Preliminär ej färdiggranskad version. Välfärdsbokslut Kalmar kommun Välfärdsbokslut

Transkript

1 Preliminär ej färdiggranskad version Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut

2 Välfärdsbokslutet 2015 presenterades i första upplaga i mars Välfärdsbokslut 2015

3 Förord Välfärdsbokslutet är ett led i Kalmar kommuns arbete med social hållbarhet. Utgångspunkten är den politiska ambitionen att skapa ett socialt robust, sammanhållet och tryggt Kalmar. Välfärdsbokslut görs vart fjärde år. Bokslutet 2015 är det fjärde sedan starten Syftet med bokslutet är att ge en samlad bild av invånarnas livsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. Tanken är att det ska fungera som ett stöd för prioriteringar, men också vara ett underlag för att rikta insatser dit de bäst behövs och gör bäst nytur ett samlat socialt hållbarhetsperspektiv. Kalmar kommun står liksom resten av landet inför stora demografiska och demokratiska och inte minst sociala utmaningar. Generellt har människor i Kalmar bättre livsvillkor idag än när det förra välfärdsbokslutet togs fram. Till exempel har andelen invånare som går vidare i eftergymnasiala studier ökat, inkomsterna har ökat för stora grupper, hälsan och levnadsvanorna har förbättras. Samtidigt ser vi att skillnaden i livsvillkor samt demokratisk delaktighet mellan olika grupper inte minskar i den takt vi skulle vilja. Arbetet för ett socialt hållbart Kalmar och utjämnade skillnader i hälsa kräver såväl långsiktighet och uthållighet som aktiva insatser och konkret verksamhet här och nu. Välfärdsbokslutet 2015 har tagits fram av medarbetare på kommunledningskontoret. Det leddes initialt av Louise Weidolf men har fullföljts av Ann-Sofie Lagercrantz, båda strateger för social hållbarhet. Skribent och grafisk formgivare har Thore Berggren varit och ansvarig för statistikbearbetning har Susanne Eriksson varit. En hel rad nyckelpersoner från andra delar av Kalmar kommun liksom Kalmar läns landsting, Länsstyrelsen och föreningslivet har varit delaktiga i arbetet genom att bidra med underlag, synpunkter, reflektioner och rekommendationer. Deras insatser har varit av betydande värde för processen och resultatet, men de kan på intet sätt hållas ansvariga för bokslutets innehåll. Välfärds- och folkhälsofrågorna berör många sektorer och aktörer. Vi har därför strävat efter en bred delaktighet och kommer fortlöpande under 2015 att ha fortsatta dialogmöten och avstämningar. Vi har också glatt oss åt det stora intresse som tidigare har visats detta arbete från andra kommuner och statliga myndigheter. Vi vet att flera andra kommuner betraktar oss som förebild i denna typ av arbete och ser fram emot att även framdeles få dela med oss av våra erfarenheter. Välfärdsbokslut

4 4 Välfärdsbokslut 2015

5 INNEHÅLL Bakgrund... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Kalmars Befolkning... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 DELAKTIGHET och inflytande I Samhället... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 ekonomi och sociala förutsättningar... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 barn och ungas uppväxtvillkor... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 hälsa i arbetslivet... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Miljöer och produkter... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Skydd mot smittspridning... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Sexualitet och reproduktiv hälsa... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Fysisk aktivitet... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Matvanor och livsmedel... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 TOBAK, NARKOTIKA, dopning och spel... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Delrubbe... 0 Välfärdsbokslut

6 TABELLER OCH DIAGRAM Bakgrund Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Kalmars Befolkning Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 DELAKTIGHET och inflytande i samhället Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 ekonomi och sociala förutsättningar Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 barn och ungas uppväxtvillkor Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 hälsa i arbetslivet Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Miljöer och produkter Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning Välfärdsbokslut 2015

7 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Skydd mot smittspridning Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Sexualitet och reproduktiv hälsa Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Fysisk aktivitet Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Matvanor och livsmedel Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 TOBAK, NARKOTIKA, dopning och spel Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Tabell 00 Tabellens beskrivning... 0 Välfärdsbokslut

8 8 Välfärdsbokslut 2015

9 Bakgrund Människors hälsa är viktig både som mål och medel för individer och samhälle. Utifrån ett tillväxtperspektiv kan sambandet mellan hälsa och tillväxt belysas genom humankapitalets betydelse för produktivitet, inkomst, konsumtion och sparande, vilket bidrar till ekonomisk tillväxt. En socioekonomisk ojämlikhet i hälsa har däremot en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten. Socialt hållbar utveckling har ofta betraktats som strävan efter ett socialt liv som i möjligaste mån undviker miljöbelastning. Men social hållbarhet är också i sig ett centralt värde, vilket är utgångspunkten för hur vi tänker kring begreppet i detta bokslut. Vi betraktar social hållbarhet, dels som ett välfärdsperspektiv som bygger på att människor ska ha en anständig standard, leva i en trygg och trivsam miljö och att fördelningen av resurser ska vara någorlunda rättvis. Men också i perspektiv av problemlösningskapacitet, ett samhälle som har struktur och förmåga att lösa problem och hantera olika intressen på ett konstruktivt sätt. Anledningen till att välfärd är en viktig hållbarhetsaspekt är tämligen uppenbar. Människor vill leva ett gott liv, utan oro för vad som händer med jobben, förlora sin bostad med mera. Om välfärden hotas, det sociala kittet naggas för mycket, eller att grundläggande värden inte längre upprätthålls och möts innebär det ökad risk för social oro, konflikter och upplopp. I alla samhällen och sociala system uppstår problem. Det kan gälla allt från miljöproblem till sociala problem, ungdomsoroligheter och utanförskap. Människor har också behov av att hitta andra för att skapa en gemenskap, till exempel att utöva en gemensam tro, gemensamma intressen, fritidsaktiviteter, kultur etc. Hur allt detta kan lösas i ett samhälle är fundamentalt och centralt för den sociala hållbarheten. Det är också den yttersta arbetsramen för ett välfärdsbokslut. Den nationella folkhälsopolitiken Vid sidan av välfärdsdimensionen är folkhälsa den andra bärande dimensionen i detta välfärdsbokslut. Människors tillgång till hälsa är centralt för hållbar samhällsutveckling och människors välbefinnande. Kärnan i folkhälsoarbetet i Sverige är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i befolkningen. Folkhälsopolitiken spänner över flera samhällssektorer vilket innebär att verksamheter och insatser inom många områden bidrar till politikens genomförande antog riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35). I och med detta beslutades också ett övergripande mål för folkhälsan: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål och dess tillhörande 11 målområden, är en kompassriktning för god folkhälsa. De elva målområdena är 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. 4. Hälsa i arbetslivet. 5. Miljöer och produkter. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Skydd mot smittspridning. 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa. Välfärdsbokslut

10 9. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Olika slags bestämningsfaktorer, som biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra olika nivåer, där den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer, nästa nivå utgör individens livsvillkor, sedan följer levnadsvanor och den fjärde nivån står för sociala nätverk och relationer. Faktorerna påverkar varandra. Folkhälsoläget Hälsoutvecklingen i Sverige visar i huvudsak en positiv trend. I internationell jämförelse är hälsosituationen i Sverige mycket god. Den förväntade medellivslängden fortsätter att öka var den 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män. Det var första gången som svenska mäns förväntade medellivslängd översteg 80 år. Den viktigaste orsaken till att medellivslängden ökat är en kraftig minskning i dödlighet till följd av hjärt- och kärlsjukdomar. Även dödligheten i cancer, trafikolyckor och självmord har minskat under de senaste 20 åren. Minskningen har varit snabbare för män än för kvinnor och könsskillnaderna i dödlighet har därmed minskat. Hälsosituationen för barn i Sverige är bland de bästa i världen. Det gäller exempelvis den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn, och den förhållandevis låga andel barn som utsätts för våld som fysisk bestraffning under barndomen. Barns tandhälsa är också god, majoriteten av alla barn är kariesfria, det vill säga har aldrig haft hål i sina tänder. Samtidigt som hälsoutvecklingen generellt varit positiv kvarstår dock stora skillnader mellan olika gruppers tillgång till hälsa. Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden som kan påverka hälsan genom flera mekanismer, däribland lägre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. Skillnader mellan socioekonomiska grupper finns redan i barndomen och tonåren, vilket talar för att uppväxtmiljön har betydelse för hälsovanorna. Även utbildningskarriären avgörs tidigt i livet. 10 Välfärdsbokslut 2015

11 Socioekonomiska skillnader sätter spår redan i barndom, såväl i form av barns tillgång till hälsa men även genom de socioekonomiska grundförhållanden människor växer upp med. Till exempel avgörs utbildningskarriärer tämligen tidigt i livet. Betygen i grundskolans årskurs 9 kan därför ha avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har gradvis minskat i Sverige och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000-talet. Det är en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet. Av socialstyrelsens årsrapport Folkhälsan i Sverige 2013 framgår vidare att personer med kort utbildning genomgående har sämre hälsa än de med längre utbildning. I yrkesverksamma åldrar är dödligheten mer än dubbelt så hög bland personer med förgymnasial utbildning som hos dem med eftergymnasial utbildning. Dessa skillnader har också ökat sedan början av 1990-talet. Alla betydande dödsorsaker i befolkningen är vanligare bland de med kort utbildning. De som har kort utbildning upplever också sin hälsa som sämre och har mer psykisk ohälsa. Daglig rökning och fetma är också vanligare bland de med kort utbildning (Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013). Det lokala folkhälsoarbetet Kalmar kommun bedriver sedan flera år tillbaka aktivt folkhälsoarbete inom en rad områden. Den politiska viljan och inriktningen på arbetet anges i kommunens budget. I budget 2015 uttrycks en vision om en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor, ett växande integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart med specifika mål och uppdrag kring: Trygghet. Integration. Attraktiv skola. Ett starkt föreningsliv. Jämställdhet. Hbtq-frågor. Välfärdsbokslut

12 Kalmar kommun har också ställt sig bakom den av landstinget utarbetade folkhälsoplanen för Kalmar län Det arbete som planen fokuserar på rör de områden där länets kommuner och landsting gemensamt har hittat utmaningar för regionen som bör prioriteras lokalt. Följande tre målområden är aktuella: Delaktighet och inflytande Förutsättningarna för delaktighet och inflytande i samhället ska öka hos länets medborgare oberoende av ålder, kön, etnicitet, klass, bostadsort, sexuell läggning eller funktionsnedsättning fram till år Indikatorer för uppföljning är valdeltagande, andel med lågt socialt deltagande i samhället, andel som saknar praktiskt stöd, andel som saknar emotionellt stöd, andel som saknar tillit till andra. Barns och ungas uppväxtvillkor Öka förutsättningarna för att alla barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Kalmar län fram till år Indikatorer för uppföljning är andel familjer med låga inkomster, antal årsarbetande i kommunal och privat förskola, andel barn med låg födelsevikt, andel rökande småbarnföräldrar, andel elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasiet, andel överviktiga 4-åringar, andel ungdomar, år, med nedsatt psykiskt välbefinnande. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Antalet personer som utvecklar riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska fram till år Indikatorer för uppföljning är andel med riskabla alkoholvanor, alkoholrelaterad dödlighet, antal narkotikabrott, andel som röker dagligen, andel som snusar dagligen, antal döda i KOL, antal döda i lungcancer, andel som har försökt minska sitt spelande under det senaste året, antal personer som får stöd på livsstilsmottagningar för sina tobaks- och/ eller alkoholvanor. 12 Välfärdsbokslut 2015

13 Välfärdsbokslut

14 Områdesindelning för statistik Av de här båda kartorna framgår benämningar på olika delområden och stadsdelar i kommunen som används i detta Välfärdsbokslut. Benämningarna är fastställda av Samhällsbyggnadsnämnden. 14 Välfärdsbokslut 2015

15 Om statistiken i Välfärdsbokslutet När man producerar ett dokument som detta ställs man alltid inför bestämda statistiska avgöranden. Ska vi prioritera aktualitet eller jämförbarhet? Vilka benämningar ska vi använda på olika geografiska områden? De officiella (men kanske mindre kända) eller de kända (men kanske mindre jämförbara med annan statistik). Och hur ska vi säkra människors integritet i fall där uppgifterna kanske gäller känsliga förhållanden och populationerna är så små att det åtminstone teoretiskt skulle vara möjligt att identifiera enskilda personer. Det finns flera olika sätt att lösa den här typen av problem. Men alla sätt har sina begränsningar. Därför är det givetvis viktigt att man är tydlig med hur man har gått till väga och därefter konsekvent gör precis så, i alla delar av det statistiska materialet. Så här har vi gjort 1. Vi prioriterar jämförelse över aktualitet. Det betyder att även i de fall de har varit tillgängliga har vi avstått från 2014 års uppgifter. Vi använder konsekvent data från 2013 eller tidigare. Av samma skäl gör vi alltid jämförelser med 2010 eller tidigare. Även i de fall då det varit möjligt att göra annorlunda. Det närmast föregående Välfärdsbokslutet innehöll nämligen 2010 års uppgifter. Undantaget från regeln är SKLs, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens Öppna jämförelser samt i det allmänna valet. Där har vi angett 2014 års data eftersom det i de fallen skulle vara irrelevant att göra interna jämförelser på annat sätt. 2. Vi använder officiella namn på områden. Trots att de i vissa fall är mindre kända än andra namn på kommunens delområden och stadsdelar, använder vi konsekvent de namn som fastställts av Samhällsbyggnadsnämnden. Därför skriver vi till exempel Karlslunda, inte Påryd, Ryssby inte Rockneby, Ljungby norra, inte Trekanten, Åby, inte Läckeby, Förlösa-Kläckeberga, inte Lindsdal och så vidare. Detta är första gången vi gör så, men någon gång måste man ju börja. Vilka benämningarna är framgår av kartorna här bredvid. 3. Vi äventyrar inte människors integritet. Vi avstår hellre från att redovisa än att utsätt människor för otillbörliga avslöjanden. Därför sätter vi ibland streck ( ) i tabeller. Inte för att vi inte vet vad som skulle stå där, utan för att underlaget i antal personer är så lågt att om vi angav uppgiften, skulle risken finnas att de berörda personerna kunde identifieras personligen. Av samma skäl finns inga delmängder som gäller områdena Berga industriområde, Hansa City. Hagbygärde, Flygstaden, Snurrom och Gamla industriområdet. De ytterst få människor som har sin bostad i dessa områden anser vi ska få vara ifred. I alla fall vad Välfärdsbokslutet anbelangar. 4. Barn och unga bor i detta sammanhang i skolan. När det gäller barn och unga är det ibland mer statistiskt intressant att dela upp dem efter vilken skolas upptagningsområde de bor i. I de fallen använder vi hellre skolans upptagningsråde som geografisk indelning i statistiken (se nästa sida). Välfärdsbokslut

16 Skolornas upptagningsområden årskurs Välfärdsbokslut 2015

17 Skolornas upptagningsområden årskurs 7-9 Välfärdsbokslut

18 18 Välfärdsbokslut 2015

19 Kalmars befolkning 31 december 2013 hade Kalmar kommun invånare. Det placerade oss på plats 34 bland Sveriges kommuner. Befolkningen har ökat kontinuerligt under de senaste 50 åren. Kommunens befolkningsprognos utgår från att den kommer fortsätta att öka även den kommande tioårsperioden. Diagram 00. Befolkningsutveckling i Kalmar kommun (nuvarande gränser) Källa: SCB In- och utflyttning Sedan början av 1800-talet, då endast 4 procent av landets befolkning bodde i tätorter med fler än invånare, har flyttströmmarna gått från glesare till mer tätbefolkade regioner. 1910, bodde 20 procent i tätort, 1930 var det 31 procent och procent. Därefter har urbaniseringen gått långsammare återfinns 60 procent av Sveriges befolkning i tätort med eller fler invånare. Under de senaste 20 åren har storstäderna och deras förortskommuner haft störst folkökning, såväl antalsmässigt som procentuellt. Flest flyttningar över kommungräns inträffar i åldern år. Unga kvinnor har större benägenhet att byta bostad eller bostadsort än män i samma ålder. Utrikes födda har större geografisk rörlighet än inrikes födda. År 2011 utgjorde utrikes födda 15 procent av befolkningen, men stod för 21 procent av flyttningarna inom landet. Trots att människor flyttar alltmer bor de flesta i det län där de är födda bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen i det län där de föddes. I Kalmar län var 2011 andelen kvarboende män 2,7 procentenheter högre än kvarboende kvinnor. Ännu större skillnad mellan könen finns i Kronoberg och Stockholms län, där kvarboende män var närmare 4 procentenheter högre än motsvarande andel kvinnor. Det finns tydliga skillnader mellan kvarboende, flyttare och återvändare när det gäller utbildningsnivå. Andelen förgymnasialt utbildade är klart högst i gruppen som bor kvar i sin födelsekommun. Andelen som flyttar ökar gradvis med ökad utbildningsnivå. Välfärdsbokslut

20 Vi förväntas fortsätta att öka Som framgår av diagrammet på föregående sida har Kalmar kommun i många år haft en positiv befolkningsutveckling. Enligt befolkningsprognosen som gjordes våren 2014 förväntas denna utveckling fortsätta. Befolkningsökningen förväntas vara cirka personer fram till Detta år beräknas vi ha runt invånare. I snitt väntas ökningen ligga på 377 personer per år. Detta är högre än snittet för perioden då ökningen låg på i snitt 347 personer per år. Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen väntas. Antalet personer 65+ väntas öka med knappt (+15,2 procent). Som jämförelse kan nämnas att antalet barn och unga (0-24 år) förväntas öka med drygt 1200 personer (+6,3 procent) och antalet personer i arbetsför ålder (25-64 år) med drygt 600 personer (+2,0 procent). Vi blir allt mer rörliga Sett över längre tid har såväl in- som utflyttningen ökat. Över hälften av dem som flyttar är mellan 19 och 29 år. En majoritet av dem som flyttar till eller från Kalmar kommun gör det från/till någon annan kommun i Sverige. Störst flyttutbyte har vi med det egna länet, cirka en tredjedel av alla in- eller utflyttade flyttar till eller från någon kommun i länet. Invandringsöverskottet (att fler invandrar än utvandrar) har stor betydelse för kommunens folkökning. Flickor/Kvinnor Pojkar/Män Totalt 2010 Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Tabell 00. Flyttningar till Kalmar kommun efter ålder och kön 2010 och Källa: SCB. Medellivslängd 2013 var förväntad livslängd 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män. Jämfört med 2010 ökade medellivslängden med 1,2 år för män och 0,6 år för kvinnor. Skillnaden mellan könen var störst i Norrbotten, där kvinnornas förväntade medellivslängd var 4,8 år längre än männens. Skillnaden var minst i Uppsala län där kvinnors medellivslängd var 3,3 år längre än för männen. I Kalmar län var motsvarande siffra 4,0 år och i Kalmar kommun 4,2 år. Skillnaderna är generellt större på kommunnivå än i län. Landets längsta förväntade medellivslängd finns i Danderyds kommun. 86,1 år för kvinnor, 83,2 år för män. Kortast medellivslängd har kvinnor i Orsa kommun (80,3 år) och män i Ljusnarsbergs kommun (74,2 år). 20 Välfärdsbokslut 2015

21 Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Denna skillnad ökade under 1990-talet och har fortsatt att öka under 2000-talet. Skillnaden i livslängd mellan personer med kort och lång utbildning är omkring fem år, vilket innebär att utbildningsnivå har större påverkan på medellivslängd än kön. Flera faktorer bidrar till skillnaderna i medellivslängd mellan olika utbildningsgrupper. En förklaring är att personer med eftergymnasial utbildning vanligtvis får högre livsinkomst, bättre arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö än andra grupper. En annan förklaring är skillnader i beteenden som generellt förkortar livslängd, varav rökning och riskabel alkoholkonsumtion är några av de viktigaste. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd Kvinnor Män Kvinnor Män Kalmar 83,4 79,1 83,4 79,3 Riket 83,2 79,1 83,5 79,7 Tabell 00. Beräknad medellivslängd. Källa: SCB. Befolkningens ålders- och könsfördelning På de följande sidorna redovisas statistik över hur Kalmar kommuns befolkning 2013 fördelades i åldersgrupper och kön i samtliga delar av kommunen enligt kartorna på sid 00, med undantag för verksamhetsområdena Berga industriområde, Hansa City, Hagbygärde, Snurrom, Flygstaden samt Gamla Industriområdet där mycket få eller inga människor har stadigvarande bostad Materialet redovisas först i tabellform, därefter som diagram. Redovisningen sker i bokstavsordning. Välfärdsbokslut

22 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Berga år år år år år år år år Bergavik år år år år år år år år Björkenäs år år år år år år år år Björkudden år år år år år år år år Bremerlyckan år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Tabellen fortsätter på nästa sida 22 Välfärdsbokslut 2015

23 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Djurängen år år år år år år år år Dörby år år år år år år år år Funkabo år år år år år år år år Förlösa-Kläckeberga år år år år år år år år Gamla stan år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Tabellen fortsätter på nästa sida Välfärdsbokslut

24 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Getingen år år år år år år år år Hagby-Vassmolösa år år år år år år år år Halltorp år år år år år år år år Hossmo år år år år år år år år Kalmarsundsparken år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Tabellen fortsätter på nästa sida 24 Välfärdsbokslut 2015

25 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Karlslunda år år år år år år år år Kläckeberga år år år år år år år år Krafslösa år år år år år år år år Kvarnholmen år år år år år år år år Ljungby norra år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Tabellen fortsätter på nästa sida Välfärdsbokslut

26 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Ljungby södra år år år år år år år år Malmen år år år år år år år år Mortorp år år år år år år år år Norrgård år år år år år år år år Norrliden år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Tabellen fortsätter på nästa sida 26 Välfärdsbokslut 2015

27 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Oxhagen år år år år år år år år Ryssby år år år år år år år år Sandås år år år år år år år år Skälby år år år år år år år år Stensberg år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Tabellen fortsätter på nästa sida Välfärdsbokslut

28 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Stensö år år år år år år år år Svaneberg år år år år år år år år Tallhagen år år år år år år år år Tegelviken år år år år år år år år Varvsholmen år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Tabellen fortsätter på nästa sida 28 Välfärdsbokslut 2015

29 Stadsdel Kvinnor Män Totalt Andel (%) Vimpeltorpet år år år år år år år år Åby år år år år år år år år Ängö år år år år år år år år Hela kommunen år år år år år år år år Tabell 00. Ålders- och könsfördelning i kommunens delar Källa: SCB. Välfärdsbokslut

30 Diagram 00. Åldersfördelning i Kalmar kommun jämfört med riket Diagram 00. Åldersfördelning i Berga jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Bergavik jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Björkenäs jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut 2015

31 Diagram 00. Åldersfördelning i Björkudden jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Bremerlyckan jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Djurängen jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Dörby jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut

32 Diagram 00. Åldersfördelning i Funkabo jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Förlösa-Kläckeberga jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Gamla stan jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Getingen jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut 2015

33 Diagram 00. Åldersfördelning i Hagby-Vassmolösa jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Halltorp jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Hossmo jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Kalmarsundsparken jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut

34 Diagram 00. Åldersfördelning i Karlslunda jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Kläckeberga jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Krafslösa jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Kvarnholmen jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut 2015

35 Diagram 00. Åldersfördelning i Ljungby norra jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Ljungby södra jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Malmen jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Mortorp jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut

36 Diagram 00. Åldersfördelning i Norrgård jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Norrliden jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Oxhagen jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Ryssby jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut 2015

37 Diagram 00. Åldersfördelning i Sandås jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Skälby jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Stensberg jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Stensö jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut

38 Diagram 00. Åldersfördelning i Svaneberg jämfört med hel kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Tallhagen jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Tegelviken jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Varvsholmen jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut 2015

39 Diagram 00. Åldersfördelning i Vimpeltorpet jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Åby jämfört med hela kommunen Diagram 00. Åldersfördelning i Ängö jämfört med hela kommunen Välfärdsbokslut

40 Ålderssegregerade bostadsområden i kommunen I vår kommun, som i många andra, finns betydande skillnader i åldersfördelning mellan olika kommundelar. I tabellen nedan har vi listat områden där representationen av invånare i olika åldersgrupper är hög respektive låg i förhållande till kommunen som helhet (procentenheter från kommunsnittet) år år år Hög representation Tallhagen, Vimpeltorpet, Malmen, Krafslösa, Norrliden, Getingen, Dörby. Sandås, Vimpeltorpet, Kvarnholmen, Bremerlyckan, Malmen, Norrgård, Norrliden, Oxhagen. Kläckeberga, Varvsholmen, Björkudden, Ängö, Björkenäs, Stensö Låg representation Varvsholmen, Ängö, Kvarnholmen, Björkenäs, Gamla stan, Djurängen, Norrgård. Björkenäs, Björkudden, Karlslunda, Varvsholmen, Stensö, Gamla stan, Bergavik. Tallhagen, Skälby, Oxhagen 65+ år Björkenäs, Varvsholmen, Djurängen, Gamla stan, Karlslunda, Skälby. Vimpeltorpet, Kläckeberga, Krafslösa. Det finns flera områden som i fråga om åldersfördelning i befolkningen i högre grad liknar kommunen i sin helhet, några av dem är Funkabo, Förlösa-Kläckeberga och Hossmo. Befolkning med utländsk bakgrund 31 december 2013 uppgick Sveriges befolkning till personer, en ökning med personer jämfört med året dessförinnan. Folkökningen var den antalsmässigt största som uppmätts mellan två enskilda år sedan Till följd av oroligheter i bland annat Syrien och Somalia, var invandringen till Sverige under 2013 den högsta någonsin. Totalt invandrade personer. Av Kalmars befolkning ( personer 2013) har 13,3 procent utländsk bakgrund (20,7 i riket som helhet), 10,7 procent är utrikes födda (15,9) samt 4,3 procent är utländska medborgare (7,2). Etniskt segregerade bostadsområden Även när det gäller etnicitet finns betydande skillnader mellan olika kommundelar. I tabellen nedan har vi listat de områden som avviker mest i procentenheter från genomsnittsbefolkningen, samt de områden som ligger närmast. Kraftig avvikelse Som kommunen i övrigt Utländsk bakgrund Norrliden, Åby, Oxhagen, Stensberg, Gamla stan. Skälby, Djurängen, Karlslunda, Malmen. Utrikes födda Krafslösa, Åby, Stensberg, Norrliden, Hossmo, Oxhagen. Vimpeltorpet, Skälby. Båda Åby, Krafslösa, Norrliden, Stensberg. Djurängen, Vimpeltorpet, Skälby. 40 Välfärdsbokslut 2015

41 Med utländsk bakgrund (%) Utrikes födda (%) Stadsdel Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Berga 18,9 19,9 19,4 15,2 15,4 15,3 Bergavik 11,2 10,4 10,8 8,5 8,3 8,4 Björkenäs 9,1 6,9 8,0 7,2 5,5 6,4 Björkudden 9,5 8,3 Bremerlyckan 9,0 5,2 7,2 7,1 4,4 5,8 Djurängen 13,8 15,9 14,8 11,1 12,6 11,8 Dörby 19,1 20,1 19,6 14,5 16,2 15,4 Funkabo 19,9 23,0 21,5 15,7 19,0 17,4 Förlösa-Kläckeberga 7,5 7,5 7,5 6,0 6,0 6,0 Gamla stan 4,5 7,1 5,6 3,5 6,7 4,9 Getingen 7,8 7,3 7,6 6,9 4,8 6,1 Hagby-Vassmolösa 6,9 6,7 6,8 6,2 5,9 6,0 Halltorp 8,8 6,2 7,5 7,4 4,5 5,9 Hossmo 6,5 4,9 5,7 5,6 4,0 4,8 Kalmarsundsparken 7,9 5,6 6,8 7,4 3,9 5,7 Karlslunda 11,7 11,3 11,5 10,6 8,8 9,7 Kläckeberga 8,4 7,5 Krafslösa 7,4 4,2 5,9 3,7 3,0 3,4 Kvarnholmen 9,7 10,0 9,8 8,3 7,9 8,1 Ljungby norra 6,7 5,5 6,1 5,3 3,3 4,5 Ljungby södra 7,3 6,9 7,1 6,2 5,7 5,9 Malmen 10,0 12,1 11,0 7,7 9,3 8,5 Mortorp 6,9 6,8 6,8 6,1 5,8 5,9 Norrgård 9,9 10,4 10,2 8,1 8,1 8,1 Norrliden 46,6 47,1 46,9 38,0 37,9 37,7 Oxhagen 28,8 31,2 30,0 21,7 25,0 23,3 Ryssby 6,0 5,5 5,7 5,4 4,7 5,1 Sandås 9,4 8,3 8,9 8,3 7,0 7,7 Skälby 12,5 14,2 13,3 9,2 10,6 9,8 Stensberg 5,5 5,8 5,6 4,8 4,2 4,5 Stensö 7,1 6,4 6,7 5,9 5,9 5,9 Svaneberg Tallhagen 11,7 9,1 Tegelviken 9,6 9,7 9,7 7,9 7,7 7,8 Varvsholmen 7,9 6,0 6,9 5,9 5,1 5,5 Vimpeltorpet 17,0 16,2 16,6 11,3 11,1 11,2 Åby 3,8 5,2 4,5 3,7 4,9 4,3 Ängö 7,4 6,3 6,9 6,9 5,0 6,0 Hela kommunen 13,1 13,4 13,3 10,5 10,8 10,7 Tabell 00. Andel av befolkningen med utländsk bakgrund i kommunens olika delar I områden där underlaget är så lågt att uppgiften av integritetsskäl inte kan röjas anges streck. Källa: SCB. Välfärdsbokslut

42 MÅLOMRÅDE 1 42 Välfärdsbokslut 2015

43 MÅLOMRÅDE 1 Delaktighet och inflytande i samhället Rätten till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. (Folkhälsomyndigheten) Vuxnas demokratiska delaktighet Det är snart hundra år sedan även kvinor fick rösträtt i Sverige och därmed det sista stora steget mot allmän rösträtt infördes. Vårt land är numera en stabil demokrati med ett högre valdeltagande än i de flesta andra länder. Det är därför lätt hänt att demokratin tas för given. Även om det svenska valdeltagandet är högt och förhållandevis jämlikt finns det dock skillnader i valdeltagande. Generellt deltar grupper som i övriga avseenden har sämre tillgång till resurser såsom utbildning och högre inkomster i mindre utsträckning. Det finns också ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med lågt valdeltagande även har en låg självskattad hälsa. Valdeltagande Deltagande i allmänna val används ofta som mått på demokratisk delaktighet. Det finns tydliga skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper. Statistiska Centralbyråns valundersökning 2014 visade att andelen röstande var betydligt lägre bland ensamstående, personer med lägre utbildning, låginkomsttagare, arbetare, arbetslösa och personer utanför arbetsmarknaden. Omvänt är andelen röstande högre bland sammanboende, högutbildade, höginkomsttagare, tjänstemän samt bland personer med arbete. I tabeller och diagram på följande sidor redovisas valdeltagandet per valkrets i valen 2010 och Valdistrikten är ordnade efter valdeltagande i fallande skala. Valmanskåren i Kalmar vid valet 2014 Jämfört med genomsnittet i landet vid valet 2014 hade Kalmar något högre andel kvinnor i valmanskåren (51,1 procent jämfört med 50,7 i riket). Men framför allt hade vi en högre andel unga väljare (18-29 år). Hela 3,2 procentenheter fler. Andelen förstagångsväljare (6,8 procent i Kalmar ) var också 0,6 procentenheter högre hos oss än landet i sin helhet. Å andra sidan hade vi lägre andel väljare i samtliga åldersklasser (30-49 år, år, och 65- år) -0,5, -1,1 respektive -0,6 procentenheter. Välfärdsbokslut

44 MÅLOMRÅDE 1 Diagram 00. Valdeltagande (Bruten skala procent). Källa: Valmyndigheten. 44 Välfärdsbokslut 2015

45 MÅLOMRÅDE 1 Valkrets 2010 (procent) 2014 (procent) Skillnad (pe) Lindsdal SO/Fjölebro 91,5 91,1-0,4 Rinkabyholm S/Hossmo 90,3 90,5 +0,2 Björkenäs 89,5 89,7 +0,2 Lindsdal SV/Kläckeberga 89,5 89,8 +0,3 Ängö/Varvsholmen 89,3 89,0-0,3 Bergavik 89,1 88,5-0,6 Berga 88,3 90,3 +2,0 Kalmarsundsparken/Stensö 87,9 90,3 +2,4 Smedby S/Rinkabyholm N/Boholmarna 87,5 88,3 +0,8 Getingen/Tallhagen 86,5 86,9 +0,4 Trekanten 86,5 86,9 +0,4 Lindsdal NO 86,6 86,8 +0,2 Vimpeltorpet 86,0 85,8-0,2 Rockneby/Revsudden 85,8 89,1 +3,3 Lindsdal NV/Förlösa 85,8 88,6 +2,8 Smedby Ö 85,7 82,6-3,1 Hagby/Vassmolösa 85,4 86,4 +1,0 Djurängen Ö 84,2 83,6-0,6 Halltorp/Voxtorp 84,4 85,0 +0,6 Läckeby 84,0 88,7 +4,7 Påryd 84,0 81,4-2,6 Tegelviken/Johannesborg 83,7 85,9 +2,2 Ljungbyholm/Vassmolösa N 83,6 85,6 +2,0 Gamla stan 83,3 86,9 +3,3 Malmen Ö/Norrgårdsgärdet 82,6 86,2 +3,6 Sandås/Stensberg 81,6 83,4 +1,8 Malmen V 80,9 81,9 +1,0 Djurängen V 80,1 78,0-2,1 Malmen S 78,9 84,4 +5,5 Norrgårdsgärdet V 78,8 79,6 +0,8 Kvarnholmen 78,5 83,0 +4,5 Tvärskog 77,8 85,8 +8,0 Falkenberg 76,8 80,9 +4,1 Berga Centrum 76,2 75,2-1,0 Skälby 76,1 76,3 +0,2 Funkabo 75,7 73,2-2,5 Oxhagen 73,8 73,8 ±0,0 Smedby V 73,1 74,0 +0,9 Norrliden V 71,3 69,1-2,2 Norrliden Ö 69,1 67,0-2,1 Kalmar kommun 83,7 85,3 +1,6 Tabell 00. Deltagande i val till kommunfullmäktige. Källa: Valmyndigheten. Välfärdsbokslut

46 MÅLOMRÅDE 1 Valkrets 2010 (procent) 2014 (procent) Skillnad (pe) Lindsdal SO/Fjölebro 91,4 91,8 +0,4 Rinkabyholm S/Hossmo 90,1 91,2 +1,1 Björkenäs 90,9 90,1-0,8 Lindsdal SV/Kläckeberga 89,7 90,7 +1,0 Ängö/Varvsholmen 89,8 88,8-1,0 Bergavik 88,9 88,9 ±0,0 Berga 88,2 90,9 +1,7 Kalmarsundsparken/Stensö 88,9 90,4 +1,5 Smedby S/Rinkabyholm N/Boholmarna 89,1 89,0 +0,1 Getingen/Tallhagen 89,3 88,1-1,2 Trekanten 87,8 89,4 +1,6 Lindsdal NO 88,2 88,5 +0,3 Vimpeltorpet 89,0 88,6-0,4 Rockneby/Revsudden 87,0 89,7 +2,7 Lindsdal NV/Förlösa 88,2 89,2 +1,0 Smedby Ö 87,6 85,0-2,6 Hagby/Vassmolösa 87,2 87,7 +0,5 Djurängen Ö 86,4 84,2-2,2 Halltorp/Voxtorp 86,7 86,5-0,2 Läckeby 85,3 89,5 +4,2 Påryd 85,7 82,3-3,4 Tegelviken/Johannesborg 86,4 87,3 +0,9 Ljungbyholm/Vassmolösa N 84,9 87,0 +2,1 Gamla stan 84,6 87,5 +2,9 Malmen Ö/Norrgårdsgärdet 85,7 86,5 +0,8 Sandås/Stensberg 85,2 85,3 +0,1 Malmen V 85,2 84,0-1,2 Djurängen V 82,2 80,2-2,0 Malmen S 84,3 85,8 +1,5 Norrgårdsgärdet V 81,9 81,0-0,9 Kvarnholmen 79,1 83,0 +3,9 Tvärskog 79,7 89,1 +9,4 Falkenberg 81,2 83,3 +2,1 Berga Centrum 80,1 78,4-1,7 Skälby 77,9 77,9 ±0,0 Funkabo 79,6 77,4-2,2 Oxhagen 77,9 77,8-0,1 Smedby V 76,2 79,3 +3,1 Norrliden V 75,0 73,6-1,4 Norrliden Ö 73,5 72,8-0,7 Kalmar kommun 86,3 87,6 +1,3 Tabell 00. Deltagande i val till Riksdagen. Källa: Valmyndigheten. 46 Välfärdsbokslut 2015

47 MÅLOMRÅDE 1 Valdeltagande 2014 I 2014 års val till kommunfullmäktige deltog 85,3 procent av kommunens valberättigade. Det innebar en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med 2010 års val. I valet till riksdagen deltog 87,6 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med 2010 års val. Valdeltagandet är högt i Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs och lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen. De stora ökningarna i valdeltagandet har skett i Tvärskog, Läckeby och Kvarnholmen. De största minskningarna har skett i Påryd, Östra Smedby och Funkabo. Barn och ungas demokratiska delaktighet Att vara delaktig och ha inflytande har stor betydelse för en persons utveckling. Möjlighet påverka ger större självförtroende och en känsla av att man som människa är värd något, att man har en åsikt att tillföra och att det går att förändra. Att vara delaktig ger också en känsla av att bli tagen i anspråk och att vara respekterad, vilket inte är minst viktigt i barn- och ungdomsåren. För att demokratin ska fortleva måste barn och unga få känna sig delaktiga i samhället och kunna ta del i det politiska livet. De barn och unga som upplever att deras åsikter och tankar inte är värda att tas på allvar kan uppleva en känsla av utanförskap som kan leda till att man inte har tillit till det system som finns. Ungas valdeltagande och förtroende för myndigheter, institutioner och politiker har ökat på senare år, däremot saknar nästan varannan ung person tillit till andra människor och var tredje har upplevt kränkande behandling. Det är vanligare att unga homo- och bisexuella har lågt förtroende för myndigheter, institutioner och politiker och att de har upplevt kränkande behandling. Det är också vanligare att unga födda utomlands saknar tillit till andra människor och har ett lågt socialt deltagande. Ung röst i Kalmar Rädda Barnen genomför undersökningen Ung röst för att ge barn möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Ambitionen är att Ung röst ska vara ett verktyg, framför allt på lokal nivå, för samtal om barns och ungas uppväxtvillkor med politiker, beslutsfattare och andra aktörer. Totalt har barn från 75 svenska kommuner deltagit i undersökningen genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. I Kalmar blev totalt 358 barn i årskurs 5 och 8 samt år 1 på gymnasiet engagerade (49 procent killar, 51 procent tjejer). Kalmar Tjejer Killar Båda könen Riket (båda könen) Tycker du att det är viktigt att politiker och de som bestämmer, lyssnar på vad du och andra barn/unga tycker om olika saker? Ja Nej Vet inte Välfärdsbokslut

48 MÅLOMRÅDE 1 Kalmar Tjejer Killar Båda könen Riket (båda könen) Hur stora möjligheter tycker du att du har att föra fram dina åsikter och tankar till de som bestämmer i din kommun? Stora möjligheter Små möjligheter Inga möjligheter Vet inte Var har du fått vara med och tycka till om/påverka i frågor som är viktiga för dig? I skolan På mina fritidsaktiviteter I min kommun Hemma På annat ställe Vill du själv ha mer inflytande, makt och möjligheter att påverka/ tycka till i frågor som berör dig och andra barn/unga? Ja Nej Vet inte Vilka områden skulle du vilja vara med och tycka till om/påverka? Din utbildning och skola Barn och ungas fritid där du bor Kollektivtrafiken Rasism Lika rättigheter mellan killar och tjejer Jag skulle valt något annat område Tabell 00. Barn och unga i Kalmar svar i undersökningen Ung Röst Barn i årskurs 5 och 8 samt år 1 på gymnasiet. Källa: Rädda Barnen. Social och kulturell delaktighet Att tillsammans med andra vara aktiv i föreningsliv eller kulturella verksamheter är ett sätt att vara delaktig i samhället. Det ger såväl sociala vinster som möjlighet att utvecklas. Att känna sig socialt delaktig är också en förutsättning för att förstå samhället som man lever i. Känsla av sammanhang och meningsfullhet återkommer ofta som förklaringar till varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Det finns med andra ord ett positivt samband mellan social och kulturell delaktighet och fysisk hälsa samtidigt som social isolering är en riskfaktor för sjuklighet och dödlighet. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2012 mättes nivån på kulturellt och socialt deltagande i ett antal aktiviteter: 48 Välfärdsbokslut 2015