Sammanställning av Kvalitetsdata 2013

Transkript

1 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR CERVIXCANCERPREVENTION/PROCESS ("CYTBURKEN") Sammanställning av Kvalitetsdata 2013 gällande Cervixcancerprevention i Västra sjukvårdsregionen April 2014

2 Beställningsadress Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Tel Fax Mailadress Rapporterna kan laddas ner från Regionalt cancercentrum väst hemsida Regionalt cancercentrum väst, Västra sjukvårdsregionen Tryck: Bording AB, Borås

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Invitationsstatus Täckningsgrad Deltagande efter inbjudan Antal cellprover Endocervikala celler saknas Indikationsprofil cytologprov Åldersfördelning cellprov Tid till svar Andel icke-normala cellprover Diagnosprofil cytologi Andel avvikande cellprover som är uppföljda i tid Utfall av cytologi PAD-utfall av behandling Konhöjd och antal ingrepp per operatör Förnyade behandlingar ( Re-koniseringar )

4 1 Inledning Cytburken är sedan juni 2012 Processregistret inom Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention. Det kommer att innebära att data nu kan jämföras med fler landsting och att de redovisningar som görs kommer att utgå från nationellt beslutade kvalitetsparametrar. Denna rapport har tidigare getts ut som en regional rapport för Västra Sverige men publiceras härmed för flera områden och regioner. När den första upplagan av denna rapport publicerades för 10 år sedan skrev vi: Det finns flera skäl till varför det är speciellt viktigt att kvalitetsgranska arbetet att förebygga cervixcancer. Verksamheten berör hela den kvinnliga befolkningen som inbjuds till screening. Det är en intervention friska människors liv som får olika negativa effekter om det inte sköts professionellt och efter högsta standard. Överdiagnostik leder till resursslöseri men vi vet också att även lätt avvikande prov kan utlösa starka reaktioner med oro och ångest och upplevelse av sjukdom. Det finns säkra belägg idag för att överbehandling kan ha negativa effekter för kvinnors barnafödande. Screening sker för att förebygga en dödlig sjukdom. Misstag och dålig kvalité kan innebära att kvinnor dör i onödan. Vårdkedjan är komplicerad och innefattar primärvård, laboratorieverksamhet och specialistvård. Kopplingarna mellan dessa länkar i kedjan går åt alla håll och det finns hela tiden risker att överföringarna inte fungerar. Verksamheten bygger på en lång rad professionella men subjektiva bedömningar i alla delar av vårdkedjan. Detta gör verksamheten särskilt känslig för kvalitetsbrister. Första samlade rapporten med kvalitetsdata från det cervixcancerförebyggande arbetet i Västra Sverige är en milstolpe. Rapporten innehåller data från alla delar av vårdkedjan, men innefattar bara några mätbara variabler. Som med alla kvalitetsdata måste uppgifterna tolkas med eftertanke. Det är många kompromisser som ligger bakom sådana data och det är inte alltid som de mest mätbara egenskaperna är de viktigaste ur kvalitetssynpunkt. Vissa uppgifter kan inte omedelbart omsättas i kvalitetstermer men kan vara av intresse för att belysa olika delar av verksamheten. Denna rapport gäller 2013 års data. Denna årliga rapport kompletteras med StatProcess en redovisning online av nyckeldata där man kan välja detaljnivå. Denna redovisning ersätter de kommunrapporter som tidigare producerats i pappersform. StatProcess ger jämförelsedata bakåt i tiden och ger möjlighet att se andra enheters och kommuners data. Inloggning sker via Även de som inte använder Cytburken kliniskt kan få behörighet att ta del av statistiken. Kontakta mia.westlund@rccvast.se Rapportens grunddata tas fram av RCC-Väst efter inrapportering från respektive landsting. Landstingsansvarig läkare står för kommentarerna Vi är angelägna om synpunkter av alla de slag kring rapporten. Vi hoppas att den kan fortsätta att ge underlag för kvalitetsförbättringar Björn Strander Jonatan Vasilis Mikael Holtenman Mia Westlund Torbjörn Eles 2

5 2 Invitationsstatus Detta är ett mått på om de kvinnor som ska inviteras för cellprovtagning också blir inviterade. Det hör också till de nya nationellt beslutade kvalitetsparametrarna. Mätning sker vid ett bestämt datum. Ur befolkningsregistret tas fram de kvinnor som åldersmässigt är aktuella för provtagning och sedan länkas dessa uppgifter mot Cytburken som dels visar vilka av kvinnorna som är aktuella för provtagning utifrån senast taget prov och dels innehåller uppgift på injudningar till provtagning som har gått ut. För att förenkla denna ganska komplicerade datahantering är mätningen begränsad till kvinnor i åldrarna Det nationella målvärdet är 100%. Kommentar: VGR ligger utmärkt högt och dessa siffror visar inte bara att ROCK- IT/Screenvitation, det nya kallelsesystemet, fungerar bra utan också att det sköts bra och de kvinnor som ska bokas blir bokade för kallelser. Hallands sämre data beror sannolikt dels på ett sämre kallelsesystem, men också att man efter tre år ersätter kallelser till uteblivare med brev där kvinnor inbjuds höra av sig för att få en tid 3

6 Andel som fått inbjudan i tid, år Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Vänersborg Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Lerum Göteborg Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille BollebygdBorås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Töreboda Maries tad Karlsborg Tibro Skövde Falköping Tidaholm Ulricehamn Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Fått inbjudan 92.0% 92.0% 97.0% 97.0% 98.0% 98.0% 99.0% 99.0% 100.0% 4

7 Andel som fått inbjudan i tid, år Område Andel Skaraborg 99.6% Södra Älvsborg 99.5% Fyrbodal 99.4% Västra Götaland 99.3% Göteborg och södra Bohuslän 99.1% Västra Sverige 98.7% Halland 95.3% Antal kallelser per område Område Antal inbjudningar Fyrbodal Göteborg och södra Bohuslän Halland Skaraborg Södra Älvsborg

8 3 Täckningsgrad Täckningsgraden är beräknad utifrån antalet kvinnor i screeningåldrarna skrivna i området 31/ och i respektive kommuner och församlingar. Antalet unika individer i motsvarande ålder som tagit ett prov under den föregående 3 ½-årsperioden resp 5 ½- årsperioden delas sedan med detta tal. Täckningsgraden redovisas för alla screeningåldrar (26 60 års ålder 31/12 ) med ett sammanvägt mått. 3 ½ och 5 ½ år är numera nationell standard för dessa beräkningar. För att ge möjlighet till jämförelse med tidigare rapporter för landsting som deltagit i Cytburken före 2010 redovisas båda det nya och det gamla beräkningssättet (4 års täckningsgrad i åldrarna 25 49) i diagrammet som visar täckningsgrad över tid. Täckningsgraden innefattar alltså all provtagning, oavsett om provet är taget inom organiserad screening eller i annat sammanhang. Täckningsgraden är det mest relevanta måttet på vilket skydd som kvinnorna i området har av cellprovstagning. Perioden ska motsvara en screeningomgång med de variationer som kan förekomma med rimliga förseningar i utskick, sommaruppehåll, ombokningar mm. Täckningsgraden ändras långsamt även om deltagandet ändras det senaste året, eftersom flera års data inkluderas. Även i år redovisas täckningsgrad på församlingsnivå i alla kommuner med mer än invånare. Församlingsindelningen ändrades på vissa håll 1/ vilket man ska tänka på vid jämförelsen med äldre rapporter. Nationellt målvärde är 85% och att ingen församling ska ligga under 70%. Observera att de värden som rapporteras till Öppna Jämförelser är hämtade ur analysregistret och är framtagna med en mindre detaljerad beräkningsmetod som ger högre värden. Kommentar: Utvecklingen går åt rätt håll. Hallands täckningsgrad planar ut på en hög nivå och är nu 85,0% medan VGR:s närmar sig denna med en uppgång på c:a en procent och har nu 83,3%. Alla kommuner ligger nu på minst 80% (3,5 4,5 år). Göteborg har klättrat ytterligare två procentenheter sedan förra året, vilket är anmärkningsvärt bra eftersom det finns en eftersläpning i dessa data, som speglar tillståndet under flera år bakåt. Angered och Bergsjön ökar med 3 respektive 2% och det är bara en församling i Västra Sverige av de rapporterade som ligger under 70%. Effekterna av ROCK-IT blir tydliga och effekterna av Ta med en vän-kampanjen har underhållits väl i Göteborg, där forsatta insatser gentemot allmänheten med Cellprovsveckan kan haft betydelse. 6

9 Täckningsgrad 3,5 5,5 år, Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Göteborg Vänersborg Lerum Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille Bollebygd Borås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Ulricehamn Töreboda Maries tad Karlsborg Skövde Falköping Tidaholm Tibro Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Täckningsgrad 78% 79% 81% 82% 85% 86% 7

10 Täckningsgrad 3,5 5,5 år, Kommun 3,5 år 5,5 år 4,0 år Kommun 3,5 år 5,5 år 4,0 år Kungsbacka 88% 90% Tranemo 88% 89% Hjo 88% 90% Lerum 87% 89% Härryda 87% 89% Öckerö 87% 89% Lidköping 87% 88% Varberg 87% 89% Ulricehamn 87% 88% Partille 87% 88% Sotenäs 86% 88% Stenungsund 86% 88% Grästorp 86% 88% Alingsås 86% 87% Tidaholm 86% 88% Kungälv 86% 88% Mölndal 86% 88% Orust 86% 88% Tibro 85% 87% Skövde 85% 87% Götene 85% 88% Mark 85% 86% Karlsborg 85% 87% Falköping 85% 86% Svenljunga 85% 88% Vänersborg 85% 88% Vårgårda 85% 86% Essunga 84% 85% Mariestad 84% 86% Åmål 84% 88% Vara 84% 86% Dals-Ed 84% 85% Tjörn 84% 86% Falkenberg 84% 86% Lysekil 84% 85% Borås 84% 85% Trollhättan 84% 86% Munkedal 84% 86% Bengtsfors 83% 86% Skara 83% 86% Tanum 83% 84% Bollebygd 83% 88% Töreboda 83% 84% Halmstad 83% 85% Ale 83% 85% Färgelanda 83% 85% Hylte 82% 84% Mellerud 82% 85% Gullspång 82% 82% Uddevalla 81% 83% Strömstad 81% 84% Laholm 81% 84% Göteborg 81% 82% Lilla Edet 80% 84% Herrljunga 85% 86% 8

11 Täckningsgrad Halland 3,5 5,5 år, % 80% Täckningsgrad 60% 40% 20% 0% Täckningsgrad Västra Götaland 3,5 5,5 år, % 80% Täckningsgrad 60% 40% 20% 0%

12 Historik täckningsgrad 4-årsberäkningar, åldrarna år 90.0% Täckningsgrad 80.0% 70.0% Årtal Västra Götaland Göteborg och södra Bohuslän Skaraborg Fyrbodal Halland Södra Älvsborg Täckningsgrad Borås per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Brämhult 90% 91% Sandhult 90% 92% Äspered 89% 91% Toarp 88% 90% Rångedala 87% 89% Sexdrega, del 87% 85% Fristad 86% 89% Bredared 86% 92% Dannike 86% 86% Kinnarumma 86% 88% Borås Gustav Adolf 82% 82% Borås Caroli 80% 82% Seglora 78% 81% 10

13 Täckningsgrad Göteborg per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Älvsborg 90% 91% Torslanda-Björlanda 90% 92% Askim 89% 90% Näset 88% 88% Styrsö 86% 86% Göteborgs Carl Johan 84% 86% Göteborgs Annedal 84% 85% Härlanda 84% 86% Domkyrkoförs. i Göteborg 84% 85% Tuve-Säve 83% 85% Göteborgs S:t Pauli 83% 86% Göteborgs Vasa 83% 84% Örgryte 83% 84% Göteborgs Oscar Fredrik 83% 85% Nylöse 82% 83% Högsbo 81% 84% Tynnered 81% 82% Göteborgs Masthugg 81% 84% Bergum 81% 83% Backa 80% 81% Björkekärr 80% 83% Göteborgs Haga 80% 82% Lundby 79% 80% Västra Frölunda 78% 79% Kortedala 72% 74% Göteborgs Johanneberg 72% 76% Gunnared 71% 72% Angered 70% 70% Bergsjön 67% 68% 11

14 Täckningsgrad Skövde per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Våmb 91% 94% Frösve 90% 92% Sventorp-Forsby 89% 87% Berg 88% 89% Skultorp 88% 90% Väring 87% 87% Värsås- Varola- Vreten 85% 89% Skövde 85% 87% Götlunda 81% 84% Ryd 78% 77% Täckningsgrad Halmstad per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Steninge 90% 91% Harplinge 87% 90% Söndrum-Vapnö 86% 88% S:t Nikolai 85% 87% Slättåkra-Kvibille 85% 86% Enslöv 84% 87% Getinge-Rävinge 84% 87% Snöstorp 83% 85% Martin Luther 80% 82% Oskarström 79% 82% 12

15 Täckningsgrad Kungsbacka per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Gällinge 91% 91% Onsala 90% 93% Släp 89% 91% Vallda 89% 91% Tölö 88% 91% Älvsåker 88% 91% Landa 88% 90% Ölmevalla 87% 90% Fjärås 86% 88% Kungsbacka 86% 88% Idala 86% 86% Frillesås 85% 87% Täckningsgrad Mölndal per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Lindome 87% 90% Stensjön 87% 88% Kållered 85% 88% Fässberg 84% 87% 13

16 Täckningsgrad Trollhättan per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Gärdhem 89% 91% Götalunden 88% 89% Åsaka-Björke 86% 89% Trollhättan 85% 88% Fors-Rommele 82% 88% Upphärad 80% 84% Bjärke, del 80% 85% Lextorp 76% 77% Täckningsgrad Uddevalla per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Herrestad 86% 88% Bokenäset 85% 89% Lane-Ryr 84% 87% Ljungskile 82% 83% Uddevalla 80% 82% Bäve 80% 81% 14

17 Täckningsgrad Varberg per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Spannarp 91% 94% Träslöv 91% 92% Lindberga 90% 93% Himledalen 87% 90% Stråvalla 87% 94% Veddige 86% 88% Varberg 85% 87% Värö 85% 88% Tvååker 85% 88% Sibbarp-Dagsås 84% 90% 15

18 4 Deltagande efter inbjudan Deltagande efter inbjudan är det direkta måttet på hur stor andel av kvinnorna som efter att ha fått en inbjudan tar ett prov. Måttet har tidigare ibland benämnts Hörsamhet. Deltagande efter inbjudan räknas som andelen kvinnor som får ett prov taget inom tre månader efter en inbjudan skickats ut. Vi har utgått från inbjudningar utskickade under ett år fram till 30 sept Vi fångar då också upp de kvinnor som inte går till barnmorskemottagningen utan ordnar provtagning på annat sätt men som sannolikt gör detta som en effekt av att man fått en inbjudan. Låga siffror kan bero på dålig tillgänglighet men också på att gallring av kvinnor som inte ska delta fungerar dåligt. Eftersom kvinnor som inte deltagit får ny inbjudan varje år blir dessa överrepresenterade och måttet är inte representativt för alla kvinnor. Det kan därför uppfattas som lägre än förväntat. Deltagande efter inbjudan kan bara jämföras med områden som har årlig omkallalse av de som uteblivit. Deltagande efter inbjudan redovisas på mottagningsnivå i StatProcess, det nya webbgränssnittet. Kommentar: Efter den kraftiga uppryckningen för VGR förra året ser vi ingen ytterligare förbättring generellt. Hallands siffror blir falskt höga och går inte att tolka eftersom man uteslutit de som uteblivit mer än tre år från kallelse. De ska noteras att av de som fått en inbjudning sedan föregående prov deltar hela 70% inom 90 dagar. Vidare är effekten av en femte inbjudan fortfarande så hög som 18% deltagande. Det lönar sig att vara lite envis! 16

19 Deltagande efter inbjudan 2013 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Vänersborg Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Lerum Göteborg Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille BollebygdBorås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Töreboda Maries tad Karlsborg Tibro Skövde Falköping Tidaholm Ulricehamn Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Deltagande 39% 40% 49% 50% 59% 60% 69% 70% Deltagande efter inbjudan 2013 Område Deltagande Halland 67% Fyrbodal 55% Skaraborg 55% Södra Älvsborg 54% Västra Götaland 52% Göteborg och södra Bohuslän 48% 17

20 Deltagande efter inbjudan 2013 Kommun Deltagande Kommun Deltagande Laholm 71% Kungsbacka 69% Falkenberg 67% Varberg 67% Halmstad 66% Hylte 65% Lysekil 61% Färgelanda 60% Lidköping 60% Dals-Ed 60% Götene 60% Tranemo 59% Härryda 59% Tidaholm 58% Essunga 58% Vara 58% Stenungsund 57% Ulricehamn 57% Munkedal 56% Öckerö 56% Skara 56% Tjörn 56% Kungälv 56% Trollhättan 56% Vänersborg 56% Svenljunga 56% Mariestad 56% Uddevalla 55% Alingsås 55% Skövde 55% Vårgårda 55% Ale 55% Tanum 55% Lerum 54% Herrljunga 54% Borås 54% Orust 54% Hjo 53% Åmål 53% Mark 53% Karlsborg 52% Bollebygd 52% Strömstad 52% Mölndal 51% Mellerud 50% Partille 49% Sotenäs 49% Töreboda 48% Tibro 48% Grästorp 48% Göteborg 47% Falköping 46% Gullspång 46% Lilla Edet 46% Bengtsfors 55% 18

21 Deltagande efter inbjudan effekt av antal inbjudningar sedan föregående prov 80% 70% 60% Deltagande 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal dagar sedan senaste inbjudan Antal inbjudningar som skickats sedan föregående prov. Om inget prov finns: Totalt antal inbjudningar

22 5 Antal cellprover Diagrammen visar antalet prover år från år under 2000-talet. Observera att skalorna är olika för diagrammen. Kommentar: Vi ser en antydd sänkning av antalet prover jämfört med Skaraborg har av oklara skäl en minskning av prover i organiserad screening och ökning av kliniska prover. I Halland ökar screeningproverna Antal cellprover Västra Götaland (ej Medilab) Antal prover Registreringsår Klinisk remiss Screeningremiss Totalt 20

23 Antal cellprover NÄL Antal prover Registreringsår Klinisk remiss Screeningremiss Totalt Antal cellprover SU Antal prover Registreringsår Klinisk remiss Screeningremiss Totalt 21

24 Antal cellprover Borås Antal prover Registreringsår Klinisk remiss Screeningremiss Totalt Antal cellprover Skövde Antal prover Registreringsår Klinisk remiss Screeningremiss Totalt 22

25 Antal cellprover Halmstad Antal prover Registreringsår Klinisk remiss Screeningremiss Totalt Antal cellprover Medilab Antal prover Registreringsår Klinisk remiss Screeningremiss Totalt 23

26 6 Endocervikala celler saknas Avsaknad av endocervikala celler är det mått vi använder för provtagningskvalité. I sällsynta fall kan man inte få med endocervikala celler i provet trots god provtagningsteknik. I normalfallet ska metaplastiska celler eller körtelceller finnas med i provet som tecken på att övre delen av transformationszonen är representerad. Provtagning på kvinnor efter menopaus och kvinnor som tidigare behandlats för dysplasi är svårare. Gynekologmottagningar kan möjligen förväntas ha en något större andel av dessa kvinnor än MVC (barnmorskemottagningar) men alltfler landsting inför kontrollfil och då kommer även fler äldre kvinnor att få prov tagna vid MVC. Vätskebaserad cytologi är en omställning för laboratorierna som ha svårare att identifiera endocervikala- eller metaplastiska celler trots korrekt provtagning. En marginell felkälla är att en mycket liten andel av proverna är tagna på hysterektomerade kvinnor där laboratorierna ändå har rapporterat att endocervikala celler saknas. Kommentar: Sett till hela Västsverige har inga förändringar skett. Nya vårdprogrammet har satt målnivån 4 %, och det saknas en liten bit dit. Det kan påpekas att nationellt ligger nivån på 10 11%, så Västra Sverige har goda resultat. På områdesnivå har provkvalitén förbättrats ytterligare i Skaraborg som ligger närmast målnivån, medan Halland rapporterar en viss förämring jämfört med Göteborg och Södra Bohus har störst förbättringspotential. 24

27 Endocervikala celler saknas per sjukvårdsområde % 3771 Andel prov (%) 6% 5% 4% 3% 2% % 0% Fyrbodal Göteborg och södra Bohuslän Halland Skaraborg Södra Älvsborg Endocervikala celler saknas Västra Götaland Andel prov (%) Årtal 25

28 7 Indikationsprofil cytologprov Indikationsprofil är beräknad utifrån uppgifter på remissblanketterna och den geografiska uppdelningen i redovisningen är baserad på var den provtagande mottagningen är belägen. Prover levererade med screeningremiss räknas alltid som screening. Kontrollfilspatienter ingår också i gruppen screening. Kommentar: Väsentligen oförändrade siffor med 76% rena screeningprover och 19 % klinisk indikation. 3 % av proverna tas på klinisk remiss på kvinnor som inte är i kontrollfil men har behandlats för dysplasi mer än 2 år tidigare. Variationerna mellan områdena är ganska betydande. 26

29 Indikationsprofil Västra Götaland 2013 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 75.7 % Uppgift saknas: 1.8 % Indikationsprofil Fyrbodal 2013 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 82.1 % Uppgift saknas: 1.4 % 27

30 Indikationsprofil Göteborg och Södra Bohuslän 2013 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 72.6 % Uppgift saknas: 1.2 % Indikationsprofil Södra Älvsborg 2013 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 77.4 % Uppgift saknas: 0.4 % 28

31 Indikationsprofil Skaraborg 2013 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 74.4 % Uppgift saknas: 6.4 % Indikationsprofil Halland 2013 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 78.6 % Uppgift saknas: 0.3 % 29

32 8 Åldersfördelning cellprov Detta är ett mått på hur väl de rekommenderade åldersintervallen följs. 100% följsamhet till åldrarna är inte önskvärd, men prover utanför dessa åldrar bör vara mindre vanliga, framförallt hos de unga. En del prover tas på 22-åriga kvinnor och det överensstämmer med att dessa kan erbjudas opportunistiskt prov upp till 3 månader innan de skulle kallas. Kommentar: Provtagningen i västra Sverige följer mycket väl rekommendationerna. En del prover tas på 22-åriga kvinnor och det överensstämmer med riktlinjer att dessa kan erbjudas opportunistiskt prov upp till 6 månader innan de skulle kallas. Det är rimligt med en viss provtagning efter 60 års ålder och denna kommer att öka i intervallet upp till 64 år eftersom vissa underscreenade kvinnor i dessa åldrar nu kallas till screening. Vissa äldre kvinnor ingår också i kontrollprogram (kontrollfil) p.g.a. tidigare dysplasi. 6 Åldersfördelning cellprov, hela västra Sverige 2013 Andel av totala antalet prover (%) Ålder vid prov (år) 30

33 9 Tid till svar Tid till svar visar det totala antalet kalenderdagar från registrering till det att svar skickas ut från laboratoriet. I denna rapport screeningprover och prover tagna utanför organiserad screening på standardsremiss separat. Försenad transport av provet från mottagningen kan påverka denna tid (mindre vanligt) men huvuddelen av tiden processas provet på laboratoriet. Svar om normalt prov går direkt till kvinnan medan svar om avvikande prov skickas tillsammans med följebrev och vanligen en bokad tid från en gynekologmottagning. Data redovisas som s.k. boxplots. Medianvärdet är den tjocka linjen mitt i boxen. Boxen representerar 25% ovan och 25% under medianvärdet medan antennerna visar de återstående kvartilerna. Hela spridningen (utom enstaka extremvärden) ligger alltså mellan antennändarna. Nationella målvärden är att 90% av screeningprover ska rapporteras ut inom 28 dagar från provtagningsdatum. 90-procentsnivån är markerad med ett kryss. Kommentar: Generellt ser vi en viss förbättring men för att svara ut 90% av Västra Sveriges screeningprover krävdes 2013 över 40 dagar. SU behövde 50 dagar för detta och har nu dessvärre sällskap av Skövde på denna nivå. Skövde har väsentligt bättre median-ledtid, men behöver uppenbarligen lång tid för att svara ut ett mindre antal prover. Övriga labb klarar kraven. Svarstiderna är acceptabla för kliniska prover utom i Skövde som behöver 28 dagar för att svara ut 90% av dessa prover Tid till svar, västra Sverige Tid till svar (dagar) Årtal 31

34 Tid till svar, screeningremiss Tid till svar (dagar) Årtal Halmstad SU NÄL SÄS Unilabs Skövde Tid till svar, klinisk remiss Tid till svar (dagar) Årtal Halmstad SU NÄL SÄS Unilabs Skövde 32

35 10 Andel icke-normala cellprover Den sanna förekomsten av avvikande cellprover kan variera mellan olika områden och under olika tidsperioder. Skillnaderna beror dock sannolikt i hög grad på olika bedömningar vid laboratorierna. En hög andel avvikande prover innebär en större belastning på gynekologin som har att utreda och följa upp. En för låg andel å andra sidan innebär risk att precancerösa förändringar missas. Diagram, karta och tabeller visar proverna i organiserad screening. Detta ger en mer jämförbar bild av andelen avvikande prover, över tid och mellan laboratorierna. Diagrammet har gjorts utifrån laboratorierna medan kartan och tabellen utgår från vilken kommun provtagningsenheten tillhör. I StatProcess finns mer detaljerade data på andelen avvikande prover i olika åldrar. Kommentar: En stigande trend har setts under hela 2000-talet och den fortsätter. En analys som gjorts under året visar att ökningen är som mest dramatisk hos yngre kvinnor. Denna ökning kan generellt inte hänföras till förändringar i laboratoriediagnostik utan även höggradig PAD-verifierad dysplasi har ökat kraftigt. Skövde uppvisar en särskilt stor uppgång som är svår att förstå, men den åtföljs av en fördubbling av CIN2+ i PAD under denna period så det är äkta vara. 7.0% 6.0% 5.0% Icke-normala cellprover i ROCK per sjukvårdsområde Andel prov 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Årtal västra Sverige Halmstad Medilab NÄL SU SÄS Unilabs Skövde 33

36 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Göteborg Vänersborg Lerum Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Herrljunga Vårgårda Partille Bollebygd Borås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Ulricehamn Töreboda Maries tad Karlsborg Skövde Falköping Tidaholm Tibro Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Andel icke-normala cellprover i ROCK % 3.0% 4.9% 5.0% 6.9% 7.0% 34

37 11 Diagnosprofil cytologi Diagnosprofilerna uppdelat på prover tagna inom organiserad screening (screeningremiss) och övriga prover (klinisk remiss). Ett prov kan ha flera diagnoser men här är bara den värsta medräknad efter en hierarkisk skala. Diagrammen har gjorts utifrån respektive laboratorium. Kommentar: Fördelningen av avvikelser skiljer sig liksom tidigare mellan laboratorierna, men ter sig ganska konstant över tid. 35

38 Diagnosprofil cytologi västra Sverige 2013, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 3 1 Skiv epitelcancer Benigna prover: 94.7 % Diagnosprofil cytologi västra Sverige 2013, klinisk remiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi 1846 Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 895 Måttlig dy splasi / CIN Adenocarcinom / AIS Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Mal. tumör oklart urspr. Skiv epitelcancer Benigna prover: 82.3 % 36

39 Diagnosprofil cytologi NÄL 2013, screeningremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN Körtelcellsaty pi Oklar atypi 2 4 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN Benigna prover: 94.8 % Diagnosprofil cytologi NÄL 2013, klinisk remiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion 415 Lätt skiv epitelaty pi 290 Lätt dy splasi / CIN 1 31 Körtelcellsaty pi 2 3 Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 168 Måttlig dy splasi / CIN 2 51 Adenocarcinom / AIS Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 4 Benigna prover: 72.6 % 37

40 Diagnosprofil cytologi SU 2013, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi 15 1 Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 2 Benigna prover: 94.4 % Diagnosprofil cytologi SU 2013, klinisk remiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion 1724 Lätt skiv epitelaty pi 278 Lätt dy splasi / CIN 1 23 Körtelcellsaty pi 87 Måttlig dy splasi / CIN 2 Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 8 5 Skiv epitelcancer Benigna prover: 83.6 % 38

41 Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2013, screeningremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 1 1 Skiv epitelcancer Benigna prover: 95.0 % Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2013, klinisk remiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion 3 14 ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion 351 Lätt skiv epitelaty pi 270 Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 217 Måttlig dy splasi / CIN 2 64 Adenocarcinom / AIS Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Mal. tumör oklart urspr. Skiv epitelcancer Benigna prover: 81.8 % 39

42 Diagnosprofil cytologi Unilabs Skövde 2013, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Benigna prover: 93.2 % Diagnosprofil cytologi Unilabs Skövde 2013, klinisk remiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi 528 Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 145 Måttlig dy splasi / CIN Adenocarcinom / AIS Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Mal. tumör oklart urspr. Skiv epitelcancer Benigna prover: 80.2 % 40

43 Diagnosprofil cytologi Halmstad 2013, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Benigna prover: 96.0 % Diagnosprofil cytologi Halmstad 2013, klinisk remiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi 478 Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 170 Måttlig dy splasi / CIN 2 34 Adenocarcinom / AIS Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 6 2 Skiv epitelcancer Benigna prover: 86.0 % 41

44 Diagnosprofil cytologi Medilab 2013, klinisk remiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion 1 9 Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN Oklar atypi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Benigna prover: 97.1 % 42

45 12 Andel avvikande cellprover som är uppföljda i tid Enligt nationell standard mäter vi andelen låggradiga avvikelser som är uppföljda inom 6 månader. Här finns det ofta en fördel av att ge dessa förändringar en viss tid att läka ut. Höggradiga cellförändringar ska däremot ha påbörjat utredda inom 3 månader efter att det ursprungliga cellprovet togs. Riktvärdena är 90%. För att möjliggöra 6 månaders uppföljning av ASCUS/CIN1 räknas måttet utifrån cellprover tagna 1 juli 2012 till 30 juni 2013 och motsvarande datum för höggradiga cytologavvikelser blir 1 okt 2012 resp 30 sept Nytt cellprov, och/eller PAD räknas som uppföljning och för ASCUS/CIN1 också HPV-test med negativt utfall. Måttet är satt ur ett patientperspektiv. Resultaten, fr.a. för höggradigt avvikande cellprover, är beroende av vårdkedjan både laboratoriets och gynekologins rutiner måste fungera. Kommentar: Uppföljning av ASCUS/CIN1 kan fortfarande inte redovisas för Halland och Skaraborg eftersom dessa laboratorier inte har levererat HPV-data. HPV-triage är ju en uppföljning av en lätt cytologavvikelse. Fyrbodal uppvisar förbättring men endast Göteborg och Södra Bohus klarar målnivån. Angående höggradiga avvikelser är Halland nära målet. Tveklöst har gynekologin i Göteborgsområdet svårigheter att få en rimligt snabb uppföljning av höggradigt avvikande cellprover eftersom ledtiden på laboratoriet är så lång, men den relativa förbättringen av ledtiderna slår igenom också på denna uppföljning som visar förbättringar jämfört med Skövde behöver gå igenom processen och göra en genomgång av orsakerna till att man ligger långt ifrån målnivån och detsamma gäller Fyrbodal och SÄS-området. 43

46 Andel ASCUS/CIN1 som följts upp inom 6 månader från provtagningsdatum Område Andel prov Göteborg och södra Bohuslän 93% Södra Älvsborg 89% Fyrbodal 88% Andel höggradigt atypiska cellprover som följts upp inom 3 månader från provtagningsdatum Område Andel prov Halland 89% Fyrbodal 84% Västra Sverige 73% Göteborg och södra Bohuslän 72% Västra Götaland 70% Södra Älvsborg 62% Skaraborg 58% 44

47 13 Utfall av cytologi Denna lite snåriga tabell är viktig att studera inte minst för gynekologer, cytodiagnostiker och patologer. Den visar den allvarligaste diagnosen som uppträtt i vävnadsprov inom 12 månader efter ett avvikande cytologprov. Den ger bl.a. en fingervisning om risken för en kvinna att ha en höggradig dysplasi i PAD vid en given cytologisk diagnos. Den visar oss också hur stor andel av avvikande diagnoser som följs upp med histopatologi. Redovisningen här görs utifrån laboratorium eftersom diagnostiken skiljer sig en del mellan laboratorierna och en given cytologisk diagnos helt klart har olika allvarlighetsgrad och olika samstämmighet med cytologi. Flera tabeller är framtagna. Den som ligger här i tryck utgår från alla cellprover som innehåller material från cervix och har en diagnos. Detta är tabulerat mot PAD med premaligna eller maligna förändringar i endast cervix. Andra tabeller finns tillgänglig som webb-appendix på Där finns motsvarande tabell med den procentuella fördelningen endast av de prover som följts upp med histopatologi. Dessutom finns hör tabeller som utgår endast från alla bedömbara cytologprover från vagina och/eller cervix som tabuleras mot alla premaligna eller maligna diagnoser i PAD från vulva, vagina, cervix, corpus, tuba och ovarium. Varje cellprov förekommer bara en gång i sammanställningen medan ett histopatologiskt prov kan förekomma flera gånger om en kvinna har tagit flera cellprover inom tidsintervallet. Cellproverna härrör från år 2012 för att kunna ge 1 års uppföljning av alla. Detta är ett strikt datauttag och vi måste försiktigtvis reservera oss för tveksamheter eller fel i programkoder, dateringar, konverteringar och andra ofullkomligheter i databasen. Kommentar: Observera att denna rapport inte direkt kan jämföras med föregående års rapport, men en rapport om dysplasi i cervix från finns på ovanstående nätadress. Trots att corpuscancer nu inte ingår ser vi i årets data den kvarstående höga cervixcancerrisk som körtelcellsförändringar uppvisar vid de flesta labb, och det gäller mycket uttalat AIS som cytologisk diagnos. 45

48 Histopatologiskt utfall gällande cervix inom 12 månader av all cervixcytologi från 2012: Västra Götaland Histopatologi från enbart cervix Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej registr. PAD Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi (från cervix) Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 1 2.1% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 2 0.1% % % % Körtelcellsatypi % % % % 9 6.9% % % Oklar atypi % % % 2 2.6% 1 1.3% % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % 6 1.0% % % Adenocarcinom / AIS % % % % % Mal. tumör oklart urspr % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % % 46

49 Histopatologiskt utfall gällande cervix inom 12 månader av all cervixcytologi från 2012: NÄL Histopatologi från enbart cervix Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej registr. PAD Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi (från cervix) Benignt prov % % % 2 0.0% % % % Tecken på HPV-infektion % 1 5.6% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % 2 7.7% % % % % % Oklar atypi % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 7 3.0% 3 1.3% 2 0.9% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 2 2.0% 2 2.0% % 9 9.1% % % Adenocarcinom / AIS % % % Totalt % % % % % % % 47

50 Histopatologiskt utfall gällande cervix inom 12 månader av all cervixcytologi från 2012: SU Histopatologi från enbart cervix Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej registr. PAD Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi (från cervix) Benignt prov % % % 8 0.0% % % % Tecken på HPV-infektion % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 6 0.2% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % 4 6.9% % 5 8.6% 4 6.9% % % Oklar atypi % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 8 4.1% % 9 4.6% % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 0.3% % 7 2.4% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 5 1.7% % % 9 3.1% 4 1.4% 9 3.1% % Adenocarcinom / AIS % % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % % 48

51 Histopatologiskt utfall gällande cervix inom 12 månader av all cervixcytologi från 2012: Borås Histopatologi från enbart cervix Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej registr. PAD Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi (från cervix) Benignt prov % % % 7 0.0% % % % Tecken på HPV-infektion % 2 9.1% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % 1 7.1% % % % Lätt skivepitelatypi % % % 2 0.4% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 1 0.3% % % % Körtelcellsatypi % % % % 2 6.3% % % Oklar atypi % % % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % 3 6.8% % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 0.4% 6 2.3% % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % 2 2.2% 1 1.1% 1 1.1% % Adenocarcinom / AIS % % % % % Mal. tumör oklart urspr % % Skivepitelcancer % % Totalt % % % % % % % 49

52 Histopatologiskt utfall gällande cervix inom 12 månader av all cervixcytologi från 2012: Skövde Histopatologi från enbart cervix Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej registr. PAD Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi (från cervix) Benignt prov % % % 5 0.0% % % % Tecken på HPV-infektion % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 7 0.8% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 1 0.2% % % % Körtelcellsatypi % % 1 7.1% % % Oklar atypi % % 1 4.0% % % Misstänkt höggradig dysplasi 4 4.6% % % 4 4.6% % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 3 2.1% 2 1.4% % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 3 2.5% 1 0.8% % 7 5.8% 1 0.8% 3 2.5% % Adenocarcinom / AIS % % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % % 50

53 Histopatologiskt utfall gällande cervix inom 12 månader av all cervixcytologi från 2012: Halmstad Histopatologi från enbart cervix Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej registr. PAD Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi (från cervix) Benignt prov % % % 4 0.0% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % 5 9.3% % % % Lätt skivepitelatypi % % % 1 0.1% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 2 0.3% % % % Körtelcellsatypi % 3 7.5% % % 2 5.0% % % Oklar atypi % % % 1 5.9% % % Misstänkt höggradig dysplasi 2 8.0% % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 3 1.4% 5 2.3% % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 5 5.4% 2 2.2% % % 1 1.1% % Adenocarcinom / AIS % % % % Totalt % % % % % % % 51

54 14 PAD-utfall av behandling Resektionsbehandlingar av cervixdysplasi genererar ett preparat för PAD. Utfallet av sådana behandlingar under år 2013 redovisas här. I enlighet med C-ARG:s riktlinjer särredovisas fr.o.m uppgifterna för kvinnor upp till 40 års ålder. Behandling av lätta dysplasier är av tveksamt värde och en hög andel av höggradig dysplasi i koner och resektat är ett tecken på att patienterna är väl utredda. Andelen benigna resektat kan inte vara noll ens under ideala omständigheter eftersom en del små dysplasier kan tas bort helt vid provexcision i samband med utredning. Enligt våra beräkningar minskar det andelen benigna koner med 1,5% och ökar andelen CIN2+ med 2% om PAD:n 60 dagar före behandling räknas med. Utfallet får i hög grad ses som ett mått på utredningens kvalité och i mindre grad på själva behandlingens kvalité. Nationellt riktvärde är 15 % benigna resektat. Motsvarande för kvinnor under 40 års ålder är 10 %. Nationella standards har också fastställts för andelen CIN2+ i PAD som för kvinnor under 40 år ska vara 75 %. Stapeldiagrammen i detta avsnitt bygger på geografisk belägenhet av opererande enhet. Kommentar: För första gången uppfyller VGR som de nationella målen! Halland har en liten bit kvar. Det finns stora variationer mellan enheterna där någon av dessa bör upphöra med denna verksamhet tills man har gjort en översyn av sina kvalitetsproblem. PAD-utfall av resektionsbehandling, västra Sverige, 2013 Andel behandlingar (%) Benignt Dysplasi UNS Låggradig dysplasi Höggradig dysplasi 21 Cancer Benignt Dysplasi UNS Låggradig dysplasi Höggradig dysplasi 32 Cancer 40 år eller yngre Samtliga 52

55 PAD-utfall av resektionsbehandling, Västra Götaland, 2013 Andel behandlingar (%) Benignt Dysplasi UNS Låggradig dysplasi Höggradig dysplasi 18 Cancer Benignt Dysplasi UNS Låggradig dysplasi Höggradig dysplasi 26 Cancer 40 år eller yngre Samtliga PAD-utfall av resektionsbehandling, Halland, 2013 Andel behandlingar (%) Benignt Låggradig dysplasi Höggradig dysplasi 3 Cancer Benignt Låggradig dysplasi Höggradig dysplasi 6 Cancer 40 år eller yngre Samtliga 53

56 PAD-utfall av resektionsbehandling per behandlande enhet 2013 Histoklass Benignt CIN2+ Övrigt Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Behandlande enhet Alingsås sjukhus 9 7% 74 59% 43 34% 126 Angereds Närsjukhus 5 8% 42 71% 12 20% 59 Frölunda specialistsjukhus 14 5% % 46 17% 270 Gyn mott Fröja, Kungälv 3 13% 16 70% 4 17% 23 Gyn mott Fröja, Stenungsund 8 17% 34 74% 4 9% 46 Gyn mott Kungshöjd, Göteborg 2 3% 61 87% 7 10% 70 Gyn mott Nordstadstorget Göteborg privat % 4 67% 6 Gyn mott VC Skene % 9 26% 35 Gynekologmottagningen i Centrum Skövde 6 13% 33 69% 9 19% 48 Göteborgs Kvinnoklinik/ Kungsportsavenyn Vestagatan 3 9% 20 57% 12 34% 35 Hallands sjukhus Halmstad 13 13% 67 68% 18 18% 98 Hallands sjukhus Kungsbacka 9 16% 40 69% 9 16% 58 Hallands sjukhus Varberg 23 20% 68 59% 25 22% 116 Kvinnokliniken Carlanderska Göteborg 14 36% 17 44% 8 21% 39 Lundby sjukhus 9 6% % 17 12% 146 NÄL Norra Älvsborgs Länssjukhus NU-sjukv Trollhättan 15 12% 90 73% 18 15% 123 SU/Sahlgrenska 31 12% % 51 19% 265 SU/Östra 12 14% 52 62% 20 24% 84 Skaraborgs sjukhus Lidköping 10 10% 84 82% 9 9% 103 Skaraborgs sjukhus Skövde 17 16% 73 68% 18 17% 108 SÄS/Södra Älvsborgs sjukhus Borås 21 11% % 43 22% 194 Uddevalla sjukhus 19 14% 97 69% 24 17% 140 Totalt % % %

57 15 Konhöjd och antal ingrepp per operatör Det finns mer och mer som talar för att den något ökade risken för att föda för tidigt i graviditeter som kommer efter dysplasibehandling står i proportion till volymen cervixvävnad som tas bort eller förstörs. Det finns ett standardiserat protokoll för inrapportering av höjden på resektaten. Andelen Konhöjd registrerad avser naturligtvis endast resektionsbehandlingar. C-ARG föreskriver att de gynekologer som behandlar dysplasi ska utföra minst 25 ingrepp per år. Efterföljande tabell visar andelen operatörer på respektive enhet som når upp till denna volym. Den visar också den ur patientperspektiv viktigare uppgiften hur stor andel av alla behandlingar görs av läkare med denna erfarenhet. Läkare som flyttar mellan enheter som rapporterar till Cytburken under kalenderåret bär med sig sin behandlingserfarenhet och uppgifterna i Cytburken acklumuleras, medan enstaka erfarna läkare som byter till annan verksamhet, arbetat utanför västra Sverige eller varit långledig under stor del av kalenderåret inte kommer upp i 25 behandlingar av detta skäl. Operatörer vid hysterektomi räknas inte in i de kvantitativa målen. Kommentar: Rapporteringen av konhöjd är i det närmaste 100-procentig med ett par avvikande enheter. Medianvärdet för konhöjder är fortfarande rimligt, 9 mm, men möjligen något i överkant. Antal behandlingar har fortsatt att öka, detta året med 8 %, medan ökningen av behandlad högradig dysplasi är hela 21%, vilket är mycket positivt och kommer sannolikt att leda till en reduktion av cancerfall. Antal operatörer är oförändrat och andel patienter som opererats av operatör som uppfyller de blygsamma kompetenskraven har ökat något senaste året. 55