Kvarteret Mercurius. -Kulturlager och bebyggelselämningar från talen
|
|
- Håkan Göransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvarteret Mercurius -Kulturlager och bebyggelselämningar från talen Förundersökning i form av schaktövervakning inom kvarteret Mercurius, Gamla stan, Stockholm, RAÄ 103:1 Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2565 Michél Carlsson
2 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel: Fax: Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr 2013/0043. Arkeologikonsult 2013
3 Kvarteret Mercurius -Kulturlager och bebyggelselämningar från talen Förundersökning i form av schaktövervakning inom kvarteret Mercurius, Gamla stan, Stockholm, RAÄ 103:1 Michél Carlsson Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2565
4 Sammanfattning Med anledning av förestående renoveringar av den västra delen av kvarteret Mercurius i Gamla stan utförde Arkeologikonsult en förundersökning i form av schaktövervakning. Arbetet utfördes med punktvisa insatser mellan januari 2012 till februari 2013 i form av provgropar i källarplan. Sammanlagt grävdes åtta provgropar om cirka 1 x 1 meter i olika källare samt två ledningsschakt. Utöver två provgropar med lager som tolkades som strandnära kulturlager avsatta under medeltid framkom varken kulturlager eller anläggningar i groparna. Inget av antikvariskt intresse påträffades heller i de ledningsschakt som togs upp. I samband med mindre grundförstärkningar i två fastigheter i kvarterets södra del framkom såväl kulturlager som konstruktioner. Efter samråd med länsstyrelsen togs beslut att dokumentationen av dessa skulle ingå i denna rapport. I fastighet 4 påträffades ett källarvalv och en brunn. Källarvalvet var till stor del raserat och av okänd ålder. Troligen är källaren en av de två källare som omtalas i en beskrivning av fastigheten år 1820 och vars läge fram till nu varit okänt. Norr om källaren framkom en brunn som tolkats som en dagvattenbrunn på grund av dess ringa djup (1,3 meter). I brunnsfyllningen hittades skärvor av fajanser och yngre rödgods samt ett antal kritpipor. Fyndmaterialet är ur dateringssynpunkt väl sammanhållet och visar att brunnen var i bruk under första hälften av 1700-talet. Väster om brunnnen fanns ett äldre kulturlager i vilket grävdes en provruta. Provrutan visade att lagret utgjorde ett utfyllnadslager från 1500-talets senare hälft. I lagret som var relativt fyndrikt hittades bland annat ett silvermynt präglat under Gustav Vasa mellan , en nästan komplett förningskruka och ett flertal skärvor från passglas. I fastighet 6 påträffades rester av en grundmur som härrör från en utbyggning av fastigheten på 1750-talet.
5 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...7 Bakgrund... 8 Syfte och genomförande... 8 Resultat... 9 Provgropar och ledningsschakt... 9 Grundförstärkning...12 Tolkning...17 Provgropar...17 Grundförstärkning i fastighet 4 rum Grundförstärkning i fastighet 6 rum Referenser...21 Administrativa och tekniska uppgifter...22 Bilagor Bilaga 1. Kritpipsfynden Bilaga 2. Fyndförteckning Bilaga 3. Kontextförteckning... 26
6 ± Meter Figur 1. Kvarteret Mercurius markerat på Fastighetskartan. Skala 1:6 000.
7 Inledning Under perioden 25 januari 2012 till 7 februari 2013 utförde Arkeologikonsult genom punktvisa insatser en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning i kvarteret Mercurius 12, Gamla stan, Stockholm, RAÄ 103. Syftet med förundersökningen var att ta reda på grundernas stabilitet och grundläggningsnivå. Uppdragsgivare var Riksdagsförvaltningen och beslut i ärendet togs av Länsstyrelsen i Stockholm (dnr: och ). I samband med förstärkning av grundmurar i markplan i den södra delen av kvarteret framkom valvet till en källare, en brunn samt kulturlager under golvet. Källaren dokumenterades av en byggnadsantikvarie från Stockholms stadsmuseum, de övriga lämningarna av Arkeologikonsult. Dokumentationen utfördes under två dagar i maj månad. Efter samråd med länsstyrelsen beslutades det att dokumentationen av grundförstärkningen skulle ingå i denna rapport. Kvarteret har idag fastighetsbeteckningen Mercurius 12 som omfattar samtliga byggnader inom kvarteret. För att underlätta orienteringen av var de olika schakten togs upp kommer de fastighetsbeteckningar som användes från år 1810 att användas i denna rapport. Dessa beteckningar används än idag inom Riksdagsförvaltningen för att särskilja de olika huskropparna. De fastigheter som berördes direkt eller indirekt av förundersökningen är efter års nummerordning hus 3-4, samt 6-9, vilka ligger i den västra delen av kvarteret (se figur 2). ± Storkyrkobrinken Nr 8 Nr 9 Nr 7 Gårdsrum Gårdsrum Stora Nygatan Nr 6 Nr 4 Nr 3 Stora Gråmunkegränd Meter Figur 2. Plan med 1810-års nummerordning i de fastigheter som berördes av undersökningeninom kvarteret Mercurius. Skala 1:800. 7
8 Bakgrund Kvarteret Mercurius ligger i den nordvästra delen av Gamla stan inom fornlämningsområde RAÄ 103, vilket utgör Stockholms medeltida stadslager. Större delen av kvarteret ligger på mark som erhölls genom utfyllnader under sent 1200-tal och 1300-talet. Under medeltiden var det nuvarande kvarteret Mercurius delat i två kvarter genom en öst-västlig gränd. Gränden utgick från Stora Gråmunkegränd och utvidgades åt väster så att den erhöll en kilform, en så kallad gere. Den spetsvinkel som den södra delen av kvarteret därmed fick närmast Stora Gråmunkegränd kallades kivenäbb, ursprungligen beteckningen på ett spetsformigt försvarsverk av trä. Den brand som drabbade de västra delarna av Gamla stan år 1625 nådde inte bebyggelsen i nuvarande kvarteret Mercurius men är ursprunget till dess nuvarande utformning. Anledningen är den påföljande gatureglering som gjordes efter branden då bland annat Stora Nygatan och Lilla Nygatan drogs fram (Forsberg 2001). Som en följd av regleringen stympades den västligaste delen av kvarteret vid framdragandet av Stora Nygatan och den gränd som delat kvarteret lades igen. Regleringen vid kvarteret Mercurius var genomförd i början av 1640-talet. Flertalet fastigheter i kvarteret är uppförda under och 1700-talet men det finns även bevarade delar av medeltida bebyggelse, framförallt i källarrummen (Varenius 1980:263ff, Blom 2001:78, Bergman & Lundberg 2010a:8ff). Syfte och genomförande Syftet med förundersökningen var att ta reda på om äldre kulturlager eller konstruktioner fanns bevarade under källargolven där provgroparna togs upp. Vid grundförstärkningen i rum i den södra delen av kvarteret skulle de framkomna konstruktionerna dokumenteras och om möjligt dateras. I kulturlagret grävdes en ca 1 x 2 m stor provruta i syfte att se om det fanns någon horisontalstratigrafi och om möjligt datera lagret och uppskatta dess tjocklek. I uppdraget ingick även en murverksdokumentation om de framtagna grundmurarna kunde antas vara äldre än de stående byggnaderna. All dokumentation gjordes analogt där samtliga provgropar dokumenterades i plan i skala 1:20. Sektioner i skala 1:20 ritades i de gropar där kulturlager framkom. Samtliga provgropar och anläggningar fotograferades. De höjdvärden som användes utgick från höjder som erhölls genom exploatörens underlagsmaterial. Fyndmaterialet utgjordes av keramik, glas, kakel, kritpipor, spik, en brodd samt ett mynt. Fyndmaterialet bestod även av enstaka ben vilka inte tillvaratogs utan vars förekomst endast noterades. 8
9 Resultat Provgropar och ledningsschakt Vid ankomst på plats hade arbetet redan påbörjats, fyra av sju gropar hade öppnats och grävts ner till ett djup av 0,5-0,55 m djup i strid med länsstyrelsens beslut. De berörda fastigheterna var nummer 6-9 i den västra delen av kvarteret (se figur 3 och 4). Källarrum 1077, provgrop 9 Källarrum mellan rum 1066 och 1069, provgrop 2 Källarrum 1064, provgrop 3 Källarrum 1055 och 1056, schakt 1 Källarrum 1038, provgrop 6 Källarrum 1043, provgrop 4 Källarrum 1041, provgrop 1 Källarrum 1056 och 1059, schakt 2 Källarrum 1043, provgrop 5 Intill källarrum 1041, provgrop 7 Figur 3. Plankarta över källarna i den västra delen av kvarteret Mercurius med samtliga provgropar i källarnivå inlagda. Observera att norr är nedåt i figuren. Rum 2070, KK 101 Rum 2120, provgrop 8, KK 104 Rum 2068, KN 102, KL 103 Figur 4. Plankarta över bottenvåningarna i den västra delen av kvarteret Mercurius med provgrop och läget för påträffade kontexter markerade. Observera att norr är nedåt i figuren.
10 Fastighet 6 Grop 2. Källarrum 1066B. 0,8 x 0,9 m stor, 0,8 m djup Gropen togs upp vid den norra väggen i källarrummet och hade grävts till ett djup av 0,55 m utan antikvarisk kontroll. Golvet utgjordes av ett knappt decimetertjockt betonggolv. Under detta fanns ett cirka 0,45 m tjockt lager av grå- mörkgrå siltig sand innehållande krossat tegel och enstaka ben (se figur 5). Därefter vidtog ett lager med gråbrun sand vilket innehöll enstaka ben. Närmare 0,65 m under golvnivå framkom ett tunt, 0,02-0,04 m tjockt skikt med grå sand och en stor mängd snäckskal. Under detta vidtog kompakt grå sand utan fynd. Grop 8. Källarrum Ca 1x1 m stort, ca 0,7 m djupt Gropen togs upp i den västra delen av rummet. Lagersekvensen från golvnivå och ner var; 0,1 m tjock betong (golv), ca 0,2 m tjockt lager med huggspån och bark uppblandat med sand, därefter följde en ca 0,2 m tjock nivå med rundade 0,1-0,2 m stora stenar. Under dessa fanns ren ljus sand till schaktbotten (ca 0,3 m). Stennivån föreföll inte utgöra någon anlagd konstruktionsnivå utan har troligen legat vid den medeltida strandlinjen. Inget av antikvariskt intresse framkom. tjockt betonggolv avlägsnats framkom ett 0,1-0,15 m tjockt något kulturlagerinfiltrerat svämlager. Under detta vidtog ren ljus sand. I svämlagret påträffades en skärva yngre rödgods och en skärva stengods av 1600-tals typ samt ett par kritpipsskaft (ej tillvaratagna). I övrigt påträffades inget av antikvariskt intresse. Ledningsschakt 2. Källarrum Ca 6 m långt, ca 1 m brett, 0,4,1 m djupt Schaktet togs upp från rummets sydvästra hörn och löpte i nordöstlig riktning till rummets centrala del för att därefter vinklas i nord-sydlig riktning. I den sydvästra delen var schaktet ca 1 x 1 m stort och grävdes ner till 1 m djup. Övriga delar av schaktet var 0,8-1 m brett och ca 0,4 m djupt. Lagersekvensen var likartad i hela schaktet och utgjordes från golvnivå och ner av; ca 0,1 m tjock betong (golv), ca 0,1-0,2 m lager med tegel, enstaka 0,1-0,2 m stora rundade stenar och sand därefter ren ljus sand ner till schaktbotten. Inget av antikvariskt intresse framkom. Fastighet 7 Grop 3. Källarrum ,7 x 0,85 m stor, 1,3 m djup Gropen togs upp vid den östra väggen i källarrummet och hade grävts till ett djup av 0,5 m utan antikvarisk kontroll (se figur 6). Under betonggolvet som var 0,08 m tjockt framkom ett 0,15 m tjockt siltinfiltrerat sandlager med krossat tegel och enstaka ben. Därefter följde ett cirka 0,6 m tjockt lager av ljusbrun naturligt avlagrad sand. Under detta, närmare 0,8 m under golvnivå, framkom ett 0,05 m tjockt lager av grå sand bemängd med krossade snäckskal. Under detta vidtog brun orörd sand. Figur 5. Kulturlager direkt under källargolvet i Grop 2. Foto från N. Ledningsschakt 1. Källarrum 1056,1058,1062 Ca 15 m långt, 0,65-0,8 m brett, 0,6 m djupt Schaktet grävdes från den sydvästra delen av källarutrymme 1062 genom källare 1056 fram till nordöstra delen av källare Efter att ett 0,1-0,15 m 10 Figur 6. Grop 3 i källarrum 1064.
11 Fastighet 8 Grop 1. Källarrum ,8 x 0,9 m stor, 0,8 m djup Gropen togs upp vid den västra väggen i källarrum 1041 och hade grävts till ett djup av 0,5 m utan antikvarisk kontroll (se figur 7). Golvet utgjordes av ett närmare 0,1 m tjockt betonggolv. Under detta fanns ett 0,08 m tjockt lager av ljus sand med stråk av mörk silt och krossat tegel. Därunder vidtog ett 0,35-0,4 m tjockt lager med mörkbrun siltig sand innehållande krossat tegel och små bitar murbruk. I lagret fanns en packning av 0,1-0,3 m stora stenar (KK 100) som syntes i sektionsväggarna och enligt uppgift hade täckt hela ytan. Mot botten av lagret påträffades relativt rikligt med ben, ett ostronskal (F 100:3:1) samt en brodd (F 100:3:2). Under siltlagret fanns ett 0,1-0,2 m tjockt ljust sandlager som sluttade mot norr i vilket påträffades en del ben. Därefter vidtog ett mörkare och kompaktare sandlager utan fynd. Figur 7. Kulturlager och KK 100 i grop 1. Foto från V. Grop 4. Källarrum ,75 x 1 m stor, 1,7 m djup Gropen togs vid den västra väggen i källarrummet och hade grävts till ett djup av 0,5 m utan antikvarisk kontroll (se figur 8). Under ett 0,1-0,15 m tjockt betonggolv framkom ren sand som var ljusbrun - mörkbrun ända ner till botten 1,7 m under golvnivå. På 0,55 m djup fanns en 0,05 m tjock lins av ren blålera. Inget av antikvariskt intresse framkom. Grop 5. Källarrum ,75 x 1 m stor, 0,2 m djup Gropen togs upp vid den östra väggen i källarrummet. Under betonggolvet vidtog orörd sand som grävdes ned 0,1 m varefter arbetet avbröts. Inget av antikvariskt intresse framkom. Figur 8. Grop 4 i källarrum Översiktsbild från N. Grop 7. Utrymme under trapp intill källarrum x 1,05 m stor, 0,65 m djup Gropen togs upp i ett utrymme under en källartrapp (M1-801) söder om rum Under golvet som utgjordes av ett upp till 0,1 m tjockt betongskikt påträffades mörk omrörd sandig silt cirka 0,35 m tjockt. I lagret påträffades endast enstaka ben. Under detta vidtog ljus orörd sand. 11
12 Fastighet 9 Grop 6. Källarrum ,5 x 0,95 m stor, 1,05 m djup Gropen togs upp vid den västra källarväggen mitt för grop 5 i källarrum 1043 (se figur 9). Golvet utgjordes av ett 0,02 m tjockt skikt av asfalt som var lagt på en 0,08 m tjock gjuten betongplatta. I den norra delen av gropen fanns rester av en liggande stock direkt under golvet, troligen rester av ett bjälklag till ett äldre golv (se figur 10). Under golvet vidtog ett upp till 0,6 m tjockt lager med omrörda massor bestående av sand, större bitar tegel (även taktegel) samt 0,2-0,25 m stora stenar. I lagret påträffades tre bitar buteljglas (ej tillvaratagna). Lagret utgör sannolikt återfyllnad i ett frischakt för grundmuren. Under detta, på 0,7-0,75 m djup framkom en stenpackning av 0,15-0,2 m stora stenar. Stenarna låg relativt löst och det är osäkert om de utgjorde en konstruktion eller endast var en del av återfyllnaden. Under stenpackningen påträffades endast ljus sand. Grundförstärkning Fastighet 4 Utrymme i markplan rum Rummets storlek ca 2,7 x 6,8 m I fastighet 4 hade uppdragsgivaren utan tillstånd från länsstyrelsen grävt utmed grundmurarna i rum i syfte att kontrollera grundmurarnas kondition. I samband med detta påträffades den övre delen av ett stenvälvt källarvalv direkt under den östra grundmuren. Närmare 3 m norr om källarvalvet framkom en kallmurad brunn samt direkt väster om denna ett minst 1,2 x 1,6 m stort kulturlager. Källarvalv KK 101 Ca 2 m brett, 0,4 m tjockt Kontruktionen framkom under grunden till den östra väggen i rum Källarvalvet var kallmurat och uppbyggt av avlånga 0,05-0,1 m breda och 0,2-0,4 m långa naturstenar (se figur 11). Schaktet grävdes ner till ett djup av 1,8 m och endast övre delen av källarvalvet var synligt. Valvet var uppfyllt med en lös fyllning av omrörda massor som bland annat innehöll keramik av 1600-tals karaktär. Dessa fynd omhändertogs inte. Antydan fanns till att valvet fortsatte in under rummets motstående vägg i väster. Brunn KK 102 Rund, djup ca 1,2 m, inre diameter 1 m, yttre diam 1,2 m. Nivå ca + 4, ,4 m ö h. Figur 9. Grop 6 källarrum Foto från Ö. Figur 10. Delar av det förmodade bjälklag till ett äldre golv som låg direkt under betonggolvet i Grop 6. Foto från S. 12 Närmare hälften av brunnen var synlig i plan i rummet medan resten fortsatte in under den östra grundmuren (se figur 12-15). Brunnen var kallmurad med 0,15-0,45 m stora stenar i bottenskiften upp till cirka 0,45 m höjd. Därefter vidtog ett blandat material med tegel, sten och kalkstensplattor där den sistnämnda kategorin var mest frekvent. Botten på brunnen utgjordes av berghäll på en nivå mellan + 5,2- +5,4 m ö h. Fyllningen i brunnen utgjordes av extremt torr humus vilket innehöll rester av träflis och rikligt med fynd. Den övervägande fyndkategorin utgjordes av keramik (yngre rödgods, stengods och fajans) samt kritpipor. Utöver detta framkom även fragment av glasbägare och flaskor, spik, fönsterglas, kakel samt enstaka ben. Det totala antalet fragment från kritpipor uppgick till 60 stycken, varav 12 stycken hade dekor. Bland dessa fanns 6 stycken skaft med cirkel- och rillmönster.
13 N KK ,0 möh +5,5 möh Recent fyllning 1m Lös fyllning Jordmassor Grundsyll Figur 11. Källarvalvet KK 101 i rum Sektionsritning från väster. Skala 1:20. N (m) KN 102 Källarvalv KL 103 Betonggolv Figur 12. Planritning över påträffade kontexter i rum 2068 och Skala 1:40. 13
14 Figur 13. Brunnen KK 102 innan undersökning. Figur 14. Brunnen KK 102 efter undersökning. KK 102 N +6,0 möh S Golv Pågjuten betong Recent T K K K K T +5,5 möh +5,0 möh Fyllning 1700-tal Berghäll S = Sten T = Tegel K = Kalksten = Vattenledning Figur 15. Ritning. Sektion genom brunnen KN 102. Skala 1:20 1m 14
15 Kulturlager KL 103 Nivå ca + 4, ,2 m ö h I anslutning till brunnen framkom ett minst 1,6 x 2,2 m stort kulturlager i den norra delen av rummet. Lagret var ej möjligt att avgränsa åt söder på grund av ett nyligen gjutet betonggolv i denna del av rummet. Troligt är dock att lagret sträcker sig i hela rummets längd vilket skulle innebära att det mäter cirka 2,2 x 7 m i plan. En yta av cirka 1 x 2 meter handgrävdes ner till ett djup av närmare 0,5 m. På denna nivå framkom en utfyllnad bestående av 0,15-0,4 m stora stenar. Om man utgår ifrån den nivå berg framkom i botten av den intilliggande brunnen bör lagret knappast fortsätta mer än ytterligare 0,5 m. Den sammanlagda kulturlagertjockleken är då uppskattningsvis som mest cirka 1 m. Liksom fyllningen i brunnen var jordmassorna extremt torra och några urskiljbara lagerbryt kunde inte iakttas. Lagret var mycket fyndrikt och innehöll även en stor mängd ben vilka inte tillvaratogs. Med tanke på benens och keramikens fragmenteringsgrad, som var låg, representerar lagret sannolikt ett utfyllnadsskede. Även det faktum att skärvor från samma keramikkärl återfanns i såväl botten som toppen av den undersökta ytan talar för denna tolkning. Fastighet 6 Grop 8. Utrymme i markplan rum x 3 m stor, 0,75-0,8 m djup I samband med grundförstärkning av den del av fastigheten som inte vilade på källargrund grävdes utrymmet ut ner till ca 0,8 m m djup under golvnivå. Golvet utgjordes av ett 0,1 m tjockt betongskikt. Fyllnadsmassorna under golvet bestod av torra omrörda massor och avlägsnades med sugbil. I den östra delen av utrymmet framkom en kallmurad syll KK 104 i nord-sydlig riktning 0,4-0,65 m under golvnivå (se figur 16). Syllen var bevarad till en längd av närmare 2 m och hade en bredd av 0,9 m. Materialet i syllen utgjorde av 0,25-0,6 m stora stenar, företrädesvis kantiga. Syllen framkom ca 1 m väster om dagens östra fasadliv. 15
16 N Dörr mot gården KK 104 1m Vägg Recent fyllning Figur 16. Plan över syllen KK 104 i rum Skala 1:20. 16
17 Tolkning Provgropar Av de åtta provgropar som togs upp påträffades kulturlager i Grop 1 och 2. Grop 1 togs upp i källarrum 1041 i fastighet 8. I gropen påträffades den enda anläggningen KK 100 och de enda fynden (2 st) utöver ben framkom i anslutning till denna. Huruvida stenpackningen KK 100 utgör en anläggning eller inte är svårt att avgöra då stenarna redan var borttagna vid ankomst. Även den begränsade ytan försvårar tolkningen. Fynden framkom i det lager i vilken stenpackningen låg. Fynden utgjordes av ett ostronskal (F 100:3:1) och en brodd av järn (100:3:2) (se figur 17). Ostronskal är inte ovanliga i stadsarkeologiska miljöer där de framförallt påträffas i 1700-tals lager. Ostron förekommer inte naturligt i Östersjön utan fraktades till Stockholm från västkusten. Den typ av brodd som hittades brukar dateras till vikingatid-medeltid. I vissa medeltida sammanhang har de tolkats som fotanglar, bland annat i Eketorp på Gotland och Ringstaholm i Östergötland. Brodden påträffades längst ner i lagret och kan tillhöra den underliggande sanden som tolkas som ett vattenavsatt strandnära lager. Figur 17. Brodd av vikingatidamedeltida typ (F 100:3:2). Skala 1:1. De kulturlager som påträffades i Grop 2 utgörs av svallade strandlager. Det tunna lager med snäckskal som framkom cirka 0,7 m under golvnivå skulle kunna utgöra spåren av en ursprunglig strandlinje tillsammans med motsvarande lager som påträffades i Grop 3 på 0,8 m djup (se figur 18). Utifrån tillgängliga nivåuppgifter på golven i dessa rum skulle lagret ligga på cirka + 1,30 m i Grop 2 och på + 1,25 i Grop 3. Figur 18. Snäckskalslagret i Grop 2. De framkomna lagren i Grop 1 och 2 representerar förmodligen strandnära lager som avsatts under medeltid. Grundförstärkning i fastighet 4 rum I den äldsta kända beskrivningen av fastigheten från 1820 omtalas att det fanns två idag okända källarvalv som nåddes genom en lucka i förstugan (rum 2072) (Blom 2010:26). Den valvkonstruktion som framkom utgör sannolikt en del av dessa valv. Valvet var uppfyllt med fyllnadsmassor som bland annat innehöll 1600-tals keramik. Brunnen som framkom norr om källarvalvet hade ett ringa djup (1,2 m) och har förmodligen utgjort en dagvattenbrunn på en gårdsplan. I brunnens fyllning påträffades bland annat 60 stycken fragment från kritpipor, huvudsakligen från skaft utan dekor (se vidare bilaga 1). Bland dessa fanns sex stycken skaft med en mönsterkombination av ögonbandoch rillmönster vilket förekom på holländska pipor under sent 1600-tal fram till 1700-talets mitt (F 102:1:15). 5 pipor hade urskiljbara klackstämplar. Samtliga är förmodligen tillverkade i staden Gouda i Holland. Den ena pipan (F 102:1:11) hade en stämpel med en spinnrock och är troligen tillverkad av Jan Remard mellan På två pipor fanns en stämpel föreställande en svan. Svanen användes som märkning av flera olika tillverkare från 1600-talets andra hälft fram till 1800-talets första decennier. Trolig tillverkare av pipa F 102:1:8 är Jab de Jong som var verksam i Gouda mellan , den 17
18 andra pipan, F 102:1:9, är gjord av en okänd tillverkare mellan En skaftbit (F 102:1:12) hade en klack med märket två kronor och är sannolikt tillverkad av Cornelis van Dieveren mellan Två andra pipor har okänd tillverkare men kan dateras till (F 102:1:14), respektive (F 102:1:10). Majoriteten av keramiken utgjordes av brunglaserade kärl av yngre rödgods. Bland kärlformerna återfanns skålar, fat och trefotsgrytor samt ett salvekrus (F 102:1:7) (se figur 20). I fyllningen framkom även ett knappt trettiotal fajansskärvor. Utöver en vitglaserad kanna påträffades flera skärvor från en eller flera tallrikar med kinesiska figurmotiv samt en tallrik med motiv av en fisk (F 102:1:1) (se figur 19). Tre mindre skärvor av stengods tillvaratogs. Åtminstone ett av dem är av Westerwald-typ med blå och grå saltglasyr (F 102:1:2). Av de båda ugnskakel som hittades var det ena oglaserat och det andra hade en grön glasyr (F 102:1:3). Både förefaller ha en dekor av växtrankor. Figur 19. Exempel på fajansfat från 1700-talets första hälft (F 102:1:1). Skala 1:2. Figur 20. I brunnsfyllningen påträffades detta salvekrus från tidigt 1700-tal (F 102:1:7). Skala 1:1. Fyndmaterialet från fyllningen i brunnen är dateringsmässigt väl sammanhållet till perioden Då inga äldre fynd påträffades i botten på brunnen talar det mesta för att den anlagts och använts en kortare tid i början av 1700-talet. Kulturlagret väster om brunnen var fyndrikt med ett relativt homogent material. I lagret hittades ett silvermynt slaget för Gustav Vasa (F 103:2:1). Det yngre rödgodset var den mest frekventa fyndkategorin och bland kärlformerna återfanns trebensgrytor, fat, skålar, en supkopp samt en så kallad förningskruka (F 103:2:12) (se figur 21). Förningskrukor var lite finare kärl som var vanliga i södra Sverige och Danmark under och 1800-talet. I Danmark användes kärlen när man uppvaktade en nybliven mor med festmat. Förningskrukorna från talen är oftast rikt dekorerade till skillnad från kärlen från 1600-talet som var enfärgade. Den förningskruka som påträffades i kvarteret Mercurius hade en ljusbrun glasyr och ett fint tummat handtag med en greppvidd om cirka 19 cm. Greppvidden är i detta sammanhang intressant undersökte Stockholms stadsmuseum delar av en krukmakares verkstad i kvarteret Björnen på Norrmalm som var aktiv mellan cirka Undersökningen genererade en stor mängd keramik från verkstadsproduktionen. Bland annat hittades flera handtag till förningskrukor där samtliga hade en greppvidd omkring 19 cm. Av detta drog man 18
19 slutsatsen att det fanns en standardiserad storlek för förningskrukorna (Galt 1981:92). Vid undersökningarna i det närliggande kvarteret Svalan på Norrmalm kunde de äldsta förningskrukorna dateras till perioden (fas 2). Det rör sig dock endast om ett par skärvor och de är mest frekvent förekommande under perioden i kvarteret Svalan (Johansson 2006:98 fig. 99). Figur 21. En nästan komplett förningskruka daterad till (F 103:12). Skala 1:4. Bland keramiken återfinns även sex skärvor stengods från tre olika kärl. En skärva härrör från ett Raerenkrus med en reliefdekor föreställande en dansande bonde (se figur 22). Motivet är hämtat från en gravyr av Hans Sebald Beham med säckpipeblåsare och dansande bönder (F 103:2:3). Denna typ av krus tillverkades mellan cirka En skärva med ett liknande motiv och årtalet 1583 påträffades vid undersökningar i kvarteret Svalan 1991 (Johansson 2006:78 fig. 68). En annan stengodsskärva med blå och grå saltglasyr kommer från ett Westerwaldkärl vilka förekommer från senare hälften av 1500-talet och in i 1700-talet. I det keramiska materialet finns även fem skärvor pottkakel (F 103:2:2) varav en skärva har spår av brun glasering. Pottkakelugnarna utvecklades under medeltiden och pottkaklen anses ha tillverkats fram till början av 1600-talet (Århem 2006:115). Vidare påträffades en del skärvor från fönsterglas (F 103:2:6) samt ett drygt tjugotal skärvor från dricksglas. Skärvorna härrör från ett eller flera passglas och utgörs av delar av foten, kroppen och mynningen (F 103:2:5) (se figur 23). Passglasen uppträder vid mitten av 1500-talet och är vanligt förekommande fram Figur 22. En skärva av ett Raerenkrus med reliefdekor föreställande en dansande bonde (F 103:2:3). Datering cirka Skala 1:1. till mitten av 1600-talet varefter förekomsten successivt avtar (Henricson 2003:107 ff). I övrigt framkom en del metallföremål, huvudsakligen spikar (11 st), en del av bladet till en kniv samt en rektangulär blybarr (ej tillvaratagna). Det sammantagna intrycket är att fyndmaterialet i lagret har tillkommit under andra hälften av 1500-talet. 19
20 Figur 23. I kulturlagret KL 103 hittades flera skärvor glas från ett eller flera passglas (F 103:2:5). Skala 1:1. Grundförstärkning i fastighet 6 rum 2120 Den stensyll i nord-sydlig riktning som framkom i Grop 8, fastighet 6, kan troligen dateras till 1750-talet. I en värdering utförd 1759 av rådhusrätten för möbelhandlaren Adolf Ludvig Lewins räkning framgår att Lewin genom köp breddat fastigheten åt norr. Vid breddningen lät han bygga ett rum på gårdssidan i samtliga våningsplan (Blom 2001:28f). I ett senare skede (sannolikt början av 1900-talet) har man breddat rummet ytterligare 1-1,5 m österut vilket utgör dagens östra fasadliv på gårdssidan. 20
21 Referenser Bergman, Anna & Lundberg, Lena. 2010a. Mercurius 12. Del B, del av västra delen. Gamla stan, Stockholm. I Byggnadshistorisk redovisning. Byggnadshistorisk rapport. Dokumentationsenheten. Stockholms stadsmuseum. Bergman, Anna & Lundberg, Lena. 2010b. Mercurius 12. Del B, del av västra delen. Gamla stan, Stockholm. II Inventering och nytagna fotografier. Byggnadshistorisk rapport. Dokumentationsenheten. Stockholms stadsmuseum Blom, Tarras Mercurius 12. Restaurang Cattelins lokaler. En byggnadsinventering från Stockholms stadsmuseum. Stockholm. Forsberg, Linnea Stormaktstidens Stockholm tar gestalt. Gaturegleringen i Stockholm Monografier utgivna av Stockholms stad nr 157. Stockholmia förlag. Stockholm. Johansson, Mikael Keramiken från kvarteret Svalan. Artikel i från klostermark till hamnkvarter på 200 år. Vattugatan och kvarteret Svalan ca Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103.Arkeologisk undersökning Stockholms stadsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Arkeologisk rapport 2006:10. (Förf. Michél Carlsson & John Hedlund). Varenius, Claes Mercurius ett medeltida kvarter i Gamla stan. I Inventori in honorem. En vänbok till Folke Hallberg (Red. Åke Hyenstrand). Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Århem, Barbro Kaklen i kvarteret Svalan. Artikel i från klostermark till hamnkvarter på 200 år. Vattugatan och kvarteret Svalan ca Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103.Arkeologisk undersökning Stockholms stadsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Arkeologisk rapport 2006:10. (Förf. Michél Carlsson & John Hedlund). Galt, Carl-Eric Keramiken från kvarteret Björnen. Stadsvandringar 4. Stockholms stadsmuseum. Stockholm. 21
22 Administrativa och tekniska uppgifter Arkeologikonsults projnr: 2012:2565 Länsstyrelsens diarienummer: och Uppdragsgivare: riksdagsförvaltningen Typ av undersökning: Utförandetid: arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning januari, 9 februari, april, 18 maj januari, 7 februari Län: Stockholm Landskap: Uppland Kommun: Stockholm Fastighetsbeteckning: Kvarteret Mercurius 12 RAÄ nr: 103:1 Koordinsatsystem: Personal: Kvalitetssäkring: Rapportansvarig: Planer och kartor: Layout: Fyndfoto och sektionsritning: Fynd: rt 90 2,5 gon V michél Carlsson, Linda Lindwall samt anna Bergman (Stockholms stadsmuseum) marta Lindeberg michél Carlsson mikael Bertheau & Maria Irving mikael Bertheau maria Irving fynd med Fnr 100:3:1-103:2:13 förvaras hos Arkeologikonsult i väntan på fyndfördelning till SHM 22
23 Kritpipsrapport från kv. Mercurius, Gamla Stan, Stockholm. Bilaga 1. Kritpipsfynden Arkeologikonsult, Upplands Väsby sommaren Fnr 102:1:9 Holländsk pipa med klackmärke Svan med S. Okänd tillverkare, verksam i Gouda ,5x17,7x14,3. N10. R2. Fnr 102:1:8 Skaftbit av holländsk pipa med klackmärke Svan och skaftdekor Ögonband-5 Rillband-Ögonband. Trolig tillverkare Jab de Jong, verksam i Gouda Dia 9,1. R 2,3. Fnr 102:1:11 Fragment av holländsk pipa med klackmärke Spinnrock. Trolig tillverkare Jan Remard, verksam i Gouda N11,4. R2,2. Fnr 102:1:12 Skaftbit av holländsk pipa med klackmärke 2 Kronor. Trolig tillverkare Cornelis van Dieveren, verksam i Gouda Dia 10,6. R2,4.
24 Fnr 102:1:13 Skaftbit av holländsk pipa med dekor Taggband- Ögonband-6Rillband-Ögonband-Taggband Ingarö 21 augusti Arne Åkerhagen Tobaks-& Tändsticksmuseum Stockholm Fnr 102:1:14 Holländsk pipa med dekor av formmakarmärke på klackens sidor Halvmåne/Prick. Tillverkad x19x15,6. Fnr 102:1:10 Fragmentarisk holländsk pipa med trasig klack
25 Bilaga 2. Fyndförteckning Fyndnr Objekt Definition Material Subklass Del Antal Vikt Beskrivning Datering 100:3:1 Ostronskal 1 9,5 100:3:2 Brodd Järn Skobrodd 1 15,6 102:1:1 Kärl Keramik Fajans ,1 102:1:2 Kärl Keramik Stengods 3 29,3 102:1:3 Kakel Lera 2 106,4 102:1:4 Fönsterglas Glas 3 16,2 Kasserat 102:1:5 Kärl Butelj Glas ,8 102:1:6 Kärl Keramik Rödgods ,7 102:1:7 Kärl Salvekrus Keramik Rödgods 1 18,4 102:1:8 Pipa Lera Kritpipa Skaft 1 4,2 Holländsk :1:9 Pipa Lera Kritpipa Huvud 1 5,7 Holländsk :1:10 Pipa Lera Kritpipa Huvud 1 6,5 Holländsk :1:11 Pipa Lera Kritpipa Huvud 1 6,3 Holländsk :1:12 Pipa Lera Kritpipa Skaft 1 4,3 Holländsk :1:13 Pipa Lera Kritpipa Skaft 1 5 Holländsk :1:14 Pipa Lera Kritpipa Huvud 1 7 Holländsk :1:15 Pipa Lera Kritpipa Skaft, Huvud 5 11,6 102:1:16 Pipa Lera Kritpipa Skaft 1 2,8 102:1:17 Pipa Lera Kritpipa Skaft ,2 103:2:1 Mynt Silver 1 0,6 103:2:2 Kakel Pottkakel Lera :2:3 Kärl Keramik Stengods 6 46,9 103:2:4 Kärl Keramik Rödgods ,7 103:2:5 Dricksglas Passglas Glas 26 38,1 103:2:6 Fönsterglas Glas 12 25,1 103:2:7 Kärl Butelj Glas 7 22,3 103:2:8 Kniv Järn 1 16,4 103:2:9 Spik Järn ,4 103:2:10 Obestämd Järn :2:11 Barr Bly 1 26,4 103:2:12 Kärl Förningskruka Keramik Rödgods
26 Bilaga 3. Kontextförteckning Kontext nr Typ Fastighet Rum Storlek m Höjd/djup m Beskrivning Datering 100 Stenpackning ca 0,8 x 0,9 Konstruktionen framkom ca 0,2 m under golvnivå och utgjordes av en stenpackning bestående av 0,1-0,3 m stora stenar. I lagret som stenpackningen låg i framkom ben, ett ostronskal samt en skobrodd. 101 Källare ca 2 m bred Minst 1,8 m Källarvalvet framkom under grundmuren till den östra väggen i rum Valvkonstruktionen var kallmurad och utgjordes av 0,05-0,1 m breda och 0,2-0,4 m långa naturstenar. Valvet var uppfyllt med en lös humusfyllning med sten och tegel. I fyllningen framkom keramik av 1600-tals karaktär. Fyllningen grävdes ur till ett djup av 1,8 m utan att någon golvnivå kunde iakttas. 102 Brunn ca 1,2 m i diam 1,2 Halva brunnen var synlig i plan medan den andra hälften fortsatt in under den östra grundmuren i rum Brunnen var kallmurad med ett blandat material bestående av tegel, sten och kalkstensplattor. Botten på brunnen utgjordes av fast berg. Fyllningen i brunnen utgjordes av humus innehållande rikligt med fynd. 103 Kulturlager ,6 x 2,2 Minst 0,5 Fyndrikt utfyllnadslager bestående av torr humus. 104 Husgrund x 3, 0,9 m bred 0,8 Grunden framkom 0,6-0,65 m under golvnivå och var orienterad i nord-sydlig riktning. Materialet i syllen ytgjordes av 0,25-0,6 m stora, företrädesvis kantiga, stenar. ca ca
27 27
28 Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2565
Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning
Hellmanska gården Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland Förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2442 Michél Carlsson Allmänt kartmaterial:
Läs merKvarteret mercurius 12 Hus 2, Stockholms socken och kommun, Stockholms län
PM ANG. ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM RAÄ STOCKHOLM 103:1 Kvarteret mercurius 12 Hus 2, Stockholms socken och kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2819
Läs merRAÄ 557: 1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
STRÖMSHOLMEN 1:6 RAÄ 557: 1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2010: 2433 Michel Carlsson Kartor ur
Läs merSchaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna
Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ Sigtuna 195:1 i kvarteren Urmakaren, Humlegården m.fl., Sigtuna kommun & stad. Arkeologisk förundersökning
Läs merANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR
2016-08-15 Dnr Ar-340-2016 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA
Läs merKvarteret vågskålen 8 Norrköpings socken och kommun, Östergötlands län
PM ANG. ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM RAÄ 96:1 SAMT 109:1 Kvarteret vågskålen 8 Norrköpings socken och kommun, Östergötlands län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2816
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1
UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merKulturlager från 1700-talet i Köpmangatan
UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina
Läs merArkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad
A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,
Läs merSchakt på kvarteret Lotsen i Varberg
UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ
Läs merEkbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merSchaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka
UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK
Läs merKv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Läs merRapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun
Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Sammanfattning I samband med anläggandet av en fontän
Läs merElledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5
uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk
Läs merAkacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson
Akacian 8 RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1988 Veronica Palm Magnus Petersson Rapport december 2007 Kalmar läns museum Nationella rapportprojektet
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merFALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning FALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr 10/16 Författare: Jimmy Axelsson Karlqvist Lantmäteriet
Läs merHumlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000
Rapport Arkeologisk förundersökning Humlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591 266 70
Läs merSchakt i kvarteret Jakob Större 13
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland
Läs merArkeologisk schaktövervakning ÖVRE ELSBORG 10. stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun Dalarna Rapport dnr 155/12.
Arkeologisk schaktövervakning ÖVRE ELSBORG 10 stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun Dalarna 2013 Rapport dnr 155/12 Greger Bennström Framsida: Några av stenarna i A1 fotograferade från söder och efter
Läs merFlera markisfundament på Stora Torget i Linköping
Rapport 2011:34 Arkeologisk förundersökning Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping RAÄ 153 Innerstaden 1:23 Linköpings stad Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T
Läs merRapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna
Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kungsgatan i Örebro Mellan Stortorget och Engelbrektsgatan Närke, Örebro socken, Örebro kommun, RAÄ Örebro 83 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB,
Läs merGrevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg
Grevagården Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Bakgrund I samband med schaktarbeten för ledningar till ny utomhusbelysning på
Läs merSchakt vid Rudbeckianska skolan
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:36 Schakt vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kv Domkyrkan 2 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina
Läs merEtt 1700-talslager i Östhammar
Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merKulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan
Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:56 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kulturlager i Olai
Läs merHus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merStadshotellet i Enköping
Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst
Läs merStadsmuseets gård. Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM
Stadsmuseets gård Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SR: 1191 Rapportförfattare: Emmy Kauppinen Ritningar: Emmy Kauppinen Foto: Kerstin Söderlund Omslagsbild: Grundmuren
Läs merKv. Kopparhammaren Förundersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kopparhammaren 2, Norrköping kommun, Östergötlands län
Kv. Kopparhammaren Förundersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kopparhammaren 2, Norrköping kommun, Östergötlands län Förundersökning i form av schaktövervakning Rapporter från Arkeologikonsult
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Läs merVatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3
Rapport 2007:68 Arkeologisk förundersökning/antkvarisk kontrroll Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3 RAÄ 21 Nunnan 2-3 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson
Läs merMalin Lucas Dnr: Ar Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2017-06-02 Malin Lucas Dnr: Ar-787-2016 Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE FÖRUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING BÖRSTIL 141:1, INFÖR BYGGNATION INOM FASTIGHETEN ÖSTHAMMAR 36:1,
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merMynttorget och Kanslikajen
Mynttorget och Kanslikajen GAMLA STAN, STOCKHOLMS STAD Arkeologisk förundersökning 2013 Kerstin Söderlund och Anders Vikström SR 623 Omslagsbild: Vy över Mynttorget från Helgeandsholmen. Del av färglitografi
Läs merGeschwornern 8. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014
Arkeologisk schaktningsövervakning Geschwornern 8 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 59/14 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2014/00618
Läs merKabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Läs merSchaktning för fjärrkyla i Sturegatan
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Munken 1 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK
Läs merSpruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning Spruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr 82/16 Jimmy Axelsson Karlqvist
Läs merVästerlånggatan 66. Murverk i gatan RAÄ 103:1 STOCKHOLM. Arkeologisk förundersökning SR 1194
Västerlånggatan 66 Murverk i gatan RAÄ 103:1 STOCKHOLM Arkeologisk förundersökning SR 1194 Omslagsbild: Fotografi från schaktningsarbetena för fjärrvärme mellan fastigheten Typhon 16, 19 och Latona 8 &
Läs merStadsparken bevattning, Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:84 Stadsparken bevattning, Västerås Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 232:1 Stadsparken Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Duncan Alexander
Läs merByggnationslager vid Nationalmuseum
UV RAPPORT 2014:144 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Byggnationslager vid Nationalmuseum Stockholms län; Uppland; Stockholms stad; Kvarteret Sillhovet 3:1; Stockholm 103:1 Johan Anund UV RAPPORT 2014:144 ARKEOLOGISK
Läs merKv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan
Läs merÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Läs merKvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg
Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings
Läs merBJURS 9. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2015
Arkeologisk schaktningsövervakning BJURS 9 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2015 Arkivrapport dnr 123/14 Joakim Wehlin Lantmäteriet i2014/00618 Dalarnas
Läs merArkeologisk förundersökning. inom RAÄ Umeå stad 128:1, på tomt Heimdal 1 inom kv Heimdal i centrala Umeå, Västerbottens län.
Arkeologisk förundersökning inom RAÄ Umeå stad 128:1, på tomt Heimdal 1 inom kv Heimdal i centrala Umeå, Västerbottens län. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Nina Granholm 2011 Innehållsförteckning
Läs merEtt schakt i Brunnsgatan
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:22 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Ett schakt i Brunnsgatan RAÄ Nyköping 231:1, Väster 1:1 Nyköpings socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merVästra Falun 7:32 vid schaktning för stödmur genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2018
Arkeologisk schaktningsövervakning Västra Falun 7:32 vid schaktning för stödmur genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2018 Arkivrapport dnr 116/17 Greger Bennström Lantmäteriet i2014/00618
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merEdsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317
Edsbro-Skenninge 1:3 RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317 Peter Sillén Omslagsbild. Utredningsområdet sett från
Läs merGamla Enköpingsvägen. Förundersökning av del av fornlämning RAÄ 19, Järfälla socken och kommun, Uppland. Lars Andersson Rapport 2005:12
Gamla Enköpingsvägen Förundersökning av del av fornlämning RAÄ 19, Järfälla socken och kommun, Uppland Lars Andersson Rapport 2005:12 Gamla Enköpingsvägen Förundersökning av del av fornlämning RAÄ 19,
Läs merHamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.
Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Therese Ohlsson Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk
Läs merSchaktkontroll Spånga
Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.
Läs merTullhuset 10. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2413
Tullhuset 10 Arkeologisk utredning, etapp 1, inför exploatering inom fastigheten Tullhuset 10, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2413 Kenneth Svensson (Omslag:
Läs merKv Vaxblekaren 5, 7 och 9 i Eksjö
Kv Vaxblekaren 5, 7 och 9 i Eksjö Rapport över arkeologisk undersökning inom RAÄ 134, Eksjö stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:04 Björn Varenius Kv Vaxblekaren 5, 7 och
Läs merArboga medeltida stadsområde
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:35 Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk kontroll invid ån RAÄ 34 Sämskmakaren 1 Arboga stad Västmanland Anna Lihammer Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk
Läs merCrugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Läs merSkepptuna RAPPORT 2015:14. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland.
RAPPORT 2015:14 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Skepptuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Stockholms läns museum
Läs merGottröra kyrka TIDIGMEDELTIDA GRAVAR VID. Kenneth Svensson. Särskild arkeologisk utredning inom fastigheten Gottröra 5:16, Gottröra socken, Uppland
TIDIGMEDELTIDA GRAVAR VID Gottröra kyrka Särskild arkeologisk utredning inom fastigheten Gottröra 5:16, Gottröra socken, Uppland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2530
Läs merKulturlager på Postgatan 2
ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:5 Kulturlager på Postgatan 2 Nordstaden 702:32 Göteborgs stad Stadslager Schaktningsövervakning Göteborg 216 Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
Läs merANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID SÖDERMANLANDS-NERIKES NATION, FJÄRDINGEN 13:3, UPPSALA STAD OCH KOMMUN, LST DNR
2014-05-09 Dnr Ar-196-2014 Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID SÖDERMANLANDS-NERIKES NATION, FJÄRDINGEN 13:3, UPPSALA STAD OCH KOMMUN,
Läs merEuropa 1. Gamla Stan, Stockholm. Arkeologisk undersökning 2016 SR 1199 John Wändesjö
Europa 1 Gamla Stan, Stockholm Arkeologisk undersökning 2016 SR 1199 John Wändesjö Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: John Wändesjö ISBN: 978-91-87287-70-1 Publicering: 2016 Stadsmuseet
Läs merArkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.
(1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,
Läs mertal i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset. Arkeologisk schaktningsövervakning
Arkeologisk schaktningsövervakning 1700 1800-tal i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset Raä 141 Östhammar 38:2 och 39:5 Kv Rådhuset Östhammar Uppland BENT SYSE 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merKvarteret Sjötullen, Norrtälje
Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har
Läs merAvgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Läs merUlrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning
Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet
Läs merSkogs-Ekeby, Tungelsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland
Läs merANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Läs merSYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr
Läs merF42 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 3. F41 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 12
Namn Klass Subklass Material Typ Del Antal Antal fragment Fragmenteringsgrad Längd Vikt F1 Fynd Kärl Fajans Skål Botten Buk 1 4 Defekt 0 527 F2 Fynd Kärl Porslin Fat 1 1 Fragment 0 2 F3 Fynd Kärl Fajans
Läs merSchaktövervakning vid Katarinahissen
SLUSSENPROJEKTET SCHAKTÖVERVAKNING PM 9 Schaktövervakning vid Katarinahissen UTFYLLNADSMASSOR FRÅN TIDIGMODERN TID Arkeologikonsult Optimusvägen 14 194 34 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 www.arkeologikonsult.se
Läs merStockholms läns museums rapporter finns i pdf:
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Norrtälje badhus Rapport 2015:30 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ Norrtälje 42:1, fastighet Tälje
Läs merBiskopsgatan Badhusgatan, Västerås
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:08 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås 232:1, Västerås stad och kommun, Västmanland Dnr: 431-4884-10
Läs merRådhusgatan i Öregrund
Arkeologisk schaktningsövervakning Rådhusgatan i Öregrund Schaktningar för el och bredband Börstil sn, raä 142 Östhammars kommun Öregrund Uppland Linda Qviström 2003:06 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merEKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.
Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland. Anna Östling RAPPORT 2014:10 Pdf: www.stockholmslansmuseum.se EKEBYHOV Fig. 1. Undersökningens läge i Stockholms
Läs merSpelstyraren 6. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014
Arkeologisk schaktningsövervakning Spelstyraren 6 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 66/13 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2014/00618
Läs merEtt dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:17 Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kvarteret
Läs merGUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Läs merStora gatan i Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:82 Stora gatan i Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Stora gatan 28B, Sigtuna 2:152 Sigtuna stad och kommun
Läs merNy Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet
Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom RAÄ nr 50, inför ny järnvägsgata och rondell inom Tändsticksområdet, Jönköpings stad och kommun,
Läs merKv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Läs merAt~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191
At~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191 UDDEVALL\ STAD, UDDEVALLA KOMi\flJN. BOHUSLÄ~ BOHUSlÄNS MUSEUM 1990 Roger Nyqvist ~ Å o INNEHALLSFORTECKNING Inledning 1 Historisk miljö 2 Redogörelse för schaktningsövervaktning
Läs merFastigheten Mullvaden 49 Visby Region Gotland 2015
arkeologisk förundersökning Fastigheten Mullvaden 49 Visby Region Gotland 2015 Länsstyrelsens dnr 431-1846-13 Leif Zerpe Gotlands Museum Strandgatan 14 621 56 Visby 0498-29 27 00 Arkeologisk förundersökning
Läs merSchakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:25 Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Arkeologisk förundersökning Fornlämning Strängnäs 314:1 Rådstugan 6 och 10 Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs kommun
Läs merArkeologisk förundersökningsrapport av undersökning i Kvarteren Kräklan 9, Innerstaden 1:44, 1:45, 1:46 & 1:47, Visby Gotlands region och län
AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY 2017-05-24 GM dnr: 2017-9 Arkeologisk förundersökningsrapport av undersökning i Kvarteren Kräklan 9, Innerstaden
Läs merRapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Läs merDnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2015-05-20 Dnr Ar-366-2014 Robin Lucas Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE DELUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING 499:1, UPPSALA SOCKEN, INFÖR BOSTADSBEBYGGELSE INOM FASTIGHETEN
Läs merFORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Läs merUtredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra
Läs merTvå fjärrvärmeschakt i Sala
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:23 Två fjärrvärmeschakt i Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 62 Norra Esplanaden Sala stadsförsamling Västmanland Ulf Alström
Läs merSex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland
Läs merARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 396. Kv Galten 8, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker
ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 396 Kv Galten 8, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2012 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser
Läs merEn ledningsdragning i Kristinagatan,Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:72 En ledningsdragning i Kristinagatan,Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 232:1 Kristinagatan, kv. Ingrid, Klara Västerås stadsförsamling Västerås
Läs mer