5. Uppdrag utbildning Olle Isaksson, bildningschef Anders Nordgren, utvecklingsledare

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Tid: Onsdagen den 15 april 2015 kl Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Valärende - Avsägelser - Fyllnadsval Dnr 2014/KS232 Föredraganden 5. Uppdrag utbildning Olle Isaksson, bildningschef Anders Nordgren, utvecklingsledare 6. Svar på motion om etisk upphandling av kött och mjölkprodukter Dnr 2013/KS Fastställande av förbundsordning för GR Dnr 2015/KS Redovisning av ännu ej besvarade motioner Dnr 2015/KS Motion från Sverigedemokraterna om insynsplatser i nämnderna Dnr 2015/KS0235 Bert Åkesson (S) Ordförande

2 .e e_ ~~ ~' `y \._~_:~ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll ~' Svar på motion om etisk upphandling av kött och mjölkprodukter Dnr 2013/KS0286 Sarmrr~anfattning Centerpartiet har lämnat en motion i kammunfullmälctig~ om etisk upphandling av kött ocl~ mjölkprodukter. Lilla Edets kommun har idag varken kompetens iller resurser att själv genomföra livsmedelsupphandlingar, och samverkar därför med nio andra kor~rr~uner i Göteborgsregionen Kommunen kan i viss man påverka kravskällandet9 ~ne~i det är framförallt Göteborgs Stad som styr dessa. Atp utreda möjl.i~heten så att fler lokala producenter får möjlighet att lägga anbud anses inte 1i~ga. i linje i~n~d dit txp~cirag sorr~. ~~ans kopplat till de befintliga resurserna som är avsatta för upph~n.c~izn~~m ~verksaml~eteno ~~slutsunderlag A~b~tsutskottets protokoll 2015~0~~18 ~ 29 IVZotic~z~ om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter, dnr 201 ~iks02$f~-1 Svar p~ motionen, dnr 2013/KS028b-~ Kommunfullmäktiges beslut, dnr 2013/KS0286~9 Denna fijänstesky iv~lse, dnfr 2013/KS~ ~frkande Peter Spjuth (V) yrkar bifall till. arbetsutskottets förslag. Julia Färjhage (C) lämnar följande ~beslutsförslage Köminunfullmäkti~e-?~ifaller motiönena Garnilla Olofsson (M), Anders Johansson (SD) ach Emma Samuelsson (MP) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag, Kommunstyrelsens beslutsförslag till kor~nmunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen. -~ ~

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Svar på kommunfullmäktiges beslut avseende Centerpartiets motion om etisk upphandling av kött och mjölkprodukter Dnr 2013/KS0286 Sammanfattning Centerpartiet har lämnat en motion i kommunfullmäktige om etisk upphandling av kött och mjölkprodukter. Lilla Edets kommun har idag varken kompetens eller resurser att själv genomföra livsmedelsupphandlingar, och samverkar därför med nio andra kommuner i Göteborgsregionen. Kommunen kan i viss mån påverka kravställandet, men det är framförallt Göteborgs Stad som styr dessa. Att utreda möjligheten så att fler lokala producenter får möjlighet att lägga anbud anses inte ligga i linje med det uppdrag som finns kopplat till de befintliga resurserna som är avsatta för upphandlingsverksamheten. Ärendet Centerpartiet har lämnat en motion i kommunfullmäktige om etisk upphandling av kött och mjölkprodukter. Denna har behandlats i kommunfullmäktige samt Kommunfullmäktige beslutade att återremitterar ärendet för att utreda möjligheten till etisk upphandling samt möjlighet till lokal upphandling. Lilla Edets kommun har idag ett utvecklat samarbete med Göteborgs Stads upphandlingsbolag, tillsammans med övriga GR-kommuner. När det gäller upphandling av livsmedel så är det ett mycket omfattande arbete som krävs för att kunna göra en korrekt förfrågan. Då dessa resurser inte återfinns i Lilla Edets kommun idag så samverkar kommunen, tillsammans med åtta ytterligare kommuner, med Göteborgs Stads upphandlingsbolag när det gäller livsmedelsupphandling. Att utreda möjligheten så att fler lokala producenter får möjlighet att lägga anbud anses inte ligga i linje med det uppdrag som finns kopplat till de befintliga resurserna som är avsatta för upphandlingsverksamheten. Redan idag har dessa producenter en möjlighet att lägga anbud, även om de i vissa situationer kanske måste inordna sig under någon annan leverantör för att klara att tillgodose de stora behov som finns. Vidare kan fokus inte läggas på närodlat i vilken utsträckning som helst då detta skulle innebära en diskriminerande behandling i strid med LOU. Fokus får istället, som idag, läggas på krav avseende ekologi, djurskydd, etik, miljö och transporter. Detta görs i och med de krav som ställts i samband med publiceringen av förfrågningsunderlaget avseende livmedel, där Lilla Edet kan lämna synpunkter inför varje upphandlingstillfälle. Exempel på krav ställda i den senaste livsmedelsupphandlingen är ett utökat djurkrav enligt Miljöstyrningsrådets riktlinjer, skarpast möjliga miljökrav avseende transporter/

4 sid- 2 - fordon, krav på samtransporter så långt detta är möjligt och en etisk märkning av produkterna. Genom upphandlingar säkerställs enbart tillgång och sortiment. Upprättas policy/mål för vilken mat som ska beställas/serveras i Lilla Edets kommun ger det en inriktning vid inköp av livsmedel. Genom inköp av ekologiska köttprodukter säkerställs djurens välbefinnande utan diskriminerande behandling i strid med LOU. Skulle Lilla Edets kommun själv upphandla livsmedel så är det mycket troligt att kostnaderna för inköp ökar i jämförelse med idag. Själva upphandlingsförfarandet blir helt säkert mycket kostsammare. En faktor är att kompetensen och resursen att göra detta inte finns idag utan dessa måste tillsättas. Den andra faktorn är att Göteborgs Stads upphandlingsbolag idag tar ut en avgift på 150 tkr för att vi ska få använda oss av dess tjänster. Denna avgift reduceras genom att vi använder oss av de upphandlade avtalen, som därigenom genererar en intäkt till bolaget. Skulle vi avstå från att delta i livsmedelsupphandlingarna så påverkar det resultatet negativt i Lilla Edets kommun direkt med 70 tkr. När det gäller de avtal som omfattar mejeriprodukter så löper dessa till och med och kan förlängas ytterligare ett år, vilket bestäms av Göteborgs Stads upphandlingsbolag. När det gäller kött så gäller avtalet till och med , med möjlighet till förlängning i ytterligare två år, vilket bestäms av Göteborgs Stads upphandlingsbolag. Beslutsunderlag Motion om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter, dnr 2013/KS Svar på motionen, dnr 2013/KS Kommunfullmäktiges beslut, dnr 2013/KS Denna tjänsteskrivelse, dnr 2013/KS Finansiering Om Lilla Edets kommun själv ska genomföra livsmedelsupphandlingar framöver krävs omfördelning av ekonomiskt utrymme från andra nämnder. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen Peter Jimmefors ekonomichef peter.jimmefors@lillaedet.se Beslutet expedieras till Upphandlingsenheten Centerpartiet i Lilla Edet sid 2/2

5 .r. _e. ~"~' LILLA IDETS ~~ \:_~_:/ K O M M U N FCommunfullmäktiges protokoll Svar på motion om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter ililla Edets kommun Dnr 2013/KS0286 Sammanfattning Jörgen Andersson (C), Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter z Lilla Edets kommun och anför följande: För Centerpartiet är det en självklarhet att de krav Sveriges kommuner och landsting ställer vid upphandling av mat ska motsvara kraven för svensk livsmedelsproduktion. Det handlar om ganska självklara saker: mjölk ska komma från kor som har fått vara ute och beta på sommaren, kött från grisar som inte har fått svansen avklippt och ägg från hönor som har tillgång till sandbad och sittpinne. Idag saknas krav på att kött och mejeriprodukter som serveras i Lilla Edets kommun omfattas av bra djurskyddsstandard. Svenskt kött och övriga svenska animaliska produkter omfattas av världens hårdaste djurskydd och bidrar också till en ekologisk mångfald och lägre koldioxidutsläpp än utländska animaliska livsmedel. Man får inte kräva att köttet ska vara svenskt i en upphandling. Däremot kan man. ställa krav på djurskyddets På miljöstyrningsrådets hemsida står följande att läsa: "DJURSKYDDSKRAV ÄR EN DEL AV MILJÖANPASSAD UPPHANDLING EU har en ambition att miljöanpassad upphandling ska leda till positiva förändringar i samhället. Krav på god djuromsorg är viktiga att ställa ur miljösynpunkt då djurskyddskrav är att betrakta som en del av miljöanpassad upphandling. EU:s rekommendationer för livsmedel anger att produkter kan efterfrågas från ekologisk produktion o integrerad produktion. produktion som omfattas av bra djurskyddsstandarder" Det är alltså fullt förenligt, till och med rekommenderat av EU, att vz ställer djurskyddskrav vid upphandling. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Arbetsutskottets protoko Tjänsteskrivelse från upphandlaren, daterad Motion från Centerpartiet, inkommen ~~ ~~~ ~ ~ ~.~

6 .~..~~ W W P'f Tl LILLA EDETS \:_~_/ K O M M U N Kommunfullmäktiges protokoll Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar att ärendet återremitteras för att utreda möjligheten till etisk upphandling samt möjlighet till lokal upphandling. Ingemar Ottosson (S), Peter Spjuth (V) och Tommy Nilzen (MP) Tillstyrker Julia Färjhages yrkande, Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller om ärendet ska återremitteras och finner att kommunfullmäktige återremitterar ärendet. Beslut Kommunfullmäktige återremitterar ärendet för att utreda möjligheten till etisk upphandling samt möjlighet till lokal upphandling. Beslutet expedieras till Ekonomichefen Upphandlaren i

7 Till kommunfullmäktige LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarieur. i~lgil~~t. ~J ~~ ~SG 6 ~j'~'~ ~n~r~~~åi~~r~~'r MOTION OM ETISK UPPHANDLING AV KÖTT OCH MEJERIPRODUKTER LILLA EDETS KOMMUN För Centerpartiet är det en självklarhet att de krav Sveriges kommuner och landsting ställer vid upphandling av mat ska motsvara kraven för svensk livsmedelsproduktion. Det handlar om ganska självklara saker: mjölk ska komma från kor som har fått vara ute och beta på sommaren, kött från grisar som inte har fått svansen avklippt och ägg från hönor som har tillgång till sandbad och sittpinne. Idag saknas krav på att kött och mejeriprodukter som serveras i Lilla Edets kommun omfattas av bra djurskyddsstandard. Svenskt kött och övriga svenska animaliska produkter omfattas av världens hårdaste djurskydd och bidrar också till en ekologisk mångfald och lägre koldioxidutsläpp än utländska animaliska livsmedel. Man får inte kräva att köttet ska vara svenskt i en upphandling. Däremot kan man ställa krav på djurskyddet. På miljöstyrningsrådets hemsida står följande att läsa: "DJURSKYDDSKRAV ÄR EN DEL AV MILJÖANPASSAD UPPHANDLING EU har en ambition att miljöanpassad upphandling ska leda till positiva förändringar i samhället. Krav på god djuromsorg är viktiga att ställa ur miljösynpunkt då djurskyddskrav är att betrakta som en del åv miljöanpassad upphandling. EU:s rekommendationer för livsmedel anger att produkter kan efterfrågas från. ekologisk produktion. integrerad produktion. produktion som omfattas av bra djurskyddsstandarder" Det är alltså fullt förenligt, till och med rekommenderat av EU, att vi ställer djurskyddskrav vid upphandling. YRKANDE Centerpartiet föreslår kommunfullmäktige besluta att Lilla Edets kommun inför djurskyddskrav som motsvarar kraven för svensk livsmedelsproduktion vid upphandling av animaliska produkter. Lilla Edet ~ ~~c~' ~,~~...börge Andersson (c) ~ Ju'lia ärj a e (c~ Karin Hallhagen (c)

8 .~..~. W W^.,. LILLA EDETS ["t T \.~~ ~' KOMMUN ~~ Kommunstyrelsens protokoll Fastställande av förbundsordning för GR Dnr 2015/KS0124 Sammanfattning Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kommunalförbund 1974 och det har under åren hjorts ett antal tillägg och kompletteringars Ingen total översyn har dock forts förrän nu. Q~~ersynen har gjorts bl a mot bakgrund av lagkrav på ökad. kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliba GR:s budgetprocess sarrxt för att bättre svara upp mot uppdrag som verksamhet inom., förbundet GöteborQsreQionens förbundsfullmäktige beslutade att godkänna förslaget ti11 reviderad förbundsordning samt sända ut för fastställar~d~ av förbundsmedlemmarnas fullmäktiqeförsamlinqar~ Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från konununchefen, daterad Förslab till_ reviderad förbundsordning, daterad U-14 Nu gällande förbundsordning, gällande från Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Komrnunfullmäkti~e fastställer Förbundsordning för Göteborgsregionen kommunalförbund, daterad ~~',,,

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Fastställande av förbundsordning för GR Dnr 2015/KS0124 Sammanfattning Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kommunalförbund 1974 och det har under åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Ingen total översyn har dock gjorts förrän nu. Översynen har gjorts bl a mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GR:s budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag som verksamhet inom förbundet. Göteborgsregionens förbundsfullmäktige beslutade att godkänna förslaget till reviderad förbundsordning samt sända ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Beslutsunderlag Förslag till reviderad förbundsordning, daterad Nu gällande förbundordning, gällande från Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund, daterad Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till GR

10 Fastställd av förbundsfullmäktige 2015-XX-XX Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad. 2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är tillsammans med Kommunalförbundet Skaraborg, Kommunalförbundet Fyrbodal och Kommunalförbundet Sjuhärad också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska Kommunalförbundens Samorganisation (VästKom). 3 Ändamål och verksamhet Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Sida 1

11 Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. 4 Organisation och befogenheter 4.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en Sida 2

12 ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige. 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning. Ta upp lån och teckna borgen för lån. Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bosatta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Sida 3

13 Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 och KL 4 kap 23. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 och KL 5 kap Finansiering 6.1 Lån och borgen Sida 4

14 Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy. 6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. 7 Revision 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. Sida 5

15 8 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång. 10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. Sida 6

16 Gäller fr o m Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Medlemskommuner 1 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Medlemskommunerna är medlemmar också i Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet skall för sina medlemmar utgöra den regionala sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning som avses i 2 i stadgar för Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet är tillsammans med Kommunförbundet Skaraborg, Kommunförbundet Fyrbodal och Kommunförbundet Sjuhärad medlem i Västsvenska Kommunförbundets Samorganisation (VästKom). 2 Förbundet har till ändamål 2 Fbundet har till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan och ge dem service att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarnhetsutbyte att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) avseende frågor av kommunövergripande och strategisk natur att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna, vari följande arbetsområden ingår regionplanering näringsliv/marknadsföring kommunikationer teknisk försörjning utbildning natur- och miljövård bostadsförsörjning sociala frågor arbetsmarknadsfrågor regionala verksamheters finansiering att med anpassning till medlemskommunernas organisation bistå kommu nerna med: utbildningsinsatser utvecklingsaktiviteter mediainsatser att genom Utbildningsgruppen svara för antagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan Sida 1

17 att genom Utbildningsgruppen administrera och ansvara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. Skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. att, inom ramen för gällande Skollag och förordning, bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, samt att i andra frågor samverka när kommunal samverkan är erforderlig. 3 Benämning 3 Benämning Förbundet benämnes Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborg. 4 Förbundsfullmäktige 4 Förbundsfullmäktige Varje medlemskommun äger utse en ledamot och en ersättare i förbundsfull mäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock skall antalet ledamöter utsedda av Göteborgs kommun begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. 5 Förbundsstyrelse m.m. 5 Förbundsstyrelse m m I kommunalförbundet skall finnas en förbundsstyrelse. I kommunalförbundet skall också finnas en antagningsnämnd som svarar för antagningen enligt vad som sägs i 2. I förbundsstyrelsens uppgifter ingår - utöver vad som följer av lag - 1. att övervaka att de av förbundsfullmäktige fastställda målen och planerna för förbundets verksamhet efterlevs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt; 2. att på ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning; 3. att inom beloppsram som framgår av denna förbundsordning och förbundsfullmäktiges beslut taga upp lån och teckna borgen för lån; samt 4. att avge yttranden som ankommer på förbundet samt att under rätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämnes Göteborgsregionens förbundsstyrelse, skall vara 22 jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara i Göteborg bosatta medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner bosatta kommunmedlemmar. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden skall vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Kommunalförbundet får genom beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en särskild angelägenhet som anges i 2 och som inte innefattar myndighets utövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 2 6 Lån och borgen 6 Lån och borgen Förbundet får upptaga lån eller ingå borgen till ett sammanlagt belopp av 10 miljoner kronor. Sida 2 7 Fördelning av förbundets utgifter

18 7 Fördelning av förbundets utgifter Förbundets nettoutgifter enligt fastställd budget fördelas mellan medlems kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid skall användas invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret. 8 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras bidrag till förbundets verksamhet under senast gångna femårsperiod. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 9 Tid 9 för Tid avlämnande för av revisorernas berättelse Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avlämna sin berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige skall bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet skall motiveras. 10 Uppsägning av medlemskap 1 Uppsägning av medlemskap En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden skall löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden skall emellertid i intet fall vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning skall förbundsmedlemmarna söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, skall förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång. 11 Anslagstavla 11 Anslagstavla Tillkännagivande om justering av protokoll från sammanträden och andra tillkännagivanden skall ske på Göteborgs kommuns anslagstavla. 12 Revisorer 12 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 13 Förbundsmedlemmarnas styrning av och 13 Förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i insyn i förbundets ekonomi och verksamhet förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet skall löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhe tens ekonomi och utveckling. 14 Budgetprocess Sida 3

19 14 Budgetprocess Förbundsstyrelsen skall upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksam het nästföljande år samt bereda förbundsmedlemmarna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen framlägger senast under september förslag till budget för förbundsfullmäktige, som fastställer förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Samtidigt bestämmer förbundsfullmäktige de bidrag som förbundsmedlemmarna har att utge till förbundet. Besked om bidragens storlek skall omgående tillställas förbundsmedlemmarna. 15 Tvister 15 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera förbunds medlemmar, å andra sidan, skall parterna söka lösa tvisten genom överläggning ar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överlägg ningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, skall utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 16 Likvidation 16 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av kommunalförbundet i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet och att medlemmarna är eniga om denna bedömning, skall på begäran av förbundsmed lemmen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av förbundsmedlems uppsägning framgår av 10. Likvidationen verkställes av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som före skrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. 17 Ersättningar åt förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning åt förtroendevalda inom förbundet. Sida 4

20 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 104) från förbundsfullmäktiges sammanträde tisdagen 16 december 2014 på Ullevi Restaurang & Konferens, Göteborg Protokoll Förbundsfullmäktige Förslag till reviderad förbundsordning för GR GRs förbundsstyrelse har vid sammanträde behandlat förslag till reviderad förbundsordning och föreslår fullmäktige att besluta i enlighet med bilagt förslag daterat Revideringen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. Beslut Förslag till reviderad förbundsordning för GR, daterad , godkänns och sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justerat den 7 januari Elisabet Rothenberg Ordförande Lena Malm Justerare Anders Holmensköld Justerare Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i januari Rätt utdraget intygar: Just:

21 .e,.~. Q~ `~"~ LILLA EDETS \: --~-- ".:l KOMMUN Kommuns#yrekens protokoll Redovisning av ännu ej besvarade motioner Dnr 2015/KS0181 Sammanfattning Följande motioner hag ännu ej besvarats: Motion från Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzen (MP) om öppna nämndsammanträden och frågestund. (Inkom l~l l) 11~Iotåonen,~~ancllciggs på kommzcnledningsfö~^vcrlt~ingen. Motion frun heder Endahl (M) om att lägda upp byggnation i strandnära läge (Inkom 201.3~12mQ2) Motåonen har vczr åt ~ emitte~czt till miljöro och byggncimnc~en och.samhcillsbyggnadsnämnc~en som svarat. 1Llotåonen hancll~iggr pc~ ko~nmunledningsförvaltningen. Motion från Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Jörgen Andersson (C), Karin Hallhagen (C) och. Roy Beckman (C) om en giftfri kommun. (Inkom 201åmi2~10) Nlotåonen hc~~ ~c~r it remåtte~ czd till miljö och byggnämnden som svc~rc~t. Motionen handläggs på konzmunledningsförvc~ltningen. Motion från Julia Färjhage (C) och Karm Ha~lhaQen (C) om cykelvät i Västezlarida, etapp 1. (Inkom ) y Motionen ci~~ remitterad till samhällsbyggnc~clsncimnden som ej svarat ~innzi. Motion från. Peder Enbdahl (M) am att upphandla all teknisk verksamhet. (Ira~om 2014~05~26) -Mot%onera-ärm r itteg cut-til~~amhällsh~~g~czcl~srccimz~c~er~s~m_e~s_ua~ cinnu_ Motion. från Carl Carlsson (SD) orre tydlig skyltnin6 vid avfarter mot Lödöse, för Museet och. jämvä~sstationen. (Inkom 2014~12~08) Motionen hnr varit r emittercccl tåll kz~lticr~ och friticlsnämnc~en som svarat. Motionen hag crven senare remitterats till teknåskcz ncimnc~en som vinnu ej svarat. Motion från Julia FärjhaQe (C), Jörgen.Andersson (C), Paulina Svens~un~sson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om Inlandsön, (Inkom. 201 j-0211) Motionen är r^emitteracl fåll kz~ltur~ och fritåclsnämnden som ännu ej svarat. ~r --

22 _~_.~_ `'"~ Q~ ~.a.~.~~.~.,~. DILLA EDETS ~ _:~_~ ~ o M M N Kommunstyrelsens protokoll Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko ~ 34 Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad , Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Ko~nmunfullmäkti~e noterar redovisningen av ej besvarade motioner (~ ria

23 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Redovisning av ännu ej besvarade motioner Dnr 2015/KS0181 Sammanfattning Följande motioner har ännu ej besvarats: Motion från Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzén (MP) om öppna nämndsammanträden och frågestund. (Inkom ) Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen. Motion från Peder Engdahl (M) om att lägga upp byggnation i strandnära läge. (Inkom ) Motionen har varit remitterat till miljö- och byggnämnden och samhällsbyggnadsnämnden som svarat. Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen. Motion från Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Jörgen Andersson (C), Karin Hallhagen (C) och Roy Beckman (C) om en giftfri kommun. (Inkom ) Motionen har varit remitterad till miljö- och byggnämnden som svarat. Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen. Motion från Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) om cykelväg i Västerlanda, etapp 1. (Inkom ) Motionen är remitterad till samhällsbyggnadsnämnden som ej svarat ännu. Motion från Peder Engdahl (M) om att upphandla all teknisk verksamhet. (Inkom ) Motionen är remitterad till samhällsbyggnadsnämnden som ej svarat ännu. Motion från Carl Carlsson (SD) om tydlig skyltning vid avfarter mot Lödöse, för Muséet och järnvägsstationen. (Inkom ) Motionen har varit remitterad till kultur- och fritidsnämnden som svarat. Motionen har även senare remitterats till tekniska nämnden som ännu ej svarat. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svennungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om Inlandsön, (Inkom ) Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden som ännu ej svarat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad

24 sid- 2 - Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar redovisningen av ej besvarade motioner. Maria Olegård kommunsekreterare maria.olegard@lillaedet.se sid 2/2

25 ~~ ~ ~. ~~~ ;: ~~,~~ G~" t ~~ I~o~S /I,~.S~Z~S ~- j Motion till Kommunfullmäktige ililla Edet 2fl lnsynspiatser s nämnder Ur både en demokratisk synpunkt och urett kommunpolitiskt perspektiv är det en nackdel att inte samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige år någon direkt insyn r hur de kommunala nämnderna arbetar. Som kommunfullmäktigeledamot kan vem sorn helst se besluten tagna genom de färda pratokolien, men tyvärr inte de argument som Cyfts fram, Resultatet av dagens system kan innebära att kommunfullmäktiges ledamöter som inte är representerade fåren ofullständig informationsbild av de ärenden som tas upp i fullmäktige. Dessa partier tvingas då färsöka få fram en fullständig bild av de i nämnderna framfärla argumenten genom långa debatter i kommunfullmäktige. Samtliga kommunfullmäktigeledamöter deltår l alla beslut som avhandlas i kommunfullmäktige och förväntas stå till ansvar infär sina väljare för sina ställningstaganden. Att sätta sig in i den beslutsprocess med de underlag som presenteras i de handlingar som skickas ut infiör varje kommunfullmäktigemöte är inte tillräckligt. Vidare, har vi i Lilla Edet ett allvarligt demflkratiskt underskott, där alla partiet utom kommunens näst största parti 'r antal röster, sitter med i samt{iga operativa nämnder. Kommunens näst största parti med 17% av rösterna sitter på ahsblut färst stolar i nämnderna,vilket verkligen inte speglar valresultat och intentionen hos medborgarna. Införandet av insynsplatser kan leda till både en effektivisering och en besparing, jämfört med dagens system. Det skulle dessutom innebära ett stort lyft för den kommunala demokratin i Lilla Edet. Med respekt för den lokala demokratin och den medborgerliga insynen i kommunens förehavanden, yrkar vi: Att samtliga partier i kommunfullmäktige som inte har ordinarie eller ersättarplats i kommunens nämnder skall ha rätt tillan insynsplats i dessa. -Att Ensynsplatserna i~tte ska vara arvoderade och utan yttranåerätt ~ 1 ~~' Christer Ädel L~ = ~-ti Carl Carlsson Anders Johansson