration. I Kalmar kommuns utvecklingsprogram (27-214) beskrivs visionen om att: 7

8 alla kommuninvånare ska ha lika möjligheter och förutsättningar till god hälsa. Kommunen ska beakta de många olika faktorer som påverkar folkhälsan som t ex medborgarnas inflytande, rekreation, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda levnadsvanor och därigenom förbättra möjligheten till en hög livskvalitet för alla. Visionen förtydligar kommunens ansvar för kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Med hjälp av välfärdsbokslutet, vilket ger kunskap om befolkningens levnadsförhållanden, kan politiker och tjänstemän fatta beslut om åtgärder som leder utvecklingen i riktning mot de uppsatta målen. Det strategiska folkhälsoarbetet i Kalmar styrs i dagsläget av ett centralt folkhälsoråd under ledning av kommunalrådet med lokal folkhälsosamordnare och med representanter från kommunens olika förvaltningar och verksamheter. Denna organisation är på väg att förändras under 27 och det framtida folkhälsoarbetet i kommunen kommer att fokusera på de budgetuppdrag som blir aktuella framöver. Arbetet kommer bl a att inriktas på att utveckla: Rutiner för välfärdsbokslutet (ska följas upp en gång per mandatperiod etc.). Hälsokonsekvensbedömningar (ta fram en lokal modell för HKB eller en checklista för social hållbarhet). Etablera ett lokalt folkhälsoråd. METOD Själva arbetsprocessen med välfärdsbokslutet ska inte beskrivas närmare här men kan i korthet sammanfattas i följande sex steg: 1. Val av prioriterade områden 4. Avstämning med statistiker 2. Val av indikatorer 5. Mätning och kartläggning 3. Samtal med representanter från 6. Analys och kommentarer olika förvaltningar Statistik Statistik har i så hög utsträckning som möjligt delats upp på stadsdelsnivå, ålder, kön och etnicitet. Detta mot bakgrund av att hälsan är geografiskt och socialt ojämnt fördelad i befolkningen. Vid presentation av områdesstatistik används överlag jämförande mått över Kalmar kommun, Kalmar tätort och Södra kommundelen, för att få en övergripande bild. När inte områdesstatistik har varit möjlig att ta fram, t ex pga. ett för litet urval i populationen, har Kalmar kommun jämförts med Kalmar län och Riket. Val av indikatorer har gjorts i relation till deras vedertagna betydelse för folkhälsan 8

9 (d v s att det finns evidensbaserat material), och i stort sätt samtliga indikatorer i rapporten har tagits fram av statens folkhälsoinstitut. Den statistik som presenteras i rapporten har framförallt hämtats från officiella och nationella databaser som Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsoinstitutets databas (FHI). Stort arbete har lagts ner på att åskådliggöra det statistiska materialet rent grafiskt (genom programmet SPSS), och i rapporten presenteras statistiken överlag genom stapeldiagram. Avgränsning Ett välfärdsbokslut skulle teoretiskt sett kunna innehålla i stort sätt hur många indikatorer som helst, för att ringa in befolkningens hälsotillstånd. Denna rapport har bibehållit fjolårets indikatorer, samtidigt som ett antal nya har tillkommit. Vår förhoppning till kommande år är att rapporten ska förstärkas ytterliggare med nya lokalt förankrade indikatorer, som t e x: Andel elever som tycker att de kan påverka i skolan Skoltrivsel BMI Antal föräldrar som deltar i föräldrarstödjande program Medlemskap i förening Föreningar med ungdomsstyrelse Förklaring av uttryck Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera (Nationalencyklopedin). Enligt den finländske sociologen Erik Allardt, kan välfärdsbegreppet delas upp i tre olika dimensioner: Att ha, att älska och att vara: I uttrycket att ha ingår sådant som inkomst, sysselsättning, hälsa, bostadsstandard och utbildning. Att älska innefattar personliga relationer inom familjen, i grannskapet och med vänner. Att vara står slutligen för individens relation till samhället i form av politiska resurser, anseende, graden av oersättlighet. I detta ingår demokratifrågor och delaktighet. I denna rapport ligger tyngdpunkten på dimensionen att ha, och även i viss mån att vara. 9

10 Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Folkhälsoveteskapligt lexikon, 2). Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp (Världshälsoorganisationen, WHO). Indikator En indikator är en variabel som utvisar eller mäter ett förhållande (FHI). HÄLSOUTVECKLINGEN I SVERIGE 25 Av folkhälsopolitisk rapport 25 uppmärksammas följande utveckling av den nationella folkhälsan: Positivt i utvecklingen är bl a: att svenskarna blir allt mer kulturaktiva att aborter allt oftare sker tidigt under graviditeten att antalet skador inom arbets- och trafikmiljöer har minskat att tobaksbruket minskar i alla grupper att andelen elever i skolår nio och mönstrande unga män som provat narkotika har minskat de senaste åren att vaccinationstäckningen bland barn är hög Negativt är t ex: att alkoholkonsumtionen har stigit med ca 3 procent på tio år att valdeltagandet minskar inom alla utbildningskategorier att övervikt och fetma ökar i alla grupper att antalet långtidsarbetslösa ökar att hiv och klamydia har ökat under senare år att andelen ensamstående föräldrar med låg ekonomisk standard ökar att skadliga luftföroreningar som partiklar och marknära ozon har ökat något under de senaste åren att ohälsotalet har ökat under ett par decennier 1

11 Sociala skillnader i hälsa I Sverige har villkoren för befolkningens hälsa överlag förbättrats under de senaste decennierna, vilket t ex den allt ökade medellivslängden vittnar om. Samtidigt har de sociala skillnaderna i hälsa förblivit konstant stora. Detta kan förklaras av skillnader i livsvillkor mellan olika grupper och strukturellt betingade levnadsvanor, vilka är åtkomliga genom politiska beslut. Stora möjligheter finns därmed att kunna förbättra livsvillkoren för socialt och ekonomiskt missgynnade grupper genom en medveten folkhälsopolitik (ibid.). Några exempel på sociala skillnader i hälsa är att: Män och kvinnor med eftergymnasial utbildning lever längre än personer med endast förgymnasial utbildning (4,9 år längre för män och 4,3 år längre för kvinnor, 23). Utrikes födda har överlag sämre självupplevd hälsa än inrikes födda. 33 procent av de utrikes födda upplevde något hälsoproblem under åren , vilket kan jämföras med 19 procent bland inrikes födda (SCB). Stora variationer förekommer dock inom gruppen utrikes födda, och hälsoproblemen ökar i relation till födelselandets geografiska, ekonomiska och kulturella avstånd från Sverige. Bland svårt funktionshindrade personer (svårt rörelsehindrade och hjälpberoende, SCB) bedömer över 5 procent sitt hälsotillstånd som dåligt, vilket kan jämföras med befolkningen som helhet (24-64 år) där fem procent uppger sig ha dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. Nedsatt självrapporterat psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer med homo- eller bisexuell läggning än bland heterosexuella (34 procent mot 18 procent). FAKTA OM KALMAR Av Kalmars invånare är 3 28 män och kvinnor (31 dec. 26, SCB). Genomsnittsåldern för Kalmarbon är 4,7 år (39,4 år för män och 41,9 år för kvinnor, 26, SCB). Under 26 flyttade personer in till Kalmar, och flyttade ut. Detta ger ett inflyttningsnetto på 353 individer (145 män och 28 kvinnor). Av inflyttarna var 53 % mellan 2-29 år (SCB). Antalet personer med utländsk bakgrund i Kalmar är (1,3 %), män, kvinnor (31 dec. 26, SCB). Av Kalmars förvärvsarbetande (med bostad i kommunen), finns 19,18 % inom näringsgrenen Vård och omsorg, 19,9 % inom Handel och kommunikation, 14,16 % inom Tillverkning och utvinning samt 12,82 % inom Utbildning och forskning (25, SCB). 11

12 I Kalmar är den öppna arbetslösheten (18-64 år) 3,5 % (3,8 % bland män och 3,2 % bland kvinnor). Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) är 5,1 % (5,4 % bland män och 4,8 % bland kvinnor)(31 okt. 26, SCB). Andelen med eftergymnasial utbildning (2-64 år)(utbildning mindre än 3 år och minst 3 år) i Kalmar är 38,45 % (34,9 % bland män och 42,1 % bland kvinnor)(25, SCB). I riket är 33 % högutbildade (25-64 år)(3 % bland män och 37 % bland kvinnor). STATISTIK Bakgrundsfakta Följande avsnitt har till syfte att ge en övergripande bild av de olika stadsdelarna genom att presentera statistik avseende: 1. Åldersfördelning 2. Befolkningsfördelning och antal med utländsk bakgrund 3. Flyttningar 4. Familjer med barn under 18 år Följande indelning av områden har gjorts i enlighet med Kalmar kommuns områdesfakta 25: (Se bilaga 1 och 2 för kartöversikt) Kalmar tätort Berga by Bergavik och Björkenäs Djurängen Funkabo och Berga Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö Getingen, Tallhagen och Norrgårdsgärde Krafslösa och Vimpeltorpet Kvarnholmen och Ängö Malmen Norrliden Oxhagen Tegelviken, Johannesborg och Sandås Övriga delar av kommunen Halltorp Lindsdal Ljungbyholm Läckeby Påryd Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö Rockneby, Drag och Revsudden Smedby Trekanten Tvärskog Vassmolösa och Hagby Södra kommundelen (Södra kommundelen omfattar områdena Halltorp, Ljungbyholm, Påryd, Tvärskog och Vassmolösa och Hagby). I den grafiska framställningen nedan har textmässiga förkortningar gjorts av vissa stadsdelar (Gamla stan m fl, Getingen m fl, Tegelviken m fl, Rinkabyholm m fl samt Rockneby m fl). 12

13 1. Åldersfördelning i Kalmar kommun, Kalmar tätort, Södra kommundelen samt i de olika stadsdelarna Andel (%) i olika åldersgrupper uppdelat på Kalmar kommun, Kalmar tätort samt Södra kommundelen 26 (SCB): Ålder -19 år Andel (%) Kalmar kommun Södra kommundelen 2-24 år år år Kalmar tätort Kommentarer: I Kalmar kommun är 22,7 % i åldern -19 år, 8,4 % i åldern 2-24 år, 51,5 % i åldern år samt 17,4 % i åldern 65 år och uppåt. Södra kommundelen har (jämfört med Kalmar tätort) 8,4 % fler invånare i åldern -19 år (26,9 % - 18,5 %), samtidigt som Södra kommundelen har 8,3 % färre invånare i åldern 2-24 år jämfört med tätorten. Jämfört med år 24 är åldersfördelningen i Kalmar kommun tämligen oförändrad, störst förändring är i åldern 2-24 år med en ökning på,4 %. 13

14 Andel (%) i olika åldersgrupper i Kalmar tätort 26 (SCB): Ålder Andel (%) år 2-24 år år år Bergavik, Björkenäs Funkabo och Berga Berga by Getingen m fl Gamla stan m fl Djurängen 14

15 Andel (%) i olika åldersgrupper i Kalmar tätort 26 (SCB): Andel (%) Ålder -19 år 2-24 år år år Tegelviken m fl Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Norrliden Oxhagen Kommentarer: Kvarnholmen och Ängö har lägst andel personer -19 år (12,1 %), följt av Djurängen (12,7 %). Högst andel i åldersgruppen har Krafslösa och Vimpeltorpet (38,9 %), följt av Bergavik och Björkenäs (27 %). Krafslösa och Vimpeltorpet och Bergavik och Björkenäs har samtidigt lägsta siffrorna för personer 2-24 år (2,4 % respektive 3,6 %), medan stadsdelen Malmen uppvisar högsta värdet (25,2 %). För personer 65 år och uppåt har Krafslösa och Vimpeltorpet en förhållandevis låg andel (4,3 %), medan Djurängen (28,4 %) och Berga by (26,3 %) tillhör områden med hög andel. I åldersgruppen år har Kvarnholmen och Ängö högsta värdet (6,4 %), och Berga by det lägsta (44,8 %). 15

16 Andel (%) i olika åldersgrupper i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Ålder -19 år Andel (%) år år år Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Påryd Läckeby Rinkabyholm m fl 16

17 Andel (%) i olika åldersgrupper i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Andel (%) Ålder -19 år 2-24 år år år Rockneby m fl Smedby Trekanten Tvärskog Vassmolösa och Hagby Kommentarer: Påryd är den stadsdel med lägst andel personer -19 år (23 %, tätt följt av Rockneby; 23,7 %), och har samtidigt flest personer 65 år och uppåt (24,4 %). Högst andel i åldersgruppen -19 år har Halltorp (3,9 %), följt av Rinkabyholm m fl (3,4 %), Lindsdal (3,3 %) och Smedby (3,2 %). Lägst andel personer 65 år och uppåt har Trekanten (12,6 %). Samtliga stadsdelar har förhållandevis låg andel 2-24 åringar (under 5 %, med undantag av Smedby 5,4 %). I åldersgruppen år har Trekanten högsta värdet (55,2 %), och Påryd det lägsta (48,7 %). 17

18 2. Befolkningsfördelning och antal personer med utländsk bakgrund Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i Kalmar kommun, Kalmar tätort och Södra kommundelen 26 (SCB): Antal Kalmar kommun Södra kommundelen Kalmar tätort Befolkning Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Definition: Definitionen för utländsk bakgrund är fr.o.m : Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, till skillnad från tidigare år då man redovisat född i Sverige med minst en förälder född utomlands (SCB). Kalmar Befolkning: därav med utländsk bakgrund: (1,3 %) Kommentarer: Befolkningsmängden i Kalmar kommun har sedan 24 ökat med 672 personer ( ). Kalmar tätort har högst andel personer med utländsk bakgrund (13,1 %), och Södra kommundelen den lägsta med 5,6 %. I Kalmar kommun har andelen med utländsk bakgrund ökat med,9 % (1,3 % - 9,4 %) sedan

19 Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i Kalmar tätort 26 (SCB): Befolkning Antal Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Kommentarer: Norrliden har högst andel personer mer utländsk bakgrund (41,2 %, vilket är 2 % fler än 24), följt av Berga by (19,9 %) och Oxhagen (17,2 %). Lägst andel med utländsk bakgrund har Gamla stan m fl (5,4 %), följt av Kvarnholmen och Ängö (7,3 %). 19

20 Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Antal Befolkning Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Trekanten Kommentarer: Smedby har högst andel personer med utländsk bakgrund (14 %, vilket är 2 % fler än 24), och Läckeby har lägst andel med 3,4 %. 2

21 3. Flyttningar i Kalmar kommun, Kalmar tätort, Södra kommundelen och de olika stadsdelarna Antal inflyttningar i Kalmar tätort, Kommunen totalt och Södra kommundelen uppdelat på kön 26 (SCB): Antal inflyttade 5 25 Kön Män Kvinnor Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt 21

22 Antal utflyttningar i Kalmar tätort, Kommunen totalt och Södra kommundelen uppdelat på kön 26 (SCB): Antal flyttningar Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Flyttning Inflyttning Utflyttning 75 Antal utflyttade 5 Kön Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt Män Kvinnor Kommentarer: Både Kalmar tätort och Kommunen totalt har ett positivt inflyttningsnetto på 38 respektive 353 personer. Nettot består av 12 män och 26 kvinnor i tätorten, och 145 män och 28 kvinnor i kommunen totalt. Det är således betydligt fler kvinnor än män som flyttar in i både Kalmar tätort och Kommunen totalt. Även Södra kommundelen har totalt sätt fler som flyttar in än ut (+12), samtidigt som antalet kvinnor i området har minskat med -8 personer. Jämfört med år 24 har Kalmar kommun fått fler som flyttar in (237 mot 26 års 353 personer). 22

23 Antal flyttningar i Kalmar tätort 26 (SCB): Antal flyttningar Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Flyttning Inflyttning Utflyttning Kommentarer: Oxhagen (+1 totalt, +28 män, +72 kvinnor), Kvarnholmen och Ängö (+83, +45 män, +38 kvinnor) och Funkabo och Berga (+54, +33 män, +21 kvinnor) tillhör de stadsdelar med flest inflyttningar i förhållande till antalet utflyttade. Malmen (-44, -54 män, +1 kvinnor), Norrliden (-2, -15 män, -5 kvinnor) samt Djurängen (-3, -5 män, +2 kvinnor) tillhör de områden i Kalmar tätort som totalt sätt har en negativ flyttningskvot. 23

24 Antal flyttningar i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Antal flyttningar Vassmolösa och Hagby Tvärskog Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Flyttning Inflyttning Utflyttning Halltorp Kommentarer: Rockneby m fl (+46 totalt, +18 män, +28 kvinnor), Rinkabyholm m fl (+25, +22 män, +3 kvinnor) och Smedby (+18, +13 män, +5 kvinnor) tillhör de områden i övriga delar av kommunen som har flest inflyttade i relation till antalet utflyttade. Lindsdal (-44, -27 män, -17 kvinnor), Läckeby (-16, -7 män, -9 kvinnor) och Ljungbyholm (-13, män, -13 kvinnor) har fler som flyttar ut än in. 24

25 4. Familjer med barn under 18 år i Kommunen totalt, Kalmar tätort, Södra kommundelen samt i de olika stadsdelarna Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i Kommunen totalt, Kalmar tätort samt Södra kommundelen, 25: Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt Definition: Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen skall vara högst 17 år. Kommentarer: I kommunen totalt finns det 9 % familjer (2 979 st) med 1 barn, 8,9 % (2 969 st) med 2 barn och 3 % (1 5 st) med 3 barn eller fler. I Kalmar tätort har de flesta familjerna 1 barn (7,6 % mot 6 % med 2 barn), medan det är något vanligare att ha 2 barn i Södra kommundelen (12,2 % mot 11,1 % med 1 barn). 25

26 Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i Kalmar tätort, 25: Andel (%) familjer Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Kommentarer: Krafslösa och Vimpeltorpet har högst andel familjer med 1 barn (2 %), 2 barn (26,8 %) och 3 barn (8,2 %), följt av Bergavik och Björkenäs (13 %, 15 % respektive 3,9 %). I dessa två stadsdelar är andelen familjer med 2 barn vanligast, vilket inte är fallet hos resterande områden i Kalmar tätort där de flesta familjer har 1 barn. 26

27 Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i övriga delar av kommunen, 25: Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Kommentarer: Rinkabyholm m fl (18,7 %), Lindsdal (18 %) och Läckeby (16,4 %) tillhör områden med hög andel familjer med 2 barn. Smedby och Rinkabyholm m fl är de stadsdelar i övriga delar av kommunen som har högst andel familjer med 1 barn (13,8 %). Halltorp är enda området av samtliga där andelen familjer med 1 barn är vanligare än med 2 barn. 27

28 Statistik uppdelat på målområden Den nya svenska folkhälsopolitiken utgår från elva nationella målområden, vilka ringar in strategiskt viktiga faktorer för folkhälsan, d v s livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Utifrån var och en av dessa målområden har ett antal mätbara indikatorer valts ut för att belysa det specifika målområdet, vilka presenteras nedan. Efter varje enskild mätning i texten följer sedan kommentarer. Följande målområden och indikatorer har varit föremål för välfärdsbokslutet: Målområden med indikatorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 1.1 Valdeltagande 1.2 Jämställdhetsindex 1.3 Kultur och fritid 2. Ekonomisk och social trygghet 2.1 Förvärvsfrekvens & Arbetslöshet 2.2 Arbetsinkomst 2.3 Anmälda brott samt våldsbrott 2.4 Anmälda brott mot kvinnor 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet 3.2 Anställda årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare 3.3 Anmälda brott mot barn 3.4 Simkunnighet 4. Ökad hälsa i arbetslivet 4.1 Ohälsotal 4.2 Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 5.1 Skador och förgiftningar 5.2 Fallskador bland äldre 5.3 Bostäder 5.4 Luftkvalitet 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 6.1 Tandhälsa 7. Gott skydd mot smittspridning 7.1 Barnvaccinationer 7.2 Incidens av klamydia 28

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Preliminär ej färdiggranskad version. Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1

Preliminär ej färdiggranskad version. Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1 Preliminär ej färdiggranskad version Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 1 Välfärdsbokslutet 2015 presenterades i första upplaga i mars 2015. 2 Välfärdsbokslut 2015 Förord Välfärdsbokslutet är ett

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1

Välfärdsbokslut 2015. Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2015 1 Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 1 2 Välfärdsbokslut 2015 Förord Välfärdsbokslutet är ett led i Kalmar kommuns arbete med social hållbarhet. Utgångspunkten är den politiska ambitionen att skapa

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT

för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT Kontaktinformation: Sophia Sundlin E-post: sophia.sundlin@kalmar.se Text: Sophia Sundlin Diagram: Christian Johansson E-post: christian.johansson@kalmar.se Utvecklingsenheten

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Susanne Eriksson 2013-08-21 KS 2013/0455 50087 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Susanne Eriksson 2013-08-21 KS 2013/0455 50087 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Prioritering av detaljplaner

Prioritering av detaljplaner TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-04 KS 2014/0528 Kommunstyrelsens planutskott Prioritering av detaljplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott godkänner

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Hur mår Umeborna? + Bättre än riket. - Sämre än riket. Utredningar & rapporter nr 2 Nov 2009. Referent: Li-Fang Xu, Annalena Löfgren

Hur mår Umeborna? + Bättre än riket. - Sämre än riket. Utredningar & rapporter nr 2 Nov 2009. Referent: Li-Fang Xu, Annalena Löfgren Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Hur mår Umeborna? Nov 29 + Bättre än riket s genomsnitt Valdeltagande Sysselsättning i åldersgrupp(25-64) Öppen arbetslöshet Anmälda brott Med högskoleutbildning i

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 999- Befolkningens åldersfördelning 999 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från 999 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer