Beslut att förklara Gröderhamnsängen på Skaftölandet, Lysekils kommun, som naturvårdsområde

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Beslut att förklara Gröderhamnsängen på Skaftölandet, Lysekils kommun, som naturvårdsområde"

Lars-Göran Jonsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 LÄNSSTYRELSEN BESLUT Göteborgs och Bohus län Planeringsavdelningen Naturvårdsenheten Kommunstyrelsen i Lysekils kommun Beslut att förklara Gröderhamnsängen på Skaftölandet, Lysekils kommun, som naturvårdsområde Naturbeskrivning Gröderhamnsängen är belägen på Skaftölandets nordvästra kust söder om Fiskebäckskil innanför Gröderhamn. Ängen utgörs av kärr och fuktängar och är omgiven av kala klippor och höjder. Området är beläget intill Gullmarsfjordens mynningsområde, som omfattas av förordnande om naturvårdsområde. Området är beläget söder om gränsen mellan bohusgraniten och västsvenska gnejsen. De klippor och höjder, som omger ängen består således av den skrovliga grå gnejsen. De lösa avlagringarna utgörs av marina sediment med skalinblandning och svallat material. I kärret finns på ca 0,5 m djup lerblandat skalgrus. Kärret, beläget i Gröderhamnsängens centrala del, övergår i fuktäng, som på sina ställen vid områdesgränsen ansluter till ängspartier med torrare underlag. Kärret kan betecknas, som ett medelrikkärr med inslag av en del arter, som är karakteristiska för extremrikkärr. Av vanligt förekommande arter i medelrikkärr förekommer inom området bl a loppstarr, plattstarr, ärtstarr, ängsstarr, darrstarr, myrtåg, kärrfräken, kabbleka och älggräs. Speciellt kalkgynnade arter är slankstarr, ängsnycklar och dvärglummer. De två senare arterna är speciellt intressanta och förekommer rikligt på Gröderhamnsängen. På senare år har noterats en mycket stor utbredning av plattstarr och kråkklöver. De båda arterna förekommer på olika delar av kärret med klart markerad skiljelinje. Expansionen och den täta förekomsten av de båda nämnda arterna har vad hittills kunnat noteras ej haft påtaglig negativ inverkan på orkidéförekomsten i kärret. En tät vegetation av älggräs breder ut sig i kärrets norra del har emellertid trängt tillbaka orkidéerna i denna del. Även en tendens till ökad utbredning av buskar i denna del av kärret har noterats på senare år. Värdering Gröderhamnsängen ligger i nära anslutning till ett område med fritidshus. Ett stort antal av de fritidsboende rör sig i området. Ängen utgör ett mycket attraktivt område för sin artrikedom framför allt under orkidéernas blomningstid.

2 Tidigare betades ängen och efter betets upphörande har orkidéerna, ängsnycklarna, fortsatt att öka i antal. Således visar en undersökning att 1974 och 1976 fanns ca 450 och 1979 ca 850 blommande exemplar. De ovan nämnda tendenserna till ökad utbredning av älggräs och buskar hotar emellertid den rika orkidéförekomsten. Det är av stort såväl botaniskt som naturvårdsintresse att Gröderhamnsängen även fortsättningsvis kan hållas öppen. Den utgör ett attraktivt och intressant inslag i det yttre skärgårdslandskapet. Avgränsning Den del av Gröderhamnsängen, som är av speciellt naturvårdsintresse avgränsas i norr och öster av gångstigar. I väster avgränsas området av klipporna. Mot Gröderhamnsviken avgränsas det av strandängens nordgräns mot kärret. Initiativ Gullmarn har i olika sammanhang sedan lång tid tillbaka betecknats som ett av Sveriges mest värdefulla naturvårdsobjekt främst från vetenskapliga utgångspunkter men även med hänsyn till områdets betydelse för friluftsliv och rekreation. Initiativet i modern tid till ett skydd för dessa värden togs av vetenskapsakademien i en skrivelse till regeringen den 5 oktober Fjordområdet har i den fysiska riksplaneringen betecknats som område av riksintresse för såväl den vetenskapliga och kulturella naturvården som det rörliga friluftslivet. Fjorden berörs också av de geografiska riktlinjer som fastslagits i riksplaneringen. I beslut den 4 april 1975 om program för fullgörande av den fysiska riksplaneringen inom Göteborgs och Bohus län framhöll regeringen det angelägna i att behovet av särskilda åtgärder för skydd av naturvårdsintressena inom Gullmarnområdet utreds. I beslut den 18 juni 1976 uppdrog regeringen åt naturvårdsverket att genomföra sådan utredning. Länsstyrelsen avsatte Gullmarn-området som naturvårdsområde Inventeringar av vegetationen på Skaftö av främst lektor Svante Suneson (Vegetationen och flora i Skaftö socken i mellersta Bohuslän, 1968) redovisade Gröderhamnsängens botaniska värden. Suneson har återkommande gjort noteringar om vegetationens utveckling på bl a den aktuella ängen. Därvid har framkommit att vissa vårdåtgärder kan komma att bli nödvändiga, för att förhindra igenväxning och därigenom utarmning av floran. I naturvårdsplanen, som upprättades av länsstyrelsen 1979 för norra och mellersta delarna av Bohuslän, redovisas Gröderhamnsområdet som ett område som föreslogs bli föremål för reservatsbildning. Ett förslag till förordnande enligt 19 naturvårdslagen, naturvårdsområde, och ett förslag till skötselplan upprättades med kunskap från tidigare utförda inventeringar som underlag. Förslaget tillställdes den 6 oktober 1986 samtliga sakägare inom området för eventuella erinringar. Samtidigt sändes förslaget på remiss till myndigheter, intresseföreningar och Lysekils kommun för yttrande.

3 Ärendet har behandlats i Lysekils kommunstyrelse som beslutar att tillstyrka förslag till planerat naturvårdsområde Gröderhamnsängen på Skaftölandet. Samråd har också ägt rum med statens naturvårdsverk, som inkommit med remissvar Yttrande har även avgivits av Lysekilskretsen av svenska naturskyddsföreningen. Nedan redovisas kortfattat uttalade önskemål om ändring av förslaget yttranden från remissinstanserna. Statens naturvårdsverk tillstyrker att Gröderhamnsängen avsätts som naturvårdsområde, men anser att vissa kompletteringar bör göras. Verket menar att föreskrifter som reglerar vad markägare förpliktar tåla i samband med olika vårdåtgärder inom området bör tillfogas. I vårdföreskrifterna bör framgå, menar verket, att höet skall transporteras bort samt att möjligheten att bedriva slåtter inom hela området tryggas om det i en framtid bedöms som nödvändigt. Vidare anser verket att finansieringsfrågan bör belysas. Lysekilskretsen av svenska naturskyddsföreningen anser att inre delen av Gröderhamnsviken bör ingå i naturvårdsområdet. Detta motiverar kretsen med bl a områdets estetiska och allemansrättsliga värden. Lysekilskretsen anser vidare att det är motiverat att inom området förbjuda att plocka blommor i första hand orkidéer. Sakägarna har tillstyrkt förslaget naturvårdsområdet utan erinringar. Länsstyrelsens ställningstagande Remissvaren har föranlett vissa ändringar i förslaget. Följande ändringar har länsstyrelsen funnit skäl att göra; Beslutet kommer att kompletteras med föreskrift om markägarens förpliktelse att tåla intrång vad avser vårdåtgärder. Finansieringsfrågan kommer även att klargöras. Övriga erinringar och synpunkter har inte föranlett ändringar i förordnandet om naturvårdsområdet, Gröderhamnsängen. Med stöd av 19 naturvårdslagen förklarar länsstyrelsen Gröderhamnsängen på Skaftölandet i Lysekils kommun som naturvårdsområde. Syftet med naturvårdsområdet är att hejda igenväxningen av ängen genom lämpliga skötselåtgärder att främja en artrik vegetation med särskild hänsyn tagen till orkidéförekomsten Naturvårdsområdets avgränsning framgår av karta i skala 1: bilaga A. Föreskrifter för naturvårdsområdet framgår av bilaga B. Förvaltningen skall bedrivas enligt bilagd skötselplan, bilaga C.

4 Länsstyrelsen beslutar att länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län svarar för förvaltningen av naturvårdsområdet. Skötselåtgärder kommer att utföras i enlighet med upprättad skötselplan. Eventuella besvär anföres till regeringen enligt formulär 4, se bilaga D. I handläggningen av detta ärende har deltagit länsrådet Ulf Thuresson, beslutande, naturvårdsdirektören Bengt-Erik Olsson, förste länsassessor Carl-Otto Lindberg, länsarkitekt Ingegerd Ågren, överlantmätare Hans Busck, tf länsantikvarie Mats Jonsäter, avdelningsdirektör Carl-Axel Jansson och byrådirektör Gurli Grönqvist, den sistnämnda föredragande. Ulf Thuresson Gurli Grönqvist Bilagor A Karta i skala 1: B Föreskrifter C Skötselplan D Besvärshänvisning Föreskrifter enligt 19 naturvårdslagen för Gröderhamnsängen A Föreskrifter enligt 19 naturvårdslagen innebärande inskränkningar markägarens och annan sakägares rätt att förfoga över fastigheten inom naturvårdsområdet Det är förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd 1 uppföra helt ny byggnad 2 utföra dikning, schaktning, fyllning eller tippning 3 upptaga husbehovstäkt av sten, grus, lera eller skaljord 4 plantera eller så barrträd 5 anordna upplag 6 anlägga campingplats 7 anlägga parkeringsplats 8 ta i anspråk mark för båtuppläggning B Föreskrifter enligt 19 naturvårdslagen angående markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång. Om markägare ej längre önskar hålla kulturmarkerna inom sin fastighet i hävd, skall

5 förvaltaren efter samråd med markägaren ifråga äga rätt att själv vidtaga lämpliga hävdåtgärder enligt skötselplanen eller genom annans medverkan få till stånd sådana åtgärder. 2 Förvaltaren skall äga rätt att utmärka och vidmakthålla stigar enligt skötselplanen. Förvaltaren skall också äga rätt att uppställa erforderliga informationsskyltar. C Bestämmelser enligt 22 naturvårdsförordningen gällande naturvårdsförvaltningen 1 Länsstyrelsen är naturvårdsförvaltare 2 Naturvårdsförvaltningen skall ske i enlighet med för området upprättad skötselplan.

Relevanta dokument

Beslut att förklara Gåsö, Storö och Tjällsö som naturvårdsområde, Lysekils kommun 4 bilagor)

LÄNSSTYRELSEN BESLUT Göteborgs och Bohus län 1987-12-15 11.126-2511-86 Planeringsavdelningen Naturvårdsenheten Kommunstyrelsen Lysekils kommun Beslut att förklara Gåsö, Storö och Tjällsö som naturvårdsområde,