MARlNARKEOLOGISK DELRAPPORT

Transkript

1 MARlNARKEOLOGISK DELRAPPORT SKEPPSVRAKET vm GRASKÄRSBAI)A Sund" all, kommun Njurunda,ocken Länsmuseet Murhcrget Seth Jan"on

2 '"... JO. '. Sund vallsbu en o.....~.. '.., \ ajör ön ;

3 SKEPPSVRAKET VID GRÅSKÄRSBÅDAN Planering inlor bärgning av artefakter Vraklokalen består troligen aven skeppssida där rester efter kabyssen finns representerad. Mot roren finns ett par mindre områden som består av sk rostklumpar vilket troligen är illopkorroderat järn. Fyndområdet a1.'1erut är troligen rester efter byssan. Här ligger en mängd tegelstenar blandat med ex barlastrnaterial och material från havsbottnen. Överst i fyndområdet ligger artefa1.'1er synliga. Del är tennfal timmätglas med silversand, trefotsgryta.av järn, kopparkittel tegelsten från byssan och glasskärvor som kan härröra från kajutan. Undersökningens metodik Ambitionsnivåer Det finns en mängd olika metoder vid undervattensdokumentation. Det är fyndplatsens betingelser som avgör vilken metod som är lämpligast. Samtidigt avgör den vetenskapliga ambitionsnivån hur väl ett område dokumenteras. I detta t,dl gäller det alt enbart dokumentera fyndområdena och lagerföljderna vid denna marinarkeologiska utgrävning. Eftersom fyndområdet ligger synnerligen nära skrovsidan, används den som nollpunkter ror inmätning i tvåpunktsteknik. Ett måttband fastsättes och sträckes längs skrovsidan. Man väljer två mått från måttbandet vilka ska vara nollpunkter till inmätningen. vid dessa punkter fastes sedan de två extra måttbandens baspunkter, O,cm. Avgränsning Man avgränsar undersökningsområdet med hjälp av vit plastlina. Avgränsningen bör vara rektangulär inom vilken man börjar arbeta. Fotodokumentation När detta är gjort avfotograferas hela fyndplatsen på svartvit film dvs man gör en fotomosaik över området. Området dokumenteras också på fargdia och video.

4 Inmätning De toremåi som syns inom fyndplatsen skall innan friläggning skerinmätas på plan genom tvåpunk!smätning. Ritskiva och två vid ritskivan fastmonterade linjaler skall medtagas i djupet tor direkt inmätning i plan. Man överfor helt frankt inmätningen direkt på ritskivans mmrutade plastfilm. Lagerföljder Därefter frilägger man detta undersökningsområde med ett lagerprofildjup på ea loem varvid det än en gång skall avfotograferas till en fotomosaik samt inläggning på ritskivans mmrutade plastfilm. Så gör man gång efter gång tills toremålen är helt fiilagda och kan bärgas. Bärgning Det material som tas bort lägges i en hink och fraktas iväg till sidan av vraket. Artefakterna lägges i en hink med hål i bolten och som hissas tipp till dykbåten med hjälp aven lina. En tyngd hör ständigt ligga i hinken tor att den skall kunna sänkas ner till dykama igen. Föremålens omhändertagande Föremålen som bärgas tas om hand omedelbart aven person som sköter registreringen. Föremålen skall också omedelbart avfotograferas i sitt befintliga skick vid bärgningstiljtjillet. Därefter skall toremålen läggas in i plast eller förvaras i valten tills de kan konserveras. Konservering Innan toremålen kan komma till användning i utställningssammanhang måste de genomgå en konservering vid länsmuseets konserveringsavdelning. Fyndfordelning Fynden tillfaller länsmuseet i Västernorrlands län. Fynden kommervid behov att deponeras till utställningsverksamhet i olika delar av landet. Dock kommer fynden att skrivas in (registreras) efter länsmuseet principer vad gäller fyndregistrering och toremålshantering

5 Några reflektioner efter undersökning och bärgning. Undersökningen genomfördes den 2627/91992 i samarbete med några utvalda och intresserade dykare i Suudsvall. Ingen nämnd ingen glömd. Vraksidan är ca 17m lång och intill 7m bred om man räknar de ställvist synliga bordläggningsbrädorna i botten vid undersökningsområdet. Vraket sluttar från 15,1 m16.7m djup räknat vid de fastsatta 0 punkterna för måttbandens inlastning. Dessa mått ger inte en helt riktig bild hur skeppet sluttar nedåt. Man upplever skeppet som ganska stort och volymiöst. Skeppet lir klinkbyggt med en spantfacksbredd på ca 1535 cm vad gäller bottenstockarna., Bärgning av tennfat. En del av fatet kan skönjas vid dykarens vänstra hand. Foto Lennart Högberg

6 Undersökningen har medfört ett antal bärgade och katalogiserade 10 remål. Föremålen har inmätts via tvåpunktsmätning från en baslinje fastsatt efter skrovsidan. Tre nollpunkter har applicerats. Det är punkt A som finns vid vrakets södra del. B som finns ca 8m längre nom!t och som är måttband A:s nollpunkt och C som finns vid vrakets akterdel där också månband B är fastsatt Fixpunkterna B och C användes vid undersökningstillfållet lor in. mätning av fynden och dess sammanhang. Nivå på punkt B är minns 16,6m och på punkt C minus [S,lm. Dessa två pun),:ter benämnes i rapporten punkt A och B. Låt oss göra en beskrivning över vraklokalen från söder till norr. När vi går ner efter linan som sitter i det spant som är det lorsta från söder så möts vi av elt bottenrnateriai som liknar grovt singel med inslag av knytnävsstora stenar. l övrigt består bottnen runt vraket av finkornig havssand. Mill på bilden syns en trefotsgryta av järn. Till höger ligger en bult av brons som sammanhållit ett bord mot spantet.

7 bottenmalerialet. Mellan järngrytan och tjaskan ser vi en kopparkittel och omedelbart intill ligger ena halvan av ett timglas som är fylld med sk silversand. Det är dessa roremål som senare skall bärgas. Det som präglar just detta fyndområde är en större mängd av tegelsten, tillhörande byssa n (köket). Bottenmaterial, tegelsten och fynden är ihopkitlade till varandra tack vare utfällningar av järnk10rid ur lasten. Materialet är hårt som cement varför det behövs rensningshammare och brytjäm för att lösgöra roremålen ur bottenmaterialet. Simmar man sedanvidare norrut efler spantfacken så möts man aven tom yta där innergameringen syns mycket väl. Ur detta singelliknande bottenrnateria! sticker spant och ställvis bordläggning fram. Vi roljer sedan spant och spantfack mot norr. De rorsta tre metrarna är singlet (troligen barlastmaterial) helt dominerande. Efter ca fyra meter böljar tegelstenar ställvis synas i bottenmaterialet. Här böljar nu fyndområdet där bärgning och utgrävning skall äga rum. Vid spant nr 9 ser vi kanten aven tallrik sticka upp. Vrider vi huvudet mot vänster dvs väster ser vi ytterligare föremål. Det är en trefotgryta av järn som är kraftigt korroderad. Intill grytan finns undre delen aven flaska som sticker upp ur Vraket innehåller också ett singelliknande material blandat med knytnävsstora stenar. Foto. Lennart Högberg.

8 Om vi simmar vidare norrut så finns ett omrade helt tomt på delar eller fynd. Efter ca 50 m kommer vrakdelar på nytt. Detta vrakområde saknar helt spår efter last, torutom några mstycken av järnslagg. Denna vrakdci bestar aven fartygssida samt del av torskepp. Ingen speciell dokumentation har utforts på denna del. Djupet ligger på ca 27 m. Därefter kommer singelmaterialet att dominera igen. Efter ca fyra meter kommer ctt områdc som till synes vara fyllt med rost och korroderade toremål. Efter en snabb undersökning visade sig området vara fyllt med tackjärn liggande i relativt god ordning. Området är inte undersökt i sin helhct. Efter att tackjärnslasten slutar slutar också vraket. Vrakmaterialet Ingen noggrannare undersökning har gjorts på själva vraket. Men vissa mått har tagits. Det vi kan säga är att skeppet har haft en längd av ca 2530m. Dct är byggt på klink med en spanfacksbredd på i genomsnitt 25 cm. Vrakdci l) vilket är delen där fynden har påträffatshar givit vid handen att de spant som nu sticker upp tillhör det undre skrovet. Nännare upplysningar om själva skeppet kommer under sommaren Skeppsvrakel signalcrar en komplexibilitel superstruklur där varje byggnadselement har sin molfo!ogi och fun'1ion vilket också ger skeppct dess form. Del saknas förvisso en hel del av byggnadsmateriaiellex deck, överbyggnader o dyl. Delar av riggen har hittats av Anders Vikdahl under sommaren 1992 vilken skall besiktigas till sommaren Skeppet signalerar genom sin spantfucksbredd all det kan vara byggt någongång tinder 1700talct. Ett torsök har gjorts all bärga en bit avjämlasten. Försöket misslyckades eftersom sammankittningen av lasten är så total. Tryckluftsverktyg behövs tor detta ändamål. Järnet är torrnodligen stämplat vilket kan ge cn möjlighet till datering vid lastningstillflillet och då också kan ge information om destinationsort.

9 ,. f.. fj "+/..,.u...u. y~...,... N~~=== " \ ', I,i ~ " " _\ I I '1.,.. o \"j t"'i' \ ~ V\\'~ ~ ~ \:P : : i' :'i ~ ;,. \j'.,,,,, I F, I ", I,,, o " ' o, Jli1'JIS.,_,,,.,., F 17 'o,,,, h o,. l', ','.,, a o. l\ ~O'\lOo