Åtgärdsplan för mindre hackspett Detaljplan för bostäder vid Titteridammsvägen m. m, Angered.

Transkript

1 Åtgärdsplan för mindre hackspett Detaljplan för bostäder vid Titteridammsvägen m. m, Angered. Bakgrund Den mindre hackspetten är fridlyst enligt artskyddsförordningen 4. Dess fortplantningsmiljöer och viloplatser får inte förstöras. I och i anslutning till planområdet finns lövskogsmiljöer lämpliga för mindre hackspett. Dessutom finns fynd av arten i närområdet (artportalen.se). I samband med planarbetet gjordes därför en naturinventering samt en biotopsinventering för mindre hackspett (Bilaga 1). I denna rapport klassificerades stora delar av planområdet som värdefull biotop (medelgod biotop), främst som födosöksmiljö för mindre hackspett. Rapporter visar inte på några konstaterade häcknings- eller viloplatser inom planområdet. Planområdet är inte tillräckligt stort för att ensamt fungera som en häckningsmiljö utan ingår som ett delområde i ett större område som utgör artens revir. För att undvika negativ påverkan på den lokala populationen av mindre hackspett och dess biotoper vid Titteridammsvägen och behålla kontinuerlig/långsiktig ekologisk funktion (KEF/LEF) för arten inom Göteborgs kommun, har denna åtgärdsplan tagits fram. Ovan nämnda inventering av mindre hackspett ligger till grund för åtgärdsplanen. Vid fältbesök inför upprättande av åtgärdsplanen konstaterades dock att betydande delar av ytor klassificerades som värdefull biotop i inventeringen utgjordes av öppen mark som saknade kvalitéer som födosöks- och häckningsmiljö för nämnd art. Delar av dessa ytor har därför tagits bort (Bilaga 2). Åtgärdsplanen visar hur vi genom förstärkningsåtgärder i intilliggande naturområden fortsatt kan upprätthålla KEF/LEF för den mindre hackspetten trots ovan nämnda exploatering. Den mindre hackspetten är beroende av lövskog, helst äldre ädellövskog. En annan särskilt värdefullmiljö är alskog. För sin häckning är mindre hackspett helt beroende av döda eller svampangripna, rötade träd. Artens ekologi och krav är noggrant undersökta och redovisade i doktorsavhandlingar av Olsson och Wiktander. Vi har när det gäller inventeringsmetodik och förstärkningsåtgärder utgått från deras arbeten (Wiktander 1998 och Olsson 1998). Aktuellt planområde samt förstärkningsåtgärder Detaljplanen ska möjliggöra byggnation av bostäder (Bilaga 3 och 4). Planområdet omfattar 8,7 ha där 4,2 ha planläggs som kvartersmark och gator och 4,5 ha planläggs som naturmark (Bilaga 5). Inom planområdet finns 5,03 ha värdefull hackspettsbiotop. Av detta bedöms 0.95 ha beröras av exploateringsplanen, inklusive 15 % bortfall pga. bebyggelsens påverkan på intilliggande biotopytor (Bilaga 6). Beräkningarna i (Bilaga 7) visar hur vi föreslår förstärkningsåtgärder som minst motsvarar funktionen av ett bortfall av hackspettsbiotop på grund av exploateringen. Detta görs genom att värdefull biotop med förstärkningsåtgärder höjs till mycket värdefull biotop. Planområdet bedöms vara tillräckligt stort för att inrymma alla nödvändiga förstärkningsåtgärder. I samråd med ornitologisk expertis har en matematisk kvantitativ skattning gjorts av de olika biotopernas inbördes värde. Detta för att kunna beräkna och summera ytor och kvalitéer. 1

2 Biotoper klassade som mycket värdefull biotop (röda områden) har getts värde 100 % och värdefull biotop (gula områden) har getts värde 70 %. Genom att multiplicera yta med värdefaktor för biotopen får vi fram en kvalitetsyta. Vi har identifierat förstärkningsytor på 3,6 ha inom planområdet. Görs förstärkningsåtgärder, enligt nedan, så att gula ytor blir röda, medför det sammantaget att vi ökar kvalitetsytan med 0,13 ha. Se vidare tabell, (Bilaga 7). Förstärkningsytor och resultatet för artens revirområde redovisas på karta (Bilaga 8 och 9). Förstärkningsåtgärder Exploateringsområdet innehåller framförallt miljöer som är viktiga för mindre hackspettens födosök. Miljöerna bedöms ha låga värden för häckning. Förstärkningsåtgärderna syftar därför i första hand till att gynna hackspettens födosök och i mindre omfattning att stärka häckningsmöjligheterna. Biotopförstärkande åtgärder: Födosök: 5 träd (olika trädslag) per ha, spritt i området, ringbarkas vartannat år under en 10- års-period. På större ekar kan träd ersättas av stora grenar. Död ved från andra områden läggs/ställs också in i området. Häckning: Högkapning av klenare lövträd (främst asp, björk och al med en diameter av cm) till högstubbar med ca 3-5 m höjd på spridda ställen i området. 2 träd per ha högkapas vartannat år under en 10-årsdperiod. Om högstubbar eller särskilt värdefulla födosöksträd behöver tas bort vid exploateringen flyttas dessa till lämplig plats för att behålla de viktigaste kvalitéerna till dess förstärkningsåtgärderna ger effekt. Högstubbarna monteras stående vid befintligt träd. Kvalitén för mindre hackspett kommer med ovanstående förstärkningsåtgärder att successivt ökas under tio år och sedan fortsätta att öka under ytterligare 5 10 år pga. att ringbarkade och kapade träd fortsätter att rötas. Därefter bedömer vi att de naturliga processerna och biotopåldern vara så gynnsamma att åtgärderna kan upphöra. Uppföljning Förekomst av lämpliga boträd och särskilda födosöksträd inventeras vartannat år under en 10- årsperiod. Lämpliga boträd utgörs av högstubbar, döda och/eller svampangripna träd och särskilda födosöksträd utgörs av grovbarkig klibbal, döda/döende träd och träd med döda grenar. Förekomst av mindre hackspett ska undersökas vartannat år genom inventering av bo- och övernattningshål samt inventering av arten enligt atlaskriterier. Åtgärder och uppföljning övervakas av Göteborgs kommun. Revidering planhandling Plankartan komplettras med planbestämmelse på allmänplats naturmark; n 3 Fågelbiotop - skogsområde med mycket goda häcknings- och födosöksmiljöer för mindre hackspett. För att långsiktigt bevara de viktiga miljöerna för den mindre hackspetten ska området behålla sin nuvarande karaktär även i framtiden och skötas i enlighet med Åtgärdsplan för mindre hackspett. 2

3 Planbeskrivningen kompletteras enligt nedan; Den mindre hackspetten är fridlyst enligt artskyddsförordningen 4 och finns med på den svenska rödlistan från 2010 under kategorin NT, Nära Hotad. Dess fortplantningsmiljöer och viloplatser får inte förstöras. Arten är beroende av lövskog, helst äldre ädellövskog eller alskog. För sin häckning är mindre hackspett helt beroende av döda eller svampangripna, rötade träd. För att undvika negativ påverkan på den lokala populationen av mindre hackspett och dess biotoper i planområdet och behålla en långsiktig ekologisk funktion (LEF) för arten inom Göteborgs kommun har kommunen arbetat fram en Åtgärdsplan. Åtgärdsplanen visar hur vi genom förstärkningsåtgärder i planområdet fortsatt kan upprätthålla LEF för den mindre hackspetten, trots ovan nämnda exploatering. Området betecknat n 3 - Fågelbiotop på plankartan är ett viktigt skogsområde med mycket goda häcknings- och födosöksmiljöer för mindre hackspett. För att bevara de viktiga miljöerna för den mindre hackspetten ska området behålla sin nuvarande karaktär även i framtiden och skötas i enlighet med Åtgärdsplan för mindre hackspett. Genomförandebeskrivningen kompletteras med beskrivning kring ansvarsfördelning av ovanstående. Referenser Wiktander, U Reproduction and survical in the lesser spotted woodpecker. Effects of life history, mating system and age. Doktorsavhandling, Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Olsson, O Through the eyes of a woodpecker: understanding habitat selection, territory quality and reproductive decisions from individual behaviour. Doktorsavhandling, Ekologiska institutionen, Lunds universitet. 3

4 RAPPORT NATURMILJÖINVENTERING FÖR DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID TITTERIDAMMSVÄGEN ANGERED Tidig morgon vid Gunnareds kyrkogård

5 ADDRESS COWI AB Box SE Göteborg Sweden TEL FAX WWW cowi.se RAPPORT NATURMILJÖINVENTERING FÖR DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID TITTERIDAMMSVÄGEN ANGERED PROJECT NO DOCUMENT NO. VERSION Slutgiltig DATE OF ISSUE PREPARED Erik Heyman CHECKED APPROVED

6 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 3 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund 5 3 Områdesbeskrivning 6 4 Metod Översiktlig naturinventering Habitat och förekomst av mindre hackspett 7 5 Resultat Översiktlig naturinventering Mindre hackspett livsmiljöer och förekomst 11 6 Konsekvensbedömning och diskussion 14 7 Förslag på kompensationsåtgärder 15 8 Referenser 16 9 Bilagor 17

7 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 4 1 Sammanfattning Föreliggande uppdrag gällde en utredning för att klarlägga ett planförslags påverkan på omgivande naturområden. Planens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder mm väster om Titteridammsvägen, Angered. I uppdraget ingick en översiktlig inventering av naturvärden samt förekomst och förutsättningar för mindre hackspett i området. De inventerade skogsområdena består av främst av ekdominerad lövskog samt blötare partier som domineras av alskog. Naturvärdena i området närmast de planerade bostäderna är framförallt knutna till död ved. Den rikliga tillgången på liggande och stående död ved erbjuder bra livsmiljöer för bl a vedlevande insekter och hackspettar. Två observationer av mindre hackspett gjordes i nära anslutning till de planerade bostäderna. Där finns relativt rikligt med stående och liggande död ved i olika dimensioner och lämpliga häckningsmiljöer finns i alsumpskogen i nära anslutning till området. Utredningsområdet är som helhet mycket gynnsamt för mindre hackspett. En blandning av lövträdsarter, bäckraviner med al och en relativt god tillgång på död ved är alla viktiga faktorer för att gynna mindre hackspett. Den stora variationen i trädslagssammansättning är en fördel för mindre hackspetts födosök, då det ger förutsättningar för att finna föda under olika årstider. Sett i ett landskapsperspektiv är områdets läge dessutom mycket gynnsamt, med stora närbelägna lövskogsområden, t ex Lärjeåns dalgång. Den aktuella planen kommer innebära att området närmast bostäderna gallras för att öka ljusinsläpp och ta bort träd som kan utgöra en risk för de planerade bostäderna. Detta medför en habitatförsämring för mindre hackspett genom att tillgången på stående död ved minskar. Byggnationen av bostäder gör att en biotop för mindre hackspett försvinner helt. Förslag på kompensationsåtgärder i närområdet tas fram i samarbete med Göteborgs Stad.

8 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 5 2 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan i syfte att möjliggöra byggnation av bostäder mm väster om Titteridammsvägen, Angered. Detaljplanen som varit föremål för samråd hösten 2010 angav att det aktuella området, väster om Titteridammsvägen, skulle kunna bebyggas med ca 420 lgh. I den södra delen föreslogs flerbostadshus i 4-7 våningar och i den norra delen en småskaligare radhusbebyggelse i 2 våningar. Efter samrådet har förslaget omarbetats. Det nya förslaget medger en annan typ av bebyggelse för såväl det södra som det norra området. I den norra delen har det nya förslaget med hänvisning till ökade hushöjder bedömts kunna medföra att influensområdet mot angränsande naturmark utökas. Föreliggande uppdrag gällde en utredning angående naturmiljö i syfte att klarlägga aktuellt planförslags påverkan på omgivande naturområden. I detta ingick en översiktlig inventering och beskrivning av vegetationstyper, djur- och växtbiotoper, fridlysta och hotade arter, skyddsvärda naturtyper, biotoper och arter, signalarter, biotopskydd, speciella naturvärden samt gamla och stora träd. I uppdraget ingick även inventering av förekomst och förutsättningar för mindre hackspett i området. Inventeringarna gjordes dels översiktligt i ett större område ( Område 2,cirka 35 hektar) och dels mer noggrant i området som direkt påverkas av planen ( Område 1, knappt 1 hektar). I Område 1 kommer en viss gallring göras i skogen i samband med byggnationen av bostäder. Gallringen görs för att öka ljusinsläpp och ta bort träd som kan utgöra en risk (döda/döende träd) för de planerade bostäderna. Det aktuella utredningsområdet är sedan tidigare identifierat som ett häckningsområde för mindre hackspett, beskrivet som Område 23 Kråkekullen i rapporten Skyddsvärda häckningsområden i Göteborgs kommun (Lundström, 2008). Uppgifterna i Lundström (2008) bygger på uppgifter från 1993, vilket motiverar en ny inventering av förekomsten av mindre hackspett i området. En sökning på rapporterade fynd från de senaste 15 åren i observationsdatabasen Svalan ( visade inte på några rapporterade observationer inom det aktuella utredningsområdet. Det fanns dock ett stort antal observationer i de närliggande skogsområdena, framförallt i området längs Lärjeån, öster om Angereds Centrum.

9 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 6 3 Områdesbeskrivning Området är beläget väster om Angereds Centrum i norra Göteborg. Översiktskartan nedan visar läget för utredningsområdet. Större delen av arealen av Område 2 utgörs av skog (20 ha av 35 ha) som till största delen är ekdominerad lövskog. På höjdpartierna växer främst tall och ek och i norr finns ett mindre område med granskog. Det finns även flera mindre bäckar med omkringliggande alskog i området. Icke skogklädda ytor utgörs av gräsytor (främst på Gunnareds kyrkogård), vägar, parkeringar och bebyggelse. En mer utförlig beskrivning av områdets vegetation och biotoper ges i resultatavsnittet nedan. Figur 1. Översiktskarta med Område 2 (35 ha) markerat.

10 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 7 4 Metod 4.1 Översiktlig naturinventering I område 1 gjordes en översiktlig naturinventering inkluderande vegetationstyper, djur- och växtbiotoper, fridlysta och hotade arter, gamla och stora träd, signalarter, biotopskydd, speciella naturvärden samt skyddsvärda naturtyper, biotoper och arter. Inventeringen gjordes genom att området strövades igenom till fots ett flertal gånger. Särskilt undersöktes förekomsten av naturvärdesintressanta träd (främst stående, döda träd), vilka mättes, fotodokumenterades och koordinatbestämdes med GPS. Som underlag för fältinventeringarna användes kartor och ortofoton som tillhandahölls av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad. 4.2 Habitat och förekomst av mindre hackspett Förutsättningarna för mindre hackspett undersöktes i både område 1 och 2. En mer utförlig inventering gjordes i område 1, eftersom det är detta område som kommer att beröras av den aktuella planen. Biotoperna bedömdes utifrån sin potential för häckning respektive födosök för mindre hackspett. Lämpligheten för födosök grundade sig på en bedömning av beståndens ålder, artsammansättning och täthet, samt förekomsten av död ved, lågor och döda grenar. Lämpligheten för häckning bedömdes efter tillgången på potentiella boträd i form av högstubbar (framförallt björk och klibbal) och andra potentiella hålträd. Bedömningen gjordes enligt samma tregradiga skala (A-C, där A står för högst kvalitet) som tidigare har använts vid liknande inventeringar i Göteborgs stad (Åhlund och Ahlén, 2012), och baseras på tillgänglig kunskap om artens krav och ekologi (Nilsson, 2006). För bedömningen av tillgång på boträd användes dessutom kategorin 0 för biotoper där potentiella boträd helt saknades. Område 1 genomströvades flera gånger och samtliga träd som bedömdes intressanta för födosök och/eller häckning för mindre hackspett dokumenterades och koordinatbestämdes. I område 2 gjordes en mer översiktlig inventering. Utifrån flygbilder identifierades ett antal biotoper som sedan strövades igenom till fots. I samband med detta gjordes en bedömning på hur lämplig biotopen ansågs vara som födosöksmiljö

11 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 8 respektive häckningsmiljö för mindre hackspett. De biotoper som bedömdes som mest intressanta för mindre hackspett genomsöktes mer noggrant med avseende på häckningsträd och spår efter hackspett. Förekomsten av mindre hackspett undersöktes vid två inventeringstillfällen. Hela område 2 inventerades då med sk Kombinerad punkt- och linjetaxering (Blank, 2010). Med denna metod läggs en rutt ut som täcker in hela området. Besöken genomfördes under tidiga morgnar och Kombinerad punkt- och linjetaxering innebär att man långsamt strövar igenom området med 5 minuters stopp inlagda efter varje vandrad kilometer. Samtliga observationer av mindre hackspett (sedd eller hörd) markerades på karta.

12 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 9 5 Resultat 5.1 Översiktlig naturinventering Område 1 består av cirka 0,75 hektar ekdominerad skog i en nordostvänd sluttning. I öster avgränsar ett dike mot den planerade bebyggelsen och i väst avgränsas området till stor del av 2-5 meter höga bergbranter. Förutom ek innehåller trädskiktet rönn, björk, al, fågelbär och sälg. Busksiktet domineras av hassel men innehåller även rönn, hägg och brakved. Det finns riklig tillgång på död ved, både stående döda (och döende) träd och lågor. En relativt stor andel av ekarna har döda grenar. Sannolikt har dessa ekar tidigare stått mer öppet, och då utvecklat en relativt vid trädkrona. När skogen sedan har slutit sig, dör en del av grenarna (och i vissa fall hela trädet) av skuggningen. Naturvärdesintressanta objekt i område 1 visas på kartan i figur 2, med tillhörande beskrivning i tabell 1. Området har en historia som gammal kulturmark, vilket kan ses i form av bl a stenmurar strax väster om område 1. Marken har sedan lämnats utan hävd (slåtter eller bete) och har nu vuxit igen. Områdets så kallade skogliga kontinuitet, dvs tid som området varit skogsbevuxet, är därför relativt kort, vilket gör att ovanliga skogsarter saknas. Två signalarter (arter som indikerar miljöer med höga naturvärden) hittades: västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus, på flera berghällar, samt krusig ulota Ulota crispa på äldre sälg i östra kanten av område 1. Dessa två arter har dock inget signalvärde i sydvästra Sverige (Nitare, 2000), och deras betydelse som indikatorer för skogliga naturvärden är därför liten. Naturvärdena i område 1 är framförallt knutna till död ved. Den rikliga tillgången på liggande och stående död ved erbjuder bra livsmiljöer för bl a vedlevande insekter och hackspettar. På sikt bör även övriga skogliga värden i form av mossor och lavar på äldre träd och stenhällar kunna utvecklas. Bilder från naturvärdesinventeringen finns i bilaga 1. En karta med naturvärdesobjekt inom hela utredningsområdet (område 1 och 2), samt tillhörande tabell, bifogas som bilaga 3.

13 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 10 Figur 2. Naturvärdesintressanta objekt (1-26) i Område 1 (röd markering) Nr Typ av naturvärde E (SWEREF 99) N 1 Död ek spår av hackspett Två döda ekar dbh 20 resp. 30 cm lågor Död rönn Låga rönn dbh 30 cm Högstubbe ek m trädkryparbo och hackspettspår Lågor Död ek dbh 30 cm Död ek dbh 40 cm Ek dbh 55 cm Död ek dbh 50 cm Död björk dbh 30 cm Ek dbh 50 cm Ek dbh 60 cm epifyter Död ek dbh 30 cm Ek med hålbildning (mulm) dbh 70 cm Död ek dbh 45 cm Hassel med spår av hackspett Äldre sälg med krusig ulota Ek dbh 65 cm Död ek dbh 31 cm Västlig hakmossa på klipphäll Död ek dbh 30 cm Äldre sälg med krusig ulota Död ek m spår av hackspett Högstubbe björk Tabell 1. Beskrivning av naturvärdesintressanta objekt i figur 2.

14 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED Mindre hackspett livsmiljöer och förekomst Utredningsområdet (område 1 och 2) är mycket gynnsamt för mindre hackspett. En blandning av lövträdsarter, bäckraviner med al och en relativt god tillgång på död ved är alla viktiga faktorer för att gynna mindre hackspett. Sett i ett landskapsperspektiv är områdets läge mycket gynnsamt med stora närbelägna lövskogsområden, t ex Lärjeåns dalgång. Två observationer av mindre hackspett gjordes i nära anslutning till område 1 (se röda punkter på kartan i figur 3). En observation gjordes cirka 50 meter från områdets norra avgränsning och gjordes precis i anslutning till områdets östra gräns. Nedan beskrivs de biotoper som påträffades vid inventeringen. Biotopernas nummer hänvisar till tabell 2 och figur 3. Område 1 (biotop nummer 5), som påverkas direkt av planen, utgör en god biotop för mindre hackspett. Där finns relativt rikligt med stående och liggande död ved i olika dimensioner och lämpliga häckningsmiljöer finns i alsumpskogen i nära anslutning till området. Inom område 1 finns ett lämpligt häckningsträd i form av högstubbe av björk. På sikt skulle sannolikt fler lämpliga häckningsträd tillkomma när fler björkar blir gamla och dör. Område 1 bedöms som kategori A för födosök och kategori C för häckning. I område 2 identifierades ett antal olika biotoper (se tabell 2 och figur 3) vilka bedömdes utifrån deras lämplighet för födosök och häckning. Bilder på hackspettsbiotoper finns i bilaga 2.

15 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 12 Nr Beskrivning av biotoper Födosök Häckning Totalt 1 Alskog längs mindre bäck. Relativt ung skog med visst inslag av klen död ved. Kan på sikt utvecklas till en mycket bra biotop för mindre hackspett. 2 Öppna ängsytor och dungar med yngre björk, sälg, bok och asp. 3 Blandlövskog med ek, asp, alm, lind och björk. Begränsat med död ved. Fågelholkar uppsatta i stort antal. 4 Ekdominerad blandskog. En del relativt vidkroniga ekar som är döda eller döende. Tall och krattekskog på höjdpartierna. Bitvis god tillgång på död ved, både liggande och stående. 5 Ekdominerad lövskog med hasselbuskar ( Område 1 ). En del relativt vidkroniga ekar som är döda eller döende. God tillgång på liggande och stående död ved. 6 Alsumpskog och bäckravin med riklig tillgång på död ved. Flera boträd och potentiella boträd i form av högstubbar. 7 Granskog. Gallrad, mogen granskog. Begränsat med död ved. 8 Ekdominerad blandlövskog. Buskskiktet är begränsat, troligen röjd relativt nyligen. B C B B C B B 0 C A C B A C B A A A C 0 C C 0 C Tabell 2. Mindre hackspettsbiotoper, nr 1-8 enligt kartan i figur 3. Bedömningen är gjord på en tregradig skala där A motsvarar bäst förutsättningar. 0 betyder att boträd saknas.

16 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 13 Figur 3. Biotoper för mindre hackspett, färgkodade efter förutsättningar för hackspettens födosök och häckning. Biotopernas nummer hänvisar till tabell 2. Den totala skogklädda ytan i Område 2 (hela utredningsområdet) är cirka 20 hektar. Den största delen av denna skogsareal utgörs av lämpliga miljöer för mindre hackspett. Den stora variationen i trädslagssammansättning är en fördel för mindre hackspetts födosök, då det ger förutsättningar för att finna föda under olika årstider (Nilsson, 2006). Enligt tillgänglig kunskap om mindre hackspetts krav på habitat, ska ett revir innehålla 40 hektar äldre lövskog, inom ett område på högst 200 hektar (Nilsson, 2006). Således bör Område 2 utgöra ungefär ett halvt revir för mindre hackspett.

17 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 14 6 Konsekvensbedömning och diskussion Den aktuella planen kommer innebära att Område 1 (hackspettsbiotop nr 5) gallras för att öka ljusinsläpp och ta bort träd som kan utgöra en risk (döda/döende träd) för de planerade bostäderna. Detta medför en habitatförsämring för mindre hackspett genom att tillgången på stående död ved minskar. Träd och buskar kommer helt att försvinna från området som ska bebyggas (del av hackspettsbiotop 2, belägen öster om Område 1 ). Eftersom mindre hackspett observerades i detta område tyder det på att området har en funktion som födosökshabitat. Bostadsbyggandet innebär alltså att ett födosökshabitat för mindre hackspett försvinner. Några felkällor är värda att diskuteras. Projektets tidsram gjorde att inventeringen av mindre hackspett fick göras på sensommaren, vilket är utanför häckningstid. Detta medför att hackspetten inte nödvändigtvis uppehåller sig i den miljö som är optimal för häckning, utan snarare i den miljö som är lämplig för födosök under sensommaren. En annan felkälla är att vissa delar av det aktuella området blev mer grundligt inventerade än andra delar. Uppdragets inriktning gjorde att området närmast de planerade bostäderna besöktes under betydligt längre tid än övriga delar av området. Den fördjupade inventering av naturvärden som gjordes i detta område medförde alltså en ökad chans att stöta på mindre hackspett, även om lika mycket tid lades på punkt- och linjetaxeringen i hela utredningsområdet. En av de två hackspettsobservationerna gjordes under ordinarie fågelinventering, medan den andra observationen gjordes i samband med ett besök som gällde inventering av övriga naturvärden.

18 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 15 7 Förslag på kompensationsåtgärder För att motverka försämringar för mindre hackspett till följd av bostadsbyggnation och gallring föreslås i första hand att gallringar och röjningar utförs med största möjliga återhållsamhet. I andra hand föreslås kompensationsåtgärder i närliggande skogsområden. Eftersom mindre hackspett observerades precis där byggnationen och gallringen ska ske, bör kompensationsåtgärderna utföras så nära detta område som möjligt. Kompensationsåtgärderna utformas av Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad och görs med stöd av erfarenhet från liknande projekt. Eftersom habitaten som försvinner eller försämras till följd av det aktuella projektet främst bedömdes som värdefullt för mindre hackspetts födosök, bör kompensationsåtgärderna ha som syfte att förbättra förutsättningarna för mindre hackspettens födosök. I andra hand förslås åtgärder som ökar tillgången på häckningsträd för mindre hackspett.

19 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 16 8 Referenser Blank, H., Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda fåglar. Naturvårdsverket. Lundström, M., Skyddsvärda häckningsområden i Göteborgs kommun. Göteborgs Ornitologiska Förening Nilsson, S.G., Artfaktablad för Mindre hackspett Dendrocopos minor. Artdatabanken, SLU. Nitare, J., Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förslag, Jönköping. Åhlund, M., Ahlén, J., Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun Naturcentrum AB på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad

20 NATURINVENTERING TIITERIDAMMSVÄGEN ANGERED 17 9 Bilagor Bilaga 1. Bilder naturvärdesinventering Bilaga 2. Bilder hackspettsbiotoper Bilaga 3. Karta naturvärdesobjekt med tillhörande tabell

21 Bilaga 1. Bilder naturvärdesinventering Område 1. Död ved vid bergbranterna i centrala delen av område 1. Yngre hasselbuskar och liggande död ved förekommer rikligt i område 1.

22 Berghällar med riklig epifytflora (bl a västlig hakmossa) i den centrala delen av område 1.

23 Bilaga 2. Bilder hackspettsbiotoper Alstubbe med bohål i bäckravinen norr om Gunnareds kyrkogård.

24 Bäckravinen norr om Hästhagen, väster om Gunnareds kyrkogård.

25 Björkhögstubbe på höjden väster om Område 1.

26 Alhögstubbe med bohål vid parkeringen strax norr om området som ska bebyggas

27 Bilaga 3. Karta och tabell över naturvärdesobjekt i område 1 och 2

28 Nr Beskrivning E (SWEREF 99) N (SWEREF 99) 1 Död ek spår av hackspett Två döda ekar dbh 20 resp. 30 cm lågor Död rönn Låga rönn dbh 30 cm Högstubbe ek m trädkryparbo och hackspettspår Lågor Död ek dbh 30 cm Död ek dbh 40 cm Ek dbh 55 cm Död ek dbh 50 cm Död björk dbh 30 cm Ek dbh 50 cm Ek dbh 60 cm epifyter Död ek dbh 30 cm Ek med hålbildning (mulm) dbh 70 cm Död ek dbh 45 cm Hassel med spår av hackspett Äldre sälg med krusig ulota Ek dbh 65 cm Död ek dbh 31 cm Västlig hakmossa på klipphäll Död ek dbh 30 cm Äldre sälg med krusig ulota Död ek m spår av hackspett Högstubbe björk Högstubbe al Död al spår av hackspett Alstubbe bohål Döda alar Bohål al Ek dbh 110 cm Ek dbh 95 cm Högstubbe hägg Död ek dbh 70 cm Död al bohål Alstubbe spår av hackspett Högstubbe björk Ek dbh 90 cm Ek dbh 150 cm, 3 stammar Ek dbh 75 cm Ek dbh 70 cm

29 Bilaga 1. Bilder naturvärdesinventering Område 1. Död ved vid bergbranterna i centrala delen av område 1. Yngre hasselbuskar och liggande död ved förekommer rikligt i område 1.

30 Berghällar med riklig epifytflora (bl a västlig hakmossa) i den centrala delen av område 1.

31 Bilaga 2. Bilder hackspettsbiotoper Alstubbe med bohål i bäckravinen norr om Gunnareds kyrkogård.

32 Bäckravinen norr om Hästhagen, väster om Gunnareds kyrkogård.

33 Björkhögstubbe på höjden väster om Område 1.

34 Alhögstubbe med bohål vid parkeringen strax norr om området som ska bebyggas

35 Bilaga 3. Karta och tabell över naturvärdesobjekt i område 1 och 2

36 Nr Beskrivning E (SWEREF 99) N (SWEREF 99) 1 Död ek spår av hackspett Två döda ekar dbh 20 resp. 30 cm lågor Död rönn Låga rönn dbh 30 cm Högstubbe ek m trädkryparbo och hackspettspår Lågor Död ek dbh 30 cm Död ek dbh 40 cm Ek dbh 55 cm Död ek dbh 50 cm Död björk dbh 30 cm Ek dbh 50 cm Ek dbh 60 cm epifyter Död ek dbh 30 cm Ek med hålbildning (mulm) dbh 70 cm Död ek dbh 45 cm Hassel med spår av hackspett Äldre sälg med krusig ulota Ek dbh 65 cm Död ek dbh 31 cm Västlig hakmossa på klipphäll Död ek dbh 30 cm Äldre sälg med krusig ulota Död ek m spår av hackspett Högstubbe björk Högstubbe al Död al spår av hackspett Alstubbe bohål Döda alar Bohål al Ek dbh 110 cm Ek dbh 95 cm Högstubbe hägg Död ek dbh 70 cm Död al bohål Alstubbe spår av hackspett Högstubbe björk Ek dbh 90 cm Ek dbh 150 cm, 3 stammar Ek dbh 75 cm Ek dbh 70 cm

37 Bilaga 2 korrigering av arealen värdefull hackspettsbiotop Inför upprättandet av åtgärdsplanen gjordes ett fältbesök av biologer från Parkoch naturförvaltningen och Miljöförvaltningen. Miljöer i och runt planområdet besöktes för att undersöka deras lämplighet som förstärkningsytor. I Naturmiljöinventering för detaljplan för bostäder vid Titteridammsvägen, Angered har stora delar av detaljplaneområdet markerats som värdefull biotop för mindre hackspett. Vid fältbesöket konstaterades dock att betydande delar av dessa ytor utgjordes av öppen mark som saknade kvalitéer som födosöks- och häckningsmiljö för nämnda art. Delar av dessa ytor har, enligt nedan, tagits bort. Av de 2,5 ha som enligt naturmiljöinventeringen definierats som värdefull biotop utgörs ca 1,67 ha av delvis slybevuxen åkermark, som vi inte bedömer som värdefull miljö för hackspetten och som därför räknas bort. Här har hänsyn tagits till tidigare definitioner i kommunens arbetsmodell för den mindre hackspetten. Kvar inom planområdet blir 5,03 ha värdefull hackspettsbiotop (6,7 ha 1,67 ha) inom planområdet. Genom exploateringen försvinner 0.95 ha värdefull biotop (bilaga X), inklusive 15 % bortfall pga. bebyggelsens påverkan på intilliggande biotopytor. Miljöbild område 1. (

38

39

40

41 Värdefull biotop 5,03 ha Värdefull biotop 0,95 ha

42 Sammanställning av förstärkningsytor Förstärkningsåtgärder Vi utgår från hackspettsbiotopsinventeringen för Titteridammsvägen och föreslår att de värdefulla områden som redovisas i Bilaga X (gröna ytor) nyttjas för förstärkningsåtgärder. Om 3,6 ha värdefulla biotoper förstärks till mycket värdefull biotop, motsvarar det en ökning av "kvalitetsytan"* till 4,68 ha (3,6 x 1,3 = 4,68)** Efter exploatering och förstärkningsåtgärder i planområdet har alltså ytan hackspettsbiotop minskat med 0,95 ha. Men pga.förstärkningåtgärderna har "kvalitetsytan" ökat med 1,08 ha (4,68-3,6 = 1,08). Sammanställning av påverkan och förstärkningsåtgärder areal Befintligt Totalt Påverkan Totalt Förstärkningsåtgärder Totalt Förändring Kvalitetsyta biotop mycket värdefull biotop 0 ha 0 ha 0 ha 0 ha 3,6 ha 3,6 ha +3,6 ha 4,68 (3,6 x 1,3) värdefull biotop 5,03 ha 5,03 ha -0,95 ha 4,08 ha -3,6 ha 0,48 ha -4,55 ha 4,55 (4,55 x 1) mindre värdefull biotop inom planområdet försvinner pga exploatering*** utan förstärkningsåtgärder inom planområdet Förändring med förstärkningsåtgärder Värdeförhållande mellande de olika biotoperna Mycket värdefull biotop (röd) = 100 värdefull biotop (gul) = 70 mindre värdefull biotop (blå) = 10 Ökning "kvalitetsyta" 0,13 ha *Kvalitetsyta = yta x värdefaktor **Värdefaktor mellan värdefull biotop (gul) och mycket värdefull biotop (röd) är 1,3 *** inklusive 15% bortfall pga. bebyggelsens påverkan på intilliggande biotopsytor (0,83 X 1,15 = 0,95)

43

44