1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:63 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro Närke; Örebro stad; RAÄ 83 Mathias Bäck och Mats Petterson

2

3 UV RAPPORT 2012:63 ARKEOLOGISK JUNDERSÖKNING 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro Närke; Örebro stad; RAÄ 83 Dnr Mathias Bäck och Mats Petterson

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: Kontoret i Uppsala: Portalgatan UPPSALA Tel.: Fax: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:63 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1753. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2013

5 Innehåll Sammanfattning 6 Inledning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Målsättning och metod 7 Undersökningsresultat 7 Västra schaktet, norra delen 7 Västra schaktet, södra delen 8 Östra schaktet 9 Fyndmaterialets betydelse 10 Utvärdering arkeologin i relation till kartornas utsago 11 Tolkning 12 Utvärdering i relation till frågeställningar 14 Referenser 14 Kartor 14 Administrativa uppgifter 14 Bilagor 1. Konstruktions- och lagertabell Fyndtabell 16 Figurer 1. Upptagna schakt markerade på utdrag ur stadskartan över Örebro. Skala 1: Upptagna schakt markerade på utdrag ur stadskartan över Örebro. Skala 1: Örebro stad i tre stadsskikt tillsammans med sju av de senaste årens schaktkontroller. Av bilden framgår hur de arkeologiska schakten sammanfaller med gator och bebyggelse vid tre olika tider Påträffade anläggningar markerade i västra schaktet. Skala 1: Husgrunden i form av syllstenar från sydöst. Foto Spis/ugnsfundament från nordöst. Foto Stenläggning från sydöst. Foto Stenläggning och trälåda från sydväst. Foto Trälådan från sydväst. Foto Broläggning/rustbädd från sydöst. Foto Östra schaktet från sydväst. Foto Plan över östra schaktet. Skala 1: a. Schaktens placering relaterat till bebyggelsen vid 1700-talet slut (stadskarta år 1782, akt S73-1:8). Skala 1: b. Schaktens placering relaterat till bebyggelsen vid mitten av 1800-talet, strax före branden år 1854 (stadskarta år 1844, akt 1880K-D80). Skala 1:

6 Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, har under sommaren år 2009 utfört en särskild arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning i centrala Örebro. Det arkeologiska resultatet gav inget av antikvariskt intresse då de påträffade kulturlagren var yngre än 1700-tal. I de två schakten framkom en husgrund från 1700-talets mitt med tillhörande loftgång och spisfundament. Intill låg en samtida broläggning/rustbädd samt stenläggningar. Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, har under sommaren år 2009 utfört en särskild undersökning i form av schaktövervakning i centrala Örebro. De påträffade kulturlagren kunde dateras från 1600-tal och fram till 1800-talets mitt. Fyndmaterialet sträcker sig över en något längre tidsperiod, fram till 1900-talets början. I de östra av två schakt framkom fragmentariska rester av en gata (Östra Jordgatan, eller vad som efter torgets förändring kom att bli Kungsgatan). Inga daterande fynd tillvaratogs från denna del. I den östra delen av detta schakt påträffades en husgrund som troligen återfinns på en karta från år Inte heller denna kan dateras utifrån fyndmaterial. Om kartanalysen är riktig så är den dokumenterade bebyggelsen inte yngre än 1840-tal och torde inte vara äldre än 1780-tal. I det västra schaktet påträffades byggnadslämningar som möjligen kan föras till 1700-talets mitt. Av de arkeologiska lämningarna att döma rör det sig om en byggnad med tillhörande loftgång och spisfundament. Intill låg en samtida eller något senare tillkommen broläggning/rustbädd samt stenläggningar. Fyndmaterialet från detta schakt uppgår till 106 poster och utgörs i huvudsak av keramik och byggnadsdetaljer. Den kronologiska spännvidden i materialet sträcker sig från åtminstone 1600-talets första hälft, möjligen kan någon keramiktyp föras ner i sent 1500-tal, till omkring De fynd som säkrast kan knytas till de påträffade byggnaderna sträcker sig fram till 1800-talets andra hälft och reflekterar tiden då tomtmarken blir avhyst till förmån för det utvidgade Stortorget. Inledning Under sommaren år 2009 genomförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, en särskild undersökning i form av en schaktövervakning i centrala Örebro. Det berörda området låg i centrala delen av Stortorget där nya ledningar skulle läggas och träd planteras (fig. 1 och 2). Vid de fortsatta omläggningsarbetena vid Stortorget behövdes ytterligare schaktövervakning. En tank för fettavskiljning till serveringsverksamhet skulle anläggas på den nedre östra delen av torget (nära korsningen mitt emot Stortorget 11 19). Fältarbetet omfattade drygt 27 dagsverken under tiden maj till augusti Ansvarig för fältarbetet var Helmut Bergold, UV Bergslagen. Rapporten har sammanställts av Mathias Bäck och Mats Pettersson, UV Mitt. Uppdragsgivare var Örebro kommun, tekniska förvaltningen. Antikvarisk bakgrund Den äldsta stadskartan över Örebro upprättades år 1652 av Johan Toring (akt 1880K-D2). Kartan visar gatunätet och kvartersindelningen men däremot framgår inte vilka tomter som varit bebyggda vid denna tid. De bebyggda tomterna framgår däremot av två senare kartor upprättade år 1782 (akt S73-1:8) och 1823 (akt 1880k-d72). Gatunätet som redovisas talslämningar vid Stortorget i Örebro

7 på de rektifierade kartorna har inte nämnvärt förändrats i den här delen av staden (fig. 3). Däremot avviker kvartersindelningen strax söder och väster om S:t Nicolai kyrka tydligt mot dagens bild. Stortorget finns markerad på de historiska kartorna från och med år 1854 men upptar bara en tredjedel av dagens yta, fortsättningen österut upptas av en idag försvunnen gata, Apoteksgränden. I den nedre delen av Köpmangatan och övre delen av Kungsgatan (tidigare Östra Jordgatan) sammanfaller dagens dragning av gatunätet med den historiska bilden. Däremot är en gata borttagen, som sträckte sig diagonalt mellan Drottninggatan och Köpmangatan, markerad som Gamla gatan på 1823 års karta men som även finns avbildad på de två tidigare kartorna. Området öster om Kungsgatan omnämns som Stadens östra ägor och upptas av åkermark. Målsättning och metod Inför en planerad ombyggnad av östra delen av Stortorget samt Våghustorget i Örebro ställde Länsstyrelsen i Örebro en förfrågan till Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen, om en undersökningsplan med kostnadsberäkning för en särskild undersökning i form av en schaktövervakning. De största arbetena berörde Stortorget där nya ledningar skulle läggas. Det övergripande syftet med schaktövervakningen var att bidra till den allmänna arkeologiska kunskapsuppbyggnaden i Örebro län medan den mer specifika målsättningen var att undersöka, dokumentera och tolka den aktuella delen av fornlämningen. Undersökningens lägsta krav var att klargöra: Förekomst av kulturlager, deras djup under markyta, karaktär och ålder. Förekomst av anläggningar och en bedömning av dessas funktion och ålder. Fyndinnehållet, som skulle inkludera en bedömning av fyndtyp, antal, funktion och ålder. Bedömning av fornlämningens bevarandegrad. De lager som framkom i plan och profil dokumenterades i form av plan- och profilritningar. Lagren beskrevs i text och fotograferades. Påträffade fynd relaterades till lager och samlades in. Endast de delar av kulturlagren som kom att beröras av arbetet undersöktes till det djup som ledningsarbetet krävde vilket medförde att kulturlager kvarligger även inom ledningsschakten. Samtliga inmätningar har gjorts med totalstation för vidare bearbetning i UV:s dokumentationssystem Intrasis. Undersökningsresultat Västra schaktet, norra delen Schakt för ny trappuppgång till parkeringsplats togs upp utanför systembolagets entré på Stortorget. Samtliga lager- och anläggningsbeskrivningar redovisas i bilaga 1 och figur 4. Schaktet grävdes till 1,4 meter under dagens 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro 7

8 nivå. Överst påträffades sättsand och gatsten ner till 0, 34 cm under markytan. Därunder låg ett ca 0,2 meter tjockt sten- och gruslager. Under detta vidtog ett ca 0,6 meter tjockt kulturlager bestående av sand, grus, kol, sot, kalkbruk, sten, ben, glas och spik. Lagret är tolkat som ett planeringslager. Kulturlagret överlagrade i sin tur ett ca 0,25 meter tjockt raseringslager bestående av krossat taktegel, sand och lera. I botten av schaktets norra del fanns ett brandlager och däri två större syllstenar. I brandlagret påträffades fynd av kakel, kol, sot, spik, kalkbruk, ben, järnfragment och glas samt tegelkross. Partiet gränsade mot en koncentration av tegelkross i söder. Enstaka större tegelstenar låg plant och kan ha fungerat som ett fundament. Här påträffades också kakel samt en större flat sten. Under brandlagret låg ett 0,4 meter tjockt grått sandlager, tolkat som ett golv, vilket överlagrade en mörkfärgad mjälig lera. I skiktet mellan sanden och leran påträffades ett stenbemängt material. Syllstenarna, sanden och brandlagret, som låg på leran, tolkas som rester efter en byggnad. Inga daterande fynd gjordes. Västra schaktet, södra delen Denna del grävdes och dokumenterades kontextuellt. Här påträffades bl.a. en husgrund (A385), ett spis- eller ugnsfundament (A1126), stenläggningar (A1524, A2326 och A2413), kantställda plankor vilka tillsammans utgjorde en trälåda (A2465), samt en broläggning/rustbädd och grund (A2491/ A2669) (fig. 9). Husgrund (A385) (fig. 4 och 5). Den bestod av upp till en meter stora, flata och kantiga stenar anlagda i sand i form av en stensyll. Syllen som var fogad med kalkbruk hade 1 centimeter tjock puts på utsidan. Vissa av de huggna stenarna var kantställda i syfte att jämna ut skiften. De överlagrades av både tak- och murtegel samt grus och småsten. Grunden var troligen riven innan branden 1854 ägde rum. I anslutning till grunden fanns homogen lerinblandad humös sand med inslag av mycket organiskt material i form av träflis och ben, samt tegelkross. Spis- eller ugnsfundament (A1126), delvis raserad, men har ursprungligen varit 2 3 meter stort och 0,75 meter högt (fig. 4 och 6). Fundamentet bestod av natursten. I botten var stenarna huggna och mätte cirka 0,3 0,7 meter. Fundamentet var byggt som ett ramverk och fyllt med tegelkross, sten, grus och sand samt var fogat med kalkbruk och välgjorda hörn. Södra delen var delvis borta men slöt väl an mot stensyllen (A385) i söder. Fundamentet var anlagt på ett 0,1 0,15 meter tjockt lager ren sand, som var något kraftigare i hörnen. I raseringen fanns hällar vilka möjligtvis kan ha använts som bakhällar. Stenläggning (A1524, A2326 och A2413) (fig. 4 och 7). En omsorgsfullt lagd stenpackning framkom under ett lager kalkbruk. Den östra delen var tjock medan den västra delen tunn och knappt marktäckande. I sin östra del anslöt den mot huset medan den i sin västra del var störd av en yngre nedgrävning. Här låg också tre större stenar (A2480) vilka kan representera en ingång. A2413 bestod av 0,06-0,15 meter stora stenar som var anlagda kring de stående plankorna i trälådan (A2465) (fig. 8) talslämningar vid Stortorget i Örebro

9 Trälådan (A2465) bestod av kantställda plank (0,02 m tjocka) och var fylld med sand, sten, spik, ben, keramik samt glas (fig. 8 och 9). Lådan mätte 1 0, 65 meter i plan. Öster om denna låg en 0,2 meter tjock bilad stock. Lådan och stocken låg helt nära husgrunden (A385). De små stenarna i stenläggningen A2413 mellan träramen och rännstenen gav ett prydligt intryck. Anläggningen tolkades som en ingång eller trappa till en loftgång. Broläggning/rustbädd (A2491), bestod av stockar lagda i anslutning till husgrunden A385 (fig. 4 och 10). Denna sluttade svagt mot öster med nord sydlig orientering och 0,12 0,18 meter tjocka (obearbetat lövträ). I söder anslöt den mot sockeln till syllen A385 (grovt avhuggna, jämför kv. Repslagaren, Bäck & Romedahl 2006). Broläggningen låg i ett träflislager och täcktes av mörk lerig träflis som överlagrades av grusig sand. Anläggningen fortsatte mot norr och slutade strax innan spisfundamentet. Rustbäddskanten låg på stenar som underlagrades av lerig sand med något tegelkross. Sten i söder hörde ihop med sockeln A2663 till syllen A385. I detta område grävdes en provgrop (A2751). Nedgrävning och sockel (A2663). Sockeln på insidan av stensyllen bestod av 0,3 0,5 meter stora flata stenar. Dessa överlagrades av ett svart anläggningslager AL1104. På utsidan anslöt rustbädden i det leriga träflislagret. Sockelstenar (A2669), rest av sockel, har lagts längs hela stensyllen A385 och diket (A2663). Storleken varierade mellan 0,2 0,4 meter. Mellan stenarna fanns litet sand. Sandlager (AL2708) var påfört och överlagrade det svarta anläggningslagret AL1104. Sanden har fungerat som fyllning i underlaget för golvet. Det var 0,10 0,15 meter tjockt, med störst mäktighet i väster. Sandlagret bestod av grusig sand med inslag av enstaka stenar och kalkbruk. Lagret låg under raseringslagret AL339. Östra schaktet Schaktet grävdes med traktorgrävare i vägbanan, 3 5 meter stort med öst västlig riktning. Närmast belägna fastigheten låg cirka sju meter från nordöstra hörnet. När cementblock med elledningar påträffades i väster avbröts vidare schaktning i denna riktning. Utvidgning gjordes i öster för tank och anslutningar med ytterligare tre meter till en total yta om 8 3 meter och ned till tre meters djup. Undersökningen gjordes med maskin och bitvis för hand med hacka (fig. 11 och 12). Centralt i schaktet, inklämd mellan två störningar, fanns ett smalt parti med kulturlager och konstruktioner. Detta stråk var 0,5 0,6 meter brett och 0,3 0,5 meter djupt. Störningarna bestod av kulverterade avlopp med grova cementrör lagda i sand och gråblå lera. Under asfalt och gatsten fanns ett 0,5 meter tjockt gruslager följt av ett omblandat 0,6 meter tjockt rivningslager med grus, humus, tegel och sten. I den norra och södra delen av schaktet följde ett metertjockt påfört grus och gråblått lerlager fram till och under kulvertarna. I den centrala delen övergick rivningslagret i ett svart 0,3 meter tjockt sotigt brandlager (stadsbrandlager). Under följde ett kulturlager med konstruktioner. Det avsatta 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro 9

10 kulturlagret var 0,15 meter tjockt i öster och 0,25 meter i väster. Lagret bestod av brun till spräcklig humusblandad lera, sot och träbitar. Det övergick i botten mot ett mera homogent lager av lerig brun humus, 0,2 meter tjockt, troligen ett äldre ploglager. Botten bestod av gulbrun orörd lera. Konstruktionerna bestod dels av en grupp syllstenar i östra delen samt kullersten och risbädd i västra delen. Syllstenarna var både kantiga och runda, 0,3 0,5 meter stora, samt även sotiga. Troligen rör det sig om en rest av en husgrund, möjligen en uthusbyggnad. Intill fanns del av en gårdsplan eller väg med kullersten, bestående av ett tiotal runda 0,1 0,3 meter stora stenar och risbädd på samma nivå. Brandlagret och fynden pekar på eller 1800-tal, men med tanke på kartanalysen torde det snarare röra sig om redeponerade brandrester, alternativt härrör de från branden som inträffade i denna del av staden år Här gjordes fynd av ett Cu-bleck eller möjligtvis ett mynt och kritpipa, keramik, glas och djurben. Fyndmaterialets betydelse Totalt 227 fynd, registrerade i 106 fyndposter, tillvaratogs från de två schakten. Samtliga fynd redovisas i bilaga 2. Detta material utgörs i huvudsak av keramik (51 %) med järnföremål (18 %) och glas (15,5 %) som de närmast största grupperna. Dessa tre grupper representerar således cirka 85 % av det samlade fyndmaterialet. En översiktlig kronologisk analys av det samlade keramikmaterialet ger underlag för en summarisk diskussion om dateringar och händelseförlopp inom det västra schaktet. Keramiken är, trots det relativt anonyma materialet, den fyndkategori som är mest användbart för att få en uppfattning om den kronologiska spännvidden på platsen. Detta sker många gånger i kraft av den stora kvantiteten keramik i relation till annat daterande material. Keramiken har kunnat delas in i tre grova kronologiska grupper; respektive 1800/1900-tal. I flera fall är det inte möjligt att ens föra materialet till ett specifikt århundrade. Detta gäller framförallt det sena materialet, vilket i sammanhanget mest har bäring för tolkningen av byggnadslämningarna i relation till kartmaterialet. Det finns även ett par skärvor som möjligen går ner i 1500-tal. Medeltida typer saknas helt i materialet. Samtliga större kontexter (AL1059, AL 2320 och AL1104) innehåller material från hela den aktuella kronologiska perioden vilket visar att det huvudsakligen rör sig om redeponerade massor. I det största materialet från AL2320 utgörs ungefär 14 % av keramiken av typer som troligen kan dateras till eller 1700-tal. Keramiken i det svarta lagret AL1059 som överlagrade AL 2320, innehöll ingen keramik äldre än 1700-tal. Cirka 20% av keramiken i denna kontext kan dateras grovt till 1700-tal, resterande utgörs av talstyper. Anläggningslagret (AL1104) för byggnaden A987/ A2669, innehöll en mindre mängd keramik av vilka 12 % (observera endast 2 skärvor) kan föras till tal och 35 % (sex skärvor) till tal. Tillsammans utgör dessa den relativt största gruppen (47 %) keramik i någon av de undersökta kontexterna. Detta till trots att denna konstruktion kan vara den yngsta. Nedgrävningen A2663 för stensyllen A385 lig talslämningar vid Stortorget i Örebro

11 ger stratigrafiskt under ovan beskrivna konstruktioner och lagerkontexter. I denna hittades endast en keramikskärva en liten bit av ett saltglaserat kärl sannolikt tillverkat i Frechen i perioden Därmed utgör denna skärva den säkrast daterade äldre keramiken från undersökningen. Det skulle kunna innebära att stensyllen A385 därför hör till de äldsta konstruktionerna i schaktet. Det bör dock understrykas att dateringsunderlaget är mycket svagt. Utvärdering arkeologin i relation till kartornas utsago Två schakt togs upp på Stortorget som i väster avgränsas av Stora gatan och i den östra delen av Gamla gatan. På kartorna från 1652/1654 är staden inte detaljplanelagd på ett sätt som ger någon information om enskilda strukturer inom de stora kvartersrektanglarna. En första planerad utvidgning av Stortorget, som den framträder på avritningar (1673 och 1683) av kartan från år 1654, innefattade dock en ny gata i öst västlig riktning. Enligt den ena avritningen (1673) skulle en gata dela torget i en nordlig och en sydlig del. Utsträckningen enligt kartan innebär att förändringen troligen inte skulle ha omfattats av den här aktuella undersökningen. Däremot går en smalare (planerad) gata vidare österut från torget i bägge versionerna. Vinkelfelen är omfattande i kartorna och referenspunkterna få men det är fullt möjligt att denna gata kan motsvara den stenbelagda ytan i det västra schaktets södra del. Det västra schaktet sammanföll, enligt en av rektifieringarna, delvis med ett hus på fastighet 10, enligt 1782 års karta. Den berörda byggnaden låg strax öster om Apoteket på fastighet nr 9. Det östra schaktet sammanföll delvis med Kungsgatan (tidigare Östra Jordgatan). Kartan från år 1782 förefaller dock ha många vinkelfel varför rektifieringens detaljeringsgrad innefattar en något större osäkerhet än övriga här relaterade kartor. Med utgångspunkt i att rektifieringen är rimligt korrekt sammanfaller de påträffade lämningarna till hälften med ovan nämnda byggnad på tomt 10 (observera att tomtbeteckningarna är desamma som år 1844). Vid närmare betraktelse är emellertid överensstämmelsen dålig. Varken stengrunden A385 eller gatan/gränden A1524/ A2413 förefaller kunna ha något med kartans byggnad att göra, åtminstone inte den stenlagda ytan A1524/A2413. En möjlighet är att rektifieringen slår omkring meter fel i nordostlig sydvästlig riktning varvid den stenlagda ytan (vid en korrigerad rektifiering åt sydväst) skulle kunna utgöra gårdsplan till tomt nr 10 och syllarna motsvarar då den större av två byggnader på samma tomt, med fasad ut mot Apoteksgatan. Syllarna A385 skulle i så fall utgöra den södra långväggen på denna byggnad och ugnskonstruktionen en spis i byggnadens södra del. Vid motsvarande korrigering åt nordost överensstämmer de arkeologiska lämningarna rimligt väl med två byggnader (tomt 8) som ligger på den norra sidan av Apoteksgränd (se fig. 13a). Den stenlagda ytan (A1524/A2413) söder om den påträffade bebyggelsen i det västra schaktet skulle då utgöra en del av Apoteksgränd. Rustbädden motsvarar i sådant fall den västra delen av en 45 meter lång byggnad, medan spislämningen hör till en mindre, väster därom placerad byggnad. En tredje variant, beroende på rektifieringen, är att den stenlagda ytan är en av de korslagda gångarna som gick genom trädgården. Den kontextuella 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro 11

12 kopplingen mellan den stenlagda ytan och syllstenarna innebär dock att detta är mindre troligt då det inte finns någon motsvarande byggnad i området enligt denna version av rektifiering. Oklarheterna i denna karta i relation till de arkeologiska lämningarna utesluter inte att dessa skulle kunna representera bebyggelse som ligger före kartornas tid om än inte alltför långt tidigare. Som vi kunnat konstatera ovan återfanns keramik från 1500-talets slut i nedgrävningen för syllen A385. Detta skulle möjligen kunna vara antydan om att denna grund härrör från tiden innan den äldsta kartan, då det inte finns någon övertygande matchning mellan de arkeologiska byggnadslämningarna och kartornas bebyggelseredovisning (se vidare analysen av fyndmaterialet). På tomtkartan från 1823 finns det, med utgångspunkt i rektifieringens riktighet, ingen bebyggelse som sammanfaller med lämningarna från den arkeologiska undersökningen. Schaktet är enligt rektifieringen beläget i den norra delen av den stora trädgården som hörde till tomt nr 10, vilken vid denna tid ägdes av handlaren G. Anstrin. En tomtkarta från 1844 är den sista som redovisar en förtätad kvartersbebyggelse där sedan det utvidgade Stortorget kom att bre ut sig. De arkeologiska lämningarna i det östra schaktet hade olika karaktär i den västra respektive östra delen. Schaktets placering i den rektifierade 1800-talskartan ger vid handen att de större stenar i den östra delen motsvarar bebyggelsen på kartan från Någon ägare för denna gård finns inte angiven på tomtägarlängden. Kullerstenen och risbädden i den västra delen av schaktet motsvarar således rester efter en äldre beläggning av Kungsgatan (före detta Östra Jordgatan) (se fig. 13b). Om vi betraktar det västra schaktets lämningar i relation till kartan från år 1844 är det möjligt att rustbädden A2491, fyllningssanden A1104 och stengrunden A987/A2669 härrör från en byggnad som återfinns mellan tomterna 9 och 10a (samma numrering som på kartan från 1782) utmed den kort därpå, i den nya stadsplanen, bortstrukturerade Apoteksgränd. Huruvida den byggnad som berörs hör till tomt 9 som ägs av K. Söderlindh eller tomt 10a, som tillhör W. Sandahl, är inte lätt att avgöra med utgångspunkt i kartan. Övriga lämningar från det västra schaktet rimmar dåligt med strukturer från denna kartgeneration. På ett planförslag till gatu- och tomtreglering från 1854 framträder stortorget så som det ser ut idag. Förslaget, som utarbetades efter stadsbranden år 1854, går ut på att en reglering av innerstaden skulle göras enligt ett rätlinjigt gatusystem. Detta är ett välbekant mönster och något som skedde i många medeltida städer redan under 1600-talet. Örebro har alltså behållit ett till stora delar medeltida gatunät ända fram till 1800-talets mitt även om enskilda delar av 1600-talets regleringsplaner genomfördes (Ahlberg 1995:144, 2005:606). Detta innebär att de påträffade lämningarna måste härröra från tiden innan torget vidgas till sin nuvarande storlek och form. Tolkning Det har visat sig svårt att rektifiera kartorna i denna del av staden så att en tillförlitlig jämförelse kan göras mellan arkeologiskt och kartografiskt käll talslämningar vid Stortorget i Örebro

13 material. Flera rektifieringar ger vid handen att det går att nå fram till olika resultat med till synes så precisa rektifieringar som det ä möjligt att göra med utgångspunkt i de fasta referenspunkterna som t.ex. Nicolaikyrkan och slottet. Som vi sett av kartanalyserna ovan finns emellertid vissa scenarier som är mer troliga än andra. Tolkningen av det östra schaktets lämningar i relation till befintlig bebyggelse på kartan från år 1844 förefaller högst rimlig. Det västra schaktet är svårare att analysera, främst då delar av arkeologin i detta schakt troligen bör relateras till äldre kartgenerationer. Den övervägande delen av det daterbara materialet kan föras till och tidigt 1900-tal. En mindre mängd är äldre inget är medeltida. En rimlig utsago är att fyndmaterialet i de undersökta kontexterna till största delen härrör från omgrävda kontexter av vilka inga medeltida lager berörts. Samtliga arkeologiska lämningar härrör således från tiden innan torget får sin nuvarande form enligt planen sker detta någon gång efter Bebyggelsen torde med utgångspunkt i kartorna och fyndmaterialet alltså kronologiskt kunna placeras inom 200-årsperioden 1600-talets första hälft till 1800-talets mitt. Fynddateringarna bygger närmast uteslutande på det keramiska materialet. Detta har en tyngdpunkt i talet men en viss del kan föras ner i, främst, 1700-tal. Vi har också kunnat konstatera att det möjligen går att relatera den äldre syllen A385 till en byggnad (10) som återfinns på kartan från år Kort sammanfattat är det inte orimligt att vi ser flera tidsskikt samtidigt. Den stenlagda ytan/gatans förhållande till grunden A385 är inte helt klarlagt då dessa inte grävdes bort helt. Av kontaktytan mellan dessa kan man med all sannolikhet anta att de, i den vid grävtillfället frysta situationen, funnits samtidigt. Huruvida de är byggda/anlagda samtidigt är däremot svårare att svara på. Att döma av raden med de dubbla större stenarna närmast byggnaden, är stenläggningen/gatan anpassad till byggnaden då dessa större stenar bildar en rännsten som är anpassad till murens ytterliv. Den frysta bilden kan emellertid representera ett ännu senare skede då konstruktionerna troligen haft en viss livslängd innan de togs ner. Oavsett om detta skedde innan branden (se A385) sträcker sig den undersökta fasen som längst fram till 1800-tales mitt. Om bebyggelsen tagits ner innan branden innebär det i så fall att undersökningen kunnat dokumentera förberedande arbeten, genom avhysningen av bebyggelse, inför omdaningen av torget. Det sena 1800-talets och 1900-talsmaterialet måste härröra från senare aktiviteter i samband med förändringar av torget då dessa är yngre än torgets anläggningstid. Som vi kunnat konstatera ovan är det utifrån rektifieringarna av kartmaterialet möjligt att föreslå olika kopplingar till vissa befintliga strukturer i kartorna. Felkällorna är dock så stora att detta endast kan betraktas som förslag. Då inte heller fyndmaterialet är tillräckligt karakteristiskt för någon specifik verksamhet (t.ex. apotekskärl eller liknande) kan inte detta bidra nämnvärt till tolkningen av byggnaderna. Fyndmaterialet som helhet pekar alltså inte på någon specifik verksamhet utan representerar uteslutande hushållsavfall (keramik, glaskärl, skor, kritpipor) och till en liten del byggnadsdelar (spik, fönsterglas, kakel) talslämningar vid Stortorget i Örebro 13

14 Utvärdering i relation till frågeställningar Fornlämningens relativt goda bevarandestatus är kanske den faktor som kan sägas bidra mest till den allmänna kunskapen om Örebros historiska utveckling. Detta genom att konstruktionerna är så omfattande och stora att de tillsammans kommer att kunna ha betydelse vid framtida diskussion om kartbildernas utsagor över Örebro specifikt och dialogen mellan arkeologiskt och kartografiskt källmaterial generellt. Med detta menas att strukturerna är så stora att dessa kan bli ett viktigt bidrag i syfte att kunna göra rektifieringar av kartorna så att deras relevans i relation till arkeologin ökar i framtiden. Detta arbete är emellertid för omfattande för att ha kunnat genomföras inom det här projektets ram. Grävningen har dokumenterat och kronologiskt tidfäst de bevarade kulturlager och konstruktioner som påträffades. Bedömningen av lämningarnas funktion har på grundval av källmaterialet inte kunnat bestämmas med säkerhet men förslag på berörda miljöer framgår av kartanalysen ovan. Resultaten av undersökningen ger vid handen att det kan förväntas finnas väl bevarade byggnadslämningar, men kanske i något mindre utsträckning, kulturlager i under nuvarande Stortorget. Med tanke på torgets förändring över tid kommer kartanalys alltid att vara ett viktigt moment vid arkeologiska ingrepp i anslutning till det nuvarande torget. Referenser Ahlberg, N Stadsplaneförändringar i Sverige Del II. Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Agraria 94, 2005:13. Bäck, M. & Romedahl, H Nyetablering och tidig skolarkitektur i Örebros östra utkant. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2006:2. Stockholm. Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv Stadskarta 1782, akt S73-1:8 Lantmäterimyndigheternas arkiv Stadskarta 1652, akt 1880K-D2 Stadskarta 1823, akt 1880K-D72 Stadskarta 1844, akt 1880K-D80 Stadskarta 1854, akt 1880K-A3 Ekonomiska kartbladet 10F 4d Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: 2009:002. Undersökningstid: maj augusti talslämningar vid Stortorget i Örebro

15 Projektgrupp: Helmut Bergold, Martin Edlund, Ebba Knabe och Olof Pettersson. Underkonsulter: Trimtec. Exploateringsyta: 205 m 2. Undersökt yta: 205 m 2. Läge: Ekonomiska kartbladet , 10F 4d. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: - Fynd: F1 106 förvaras på Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt i väntan på beslut om fyndfördelning. Bilagor Bilaga 1. Konstruktions- och lagertabell Kontext S300 S AL339 A385 A987 AL1059 AL1104 A1126 A1311 A1524 AL2320 A2326 A2413 A2465 A2480 A2491 A2663 A2669 AL2708 A2730 A2747 A2751 Beskrivning Västra schaktet. Östra schaktet. Raseringslager. Husgrund i form av en stensyll. Den bestod av upp till 1 meter stora, flata och kantiga stenar anlagda i sand. Syllen som var fogad med kalkbruk hade 1 cm tjock puts på utsidan. Vissa av de huggna stenarna var kantställda i syfte att jämna ut skiften. De överlagrades av både tak- och murtegel samt grus och småsten. Grunden var troligen riven innan branden Stenrad i grund. Svart lager på stenläggning. Antagligen ett byggnadslager. Anläggningslager i byggnad, 0,15 0,25 m tjockt. Homogen lerblandad svart humös sand med mycket organiskt material, träflis, ben och tegelkross. Spis- eller ugnsfundament, delvis raserad, med ursprungligt mått på ca 2,0 3,0 meter stor och en höjd av 0,75 meter. Fundamentet bestod av natursten. I bottnen var stenarna huggna och mätte ca 0,3 0,7 meter. Den var byggd som ett ramverk och fylld med tegelkross, sten, grus och sand. Fundamentet var fogat med kalkbruk och hade välgjorda hörn. I raseringen fanns hällar som kan vara ämnade för bakning. Södra delen av fundamentet var delvis borta men slöt an mot stensyll A385 i söder. Den var anlagd på ett rent sandlager, 0,10 0,15 m, som var något tjockare i hörnen. Spisfundament. Under ett lager med kalkbruk framkom en fint lagd stenläggning som i den nordöstra delen var kraftig medan den i sydväst endast förekom fläckvis. I den nordöstra delen anslöt den mot huset medan den i sydväst var störd av en yngre nedgrävning (A2730). Här låg också tre större stenar (A2480). Lager söder om den stenlagda ytan A1524/A2413. Stenläggning Stenläggning, 0,06 0,15 m stora stenar, som var anlagd kring de kantställda planken i den så kallade trälådan (A2465). Trälåda bestående av kantställda plank (0,02 m tjocka) vilken var fylld med sand, sten, spik, ben, keramik och glas. Lådan mätte 1,0 0,65 m i plan. Öster om denna låg en bilad stock, 0,2 m tjock. Lådan och stocken låg 0,05 m från husgrunden (A385). De små stenarna (A2413) mellan träramen och rännstenen gav ett prydligt intryck och var anpassad efter A2465. Anläggningen tolkas som en ingång eller trappa till en loftgång. Tröskelsten? Broläggning/Rustbädd, bestående av stockar lagda i anslutning till byggnad. Stockarna sluttade svagt mot öster, var nordöst sydvästorienterade och 0,12 0,18 m tjocka (obearbetat lövträ). I söder anslöt de mot sockeln (A2669) till syllen. Stockarna var grovt avhuggna (jämför kv. Repslagaren, Bäck & Romedahl 2006). Rustbädden låg i ett träflislager och täcktes av mörkt lerigt träflis som överlagrades av grusig sand. Konstruktionen fortsatte in i schaktväggen mot norr men hade ett iakttagbart avslut strax innan spisfundamentet (A1126). Nedgrävning och sockel mot insida på stensyll (A385), bestående av flata, 0,3 0,5 m stora stenar. Konstruktionen låg mellan rustbädd och syll i ett lerigt träflislager. Överlagras av AL1104. Sockelstenar (0,2 0,4 m) vilka har lagts längs hela stensyllen A385 och diket (A2663). Mellan stenarna fanns sand. Sandlager över AL1104. Fyllning i grund och underlag för golv, 0,10 0,15 m, tjockast i väster. I sanden fanns även enstaka stenar och kalkbruk. Lagret återfanns under raseringslager AL339. Grus. Provgrop i AL2330 Provgrop. Rustbäddskanten låg på sten som underlagrades av lerig sand och något tegelkross. Stenen i söder hör ihop med sockeln till syllen (A385) talslämningar vid Stortorget i Örebro 15

16 Bilaga 2. Fyndtabell Fyndnr Klass Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning 1 Fynd Glas Glas Flaska 60 1 Fragment 2 Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska 3 Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska 4 Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska 5 Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska 6 Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska 7 Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska Keramik Skål 0 4 Fragment Keramik Skål 28 1 Fragment Keramik Skål 5 1 Fragment Keramik Skål 4 2 Fragment Keramik Kärl 1 1 Fragment Keramik Kärl 15 1 Fragment 9 Fynd Keramik Keramik Kärl 8 2 Fragment 8 Fynd Keramik Keramik Fat 11 2 Fragment 10 Fynd Kakel, Syse B. Keramik Kakel 30 2 Fragment 11 Fynd Keramik Keramik Kritpipa 2 1 Fragment 12 Fynd Glas Glas Kärl 8 3 Fragment 13 Fynd Glas Glas Fönsterglas 13 4 Fragment 14 Fynd Keramik Keramik Fat Fragment 15 Fynd Keramik, Syse B. Keramik Kärl 6 1 Fragment 16 Fynd Keramik, Syse B. Keramik Kärl 5 1 Fragment 17 Fynd Keramik, Syse B. Keramik Kärl 7 3 Fragment Osäker godstyp 18 Fynd Keramik Syse B Keramik Kärl 1 1 Fragment 19 Fynd Järn Järn Spik 8 1 Intakt 20 Fynd Flinta Eldslagningsflinta 11 1 Intakt 21 Fynd Glas Glas Kärl 9 1 Fragment Smält 22 Fynd Kakel, Syse B Keramik Kakel 4 1 Fragment Lergods 23 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 20 1 Fragment Saltglaserad 24 Fynd Kakel, Syse B Keramik Kakel 26 3 Fragment 25 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 2 1 Fragment 26 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 28 3 Fragment Ev. streckornering 27 Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska Keramik Kärl 8 1 Fragment Engobe på utsidan 28 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 38 1 Fragment 29 Fynd Keramik Keramik Kritpipa 2 1 Fragment Skaft 30 Fynd Glas Glas Flaska 10 1 Fragment Hals 31 Fynd Glas Glas Fönsterglas 10 6 Fragment Glaspest 32 Fynd Keramik Keramik Kruka 2 1 Fragment 33 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 14 1 Fragment 34 Fynd Glas Glas Fönsterglas 1 1 Fragment Glaspest 35 Fynd Keramik, Syse B Keramik 28 3 Fragment Svår att bestämma 36 Fynd Keramik, Syse B Keramik Fat 40 4 Fragment 37 Fynd Fynd Glas Glas Kärl 4 1 Fragment Grön tranparent 39 Fynd Glas Glas Fönsterglas 1 1 Fragment 40 Fynd Järn Järn Slagg 82 8 Intakt 41 Fynd Läder Läder Sko 4 1 Fragment 42 Fynd Läder Läder 10 2 Fragment 43 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 44 5 Fragment 44 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 66 2 Fragment 45 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 44 2 Fragment 46 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 58 1 Fragment 47 Fynd Brons CU-leg Föremål 1 1 Komplett 48 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 4 1 Fragment 49 Fynd Osteologi Ben Fragment 50 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl Fragment 51 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 70 1 Fragment talslämningar vid Stortorget i Örebro

17 Fyndnr Klass Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning 52 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl Fragment 53 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 58 5 Fragment 54 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 8 1 Fragment 55 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 44 2 Fragment 56 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 44 3 Fragment 57 Fynd Brons Koppar Mynt 10 1 Komplett Konservering! 58 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 8 1 Fragment Delvis smält 59 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 6 1 Fragment 60 Fynd Glas Glas Fönsterglas 28 5 Fragment Glaspest 61 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 10 2 Fragment 62 Fynd Kakel, Syse B Keramik Kakel 6 1 Fragment Osäker! 63 Fynd Keramik, Syse B Keramik 18 1 Fragment 64 Fynd Järn Järn Spik 14 2 Komplett Blåa (vivianit) 65 Fynd Järn Järn Spik 68 4 Komplett Blå (vivianit) 66 Fynd Järn Järn Föremål Komplett Fäste till verktyg och skaft, holk 67 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 6 1 Fragment 68 Fynd Keramik, Syse B Keramik 4 1 Fragment Grön 69 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 6 1 Fragment Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 6 1 Fragment Hals 71 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 18 5 Intakt 72 Fynd Glas Glas Bägare 1 1 Fragment 73 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 4 2 Fragment 74 Fynd Glas Glas Butelj 2 1 Fragment 75 Fynd Keramik, Syse B Keramik Fat 2 1 Fragment 76 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 40 6 Fragment 77 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 30 2 Fragment 78 Fynd Keramik, Syse B Keramik Fat 8 2 Fragment 79 Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 32 2 Fragment 80 Fynd Läder Läder 12 2 Komplett Delar medf sömhål 81 Fynd Glas Glas Kärl 4 1 Fragment 82 Fynd Keramik, Syse B Keramik Fat 62 1 Fragment Engobe, vågband 83 Fynd Kakel, Syse B Keramik Kakel 32 1 Fragment Vit, tennglasyr 84 Fynd Keramik, Syse B Keramik Fat 30 5 Fragment 85 Fynd Keramik, Syse B Keramik Fat 10 1 Fragment 86 Fynd Järn Järn Beslag 24 1 Fragment 87 Fynd Järn Järn Spik 35 2 Fragment 88 Fynd Obränt ben Ben Avfall 26 1 Fragment 89 Fynd Glas Glas Butelj Fragment Grönt 90 Fynd Järn Järn Spik Fynd Keramik, Syse B Keramik Kärl 3 1 Fragment Saltglaserad 92 Fynd Järn Järn 20 1 Komplett 93 Fynd Glas Glas Kärl 4 2 Fragment Glaspest 94 Fynd Osteologi Ben Avfall 50 2 Komplett Skärmärken 95 Fynd Osteologi Ben Avfall 26 1 Komplett Tand 96 Fynd Järn Järn Spik 8 2 Komplett I kulturlagret -60 cm 97 Fynd Glas Glas 6 1 Fragment Delvis smält 98 Fynd Bränd lera Bränd lera 16 1 Brandlager -1,05 m 99 Fynd Järn Järn 12 1 Komplett Platt fyrkantigt genombrutet 100 Fynd Järn Järn Spik Komplett Brandlagret -1, Fynd Kärl. Senmedeltida och efterreformatoriska Keramik Kärl 7 1 Fragment Kulturlager -0,60 cm 102 Fynd Järn Järn 26 1 Komplett Brandlager -1, Fynd Järn Järn Spik 64 7 Komplett Brandlager -1,05 m 104 Fynd Järn Järn Spik 72 1 Fragment Kulturlager -0, Fynd Keramik Keramik 6 1 Fragment Kulturlager -0, Fynd Glas Glas Butelj 22 4 Fragment Kulturlager -0,60 m 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro 17

18 Stortorget Örebro 83:1 Köpmangatan Nygatan TRYCKERIET REPSLAGAREN VÅGEN Kungsgatan Rudbeckgatan KORNBODEN m Örebro Figur 1. Upptagna schakt markerade på utdrag ur stadskartan över Örebro. Skala 1: talslämningar vid Stortorget i Örebro

19 Y X Västra schaktet Östra schaktet Y X m Figur 2. Upptagna schakt markerade på utdrag ur stadskartan över Örebro. Skala 1: talslämningar vid Stortorget i Örebro 19

20 talslämningar vid Stortorget i Örebro Figur 3. Örebro stad i tre stadsskikt tillsammans med sju av de senaste årens schaktkontroller. Av bilden framgår hur de arkeologiska schakten sammanfaller med gator och bebyggelse vid tre olika tider. Schaktkontrollen i Stortorget år 2009 motsvaras av två blåmarkerade schakt.

21 Schakt Syllsten Spis/ugnsfundament Trälåda Stenpackning Stenläggning Rustbädd Nedgrävning Lager Figur 4. Påträffade anläggningar markerade i västra schaktet. Skala 1:60. X Y Y X m 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro 21

22 Figur 6. Spis/ugnsfundament från nordöst. Foto: Helmut Bergold. Figur 5. Husgrunden i form av syllstenar från sydöst. Foto: Helmut Bergold. Figur 8. Stenläggning och trälåda från sydväst. Foto: Helmut Bergold. Figur 7. Stenläggning från sydöst. Foto: Helmut Bergold. Figur 9. Trälådan från sydväst. Foto: Helmut Bergold talslämningar vid Stortorget i Örebro

23 Figur 10. Broläggning/rustbädd från sydöst. Foto: Helmut Bergold. Figur 11. Östra schaktet från sydväst. Foto: Helmut Bergold. N GL BL Gårdsplan Husgrund GL GL GL GL BL BL BL 6,8 meter till kvarteret Stortorget Figur 12. Plan över östra schaktet. Skala 1:50. GL BL 0 1 m 1700-talslämningar vid Stortorget i Örebro 23

24 X Y Y X Figur 13a. Schaktens placering relaterat till bebyggelsen vid 1700-talet slut (stadskarta år 1782, akt S73-1:8). Skala 1: m

25 X Y Y X Schakt Väg Rustbädd Spis Figur 13b. Schaktens placering relaterat till bebyggelsen vid mitten av 1800-talet, strax före branden år 1854 (stadskarta år 1844, akt 1880K-D80). Skala 1: m