DOM Meddelad i Linköping

Transkript

1 DOM Meddelad i Linköping Mål nr KLAGANDE 1. Lars Cornell, Vinö Fiskartorpsholmen Gamleby 2. VIT Vindskydd i Tjust, c/o Lars Cornell MOTPART Västerviks kommun Västervik ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunstyrelsens beslut den 10 juni 2013, Ks SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet och avvisar yrkandena som avser annat än att kommunstyrelsens beslut ska upphävas. BAKGRUND Genom medborgarförslag avseende översiktsplan med vindbruksplan för Västerviks kommun väcktes ärenden i kommunfullmäktige. Den 24 september 2012 överlämnade kommunfullmäktige medborgarförslagen till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Med Harald Hjalmarsson som ordförande avslog kommunstyrelsen medborgarförslagen den 10 juni Kommunfullmäktige beslutade den 28 januari 2013 att anta översiktsplanen. Harald Hjalmarsson deltog i beslutet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 406 Brigadgatan måndag fredag Linköping E-post: 08:00-16:00 forvaltningsrattenilinkoping@dom.se

2 2 ÖVERKLAGADE BESLUT Kommunstyrelsen avslog medborgarförslag om att ingen i Västerviks kommun skulle behöva bo närmare ett vindkraftverk än två kilometer (Ks 217) medborgarförslag om att kommunfullmäktige skulle ta ställning till vissa principfrågor och ändringsförslag innan ÖP 2025 kom upp till beslut (Ks 218). medborgarförslag med ett antal yrkanden om alternativ till översiktsplan 2025 (Ks 219) medborgarförslag om komplettering av vindbruksplanen och dess konsekvensbeskrivning (Ks 220). De överklagade beslutens skäl delvis likalydande var i huvudsak: Den 28 januari 2013 antog kommunfullmäktige en vindbruksplan som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Översiktsplanen är ett styrdokument som ger uttryck för kommunens samlade politiska vilja. Syftet med vindkraftsplanen är att utreda och klargöra förutsättningar för framtida vindkraftsetableringar i kommunen. Vindbruksplanen ska därmed vara en hjälp för politiker och tjänstemän i handläggning av vindkraftsärenden samt fungera som information till vindkraftsintressenter och allmänheten. Vindbruksplanen är som övriga delar av översiktsplanen inte bindande. Det görs en prövning vid enskilda vindkraftsärenden, oavsett lokalisering. Vindkraftsetablering sker på en fri marknad och det ligger i vindkraftsexploatörens intresse att lösa de problem som finns. Kommunen följer de uppsatta internationella, nationella och regionala klimatmålen som är välförankrade och allmänt accepterade och som bygger på slutsatser av majoritetens av världens klimatforskare. Samtidigt

3 3 är översiktsplanen ett styrdokument som ger uttryck för kommunens samlade politiska vilja. Om kommunen inte satsar på miljövänlig elproduktion som kraftvärme och vindkraft kommer den fortsätta att vara beroende av att importera marginalelektricitet från icke förnyelsebar energi. Kommunen arbetar även mot ett fossilbränslefritt och hållbart transportsystem för att få en hållbar utveckling. Den beskrivna konsekvensbeskrivningen har utgått och ersatts, se kommunens vindbruksplan. Konsekvensbeskrivningar har i samtliga delar av översiktsplanen upprättats enligt 3 kap. 6 plan- och bygglagen och 6 kap. miljöbalken. Konskevensbeskrivningen för vindbruksplanen är en beskrivning av vilka konsekvenserna kan bli om de områden som betecknas övriga områden byggs ut med vindkraftverk. Inom övriga områden har inte vindbruksplanen tagit någon ställning till ifall det är lämpligt med vindkraft. En automatisk buffert på minst två kilometer mellan vindkraftverk och bostäder hade i praktiken gjort det omöjligt att etablera vindkraftverk i kommunen. Något generellt nationellt avstånd finns inte, däremot finns Naturvårdsverkets nationella rekommendationer för buller och skuggor. Kommunen tar därför i vindbruksplanen ställning angående bullernivåer och skuggor invid bostäder orsakade av vindkraftverk. Ett ställningstagande i vindbruksplanen markerar bl.a. att avstånd mellan bostadsbebyggelse och vindkraftverk ska vara sådant att ljudnivåer på 40 dba inte överskrids invid fasad på bostadshus. Likaså vid områden för rörligt friluftsliv, definierat i figur 10 Sammanställning av områden av betydelse för turismen och friluftslivet (se vindbruksplanen s. 52).

4 4 Dessutom bör man enligt rekommendationer från Naturvårdsverket beakta risken med störningar från lågfrekvent ljud. Tillstånd för att uppföra vindkraftverk får enligt 16 kap. 3 miljöbalken göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för att täcka kostnaderna för återställningsåtgärder. Ett ställningstagande i vindbruksplanen markerar att detta ska infrias. Kommuner behöver dock enligt nämnda paragraf inte ställa säkerhet. Det är Boverket som beslutar om riksintresse för obruten kust och för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten beslutar om riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken inom sina områden. YRKANDEN Lars Cornell och VIT Vindskydd i Tjust överklagar kommunstyrelsens beslut den 10 juni 2013 (Ks ) och yrkar att besluten förklaras ogiltiga. De yrkar vidare att förvaltningsrätten beordrar kommunledningen till ny beredning med hög kvalitet som snarast ska föreläggas KF för beslut varvid information och debatt ska hållas en månad före själva beslutet att förvaltningsrätten tydliggör att medborgarförslag ska hanteras som motion där KF med få undantag har beslutandeplikt att de som utarbetat medborgarmotionerna bereds tillfälle att medverka vid beredningen av beslutsunderlaget och att information till KF och debatt ska ske en månad innan KF ställs inför beslut. Kommunen anser att överklagandet ska avslås.

5 5 VAD PARTERNA ANFÖRT Lars Cornell/VIT Kommunfullmäktige antog den 20 december 2007 ( 347) möjligheten med medborgarförslag. I 5 kap. 23 första stycket 5 kommunallagen föreskrivs att ett medborgarförslag ska behandlas som en motion. Motioner och förslag rörande ÖP 2025 är av sådan art att de inte kan eller får överlämnas till styrelse eller nämnd för beslut enligt 3 kap kommunallagen. Medborgarmotioner behandlas som frågor som ska besvaras i stället för som en motion i vilken kommunfullmäktige har plikt att besluta. Dessa medborgarförslag har sådan betydelse att kommunfullmäktige inte har rätt att delegera dessa beslut enligt 6 kap. 34 kommunallagen. Det var lagstridigt av kommunfullmäktige att hänskjuta dessa medborgarmotioner till kommunstyrelsen. Han hänvisar till 6 kap kommunallagen och anger att ÖP 2025 är det viktigaste beslutet i Tjusts tusenåriga historia samt att planen inkräktar enskildas och allmänhetens rätt till skogens och landskapets sociala värden. Han yrkade inför kommunstyrelsen att den skulle konstatera att den inte har beslutanderätt och att beslutet skulle överlåtas till kommunfullmäktige. Hans yrkande finns inte i protokollet. När kommunfullmäktige beslutade att delegera dessa medborgarmotioner, protesterade han mot detta, men felen blev inte rättade (han hänvisar till mål ). Kommunalrådet Harald Hjalmarsson var beslutande ordförande vid behandlingen och beslut av samtliga punkter trots att han var jävig. I överensstämmelse med första och andra förslaget till vindbruksplanen, samt med medborgarmotion m.m. skulle vindkraftsverk inte komma till

6 6 stånd eftersom havsviken Syrsan då skulle vara en vindkraftsfri zon. Han hänvisar till citat från protokoll som anger att Harald Hjalmarsson yrkade bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Kommunstyrelsen beslutade att bifalla yrkandet. Den politiker som är direkt personligt gynnad av beslut är jävig att delta i både handläggning och beslut. Vindkraft på Harald Hjalmarssons mark Tindered skulle nu vara möjligt. Som kommunalråd och arbetsgruppens ledare har han hindrat medborgarförslag om att tillämpa försiktighetsprincipen och om moratorium innebärande att inte tillåta nyuppförande av vindkraft i kommunen före regeringens kontrollpunkt år 2015, förslag om att ÖP 2025 ska utgå från yttrande om svensk vindkraft av Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott. Brev den 1 mars 2013 till kommunen gällande kommunalrådets jäv har inte blivit handlagt i skälig tid. Det är uppenbart att kommunalrådet förorsakat detta som en del av allmänt jävsbeteende. Han anser att Hjalmarsson är skyldig till tjänstefel enligt brottsbalken. Kommunstyrelsens ledamöter var inte försedda med ifrågavarande medborgarmotioner och hade inte erhållit allsidig information. Dokument som kommunen presenterade behandlade inte sakfrågan, kommunstyrelsens ledamöter var inte kunskapsmässigt beredda för beslut i ärendet. Kommunalrådet har konsekvent hindrat att hans och föreningens information når fram till handläggande tjänsteman och beslutande politiker. Det var anledningen till att han bara fick fem minuter för fyra medborgarförslag. Beredning, debatt och beslut har skett bakom lykta dörrar och sakkunnig har inte deltagit i beredning.

7 7 Obstruktion mot samrådsprincipen har förekommit eftersom han hos kommunstyrelsen fick endast fem minuter för information och debatt, men räknade med en timme. Han och föreningen borde ha bjudits in i arbetet när kommunen utarbetade beslutförslaget, men det har inte skett. Kommunen har inte erbjudit till medverkan vid beredning. Han protesterade mot den korta tiden samt yrkade att kommunstyrelse skulle återremittera de fyra ärendena för förnyad behandling. Medborgarförslag dödas tidigt på tjänstemannanivå och når inte fram till kommunfullmäktige för beslut. I protokollet står det Lars Cornell, medborgarförslagsställare 196. Hans namn bör i stället anges vid förslagen ( ). Kommunens yttrande styrker vad han framfört och visar hur kommunledningen agerar för att slippa iaktta god demokrati. Kommunens tjänstemän är i ärenden om klimat och vindkraft inte kunniga eller politiskt neutrala. Till stöd för talan åberopar Lars Cornell och VIT följande handlingar: Sammanfattning av våra medborgarförslag, KS beslutsunderlag, Vindarna vänder i klimatfrågan, Demokratins grundpelare är kommunikation, kunskap och moral, Sammanfattning av korruption, Brev till regeringen, Brev till kommunstyrelsen, Vad är vision Västervik och Myt och verklighet om vindkraft. Kommunen Lars Cornells uppfattning är att medborgarförslag enligt kommunallagen ska behandlas som motioner. Kommunens uppfattning är att ordningen för handläggning och beslutgången i ärenden normalt är en angelägenhet för den beslutande myndigheten, såvida inte annat är föreskrivet i lag eller förordning. Förutom det aktuella lagrummet 5 kap. 33 i

8 8 kommunallagen finns kompletterande bestämmelser i fullmäktiges arbetsordning och nämndernas reglementen. Frågor hur ett medborgarförslag ska besvaras regleras inte i särskild ordning. Enligt kommunens uppfattning, har Lars Cornell inte något stöd i kommunallagen för sin syn att medborgarförslag ska behandlas som motioner. Lars Cornell menar att kommunfullmäktige enligt 6 kap. 34 kommunallagen inte har rätt att delegera beslut om besvarande av de berörda medborgarförslagen. Kommunen vill förtydliga att lagrummet reglerar nämndernas rätt att delegera ärenden vidare, inte fullmäktiges delegeringsrätt. Enligt 3 kap. 9 kommunallagen ska ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt beslutas av fullmäktige och kan inte delegeras. Kommunens uppfattning är att medborgarförslag som berör ÖP 2025 och Vindbruksplan inte kan anses vara ärenden av sådan art. Medborgarförslag kan inte leda till beslut som medför ändringar i dessa planer. Beslutet om ÖP 2025 fattades den 28 januari 2013, arbetet har pågått under en avsevärd tid och möjligheten att lämna synpunkter och yttranden har funnits i en mycket generös utsträckning. Samråd har skett i enlighet med plan- och bygglagens bestämmelser. Även Lars Cornell har använt sig av möjligheten att lämna synpunkter. Lars Cornell som medborgarförslagsställare har inte någon yrkanderätt på kommunstyrelsens sammanträden och därför finns inte hans yrkande protokollfört. Lars Cornell hävdar att Hjalmarsson var jävig i egenskap av markägare då han satt som beslutande ordförande vid behandling av medborgarförslag. De aktuella besluten handlar inte om att anta översiktplan eller vindbruksplan, utan medborgarförslag som berör innehållet i dessa planer.

9 9 Besluten i ärendena om medborgarförslag kan inte i sig leda till förändringar i översiktsplanen eller vindbruksplanen. Även om så vore fallet, så finns det inte i kommunallagens jävsregler i 5 kap. 20 och 6 kap stöd för att en ledamot eller fullmäktige just av sin egenskap av t.ex. maktägare kan anses jävig i beslut som rör översiktplan/vindbruksplan såvida inte särskilda omständigheter föreligger. Den omständigheten att en sak rör någon som samhällsmedlem eller som medlem i en grupp, grundlägger i sig inte något jävsförhållande. Hanteringen av de medborgarförslagen har skett lagenligt. Kvalitet av beslutsunderlag regleras inte i kommunallagen och kan inte avgöras genom laglighetsprövning. Styrelsen avgör själv om underlaget är tillräckligt för att beslut ska kunna fattas. Både ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen hade inför sammanträdet fått både medborgarförslag och kommunstyrelsens förvaltnings förslag till svar i respektive ärende skickat till sig på vanligt sätt med ordinarie sammanträdeshandlingar. Angående tid för närvaro vid sammanträde framgår formerna för beredning av medborgarförslag av 5 kap. 33 kommunallagen. Därutöver finns i kompletterande bestämmelser i fullmäktiges arbetsordning och nämndernas reglementen. I kommunstyrelsens reglemente står att den som väckt ett ärende genom medborgarförslag har rätt att delta i överläggningarna i ärendet när beslut ska fattas i anledning av förslaget utom de fall som anges i 6 kap. 19 a tredje stycket kommunallagen. Frågor kring hur ett medborgarförslag ska besvaras eller hur lång tid förslagsställaren ska få möjlighet att närvarara vid sammanträdet inte regleras i särskild ordning. Lars Cornell som medborgarförslagsställare har inte någon yrkanderätt på kommunstyrelsens sammanträden och därför finns inte hans protest och yrkande protokollförda.

10 10 Lars Cornell påpekar att rättelse bör ske i protokoll. Den del av protokollet som Lars Cornell hänvisar till är där närvarande på sammanträdet återges. Han var närvarande under ärendet 196 och därför anges denna paragraf vid hans namn. Senare under dagen fattade kommunstyrelsen de aktuella besluten om medborgarförslagen och då var han inte närvarande. Det framgår dock av protokollet vilka medborgarförslag som Lars Cornell var förslagsställare till. Rättelse i protokollet ska därmed inte ske. SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten kan i målet endast pröva om de överklagade besluten ska upphävas enligt någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Klagandenas yrkanden som avser andra frågor kommer därför inte att behandlas av förvaltningsrätten. I 10 kap. 8 kommunallagen anges att ett överklagat beslut ska upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Av paragrafens tredje stycke framgår att något annat beslut inte får sättas i det överklagade beslutets ställe. Klagandena gör gällande att kommunstyrelsen inte haft rätt att fatta de överklagade besluten, att kommunstyrelsens ordförande varit jävig, att kommunstyrelsens ledamöter inte haft erforderligt beslutsunderlag, att tiden för deltagande i överläggning inför beslut varit för kort, att de borde

11 11 ha erbjudits att delta i arbetet med att ta fram beslutsunderlag och att olika yrkanden inte protokollförts. Hade kommunstyrelsen rätt att fatta beslut? Enligt 3 kap. 9 första stycket kommunallagen beslutar fullmäktige i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, 8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och 9. extra val till fullmäktige. Förvaltningsrätten finner att besluten om medborgarförslag avseende en redan antagen översiktsplan inte kan hänföras till sådant ärende där kommunfullmäktige inte får delegera beslutanderätten (5 kap. 25 kommunallagen). Var kommunstyrelsens ordförande jävig? Klagandena anser att Harald Hjalmarsson var jävig genom att delta i kommunstyrelsens beslut trots att han hade ett intresse av kunna uppföra vindkraftverk på sin mark. Vidare hindrade han enligt klagandena VIT:s medlemmar och andra att i dialog få framföra sina argument direkt till arbetsgrupp och politiker. Harald Hjalmarsson har enligt klagandena kunnat påverka ärendena i av honom önskad riktning.

12 12 När en ledamot i kommunstyrelsen är jävig framgår av 6 kap. 25 kommunallagen. De bestämmelser som är av intresse i detta mål finns i paragrafens punkt 1 och 5. Enligt punkten 1 är ledamoten jävig om saken angår honom själv eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv. Av punkten 5 följer att jäv föreligger om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. Av betydelse för jävsfrågan är alltså vilket intresse Harald Hjalmarsson kan ha av utformningen av översiktsplanen med tillhörande vindbruksplan. En översiktsplan med tillhörande vindbruksplan ger inga bindande besked om att vindkraftverk får eller inte får uppföras på viss plats. Även om platsen ligger i område som enligt vindbruksplanen inte undantagits från vindkraft föreskriver planen att en individuell prövning alltid måste göras. Enligt förvaltningsrätten har klagandena inte konkretiserat skadan eller nyttan för Harald Hjalmarsson av att vindkraft verk skulle kunna uppföras i berörda områden. Det kan inte heller anses klarlagt om Harald Hjalmarsson vill uppföra något vindkraftverk. Mot denna bakgrund och med beaktande av den begränsade verkan översiktsplanen har när det gäller rätten att uppföra vindkraftverk, anser förvaltningsrätten att det i målet inte kommit fram att Harald Hjalmarsson varit jävig vid beslut om medborgarförslag avseende översiktsplanen. Vad klagandena anfört om att Harald Hjalmarsson skulle ha hindrat någon från att framföra argument medför ingen annan bedömning. Har kommunstyrelsens ledamöter haft tillgång till information? Enligt klagandena hade inte kommunsstyrelsens ledamöter i ärendena försetts med ifrågavarande medborgarförslag eller med allsidig information.

13 13 Kommunen har svarat att både ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen inför sammanträdet hade fått både medborgarförslag och förvaltningens förslag till svar i respektive ärende skickat till sig på vanligt sätt med ordinarie sammanträdeshandlingar. Förvaltningsrätten finner, med beaktande av vad kommunen yttrat, att de av klagandena åberopade omständigheterna inte medför att de överklagade besluten är olagliga enligt någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Tid för deltagande i överläggningar Klagandena anför att Lars Cornell fick för kort tid för deltagande i överläggningar i ärendena när beslut skulle fattas. Kommunen framhåller att det inte regleras i särskild ordning hur ett medborgarförslag ska besvaras eller hur lång tid förslagsställaren ska få möjlighet att närvara vid sammanträdet. Förvaltningsrätten finner, med beaktande av vad kommunen yttrat, att de av klagandena åberopade omständigheterna inte medför att de överklagade besluten är olagliga enligt någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Inbjudan till arbete med beslutsunderlaget Klagandena anför att de borde ha bjudits in i arbetet när kommunen utarbetade beslutförslaget. Förvaltningsrätten finner att de av klagandena åberopade omständigheterna inte medför att de överklagade besluten är olagliga enligt någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 kommunallagen.

14 14 Yrkanden som inte protokollförts Klagandena framhåller att yrkanden inte protokollförts. Kommunen invänder att den som lämnar medborgarförslag inte har någon yrkanderätt och att yrkanden därför inte protokollförts. Förvaltningsrätten finner att de av klagandena åberopade omständigheterna inte medför att de överklagade besluten är olagliga enligt någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Sammanfattning Förvaltningsrätten har ovan funnit att av klagandena åberopade omständigheter inte medför att de överklagade besluten är olagliga enligt någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Överklagandet ska därför avslås. Klagandena har framställt yrkanden som avser annat än att de överklagade besluten ska upphävas. Dessa yrkanden ska avvisas. HUR MAN ÖVERKLAGAR Denna dom kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV 3109/1D). Magnus Wickström I avgörandet har även de särskilda ledamöterna Gun Axelsson och Mona S:t Cyr deltagit.

15 Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1D Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.