ÅRSREDOVISNING 1/ /8 2012

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF EKEN I MALMÖ

2

3 1

4 2

5 3

6 4

7 5

8 6

9 7

10 8

11 9

12 10

13 11

14 12

15 13

16 14

17 15

18 16

19 17

20 18

21 19

22 20

23 21

24 Analys av den framtida avfallshanteringen inom Brf. Eken Per-Christian Löfgren

25 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Omfattning av studien 3 3. Förutsättningar 3 4. Alternativ 4 Alternativ 0 fortsatt manuell sophämtning i källarplan 4 Alternativ 1 öppen sortergård (samtliga fraktioner) 4 Alternativ 2 sopskåp (samtliga fraktioner) 4 Alternativ 3 miljöhus (samtliga fraktioner) 4 Alternativ 4 sopsug och miljöhus 5 Alternativ 5 ombyggt fastighetsförråd källaren Celsiusgatan 5 Alternativ 6 källartrappor kompletteras med kärltransporter (hiss) 5 5. Ekonomi 6 6. Utvärdering 6 7. Rekommendationer 8 8. Referenser 8 9. Bilagor 8 Bilaga A 9 Sida 2 av 9

26 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Bakgrund Föreningen har idag manuell sophantering med sopnedkast för blandat avfall i trapphusen och återvinning för 8 fraktioner med kärl placerade i källaren på fastigheten. Dessa transporteras upp till marknivå genom källarkorridorer och ramper på gården för att placeras utanför Celsiusgatan 13a för tömning av VA Syd och IL recycling. Denna hantering utförs av vaktmästaren. Frekvensen på kärlen är två gånger i veckan för blandat avfall/matavfall och en gång i veckan för övriga fraktioner. Totalt förflyttas ca 9 kärl med blandat avfall och 8 kärl med sorterat avfall. Styrelsen ser att denna manuella hantering med kärl i källarplan inte kan fortsätta med hänsyn till arbetsmiljö och ökade krav från myndigheter på sortering av avfallet från boende och näringsidkare. 2. Omfattning av studien I denna studie kommer 6 olika lösningar på avfallshanteringen att studeras och kostnader för installation och drift under den tekniska livslängden. Dessa förslag är tänkt som underlag för vidare studier av styrelsen och beslut på årsstämma. Dessa kalkyler är mycket tidiga budgetar och måste utredas vidare beroende på vilken lösnings som väljs. 3. Förutsättningar Fastighetens utformning begränsar starkt var man kan placera avfallsrum och miljöhus. VA Syd har tagit fram rekommendationer när det gäller avfallshantering med tanke på lukt, brand, skadedjur, buller, arbetsmiljö osv. Hänsyn till transportväg vid tömning av kärlen skall också tas (vi betalar t.ex. extra per kärl om gångavståndet överstiger en viss sträcka, grindar, höjdskillnader mm). Placering av framtida sopsortering kan ske i lämpligt källarutrymme eller på gården. Sida 3 av 9

27 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Alternativ Alternativ 0 fortsatt manuell sophämtning i källarplan I detta alternativ fortsätter vaktmästaren att hämta soporna som det görs idag. Detta alternativ utreds inte vidare då föreningen med stor sannolikhet kommer förbjudas av Arbetsmiljöverket att fortsätta hantera sopkärlen på detta sätt inom en snar framtid. Alternativ 1 öppen sortergård (samtliga fraktioner) Sopkärlen placeras på gården i ett öppet, oisolerat pergola med tak. Sortergården hanterar samtliga fraktioner. Då samtliga placeringar på gården understiger 5 meter till närmsta byggnad så kan inte en sortergård uppfylla kraven på brandsäkerhet. Dessutom kommer närheten till lägenheter (8 meter) och trädäcket vara ett problem med hänsyn till lukt, buller mm. Alternativet utreds inte vidare. Alternativ 2 sopskåp (samtliga fraktioner) Sopskåp i modulutförande av trä eller betong placerade vid långsidan av trädäcket under en pergola. Sopskåp rekommenderas inte av VA Syd med tanke på lukt, skadedjur (placering minst 8 meter från närmsta lägenhet). Placering kommer bli närmare än 5 meter från byggnad så brandkrav kan inte uppfyllas. Fördelarna är låg investeringskostnad men nackdelarna är gångavstånd för att slänga restavfall, speciellt för boende på Bertrandsgatan. För återvinningsfraktionerna är placering en förbättring mot nuvarande utrymme i källaren. Alternativ 3 miljöhus (samtliga fraktioner) Miljöhus byggs på gården som hanterar samtliga fraktioner. Byggnaden bör enligt VA Syds rekommendationer vara ca 35 m 2 (vid 60 hushåll) och bör placeras minst 8 meter från bostad med tanke på lukt, buller mm medan avståndet är 5 m med hänsyn på brand (kan minskas om speciella åtgärder utförs). Med tanke på utrymmet på innergården kan detta vara svårt att uppfylla varav hämtningsfrekvensen kan behövas ökas. Tänkt placering är vid långsidan av trädäcket. Ombyggnad av trappan till trädäcket samt planteringar krävs och storleken kommer bli ca 10 x 3.5 meter. Alternativ 3a miljöhus i hög standard (samtliga fraktioner) Tänkt utformning är hus med skivfasad eller tegel och yttertak täckt med Moss-Sedum (grönt tak) för att få så mycket gröna ytor som möjligt. Invändigt utgör väggar och tak av målade fibercementskivor med golvyta av fogfritt massagolv. Utrymmet förses med belysning, rinnande vatten och golvbrunn. Fördelarna är ett stängt utrymme som minskar risken för dålig lukt och skadedjur samtidigt som det är estetiskt tilltalande utvändigt. En byggnad möjliggör också att man kan uppfylla brandkraven (placering mindre än 5 meter till angränsande byggnad). Nackdelarna med miljöhus är en större investeringskostnad samt gångavstånd för att slänga restavfall, speciellt för boende på Bertrandsgatan. För återvinningsfraktionerna är placering en förbättring mot nuvarande utrymme i källaren. Samtliga kärl måste transporteras ut till gatan för tömning, detta kan dock utföras av entreprenör. Alternativ 3b miljöhus i enklare standard (samtliga fraktioner) Lika alternativ 3a dock utförs detta oisolerat, med fasad av träpanel, tak med papptäckning och med naturlig ventilation. Invändigt är det betonggolv och målat tak och väggar. Enbart elektrisk belysning, inget rinnande vatten. Sida 4 av 9

28 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Alternativ 4 sopsug och miljöhus I kombination med ett mindre miljöhus enligt princip för alternativ 3 med enbart för återvinningsfraktioner kan sopsugssystem installeras i fastigheten där befintliga nedkast eller nya utvändiga används för matavfall och/eller restavfall. Systemet bygger på att man med lufttryck transporterar avfallet i rörsystem till en central container eller komprimator som sedan töms med en sugbil via en tömningspunkt placerad i trottoaren eller på fasaden. Systemet är slutet och eliminerar lukt och skadedjur samt behovet att manuellt hantera avfallet. Sopsugssystem innebär en relativt hög investeringskostnad i utrustning och byggarbeten i fastigheten för dragning av rör. Dessa rör kan vara mellan ca 30 till ca 50 cm i diameter och skall dras runt hela fastigheten. Nedan beskrivs olika delförslag med denna lösning. Sopsugssystem måste studeras närmre vad som är möjligt rent tekniskt, byggmässigt och fraktioner som kan hanteras i systemet samt kostanden. Alternativ 4a sopsug via befintliga nedkast (matavfall) och miljöhus (restavfall och övriga fraktioner) Matavfall slängs i de befintliga sopnedkasten medan restavfall och övriga fraktioner slängs i ett miljöhus på gården (mindre storlek av alternativ 3a). Systemet kräver utrustning i botten på varje nedkast samt rör för transport till central container/kompressor. Fördelen är att det blöta matavfallet hanteras i ett slutet system vilket minimerar lukt och risk för skadedjur. Nackdelen är att restavfallet hanteras i miljöhuset. Torra återvinningsfraktioner placerade i miljöhus utgör mindre risk med hänsyn på skadedjur och lukt. Efter genomgång med leverantör av sopsugsystem så konstaterades att denna lösning inte fungerar då teknisk utrustning inte får plats i befintliga uppsamlingsrum i källaren. Utreds inte vidare. Alternativ 4b sopsug (matavfall och restavfall) och miljöhus (övriga fraktioner) Matavfall och restavfall slängs i nya avfallsinkast i fasaden medan övriga fraktioner slängs i ett miljöhus på gården (mindre storlek av alternativ 3a). Föreslagen placering av nedkast är hörnan Föreningesgatan/Bertrandsgatan vid Indian Gate samt någonstans vid Celsiusgatan. Systemet kräver två rör för transport till central container/kompressor. Även kommer utrymme behövas i källaren vid de nya nedkasten för cisterner och teknisk utrustning. Detta kommer påverka vissa källarförråd. Fördelen är att det blöta matavfallet och restavfallet hanteras i ett slutet system vilket minimerar lukt och risk för skadedjur. Torra återvinningsfraktioner placerade i miljöhus utgör mindre risk med hänsyn på skadedjur och lukt. Alternativ 5 ombyggt fastighetsförråd källaren Celsiusgatan Fastighetsförråd i källaren på Celsiusgatan byggs om till soprum. Ombyggnaden innebär översyn av väggar och tak samt dörrar för brandklassning. Utvändigt behöver rampen byggas om för kärltransport (ramp får ej användas för manuell transport). Fortsatt manuell hantering av vaktmästaren. Utförandes avrådes av VA Syd då hiss krävs för att transportera kärlen till markplan. Långt gångavstånd för att slänga restavfall, speciellt för boende på Bertrandsgatan. Alternativ 6 källartrappor kompletteras med kärltransporter (hiss) Sopsortering behålls i sin nuvarande utformning med sopnedkast och återvinningskärl i källaren. Uppfräschning av befintligt återvinningsrum. Fortsatt manuell hantering av kärlen av vaktmästaren dock kompletteras källartrapporna med kärltransport. Utförandes avrådes av VA Syd då hiss krävs för att transportera kärlen till markplan. Sida 5 av 9

29 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Ekonomi Budgetkalkyler har tagits fram för de olika förslagen där investeringskostnaden och driftskostnader har uppskattats för anläggningens livslängd. För sophus och sopsugssystem har livslängden satts till 25 år. Samtliga priser är i dagspriser (december 2012) och inkl. moms. Alternativ 0 2 3a 3b 4b 5 6 Investering bygg (byggkostnad delat på 25 år) (total beräknad byggkostnad) (0) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Investering utrustning (per år) Arbetskostnad för drift * 0 * 0 * 0 * Avgifter för avfallshämtning (per år) Underhålls- och driftskostnader (per år) Summa, justerad per år *) Lönekostnad om man väljer att entreprenör utför transport av kärl. Skall vaktmästaren utföra denna uppgift bedöms denna till ca kr per år samtidigt som avgiften för avfall sjunker ca kr. 6. Utvärdering Alternativ 0 fortsatt manuell sophämtning i källarplan plus minus Sopnedkasten i trapporna behålls, korta Dålig arbetsmiljö (troligtvis stopp från gångsträckor för boende Arbetsmiljöverket för arbete med att dra upp kärl från källaren) Lukt från återvinningsrummet i källaren till närboende vid trappan Arbetsintensivt (lönekostnader) Alternativ 1 öppen sortergård (samtliga fraktioner) plus minus Fristående sopkärl är en flexibel lösning om Risk för lukt, buller mm till boende man vill ändra någon fraktion i framtiden (8 meter) Låg anläggningskostnad Direkt anslutning till trädäcket (lukt på Transport av kärl kan utföras av sommaren) entreprenör alternativt av vaktmästaren Klarar inte brandkrav (5 meter) Snöröjning på vintern. Långa avstånd för restavfall/matavfall för boende på Förenings- och Bertrandsgatan Alternativ 2 sopskåp (samtliga fraktioner) plus Enkel lösning med skåp som ger en flexibilitet om man vill förändra eller komplettera fraktioner i framtiden Låg anläggningskostnad Transport av kärl kan utföras av entreprenör alternativt av vaktmästaren minus Risk för lukt, buller mm till boende (8 meter) Direkt anslutning till trädäcket (lukt på sommaren) Klarar inte brandkrav (5 meter) Snöröjning på vintern. Långa avstånd för restavfall/matavfall för boende på Förenings- och Bertrandsgatan Sida 6 av 9

30 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Alternativ 3a miljöhus i hög standard (samtliga fraktioner) plus minus Byggnaden är sluten vilket reducerar risken Dyr anläggningskostnad för lukt från avfallet. Långa avstånd för restavfall/matavfall för Möjlighet att styra tider då det är möjligt boende på Förenings- och Bertrandsgatan att slänga saker vilket reducerar buller på Tar plats på gården olämpliga tider Brandkrav går att uppfylla (brandklassade väggar och tak) Transport av kärl kan utföras av entreprenör alternativt av vaktmästaren Alternativ 3b miljöhus i enklare standard (samtliga fraktioner) plus minus Möjlighet att styra tider då det är möjligt Dyr anläggningskostnad att slänga saker vilket reducerar buller på Långa avstånd för restavfall/matavfall för olämpliga tider boende på Förenings- och Bertrandsgatan Brandkrav går att uppfylla (brandklassade Tar plats på gården väggar och tak) Viss risk för lukt vid trädäcket då ventilation Transport av kärl kan utföras av sker naturligt entreprenör alternativt av vaktmästaren Alternativ 4b sopsug (matavfall och restavfall) och miljöhus (övriga fraktioner) plus minus Rest- och matavfall hanteras i slutet system Dyr anläggningskostnad som eliminerar lukt och risk för skadedjur Kräver utrymme i källaren (omdisponering Övriga fraktioner hanteras i en sluten av källarförråd) byggnaden vilket reducerar risken för lukt Tar plats på gården från avfallet. Driftskostnader för anläggningen Kortare avstånd till inkast för rest- och Straffavgifter vid felsortering matavfall för boende på Förenings- och Bertrandsgatan Möjlighet att styra tider då det är möjligt att slänga saker vilket reducerar buller på olämpliga tider Brandkrav går att uppfylla (brandklassade väggar och tak) Transport av kärl kan utföras av entreprenör alternativt av vaktmästaren Alternativ 5 ombyggt fastighetsförråd källaren Celsiusgatan plus minus Möjlighet att styra tider då det är möjligt Kostnader för ombyggnaden att slänga saker vilket reducerar buller på Långa avstånd för restavfall/matavfall för olämpliga tider boende på Förenings- och Bertrandsgatan Brandkrav går att uppfylla (ombyggnad av Lukt från återvinningsrummet i källaren till förråd) närboende vid trappan (lägenheter och Tar inte upp plats på gården förskola i markplan) Arbetsintensivt (lönekostnader) Sida 7 av 9

31 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Alternativ 6 källartrappor kompletteras med kärltransporter (hiss) plus minus Sopnedkasten i trapporna behålls, korta Arbetsintensivt (lönekostnader) gångsträckor för boende Lukt från återvinningsrummet i källaren till Brandkrav går att uppfylla (ombyggnad av närboende vid trappan befintligt återvinningsrum) Tar inte upp plats på gården 7. Rekommendationer Utskottet rekommenderar styrelsen att jobba vidare med alternativ 3a, miljöhus med högre standard. Alternativt är det som ger rimligast gångväg i förhållande till den ekonomiska kostnaden. Utskottet föreslår att styrelsen även motionerar om att sopnedkasten i trapphusen stängs i samband med färdigställande av ovan rekommenderade förslag. 8. Referenser Gör rum för miljön, VA Syd, Malmö Stad, (Miljö & hållbarhet > Avfall & återvinning) Räddningstjänsten Syd, Boverket, Envac AB, SanSac AB, 9. Bilagor A. Kalkyler Sida 8 av 9

32 Analys av den framtida sophanteringen inom Brf. Eken Bilaga A Alternativ 2 Markarbeten/finplanering Sopskåp, typ SanSac Byggnadsarbeten Summa Alternativ 3a Markarbeten/finplanering Byggnadsarbeten Installationer Byggherrekostnader/projektledning Summa Alternativ 3b Markarbeten/finplanering Byggnadsarbeten Installationer Byggherrekostnader/projektledning Summa Alternativ 4b Markarbeten/finplanering Byggnadsarbeten, sophus Byggnadsarbeten, sopsug Installationer, sophus Sopsuganläggning Byggherrekostnader/projektledning Summa Alternativ 5 Markarbeten/finplanering Byggnadsarbeten Installationer/transport Byggherrekostnader/projektledning Summa Alternativ 6 Byggnadsarbeten Installationer/transport Summa kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Sida 9 av 9

33 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information som lämnas i årsredovisningens övriga delar, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen talar bl a om vilka som haft uppdrag i föreningen, väsentliga händelser som har inträffat under det gångna räkenskapsåret och efter dess slut, förväntad framtida utveckling samt förslag till disposition av vinst eller förlust. Övriga delar av årsredovisningen är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter som i siffror visar verksamheten. Resultaträkning Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket kommer fram i posten årets resultat. Intäkt En intäkt är en periodiserad inkomst, dvs. inkomst med hänsyn till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller blivit intjänad. Kostnader Värdet av de resurser som förbrukats, till skillnad från en utgift som avser anskaffning av resurser. Kostnad brukar definieras som en periodiserad utgift. Årets resultat Den sista raden i resultaträkningen som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Eget kapital. Balansräkning Visar föreningens ekonomiska ställning på balansdagen, uttryckt i samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital. Tillgång En tillgång är en resurs i form av byggnader, mark, aktier, likvida medel (kontanter) och dylikt som kontrolleras (ägs) av föreningen vid räkenskapsårets utgång till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska eller andra fördelar i framtiden. Fordringar Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Motsatsen, långfristiga fordringar, utgör således fordringar som förfaller efter mer än ett år. Förutbetald kostnad och upplupen intäkt Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Sådana utgifter bokförs som fordran (förutbetalda kostnader) i bokslutet för att kostnadsföras först nästa år. Intäkt som avser räntor m.m. som härrör till räkenskapsåret men ännu ej bokförts. Exempel är intäktsräntor som ofta betalas ut vid årsskifte och då utgör en upplupen intäkt i balansräkningen för föreningar med brutet räkenskapsår. Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för klassificeringen av tillgången. Med stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. De viktigaste anläggningstillgångarna är föreningens byggnader och mark. Omsättningstillgång Med omsättningstillgång avses tillgång som inte är anläggningstillgång, dvs. inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Avräkningskonto HSB Malmö Behållningen på detta konto utgör föreningens kassamedel som förvaltas av HSB Malmö. HSB Malmö betalar ränta till bostadsrättsföreningen på dessa medel. Eget kapital Är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Om föreningens skulder är större än tillgångarna innebär det att eget kapital är negativt. 31

34 Avsättning Som avsättning upptas förpliktelser som är ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande. Fond för yttre underhåll Enligt normalstadgarna skall avsättning ske enligt antagen underhållsplan. Saknas underhållsplan skall avsättning ske med 0,3% av byggkostnaden för föreningens hus. Fond för inre underhåll Det framgår av stadgarna om fond för inre underhåll skall bildas. Fondbeloppet enligt balansräkningen utvisar den sammanlagda behållningen av samtliga bostadsrätters tillgodohavande. Specifikation av fondens fördelning på respektive lägenhet redovisas minst en gång om året till varje bostadsrättshavare. Skuld En skuld är en befintlig förpliktelse som förväntas föranleda ett utflöde av resurser. Förpliktelsen har sin grund i redan inträffade händelser. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar. Skulder delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga skulder är skulder som förfaller inom ett år. Motsatsen, långfristiga skulder, utgör således skulder som förfaller efter mer än ett år. Upplupen kostnad och förutbetald intäkt Kostnad för t ex varor och tjänster som avser redovisningsperioden men där faktura ännu inte erhållits. Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader bokförs som upplupna kostnader i balansräkningen. Förutbetald intäkt är fakturering eller inbetalning som bokförts under året men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats. Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att intäktsföras kommande år. Ställda säkerheter Avser här de säkerheter, pantbrev/fastighetsinteckningar, som lämnats som säkerhet för erhållna lån. Ansvarsförbindelser Förpliktelser som t ex borgensförbindelse eller avtalsenligt åtagande (föreningsavgäld) som inte redovisas som skuld eller avsättning men som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Föreningsavgäld För att tillgodose nödvändig kapitalbildning inom HSB-föreningen skall bostadsrättsföreningen erlägga avgäld enligt avtal. Avgälden utgår med sammanlagt 2,5% av produktionskostnaden för föreningens hus och erläggs under en tjugoårsperiod. Ännu ej erlagd avgäld redovisas under ansvarsförbindelser. Balansomslutning Är summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora. Noter Innehåller upplysningar som är relevant för förståelsen av balans- och resultaträkningen. Noterna innehåller uppgifter om taxeringsvärden, anläggningstillgångar, förändring av eget kapital, medelantal anställda m m Räkenskapsår Är den period som en årsredovisning omfattar och utgörs normalt av 12 månader. Om räkenskapsåret inte motsvarar kalenderåret, föreligger ett s.k. brutet räkenskapsår. Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt). Syfte med periodiseringen är att beräkna ett ekonomiskt resultat för redovisningsperioden. Kassaflödesanalys Innehåller upplysningar om föreningens in-och utbetalningar under en bokslutsperiod. Betalningarna hänförs till löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller finansieringsverksamhet. Uppdelningen av kassaflödet i kategorier skall ger information för bedömning av respektive in och utbetalningar och därmed likviditetssituation för föreningen. 32

35 Egna anteckningar.

36 Egna anteckningar.

37 Årsredovisningen är framställd av HSB Malmö i samarbete med bostadsrättsföreningen, enligt tecknat förvaltningsavtal med bostadsrättsföreningens styrelse. HSB Malmö bistår bostadsrättsföreningar även andra än HSB bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag med heltäckande ekonomisk, administrativ och teknisk förvaltning genom bl a löpande bokföring, upprättande av årsredovisning, långtidskalkyl, årsbudget, likviditetsbudget och underhållsplan enligt Repab. HSB Malmö ek för, HSB Turning Torso, Malmö, tfn