Solberga/Gustavssons sid. 1

Transkript

1 Solberga/Gustavssons sid. 1 Solberga/Gustavssons Revs 1946 Brukare Olof Andersson står som brukare i mantalslängderna under dessa år. Under åren var hemmanet sammanslaget med Solbergs. Olof Andersson är far till Olof Olsson f Han var tredje generationens brukare av Solbergs när hemmanet avskiljdes från Gustavssons. Brukare Per Olsson står som brukare i mantalslängderna under dessa år. Från Svenska Gods och Gårdar 1939 Solberga Postadr.: Box 31, Mariedam. Areal: Total 6 har åker. Tax.-v Manbyggn. uppf. i början av 1800-talet, ladug oxar, 6 kor, 1 ungdjur, 1 svin, 8 höns. Arealen något dränerad. Gården till släkten år Äg.: Skyllbergs Bruks A.-B. Arr.: Adolf Gustafsson f. 4/ Son till Alb. Gustavsson o. h. h. Matilda f. Jönsdotter. Gift 22 med Alma Charlotta f. Kroon. Barn: Ines f. 24. Brukare Familjen Persson i 3 generationer Generation 1. Brukare Peter Persson f.1751 står som brukare i mantalslängderna sedan Hans hustru Lisa Jansdotter var född i Lerbäcks sn. Petter avled , 75 år gammal. Lisa var 78 år när hon avled De hade barnen: 1) Petter Persson f gifte sig med Sara Stina Persdotter f De blev 1821 torpare i Bygget. Vi skriver om dem i torpvandringshäftet från ) Jan Persson f gifte sig med Anna Lisa Jansdotter f De blev 1820 brukare av Trehörning nr 2 se detta kapitel. 3) Maja Lisa Persdotter f gifte sig med Anders Persson Fisk. De tog över driften se generation 2 Generation 2. Brukare Maja Lisa Persdotter gifte sig med Anders Persson Fisk. Han var född f i Samuelsbygget Önnabo. Han hade kommit som dräng på gården året innan. Maja Lisa avled Hon var då nästan 61 år gammal. Enligt bouppteckningen 1 hade familjen bl.a.: 1 häst, 2 små oxar, 4 små kor samt kalvar får, lamm och grisar (antalet går ej att läsa i bouppteckningen). Kreaturen var värderade till 398 Riksmynt (Rm). De hade 272 Rm i fordringar vid Gode Gårds Bruk mot bok. 1 Bouppteckning Kumla häradsrätt FIIa:25 sid. 412

2 Solberga/Gustavssons sid. 2 Anders var 76 år när han avled I bouppteckningen finns inga kreatur angivna då de troligen hade sålts till nästa brukare. De hade barnen: 1) Clara Gustava f Vi har inte hittat några uppgifter vad som hände henne. Enl. bouppteckningen 1 efter föräldrarnas död: gift med hemmansägaren Lars Petter Larsson i Emme. 2) Anna Lovisa f gifte sig med Carl Johan Jansson i Runsala no 3 se detta kapitel. 3) Per Adam Fisk f gifte sig med Clara Ersdotter f från ½ mantal Bengtstorp i Släte rote. Hon hade kommit till Mariedamms Herrgård 1858, där hon arbetade som piga tills hon gifte sig med Per Adam. Hennes bror var snicksren vid Lassafall Carl Victor Lindstrand två år efter faderns död flyttade familjen Fisk till Solbacken där de bodde i ca 24 år. Hon avled där 1898 och han knappt ett år senare. 4) Anders Victor Fisk f flyttade 1875 till Söderhamn. Vi har inte följt honom vidare 5) Josefina Albertina Fisk f gifte med Frans Skog i Falla i Skyllberg 2 Brukare Två år innan Anders Persson Fisk avled flyttade nästa brukare in. Per Adolf Berglund flytta in med sin familj Förutom Per Adolf född bestod familjen av: hustrun Charlotta Matilda Carlsdotter f , barnen: Sophia Matilda f , Carl Arvid f , Gustaf Leonard f , Johan Albert f , Elin och Amanda f (tvillingar). Tvillingarna avled bara några dagar gamla. Familjen stannade bara fem år. De flyttade till en backstuga på J.G. Erssons ägor i Norra Björnfall. Fastigheten kallas senare Adolfsnäs 1. Vi har skrivit om den i Hus och Människor i Mariedamm del 1. Samma år som Berglunds flyttade ut flyttade även de sista av familjen Fisk ut. Brukare Karl Johan Oskar Andersson f flyttade hit med sin far Anders Andersson f i Stenstorp i Lerbäcks sn. och sin mor Anna Sofia Gustafsdotter f i Hagaberg i Lerbäcks sn. De kom närmast från Godegård. Anders står som brukare i ett par år. Sedan tog sonen över jordbruket. Karl Johan Oskar gifte sig med Kristina Sofia Eriksdotter f i Hardemo sn. Modern avled 58 år gammal Bouppteckningen 2 visar att de bl.a. hade: 1 par oxar (350 kr), 1 par stutar (125 kr), 2 kor (160 kr), 6 får, 2 svin 1 Bouppteckning Kumla Häradsrätt FIIa:36 sid Bouppteckning Kumla Häradsrätt FIIa:32 sid. 792

3 Solberga/Gustavssons sid. 4 Karl Johan Oskar och Kristina Sofia hade barnen: Agnes Sofia Victoria f , Karl Emil f , Johan Emil f , Selma Kristina Eugenia f och Signe Johanna Eleonora f Familjen flyttade till Ortele Se detta kapitel. Brukare Familjen Gustavsson i två generationer Generation 1. Brukare Gustaf Albert Gustafsson f Valsjö och hustrun Matilda Gustafsson f i Rude kom med sina tre barn från Källhult i Rude. I slutet av detta kapitel finns en berättelse om Albert som Linus skriver om i Sagor och Sägner från Lerbäck. Matilda avled , 67 år gammal. Enligt bouppteckningen 1 hade de bl.a. 1 par oxar, 6 kor, 1 kalv, 4 svin, 8 få, 9 höns och 4 bisamhällen. Gustav Albert var 82 år när han avled Barn: 1) Edla Matilda f flyttade till Hammar ) Gustaf Adolf (Adel) Ansgarius f gifte sig med Alma Charlotta Gustafsson. De brukade gården vidare se generation 2. 3) Karl Johan Rickard f gifte sig med Edit Augusta Serafia Persson f De flyttade 1921 till Sämjan se detta kapitel. Generation 2. Brukare Adel gifte sig med Alma Charlotta f. Kron f på torpet Krons. Alma Kron-Gustavsson med döttrarna Rut och Märta. Foto från Lerbäcks Hembygdsförenings arkiv Nedan: Om Alma från Hus och Människor i Mariedamm del 2 kapitlet om Tallåsen. Alma föddes av kättingsmeden Anders Otto Johansson Kron och hans hustru Maria Kristina Jonsdotter. Vi berättar om dem i torpvandringshäftet från Alma flyttade 1913 till Stockolm och gifte sig med typografen Johan Gustav Johansson (f i Turinge/Sthlm.län d i Maria förs). De fick döttrarna Rut Alma Maria Johansson (f d i Sthlm ogift) och Märta Elisabet Johansson f Rut var föreståndarinna på vandrarhemmet/fartyget af Chapman i Stockolm. Efter makens död flyttade Alma och döttrarna tillbaka till Mariedamm till sina föräldrar se foto ovan. De hade tydligen inte råd att försörja dem utan de flyttade till Socknen år 1 Bouppteckning: Kumla, Grimstens och Hardemo tingslags häradsrätt FIIa: sid. 37. Se Gustavssons för bouppteckning.

4 Solberga/Gustavssons sid De stod skrivna där till år 1922 då Alma gifte sig med Adolf (Adel i Solberga). De flyttade till en av Solbergagårdarna som Adolfs far Gustaf Albert Gustafsson brukade (modern Matilda var död sedan år 1916). Fr.v. Almas far Otto Kron, Alma, Almas make Adel Gustavsson i Solberga, Almas mor Kristina. Fotografi: Valfrid Paulsson i Kotterud. Från Lerbäcks hembygdsförenings arkiv När Adolfs far Albert avlidit drev Adolf och Alma gården vidare till Jordbruksfastigheten delades mellan Kättstorp och Solbergs. Husen revs och familjen flyttade då till Tallåsen. Alma avled där och Adolf se Hus och Människor i Mariedamm del 2. Barn födda i Almas första äktenskap: 1) Rut Alma Maria f ) Märta Elisabet Johansson f T.v. Albert Gustafsson i Solberg. T.h. sönerna Adolf och Rickard. Foto från Inez Fredriksson (se Nedan) Gemensamt barn: Inez Linnéa Kristina g. Fredriksson f Ines gifte sig med Per Allan Fredriksson (f i Nederkalix. d i Hallsberg). Ines avled i Hallsberg. 1 Not 1) Att någon bor på Socknen innebär oftast att de är beroende av socknen för sin försörjning. Det är således inte en geografisk beskrivning. I vissa fall betyder det att de inte har en fast adress utan vandrar mellan gårdarna.

5 Solberga/Gustavssons sid. 5 År 1983 skickade Inez in nedanstående brev till Lerbäcks hembygdsförening. Tyvärr är inte den kartan som anges i texten återfunnen i arkivet. LERBÄCKS HEMBYGDSFÖRENING Till Arne Björk. Ser i tidn. att Solberga ängar blivit aktuella och då tänkte jag förverkliga en sak som jag länge tänkt på. Vid genomgång av gamla papper hittade jag en sparad karta över den brukningsdel som min far hade av Solberga. Kartan kan väl passa för hembygdsförenings arkiv för framtida forskning. Kartan upprättades i slutet av 20-talet då det förbjudits att hålla betesdjur på skogen vilket varit vanligt förut, alla som bodde i byar och torp släppte ut sina djur på den allmänna skogen. För Solbergas del motades djuren ut genom den s.k. vallgatan upp genom "Hultet" och ut genom en grind vid torpet Gustavsberg, otaliga gånger har jag som barn sprungit genom skogen på morgon för att mota vall och på kvällen öppna grinden, djuren gick sedan själva hemåt till vallgatan där varje ägare tog emot och motade in djuren i sin ladugård. Hultet användes också som fårbeten gemensamt för gårdarna i byn. Alltså blev det förbjudet att fortsätta så med betesdjur, lantmätning företogs och så kallade "kulturbeten" upprättades, en viss ägofördelning och skifte blev det och det som förut varit slåtteräng skulle nu bli betesmark. Kartan visar alltså den södra gården i Solberga, som kom i släktens brukning 1890 genom att farfar då flyttade dit, från Källhultet å Rude ägor med sig hade han förutom sig själv, hustru och 3 barn i åldrar 2, 4, och 6 år. Gårdens mark bestod då av det som låg runt husen. Efter som åren gick ansåg farfar att det behövdes mer mark om det skulle bli någon bärighet. En viss skyldighet förelåg förståss att ut föra skogskörslor milkolning åt bruket. Alltnog byns bönder började bryta mark öster om järnvägen, på den sk. Solberga mo sandjord, säkert lätt att odla upp ack, så beroende av regn för att ge skörd. Marken är utsatt i kartans hörn, mellan den egentliga vägen till byn och sjön Skirn (långa fåror för oxar och plöjare.) numera ingår all mark öster om järnvägen i gården Orteles jord. Väster om järnvägen runt vägen upp till byn fick far, som då var brukare, sin betesmark. På kartan är betesmarken utmärkt med grönt, vägar med brunt, brukningsmark med gult. Stänga betesfållor fick brukaren göra själv, för vår familjs del blev uppfartsvägen som kom att, bestämma var vi skulle sätta staket. Det bestämdes från ägarens sida, Skyllbergs bruk, att träd och buskar skulle brukaren avverka men far, som fått en del gamla askar på sin betesmark lät dem stå kvar men det fick han påpekande om. Han lät också den södra fållan alltid stå obetad och slådde den först innan den betades. Den innehöll nämligen en dal med alla de örter som tidningen beskrev och de blev ett gott vinterfoder åt djuren. Kartans vänstra hörn visar själva gården med odlingsmark och hus och vägen till Kättstorp som den gick på den gamla tiden och inte som nu, då den går rakt igenom den plats där vår ladugård stod. I yttersta vänstra hörnet låg den 3;e betesfållan grön linje de mörka linjerna visar 4 små åkrar som brukats ända tills de fick ingå i beteshagen. "Den nya vägen" till S. från vägen Runsala - Håkantorp, går numera rakt igen betesfållan och vår åkermark ner till S. Den lilla "plätten" högst upp på kartan visar en åkerbit "Källfallet". Det var en liten åker som låg inklämd mellan ängarna och den norra gårdens ägor vid den tiden fanns 4 gårdar i S.) Förutom det som återfinns på kartan så hörde en äng Trindtäppa. Den utgjorde tillsammans med ängarna Råbacka och Kyrktäppan gräns mot Runsala äng från det som egentligen var S. äng. Dessa 3 ängar hade nog varit slåtterängar tillbaka i tiden men var redan i slutet på 20-talet så igenväxta att de användes som gemensamhetsbete för dragare, hästar och oxar. I Trindtäppa växte den inte alltför vanliga Lungörten som vi barn brukade plocka, den kom ungefär samtidigt på våren som vitsipporna, Den fanns nog lite också in i Runsala äng, en säregen växt med sin skiftning i rödblålila påminnande om färgen på en lunga. Det var lite utsvävningar kring en gammal gårdskarta som minner om hur det sett ut. Hallsberg i Juli 1983 med hälsning Inez Fredriksson.

6 Solberga/Gustavssons sid. 6 Skrivet av Linus Hellzon i Sagor och Sägner från Lerbäck. Lantbrukaren Albert Gustavsson i Solberga, egentligen kallad "Bonnen", fick icke hem sina kor från skogen om kvällarna. Han försökte med alla brukliga medel att locka hem dem, lade gott foder, mjöl och dylikt i båsen eller mötte dem med salt sill vid skogsledet, men inget hjälpte. Så blev han anmodad att söka, en "klok gubbe" vid Haddebo bruk, som skulle kunna hjälpa honom att få hem korna om kvällarna. Albert Gustavsson går till Dunsjö för att anskaffa en bil, så åka de ned till Haddebo efter gubben en lördagseftermiddag. När gubben kom upp till Solberga så sprang han först av allt in och sköt igen alla spjäll och synade alla fönster och dörrar, om de voro stängda. Därefter stängde han in sig ensam i ladugården och fortsatte där med några magiska konster. En gång springer han ut i en stenrösa och gräver en stund där. Sedan allt detta var gjort, skulle djuren komma hem från skogen av sig själva. Hela historien, skjuts och honorar, kostade lantbrukaren 30 kr, men några kor kommo i alla fall inte hem. Sönerna skällde ned sin far för den skam han vållat familjen genom sin tro på "kloka gubbar" och tyckte att pänningarna hade kunnat använts bättre.

7 Solberga/Gustavssons sid. 7 Förteckning av tjänstefolk Födelse- Inflyttad Utflyttad Anm datum ort från år år till pi Brita Maja Persdotter Lerbäck Fallet Fallet dr Jan Errik Jansson Lerbäck Bengtstorp Karintorp dr Isak? Niklasson Lerbäck Tillfärd Hammar pi Maja Lena Calsdotter Lerbäck N.B-fall S. B-fall Anm 1 pi Eva Lisa Johannesdotter Lerbäck Örebro Solberga d.u.ä Carolina Lerbäck Solberga pi Johanna Jansdotter Lerbäck Steghäll oläsl. Anm 2 dr Peter Persson Lerbäck Sanna? Dunsjö dr Jan Peter Persson Lerbäck Godegård Solberga pi Clara Gustafs Andersdotter Lerbäck Solberga Masugnsstu. Anm 3 pi Stina Lotta Sjöholm Hammar Hammar Kättstorp pi Anna Christ. Wilh. Andersdotter Lerbäck Åstorp Trehörn Anm 4 pi Lovisa Jansdotter Godegård M-dam Godegå. Anm 5 pi Clara Gustava Väl Lerbäck Gårdsjö Estabo Anm 6 dr Fritz Axel Persson Lerbäck N Svaldre Estabo pi Edla Sophia Jansdotter Lerbäck Ängfallet Ängfallet Anm 7 inhy Carl Johan Jansson Lerbäck Runsala Svaflunda Anm 8 hu Anna Lovisa Andersdotter Lerbäck Runsala Svaflunda mo Anna Maja Andersdotter? Godegård Runsala 1865 Anm 9 dr Anders Gustaf Jacobsson Snavlunda Hammar 1867 Anm 10 dr Carl Johan Alfrid Alm Hammar Ortele M-dam dr/änk Jan Peter Ersson Lerbäck Blackfärd Stenkumla do Theolinda Sophia Hammar Blackfärd Stenkumla do Hilda Paulina Wiby Blackfärd pi Sophia Carolina Ekholm Lerbäck Getabo Emmestugan dr Johan Albin Hallblom Huddinge Solberga Solberga pi Emma Charlotta Kron Lerbäck Isåsen Trehörn. Anm 11 pi Anna Charlotta Andersdotter Lekesberg Isåsen Isåsen pi Emma Gustava Arvidsdotter Godeg. Godeg Solberga pi Sofia Albertina Wibom Godeg. Getabo Bengtsbygget dr Oscar Fredrik Jansson Godeg. Godeg Godeg. dr Johan Peter Carlsson Skarb.län Skarb.l Godeg. pi Ida Sofia Jansson Lerbäck Sämjan Kättstorp Anm 12 pi Emma Augusta Kalrsson Hammar N Svaldre S Svaldre dr Karl Johan Rickard Carlsson Hammar Isåsen Hammar dr Johan Isidor Jansson Hammar Hammar Solbe. Anm 15 f.torp Karl Gustaf Kjellberg Lerbäck Källtorpet 1911 Källberget Anm 13 dr Ludvig Bergqvist Hammar Solb 1899 Anm 14 ANM 1 Brukardotter från Trehörning 1. Torparhustru i Ängfallet. ANM 2 Brukardotter från Stegehäll - se Torpvandringshäfte från ANM 3 Dotter från Masugnsstugan - se Torpvandringshäfte från ANM 4 Hustru i Gustavsberg - se detta kapitel. ANM 5 Hustru i Loviseberg - se Torpvandringshäfte från ANM 6 Dotter från Lilla Backabygget - se detta kapitel. ANM 7 Dotter från Ortle se - detta kapitel ANM 8 Brukare av Runsala 3 - se detta kapitel. ANM 9 Avliden ANM 10 Avliden ANM 11 Dotter från Trehörning 2 - se detta kapitel ANM 12 Boende i Solberg/Nordins - se detta kapitel ANM 13 Torpare Gustavsberg - se detta kapitel ANM 14 Avled ANM 15 se kapitlet i Gustavsberg

8