å r s r e d o v i s n i n g

Transkript

1 19 98 årsredovisning

2 3 Kort om Koncernchefen har ordet 6 Aktien och ägarna 9 Förvaltningsberättelse/koncernöversikt 19 Koncernens resultaträkning 20 Koncernens balansräkning 22 Koncernens finansieringsanalys 23 Moderbolaget 24 Redovisningsprinciper och noter 33 Tio år i sammandrag 34 Förslag till vinstdisposition 35 Revisionsberättelse 36 Definitioner och begrepp 39 Ny koncernorganisation 41 Affärsområde Marknad och Försäljning 44 Affärsområde Produktion 46 Affärsområde Distribution 48 Affärsområde Konsulter och Entreprenörer 50 Energihandel 52 Sydkrafts miljöarbete 56 Forskning och utveckling 59 Personalen 60 Styrelse och revisorer 62 Koncernledning och organisation 63 Bolagsstämma 63 Ekonomisk information från Sydkraft 1999

3 Kort om 1998 Omsättning Sydkrafts nettoomsättning ökade med 5 procent till Mkr. Resultat Koncernens resultat efter finansiella poster ökade till Mkr. Resultatet, exklusive realisationsvinsten avseende försäljningen av VEBA-aktier under 1997, ökade med 208 Mkr, motsvarande 7 procent. Hårdnande priskonkurrens och nedskrivningar av produktionsanläggningar påverkade resultatet negativt medan högre vattenkraftproduktion och förbättrat finansnetto haft positiv påverkan. Kassaflöde och finansiell ställning Sydkrafts kassaflöde från rörelsen var fortsatt starkt och uppgick till Mkr. Den räntebärande nettoskulden ökade med 1,5 miljarder kronor, i huvudsak till följd av företagsförvärv, och uppgick vid årets utgång till 18,6 miljarder kronor. Soliditeten var oförändrad, 40 procent. Sydkraftaktien Utdelningen per aktie föreslås öka till 4:75 kronor, vilket motsvarar 44 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgick till 12,5 procent per år. Affärsområde El Affärsområdets nettoomsättning uppgick till Mkr (11 262). Elförsäljningen uppgick under året till 33,0 TWh (32,0), varav på elbörsen 5,1 TWh (2,7). Vintern 1997/98 var mycket mild men de temperaturberoende leveranserna till distributörsmarknaden kunde till viss del ersättas av ökade leveranser till industrin. Under 1998 har konkurrensen ytterligare förstärkts. Prisnivån på den nordiska medan den milda väderleken hade negativ påverkan. elmarknaden nådde låga nivåer, i huvudsak beroende på den milda vintern, en kraftig vårflod och ett nederbördsrikt år. Sydkrafts vattenkraftproduktion ökade med nästan en tredjedel, eller 3 TWh. Rörelseresultatet minskade med 133 Mkr och uppgick till Mkr (3 060). Minskningen förklaras i huvudsak av nedskrivningar avseende produktionsanläggningar med drygt 200 Mkr, i första hand avseende det oljeeldade Karlshamnsverket. Affärsområde Värme Affärsområdets nettoomsättning uppgick till Mkr (2 027). Rörelseresultatet uppgick till 341 Mkr (352), motsvarande en minskning med 11 Mkr. Energileveranserna uppgick till 5,1 TWh (5,2). Värmeförsäljningen under året var i huvudsak oförändrad jämfört med föregående år. Trots lägre produktionskostnader medförde detta att rörelseresultatet blev något lägre än föregående år som inkluderade återbetalning av Affärsområde Gas energiskatter på 13 Mkr. Affärsområdets nettoomsättning uppgick till Mkr (1 266). Rörelseresultatet uppgick till 233 Mkr (240), motsvarande en minskning om 7 Mkr. Gasleveranserna uppgick till 8,2 TWh (8,1). Den minskade nettoomsättningen, liksom resultatförsämringen, berodde främst på förändringar i de olje- och valutanoteringar som styr såväl inköpssom försäljningspriserna. Leveranserna av energigaser påverkades gynnsamt av en fortsatt god industrikonjunktur, Affärsområde Tjänster Affärsområdets nettoomsättning uppgick till Mkr (1 704), varav Mkr (688) till kunder utanför koncernen. Den främsta orsaken till ökningen är förvärvet av Sycon Teknikkonsult, tidigare Confortia. Rörelseresultatet uppgick till 148 Mkr (132), motsvarande en förbättring om 16 Mkr. Resultatet förbättrades inom samtliga delar av affärsområdet, med undantag för entreprenadverksamheten. Koncernen Nettoomsättning, Mkr Resultat efter finansiella poster, Mkr ) Balansomslutning, Mkr Räntabilitet på eget kapital, % 10,7 19,9 11,8 Soliditet, % Andel riskbärande kapital, % Resultat per aktie, kr 10:76 18:13 9:52 Utdelning per aktie, kr 2) 4:75 3) 6:00 4:00 Kassaflöde från rörelsen, Mkr Investeringar, Mkr Medelantal anställda ) Varav avser vinst vid avyttring av VEBA-aktier 2) Föreslagen utdelning 3) Varav bonus 1:75 3

4 Koncernchefen har ordet Trots en starkt ökande konkurrens under 1998 ökade vårt resultat med sju procent. Nettomarginalen var över 20 procent, vilket innebär att vi fortsätter att vara ett av de lönsammaste större energiföretagen i Norden. Flera andra energiföretag hade sjunkande marginaler. Under 1998 förvärvade Sydkraft Landskrona Elförsäljning, Markaryds Elverk, Hässleholm Energi, Norrlands Energi Försäljning, Uppvidinge Eldistribution och Västbo Kraft. Vår kundstock ökade med kunder till Det finns många kommunala bolag som är till salu och vi är seriöst intresserade av att förvärva ett antal av dessa. Strukturomvandlingen är inte på något sätt avslutad och inom fem år kommer det troligen endast att vara kvar ett 25- tal bolag vad avser elförsäljning till slutkund. Sannolikt blir den svenska elmarknaden helt fri den 1 november i år och då kommer uppskattningsvis 5 10 procent av elkunderna att byta leverantör. Den slutsatsen kan man dra från andra marknader som avreglerats. Vår målsättning är att ha minst en miljon kunder i sex länder om några år. Sex intressanta länder De länder som är mest intressanta förutom Sverige, är Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Polen. I Danmark börjar nu avregleringen på allvar. Senast i slutet av 2002 ska alla kunder fritt kunna välja leverantör. Vi har tillsammans med tre viktiga energibolag i Danmark startat ett nytt energihandelsbolag. Redan nästa år räknar det nya bolaget med att sälja 2 TWh el i Danmark. Hittills har vi fått tre intressanta kunder i Danmark, nämligen de båda företagen Novo Nordisk på Själland och Aalborg Portland på Jylland samt inköpsorganisationen DISAM på Jylland. Norge och Finland har liksom Sverige en elmarknad som är avreglerad. I Norge fick vi under 1998 en del av leveranserna till Scancem. Vi har under en lång tid varit beredda att göra förvärv i Norge. I Polen är det värmeverksamheten som inledningsvis är mest intressant. Så sent som i mars startades ett samarbete med fjärrvärmeföretaget i Poznan. I Tyskland öppnas marknaden mycket snabbt, vilket syns i en mängd förfrågningar från tysk industri. Vi arbetar aktivt för att lära oss den tyska marknaden. Vi har bland annat köpt 5 procent av det nordtyska eldistributionsföretaget HEVAG. Vi avser också att bilda ett elhandelsföretag för att göra affärer på elbörsen i Amsterdam som öppnar innan sommaren. Genom vårt helägda bolag Sydkraft Energy Trading kommer vi att vara aktiva även på andra ställen i Nordeuropa där elbörser öppnas. Kraft i elhandeln Sydkraft är en av de största aktörerna på den nordiska elmarknaden och har stora värden i olika produktionsanläggningar. Det är viktigt att prissäkra denna produktion. Sydkraft Energy Trading ansvarar för hela Sydkrafts samlade kraftportfölj avseende såväl produktion och försäljning som all finansiell handel. Sydkraft Energy Trading styr på detta sätt hela Sydkrafts elproduktion. För att bibehålla konkurrenskraftiga anläggningar måste verksamheterna också utvecklas så att teknik och ekonomi och marknadens krav tydligare kopplas till varandra. Varje investering ska tydligt bidra till den process som i slutändan skapar högre värden hos våra kunder och ägare. Att vidare effektivisera drift och underhåll i våra anläggningar är en prioriterad uppgift. Värdeskapande kedja Vi måste alltid fråga oss om våra kunder är beredda att betala för det vi åstadkommer. I den nya kundrelationen med skräddarsydda lösningar blir det viktigt att utveckla våra medarbetare. En lärande och levande organisation måste därför eftersträvas. Dagens arbetsliv behöver organisationer där medarbetarna ges och tar större ansvar. För att göra den värdeskapande kedjan ännu starkare har vi under 1998 arbetat fram en ny organisation som gäller från och med den 1:e januari Vi måste dessutom tydligare uppskatta våra anställda så att deras arbete utvecklas. Sydkraft har under många år haft ett resultatandelssystem kopplat till årets resultat. Detta har varit bra och skapat intresse för vår akties utveckling. Nu har vi dessutom infört resultatberoende ersättningar i de flesta av våra dotterbolag, vilket är viktigt för fortsatt hög motivation. Förväntan på miljöarbetet Sydkrafts miljöarbete är en viktig del när vi nu bygger branschens starkaste varumärken. I vår separata miljöredovisning presenterar vi vår miljöpåverkan utifrån de av Naturvårdsverket uttalade hoten mot miljön. Med detta an- 4

5 greppssätt vill vi relatera vår verksamhet till alla de miljöfrågor som diskuteras i samhället och inte enbart de som vi själva tycker är viktiga. Med miljöarbetet avser vi stärka våra företags- och industrikunders konkurrenskraft samt leva upp till de förväntningar som våra kunder och allmänheten har på Sydkraft. Viktiga varumärken Våra kundlöften ska vara de bästa på marknaden för att vår legitimitet på marknaden ska stärkas. Sydkraft ska ha ett rikt produktutbud med de rätta priserna och de mest konkurrenskraftiga energilösningarna När 99,5 procent av elkunderna enligt ett regeringsförslag kan agera fritt på marknaden från och med den 1 november i år, är Sydkraft redo. Vi kommer att agera kraftfullt för att inte tappa marknadsandelar. Den senaste marknadsundersökningen efter våra marknadsföringskampanjer visar att vi är starka. Många uppfattar budskapen med Sydkraft i rollen som konsumenternas rådgivare och problemlösare som attraktiva. Två av tre personer har uppmärksammat reklamen och hälften av dem som tagit del vill vara kunder hos oss. För att kunna ge fullgod service krävs en bred produktportfölj med hög teknisk nivå. De bolag som finns i vårt Affärsområde Konsulter och Entreprenörer bidrar med hög energi-, data- och installationsteknisk kompetens. Våra dotterbolag Sycon, WM-data Ellips och ElektroSandberg finns alla bland de viktigaste företagen i respektive bransch. De tål att jämföras med vilka börsnoterade företag som helst inom nämnda branscher. Elledningar är en effektiv transportör av stora mängder information. Det går mycket snabbare att skicka stora mängder information via elledningarna än att skicka via telefonledningar. För närvarande driver vi ett försök med Internet via elledningar i Malmö. Försöket har rönt stort intresse såväl i Sverige som utomlands. Internet kommer alltmer att utnyttjas som en försäljningskanal för varor och tjänster, även energi- och energilösningar. År 2000 Arbetet med att säkra koncernens ITsystem inför millennieskiftet har skett med hjälp av projektgrupper ute i koncernen. Vi har också aktivt medverkat i elbranschens centrala projekt. De flesta system är nu åtgärdade. Detta gäller såväl administrativa som tekniska och processrelaterade system. Testerna av de processrelaterade systemen har i många fall skett i reell drift genom att klockorna ställts fram. Inom elförsörjningen har detta skett både i produktions- och nätövervakningssystem. Energileveranserna sker i komplexa system vars funktionalitet är beroende av många faktorer, även faktorer som Sydkraft inte råder över. Vår bedömning är att riskerna för störningar på grund av millennieproblemet är små. Barsebäck En av de större frågorna 1998 var regeringens beslut att avveckla den ena reaktorn i Barsebäck. Regeringen beslöt att den skulle vara avvecklad senast den siste juni. Beslutet överklagades till Regeringsrätten på grunderna att beslutet stred mot svensk grundlag, EU-konventionen och EG-rätten. Regeringsrätten gav Barsebäck Kraft inhibition, vilket innebär att reaktorn inte behöver stängas förrän rätten prövat ärendet. I skrivande stund prövar fortfarande Regeringsrätten om regeringens beslut är förenligt med svensk lag och EG-rätt. Under tiden fortsätter de båda reaktorerna i Barsebäck att leverera el till konkurrenskraftiga priser var det bästa produktionsåret sedan Så länge som Barsebäcksverket är i drift undviker vi import av el från företrädesvis Danmark, vilket innebär att vi slipper såväl betydande koldioxidutsläpp som svavel- och kväveoxidutsläpp. Förhandlingarna mellan regeringen och Sydkraft om en eventuell frivillig stängning av Barsebäcksverket har skjutits upp tills vidare. Regeringen och Sydkraft avvaktar Regeringsrättens beslut. Sydkrafts krav formulerades tidigt och är fortfarande desamma. Om en överenskommelse om frivillig stängning av Barsebäcksverket ska komma ifråga, kräver Sydkraft ersättning med motsvarande elproduktionskapacitet, till samma kostnad och till samma miljöpåverkan. Stängning av reservkraft Den förste januari 1999 stängde Sydkraft två av tre block i det oljeeldade kraftverket i Karlshamn, vilket motsvarar 680 MW. Karlshamnsverket har under många år endast använts vid kalla vinterdagar eller när andra kraftverk tagits ur drift. Anledningen till att vi nu stängt två block är utebliven intäkt för den effektberedskap som verket står för och som gynnar alla aktörer på den svenska elmarknaden. Statens Energimyndighet och Svenska Kraftnät anser inte att det finns behov av denna reserveffekt. Sydkraft kan självfallet inte ta det ekonomiska ansvaret för andra aktörers behov. Finner vi inte en tillfredsställande lösning tillsammans kommer vi under 1999 också att ompröva beslutet att driva det tredje blocket i kraftverket. Framtiden Sydkraft är en stark koncern. Med koncernens finansiella styrka har vi goda förutsättningar att fortsätta att utvecklas positivt. Sydkrafts varumärke stärks och våra löften uppfattas positivt av kunderna. Samtidigt hårdnar konkurrensen alltmer. Mot den bakgrunden räknar jag med att resultatet för innevarande år nästan når 1998 års nivå förutsatt normala väder- och driftförhållanden. LARS FRITHIOF Koncernchef 5

6 Aktien och ägarna Utdelningen ska uppgå till procent av resultatet efter skatt Historik Sydkraft AB grundades 1906 under namnet Sydsvenska Kraftaktiebolaget. Bolaget inregistrerades 1966 på Stockholms Fondbörs och noteras under Övriga aktier på A-listan. Namnet Sydkraft AB antogs Utdelningspolicy Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraftkoncernen är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sydkraftaktien. Styrelsens målsättning är att Sydkraftaktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschen och över räntan på riskfria, långsiktiga finansiella placeringar. Utdelningen ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelning Styrelsen har i enlighet med utdelningspolicyn beslutat att föreslå bolagsstämman att till aktieägarna utdela 4:75 kronor per aktie (4:25, exklusive bonus 1:75). Utdelningen motsvarar 44 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningstillväxt Den genomsnittliga utdelningstillväxten för den senaste femårsperioden var 12,5 procent per år. Förändringen i konsumentprisindex uppgår under samma period till i genomsnitt 1,1 procent per år. Börshandel Sydkrafts C-aktie noterades vid utgången av 1998 till 165 kronor (195). Detta motsvarade ett P/E-tal på 15 jämfört med 22 för Stockholmsbörsen i sin helhet. Sydkrafts börsvärde var 38,2 miljarder kronor vid 1998 års slut. Under 1998 omsattes på Stockholms Fondbörs, inklusive efteranmälda affärer, totalt 8,1 miljoner Sydkraftaktier till ett värde av 1,5 miljarder kronor. Aktiekapital Under 1998 har Sydkrafts aktiekapital inte förändrats. Aktiekapitalet uppgår till kronor. Aktierna fördelar sig på A-aktier och C-aktier. Röstetalet för en C-aktie är 1/10 av röstetalet för en A-aktie. Vidare specifikation av aktieslag, se not 20. Börsposten uppgår till 100 aktier. Moderbolagets aktiekapital har sedan 1988 förändrats enligt tabell. Ägarstruktur Antalet aktieägare har under den senaste tioårsperioden ökat från cirka till cirka De största aktieägarna är sydsvenska kommuner, PreussenElektra, Statkraft och HEW. Tillsammans innehar dessa 75 procent av kapitalet och 89 procent av rösterna. Ägarfördelning visas i tabell. Anställdas aktieinnehav I koncernen finns ett resultatandelssystem sedan Den förvaltande stiftelsens förmögenhet uppgick i början av mars 1999 till 196 Mkr och bestod av Sydkraftaktier samt 14 Mkr i likvida medel. Detta motsvarar cirka 0,6 procent av aktiekapitalet och 0,1 procent av rösterna. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav redovisas på sidorna Kursutveckling för Sydkrafts C-aktie Kr Högsta och lägsta betalkurs Affärsvärldens generalindex 6

7 Aktiekapital År Split Nyemission, Fond- Aktiekapital- Aktiekapital kurs, kr emission ökning (kkr) (kkr) : : ) 138: ) : :5, 31: ) ) Riktad nyemission 2) Ökning genom konverteringslån 1991/95 De tio största aktieägarna i Sydkraft, Röstandel Kapitalandel Antal aktier PreussenElektra 27,7 17, Statkraft 21,0 18, Malmö stad 18,911, Oskarshamns kommun 5,8 3, Lunds kommun 4,93, Landskrona kommun 4,2 2, Halmstads kommun 3,7 2, HEW 2,6 15, Sal Oppenheimer 2,3 1, :e AP-fonden 1,0 6, Data per aktie Resultat per aktie, kr 7:64 9:37 9:52 18:13 10:76 Genomsnittligt eget kapital per aktie, kr Utdelning per aktie, kr 3:25 3:75 4:00 6:00 4:75 Utdelningstillväxt rullande femårsvärden, % 17,6 16,3 14,3 22,2 12,5 Börskurs för C-aktien vid årets slut, kr Direktavkastning, % 3,7 3,2 3,2 3,1 2,9 Utdelningsandel, % P/E-tal Kurs/eget kapital vid årets slut 1,1 1,5 1,5 2,0 1,6 1) Varav bonus 1:75 2) Föreslagen utdelning 1) 2) Aktieposter Antal I % av alla I % av aktie- Medeltal aktier aktieägare aktieägare kapitalet per ägare ,0 1, ,0 1, ,6 1, ,1 0, ,3 95, Totalt ,0 100,

8 8

9 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning för 1998 Marknadsutveckling Elmarknaden I Norden utvecklas för närvarande världens största konkurrensutsatta marknad. Danmark har dock inte hunnit lika långt som Sverige, Norge och Finland. De fyra länderna använde cirka 373 TWh el 1998 och tillväxten var störst i Norge och Finland med 3,5 procent. Den lägsta tillväxten hade Danmark där elförbrukningen var oförändrad mot I Sverige ökade elanvändningen med cirka en procent. Leveranserna över landsgränserna ökade och Sydkraft började leverera till kunder på såväl Själland som Jylland. Volymerna är än så länge ganska små användes 143,7 TWh el i Sverige. Av dessa levererade Sydkraft över 31 TWh, vilket motsvarar cirka 22 procent. Under 1998 har konkurrensen ytterligare skärpts. Allt fler aktörer agerar på den svenska och nordiska elmarknaden. De söker olika nischer samtidigt som arbetet med varumärkesutveckling och profilering tilltar. Förutom aktörer med mer traditionell hemvist i elbranschen finns nu också bland annat oljebolag och olika intresseorganisationer på elmarknaden. Detta driver i sin tur på strukturrationaliseringen i branschen. Antalet elförsäljningsbolag minskar stadigt. Det sker dels genom uppköp av försäljningsbolag, dels genom samgåenden. Ett 20-tal kommuner har under året valt att avyttra sin elförsäljningsverksamhet. Branschen präglas i allt högre grad av prispress. Därför är det viktigt att skapa ett stort kundunderlag för att vara prismässigt konkurrenskraftig. Konkurrensen har hittills varit skarpast på industri- och företagsmarknaden. Införandet av schablonmätning den 1 november 1999 förväntas innebära skärpt konkurrens även på privatmarknaden. Krafthandel Nord Pool, elbörsen för de nordiska länderna, omsatte förra året 50 procent större kraftvolym än året före. Värdet på elkraften som omsattes på börsen blev 19,3 miljarder kronor. Totalt omsattes 145,4 TWh via börsen, vilket motsvarar elförbrukningen i 5,8 miljoner hushåll. Omsättningen steg inom elbörsens alla produktområden, men störst var tillväxten för clearing som omsatte 498 TWh, vilket motsvarar en fördubbling jämfört med föregående år. Tillväxten för finansiella kontrakt, elterminer, blev 68 procent och för fysiska kontrakt med leverans påföljande dag blev ökningen 29 procent. Handeln med finansiella kontrakt har utvecklats kraftigt. Nya standardprodukter och handelsformer har introducerats, vilket har lett till en kraftigt ökad likviditet. Detta gäller såväl Nord Pools kraftbörs som OTC-marknaden kraftmäklarnas handel med standardiserade finansiella kontrakt. Gasmarknaden 1998 användes 9,5 TWh naturgas och 6,5 TWh gasol i Sverige. Sydkrafts marknadsandel vad gäller naturgas var 75 procent och gasol 15 procent. Flera länder i Europa ökar, framför allt av miljöskäl, satsningarna på naturgas. Naturgasens och gasolens fördelar som effektiv och miljöanpassad ersättning för kol och olja inom främst industrin är kända. En fortsatt betydande tillväxt av naturgasanvändningen förutsätter att ledningsnätet utökas. Under 1997 och 1998 genomfördes en studie benämnd Nordic Gas Grid, som finansierades av EU och av naturgasbolag i Danmark, Finland och Sverige. Värmemarknaden Den totala marknaden för fjärrvärme i Sverige är cirka 45 TWh. Sydkraft producerade och sålde 4,3 TWh under 1998, vilket motsvarar en marknadsandel på närmare 10 procent. Värmemarknaden kännetecknas av att vara relativt okänslig för konjunktursvängningar. Däremot påverkas försäljningen av förändringar i väderleken kan, liksom 1997, betraktas som tämligen normala år från vädersynpunkt, även om det inom 1998 fanns stora variationer med en mycket mild vinter och onormalt kall såväl sommar som höst. Fjärrvärmeförsäljningen har under det senaste året varit under stark priskonkurrens främst på grund av låga oljepriser, vilket fått till följd att fjärrvärmens övriga kvaliteter som bekvämlighet, leveranssäkerhet och liten miljöpåverkan fått ökad betydelse för fram- 9

10 gång på marknaden. Traditionella värmeleveranser kompletteras allt mer med utökade servicekoncept, fjärrkyla och andra leveransformer. Konsult- och entreprenadmarknaden Efterfrågan av konsult- och entreprenadtjänster styrs av marknadens investeringsvolymer, dess krav på nya kostnadsrationaliseringar och behov av nya produkter och tjänster till sina egna kunder. Investeringarna på energimarknaden är av karaktären reinvesteringar och ligger på en förhållandevis jämn nivå över åren. De nuvarande större infrastrukturprojekten (Mälarbanan, Arlandabanan, Öresundsbron, Västkustbanan med flera) som också engagerar våra entreprenörer och konsulter avslutas de närmaste åren. Den avreglerade elmarknaden ställer ökade krav på kostnadsrationaliseringar inom energibolagen. Bolagens behov av service- och kringfunktioner köps in i allt större utsträckning från konsultoch entreprenadmarknaden. Denna trend finns sedan tidigare även inom fastighetsbranschen och industrin. Sammantaget medför detta att efterfrågan ökar på IT-support, effektivisering av drift och underhåll, metodutveckling med mera. Energi- och fastighetsmarknaden utvecklas till en servicemarknad genom att man som komplement till sitt normala produktutbud även säljer tjänster och servicepaket. Marknaden att som underleverantör svara för detta tjänsteutbud ökar. och 50 procent av resultatet efter skatt. För att uppnå detta mål krävs stabil intjäningsförmåga och långsiktig lönsamhet. Därför prioriterar Sydkraft en god marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet. Koncernens konkurrenskraft ska utvecklas vad avser produktutbud, produktkvalitet och produktivitet. Inom respektive affärsområde är målet att lönsamheten väl ska motsvara konkurrenternas nivåer. Den långsiktiga målsättningen för räntabilitet på eget kapital uppgår trots den under senare år kraftigt sänkta räntenivån till 15 procent. Uttryckt som ett genomsnitt över de senaste tio åren har räntabiliteten uppgått till 13,4 procent. Det fria kassaflödet är ett uttryck för företagets finansiella handlingsfrihet och används till att genomföra önskvärda nyinvesteringar och strategiska förvärv, till utdelning åt ägarna samt till att påverka den finansiella strukturen i önskvärd riktning. Utformningen av den finansiella strukturen innebär en avvägning mellan olika intressen. En avvägning måste göras mellan eget kapital och extern finansiering så att det finns möjlighet att uppnå en rimlig avkastning på eget kapital. Sydkrafts kapitalintensiva verksamhet ställer höga krav på kostnadseffektiv finansiering. Samtidigt är det nödvändigt att upplåningen anpassas efter kapitalmarknadens syn på risk och kreditvärdighet. Med hänsyn till verksamhetens kapitalintensiva karaktär och möjligheterna att uppnå en önskvärd förräntning på eget kapital är koncernens långsiktiga mål att ha en soliditet på cirka 35 procent. I perioder av omfattande investeringar kan avvikelser från denna nivå tillåtas. Som ett led i Sydkrafts strävan att hålla en hög finansiell handlingsberedskap och skapa möjlighet att genomföra intressanta förvärv och delta i energibranschens omstrukturering, har soliditeten under senare år överstigit målsättningen. Detta har påverkat räntabiliteten på eget kapital negativt. Omsättning och resultat Koncernens nettoomsättning uppgick till Mkr (14 513), vilket är en ökning med 770 Mkr eller 5 procent jämfört med Pressen på priserna fortsatte att vara stark inom de flesta områden där koncernens bolag verkar. Elhandelsverksamheten ökade jämfört med Detta, tillsammans med ett aktivt utnyttjande av prissäkring via Nord Pool och OTC-marknaden, medförde att såväl nettoomsättning som rörelsekostnader ökade. Inom tjänstesidan har verksamheten ökat inom flera områden, bland annat genom förvärvet av Sycon Teknikkonsult, tidigare Confortia. Rörelsens kostnader uppgick till Mkr (9 328), vilket är en ökning med 626 Mkr. Som framgått ovan beror ökningen dels på utnyttjandet av prissäkring, dels på utökad verksamhet inom flera områden. Jämfört med föregående år har kraftanskaffningskostna- Koncernekonomi Ekonomiska mål Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraft är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sydkraftaktien. Sydkrafts mål är att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschen och över räntan på riskfria långsiktiga placeringar. Utdelningen ska långsiktigt uppgå till mellan 30 Ekonomiska mål och nyckeltal Nyckeltal Genom- Genom- Mål snitt 5 år snitt10 år Vinstmarginal, % Räntabilitet på eget kapital, % 10,4 12,6 11,8 19,9 10,7 13,2 13,4 15,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 12,3 12,5 11,7 18,5 10,9 13,1 13,8 Soliditet, % Nettolåneskuld/ riskbärande kapital, ggr 0,90 0,75 0,75 0,73 0,75 0,77 0,82 Utdelningsandel, %

11 derna dock påverkats positivt genom att andelen vattenkraft ökat kraftigt. I rörelsekostnaderna ingår 16 Mkr (41) avseende resultatandelar till de anställda. Under året gjordes nedskrivningar uppgående till cirka 240 Mkr i främst produktionsanläggningar, varav merparten avsåg det oljeeldade Karlshamnsverket. Andelar i intresseföretags resultat uppgick till 431 Mkr (409) och hänför sig främst till innehaven i Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW) och Graningeverkens AB. Principerna för beräkning av andelar av intressebolags resultat framgår under Redovisningsprinciper, sid. 24. Sammantaget medförde detta att rörelseresultatet i princip var oförändrat Förändring av rörelseresultat Förändring Mkr Rörelseresultat Volymer och marginaler Affärsområde El 2 Affärsområde Gas 7 Affärsområde Värme 11 Affärsområde Tjänster 35 Andelar i intressebolags resultat 22 Nedskrivningar 160 Reavinst vid aktieförsäljning 65 Övrigt 50 Rörelseresultat jämfört med föregående år och uppgick till Mkr (3 996). Finansnettot, exklusive realisationsvinsten vid avyttringen av VEBA-aktier 1997, förbättrades med 216 Mkr och uppgick till 902 Mkr ( 1 118). Förbättringen kan i huvudsak förklaras med att koncernen kunnat utnyttja de allt lägre räntenivåerna samt att finansnettot under 1997 belastades med 49 Mkr avseende valutakursförluster. Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till Mkr (5 181). Resultatet exklusive realisationsvinsten avseende försäljningen av VEBA-aktier ökade med 208 Mkr, vilket motsvarar en ökning med 7 procent. Koncernens effektiva skattekostnad uppgick till 32,7 procent (32,8). Avvikelsen från svensk bolagsskatt på 28 procent beror i huvudsak på högre skatt i utländska intresseföretag (se not 8). Årets resultat i koncernen uppgick till Mkr (3 463). Omsättning och resultat per affärsområde Affärsområde El Nettoomsättningen uppgick till Mkr (11 262), varav Mkr (11 067) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet minskade med 133 Mkr och uppgick till Mkr (3 060). Minskningen förklaras i huvudsak av nedskrivningar avseende produktionsanläggningar med drygt 200 Mkr, i första hand avseende det oljeeldade Karlshamnsverket. Under 1998 har konkurrensen ytterligare förstärkts samtidigt som möjligheterna på elmarknaden ökat. Prisnivån på den nordiska elmarknaden nådde låga nivåer beroende på i huvudsak den milda vintern, en kraftig vårflod, ett nederbördsrikt år och därmed riklig tillgång på vattenkraft. Det stora utbudet av kolkraft med låg reningsgrad från främst Danmark bidrog också till den låga prisnivån. Allt fler aktörer agerar på den svenska och de nordiska elmarknaderna. Förutom svenska aktörer med mer traditionell hemvist i elbranschen finns nu också stora utländska företag och olika svenska intresseorganisationer på elmarknaden. Detta driver på strukturrationaliseringen i branschen med höga förvärvspriser som konsekvens av ambitionerna att öka marknadsandelarna. Förvärvspriserna har dock sannolikt kulminerat. Sydkraft deltar aktivt i strukturomvandlingen, vilket innebär att kundbasen vidgas och vi har nu kunder i hel- eller delägda bolag. Under året tecknades flera avtal med strategiska kunder inom processindustrin, livsmedelsindustrin och fastig- Nettoomsättning Mkr Nettoomsättning och resultat Nettoomsättning Resultat efter finansnetto % Räntabilitet på sysselsatt kapital Räntabilitet på eget kapital Kr/MWh Räntabilitet Prisutveckling Nord Pool SEK System, spotpris Årskraft 1998 i SEK, termin Årskraft 1999 i SEK, termin Årskraft 2000 i SEK, termin Årskraft 2001 i SEK, termin Resultat Mkr

12 GWh GWh Kraftbörs mm Elpannor Privat Företag Industri Distributörer Elleveranser 26% 2% 14% 12% 22% 24% Gasleveranser Värmeleveranser hetsbranschen. I Sverige kan nämnas SCA, Perstorp, Falcon Bryggerier, McDonald s, Kungsleden och Realia. Novo Nordisk A/S, som är ett av Nordens största läkemedels- och medicinföretag, blev den första kunden på den delvis avreglerade danska marknaden som valde en utländsk leverantör. Elförsäljningen uppgick under året till GWh (32 025), varav på elbörsen GWh (2 672) var ett av seklets mildaste år, men de temperaturberoende leveranserna till distributörsmarknaden kunde dock till viss del ersättas av ökade leveranser till industrin. Sydkrafts totala vattenkraftproduktion ökade med 3 TWh, motsvarande 29 procent, och uppgick till GWh (10 504). Till följd av kraftig vårflod med efterföljande höga tillrinningar var magasinsläget vid utgången av året över det normala. Kärnkraftverken producerade GWh (17 229). Oskarshamns aggregat 1 var ur drift under cirka en månad i början av året och revisionen blev längre än planerat. I övrigt hade kärnkraftverken god tillgänglighet. Produktionen av oljebaserad fossilkraft kunde till följd av den milda vintern begränsas till 41 GWh (165). Vid Karlshamnsverket stängdes den 1 januari 1999 två av de tre oljeeldade aggregaten, motsvarande 680 MW. Anledningen är utebliven intäkt för effektberedskapen. Statens Energimyndighet och Svenska Kraftnät anser inte att det finns behov för denna reserveffekt. Sydkraft kan självfallet inte ta det ekonomiska ansvaret för att tillhandahålla reserveffekt för andra aktörers behov på den svenska elmarknaden. Fysiska inköp av kraft på bland annat elbörsen uppgick till GWh (1 926). Affärsområde Gas Nettoomsättningen uppgick till Mkr (1 266), varav 955 Mkr (993) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet uppgick till 233 Mkr (240), motsvarande en minskning om 7 Mkr. Gasleveranserna uppgick till GWh (8 075). Den minskade nettoomsättningen, liksom resultatförsämringen, berodde främst på förändringar i de olje- och valutanoteringar som styr såväl inköpssom försäljningspriserna. Leveranserna av energigaser påverkades gynnsamt av en fortsatt god industrikonjunktur, medan den milda väderleken hade negativ påverkan. Bland under året tecknade nya gasavtal kan nämnas Öresundskonsortiet och Helsingborgs Energi. Sydkraft Gas, tidigare Terminalgas, tecknade under året avtal med bland annat Sveriges Stärkelseproducenters Förening och Värnamo Energi. Affärsområde Värme Nettoomsättningen uppgick till Mkr (2 027), varav Mkr (1 760) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet uppgick till 341 Mkr (352), motsvarande en minskning med 11 Mkr. Energileveranserna uppgick till GWh (5 167), varav GWh (4 317) värme, 843 GWh (845) el och 5 GWh (5) gasol. I allt väsentligt producerades de levererade volymerna vid kraftvärmeverken i Malmö och Örebro. Värmeförsäljningen under året var i huvudsak oförändrad jämfört med föregående år. Den ökade konkurrensen och prispressen innebär, trots lägre produktionskostnader, att rörelseresultatet blev något lägre än föregående år som dessutom inkluderade återbetalning av energiskatter på 13 Mkr. Volymmässigt är bostadsuppvärmning det dominerande segmentet med cirka två tredjedelar av leveranserna. Resterande energivolymer levereras till industrin, offentlig förvaltning, handel och kommersiella servicenäringar. Värmeproduktionen baseras på högst varierande bränslen som naturgas, avfall, kol, olja, gasol, biobränsle, el och industriell spillvärme. Genom förvärvet av Örebro Energi samt inklusive den biobränslebaserade fjärrvärmecentralen i Malmö hamn, har biobränsleandelen i 12

13 bränslemixen under de senaste två åren ökat från 3 till 25 procent. Sydkraft Värme Mälardalen påbörjade under året byggandet av en fjärrvärmeledning på sträckan Örebro-Kumla- Hallsberg för att sammanbinda de tre näten och bättre utnyttja produktionsanläggningarna. Affärsområde Tjänster Nettoomsättningen uppgick till Mkr (1 704), varav Mkr (688) till kunder utanför koncernen. Den främsta orsaken till ökningen är förvärvet av Sycon Teknikkonsult, tidigare Confortia. Rörelseresultatet uppgick till 148 Mkr (132), motsvarande en förbättring om 16 Mkr. Resultatet förbättrades inom samtliga delar av affärsområdet, med undantag för entreprenadverksamheten. Utvecklingen inom IT-området och WM-data Ellips är fortsatt positiv med en ökning av omsättningen och en kraftig resultatförbättring jämfört med föregående år. Konsultverksamheten i Sydkraft Konsult och Confortia omstrukturerades till en organisation, Sycon. Hög beläggning ledde till att såväl omsättning som resultat ökade jämfört med föregående år. Orderingången inom service- och entreprenadverksamheten i Elektro- Sandberg, ElektroSandberg Mälardalen och Nordkraft Service var god med hög beläggning som följd. Den hårda konkurrensen med åtföljande prispress medförde dock att såväl omsättning som resultat blev lägre än föregående år. Aktiviteterna inom energitekniska informationssystem, Sydkraft Mätteknik och Sydkraft TeleCom, är nu samordnade i en organisation. Orderingången och omsättningen ökade markant under året, som en följd av att marknaden hittills krävt nya system för timmätning av elförbrukning. Resultatutvecklingen var som en följd av detta positiv. Lönsamhet Rörelsemarginalen uppgick under 1998 till 23,3 procent (24,7) och vinstmarginalen till 20,2 procent (35,7). Räntabiliteten på genomsnittligt eget kapital efter skatt uppgick till 10,7 procent (19,9) samt på genomsnittligt sysselsatt kapital före skatt till 10,9 procent (18,5). Resultatet per aktie uppgick till 10:76 kronor (18:13) års höga nivåer för såväl räntabilitet som resultat per aktie berodde huvudsakligen på realisationsvinsten vid försäljningen av VEBA-aktier under detta år. Investeringar och förvärv Under den senaste tioårsperioden har Sydkraft genomfört stora strategiska investeringar. Förvärv har gjorts av nya företag och investeringar har skett i produktions- och distributionsanläggningar. Nettoinvesteringarna, som tillsammans uppgått till 36 miljarder kronor under den senaste tioårsperioden, har till 79 procent kunnat finansieras med kassaflöde från rörelsen. Totala investeringar för koncernen uppgick under året till Mkr (8 956), varav investeringar i befintliga verksamheter uppgick till Mkr (1 916). Normala reinvesteringar uppgår till cirka 1,6 miljarder kronor. Investeringar i nya dotterföretag samt förvärv av aktier i intresseföretag uppgick till Mkr (7 040). Fördelning av investeringar Sammanlagd finansieringsanalys Kassaflöde från rörelsen Mkr Tillförda medel 24% 7% 69% Mkr Använda medel 11% Utdelning 89% Investeringar Anläggningar Aktier Nettofinansiering Emissioner Nettoinvesteringar Mkr % Mkr % Elproduktionsanläggningar kondenskraft vattenkraft vindkraft 7 2 Värmeproduktion/mottryckskraft Överföringsanläggningar Distributionsanläggningar Övrigt Investeringar i befintliga verksamheter Anläggningar i förvärvade dotterföretag Andelar i intresseföretag Totala investeringar

14 Mkr Kr Nettolåneskuld/riskbärande kapital Mkr Självfinansiering Nettoinvesteringar Kassaflöde från rörelsen Resultat och utdelning per aktie Resultat per aktie Utdelning Ggr 2, Nettolåneskuld Riskbärande kapital Nettolåneskuld/riskbärande kapital 2,0 1,5 1,0 0,5 Utöver sedvanliga investeringar för förnyelse och effektiviseringar kan främst nämnas moderniseringen av Oskarshamnsverkets aggregat 1, där Sydkrafts andel 1998 uppgick till 345 Mkr. Minskningen 1998 av värmeproduktion/mottryckskraft hänger samman med köpet 1997 av tidigare leasad kraftverkspanna i Örebro. Under 1998 genomförde Sydkraft ett antal förvärv och utökade sitt ägande i flera delägda bolag. Sydkraft förvärvade Hässleholm Energi, i vilket ingår elnät- och elhandelsverksamhet, för 530 Mkr, Uppvidinge Eldistribution AB för 51 Mkr samt Landskrona Elförsäljning AB för 40 Mkr. Sydkraft Vattenkraft, tidigare Båkab Energi, köpte för 100 Mkr Sundsvall Energis aktier i Norrlands Energi Försäljning AB, som därmed blev helägt av Sydkraft Vattenkraft. Sydkraft ökade sin ägarandel från 43 procent till drygt 92 procent av aktierna i Västbo Kraft AB. Tillkommande aktier förvärvades för 167 Mkr. Sydkraft förvärvade vidare ytterligare aktier i Billeberga Kraft & Energi AB och förfogar över drygt 50 procent av aktierna. Sydkraft förvärvade 5 procent av aktierna i HEVAG (Hanseatische Energieversorgung Aktiengesellschaft Rostock). HEVAG är ett regionalt energiföretag med cirka kunder inom PreussenElektra-gruppen som äger 51,4 procent. Resterande del i HEVAG ägs av ett antal nordtyska kommuner. Sydkraft bildade vid årsskiftet 1998/99 ett elförsäljningsbolag, Elektra Energihandel A/S, tillsammans med tre stora danska företag. De tre bolagen är Köbenhavns Belysningsvesen (KB), SEAS Distribution och Nordvestsjellands Elförsyning (NVE), som alla finns på Själland. De fyra delägarna äger 25 procent var av det nya bolaget. De danska bolagen har idag tillsammans cirka kunder och verkar inom el, gas och fjärrvärme. Bolaget ska bedriva verksamhet först och främst på den danska energimarknaden och fokusera på de kunder som blir fria i takt med att den danska elmarknaden avregleras. Sydkraft sålde under året samtliga aktier, 27 procent, i konsultbolaget SwedPower till Vattenfall. Sydkraft och SwedPower kommer att fortsätta samarbetet även efter ägarförändringen enligt tecknat samarbetsavtal. Kassaflöde och finansiell ställning Koncernens kassaflöde från rörelsen uppgick till Mkr (3 776). Kassaflöde efter investeringar uppgick till 479 Mkr ( 802). Sydkrafts kassaflöde från rörelsen har under de senaste tio åren varit mycket gott. Reinvesteringsbehovet kan i nuvarande situation uppskattas till 1,6 miljarder kronor per år, vilket lämnar ett fritt kassaflöde på cirka 2 miljarder kronor per år. Den räntebärande nettoskulden ökade med 1,5 miljarder kronor, i huvudsak till följd av företagsförvärv, och uppgick vid årets utgång till 18,6 miljarder kronor (17,1). Relationen mellan nettolåneskuld och riskbärande kapital försämrades något och uppgick till 0,75 (0,73). Soliditeten uppgick vid årets slut till 40 procent (40) och andelen riskbärande kapital till 50 procent (49). Likvida medel Koncernens likvida medel, inklusive likvida placeringar, uppgick vid årsskiftet till Mkr (1 187) eller 8 procent av omsättningen. Räntebärande skulder Den räntebärande låneskulden är huvudsakligen långfristig och uppgick vid årets slut till 19,7 miljarder kronor (18,3). Ökningen med 1,4 miljarder kronor berodde bland annat på under året genomförda förvärv av aktier i olika bolag. De räntebärande skulderna fördelade sig vid årsskiftet på 26 procent partnerfinansiering (se not 24), 46 procent finansiering i SEK och 28 procent finansiering i DEM. 14

15 Förfallotider och ränteexponering för koncernens lån visas i diagram. Eget kapital Det egna kapitalet ökade med 0,9 miljarder kronor till 19,8 miljarder kronor (18,9) års nettoresultat tillförde 2,0 miljarder kronor och utdelning avseende verksamhetsåret 1997 till Sydkraft AB:s aktieägare reducerade det med 1,1 miljarder kronor. Föreslagen utdelning Föreslagen utdelning avseende 1998 uppgår till 4:75 kronor (4:25), motsvarande 907 Mkr. För verksamhetsåret 1997 utdelades därutöver en bonus om 1:75 kronor till följd av realisationsvinsten avseende försäljningen av VEBAaktier under detta år. Den föreslagna utdelningen utgör 44 procent av årets resultat. Utsikter för 1999 Konkurrenssituationen, främst vad avser elmarknadens privatkunder, kommer att skärpas ytterligare under Sydkraft har tagit steget från leverantör av endast energi till att vara ett företag som koncentrerar sig på kundens totala energibehov samt service- och konkurrenskraft. Vi samlar marknadsoch försäljningsresurser i ett nytt affärsområde, med kompetens kring hela energiområdet. Detta innebär effektivare säljarbete och lägre kostnader för IT och administrativa system. Norden är på väg att förvandlas till världens största samlade konkurrensutsatta elmarknad och på värmesidan konkurrerar redan flera uppvärmningsformer. Med ett bredare och mer integrerat sortiment av energilösningar ökar Sydkrafts konkurrenskraft och därmed möjligheterna till god lönsamhet. Målsättningen är, trots hårdare konkurrens, att för 1999 nästan nå 1998 års resultatnivå förutsatt normala väder- och driftförhållanden. Finansiell riskhantering Koncernens finansiella risker består av valuta-, refinansierings-, ränte- och kreditrisker. Sydkrafts finansfunktion arbetar aktivt med att identifiera och hantera dessa risker för hela koncernen. Avläggande av elprisrisker som sker med hjälp av derivatinstrument behandlas på sidorna Valutarisk Koncernens valutaexponering i den operativa rörelsen uppstår framför allt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen och med andra motparter. Denna exponering består främst av NOK, men även DEM och DKK förekommer. Den övriga operativa valutaexponeringen uppstår till följd av bränsleinköp i DKK och USD. Den finansiella valutaexponeringen uppstår för räntekostnader i DEM för den finansiering som gjorts för aktieinnehaven i VEBA, HEW och HEVAG, vilka säkringsredovisats. Dessa räntekostnader möts till cirka 50 procent av inflöden, främst utdelningar, i DEM. Koncernen tillämpar en policy att minimera flödesrisker genom att täcka merparten av nettobehoven på terminsmarknaden eller genom valutaoptioner. Refinansierings- och räntekänslighet Målsättningen är att genom en jämn spridning av låneförfall och en diversifierad låneportfölj minimera koncernens refinansieringsrisk. Koncernens policy är att låneportföljen ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst tre år. Genom en stark finansiell ställning och därav följande hög kreditvärdighet har koncernen tillgång till ett stort antal kreditmarknader världen över. För långfristig upplåning har Sydkraft av Standard & Poor s erhållit kreditrating AA- och för kortfristig upplåning K-1 och A1+. Räntekänsligheten balanseras genom att fördela upplåningen mellan rörliga och fasta räntor. Av den totala räntebärande nettoskulden får maximalt 55 procent löpa med rörlig ränta. Avsikten är att under 1999 minska andelen lån med rörlig ränta. Mkr Mkr Förfallande lån Svenska lån Utländska lån Partnerfinansiering, första återköpstillfälle förutsatt 2,0% inflation Ränteexponerad kapitalskuld SEK DEM SEK, partnerfinansiering, första återköpstillfälle förutsatt 2,0% inflation 15

16 Koncernens likvida medel, som normalt uppgår till cirka 10 procent av omsättningen, är investerade i räntebärande värdepapper med hög kreditvärdighet och hög likviditet. Med nuvarande finansiella struktur har koncernen en räntekänslighet uppgående till ± cirka 50 Mkr vid en generell ränteförändring på en procent jämnt fördelat under en kommande 12-månadersperiod. Kreditrisk Koncernens finansiella kreditrisk utgörs av motpartsrisken i varje transaktion. Placering av likvida medel sker i räntebärande värdepapper eller motsvarande, utställda av motparter med K-1 rating samt större svenska affärsbanker. Övriga kreditrisker hänför sig till så kallade derivatprodukter och beskrivs nedan. Derivatprodukter För att uppnå önskad finansiell struktur används derivatprodukter som valutaterminer, valutaoptioner, ränteterminer samt ränte- och valutaswappar. Valutaterminer och valutaoptioner används främst för att täcka flödesexponeringar i samband med inköp av bränsle, köp och försäljning av el samt för räntor. Ränteterminer av typ FRA (Forward Rate Agreement) och ränteswappar används för att täcka exponeringar för rörlig ränta eller för att erhålla önskad fördelning mellan fasta och rörliga räntor. Ränte- och valutaswappar används för att omvandla upplåning i utländsk valuta till SEK med önskad räntestruktur. Utestående derivatprodukter uppgick, per balansdagen, nominellt till cirka 7,5 miljarder kronor. Koncernens motparter utgörs uteslutande av svenska banker eller sådana med rating uppgående till minst A+ enligt Standard & Poor s kreditbedömning. Koncernens risk i dessa swappar består i att de motparter, mot vilka koncernen har fordringar, inte förmår infria sina kontraktsenliga åtaganden. Förlustrisken kan beräknas till kostnaden för att ersätta dessa swappar på marknadsmässiga villkor och uppskattas på balansdagen till 310 Mkr. För beskrivning av Sydkrafts agerande på kraftderivatmarknaden, se sidan 50. Kärnkraftavvecklingen Den 5 februari 1998 beslutade regeringen att starta kärnkraftavvecklingen genom att Barsebäck 1 senast vid utgången av juni 1998 skulle stängas. Regeringsrätten har den 14 maj 1998 beviljat Barsebäck Kraft AB inhibition, det vill säga att verkställigheten av regeringens beslut uppskjuts tills vidare. Regeringsrätten meddelade den 22 december 1998 att ett beslut är att vänta inom någon eller några månader. Per idag föreligger inget beslut. Aktiva förhandlingar om en frivillig uppgörelse pågår för närvarande inte. En eventuell uppgörelse är villkorad av ett godkännande av Sydkraft AB:s bolagsstämma. Sydkraft har anmält beslutet till EGkommissionen i Bryssel under åberopande av att beslutet strider mot EU:s konkurrensregler. Barsebäck Kraft AB och Sydkraft AB har ansökt om rättsprövning hos Regeringsrätten med yrkande att regeringens beslut ska upphävas såsom stridande mot grundlagen, Europakonventionen och EG-rätten. År 2000 Arbetet med att anpassa koncernens IT-system inför millennieskiftet har pågått i projektform sedan början av I inventeringsfasen har system prioriterats med avseende på leveranssäkerhet, personsäkerhet, miljö och finansiell påverkan. Totalt sett har för koncernen identifierats drygt 800 prioriterade system. Arbetet med säkring av systemen har skett decentraliserat i bolagen med uppföljning i koncernföretagens styrelser. Arbetet i dotterbolagen har kompletterats med ett centralt projekt som stöttat och samordnat arbetet samt följt upp och rapporterat till koncernledning, styrelse och revisorer. Målsättningen har varit att säkra de prioriterade systemen senast vid årsskiftet 1998/99. Tidplanen innehålls i stort, men på grund av svårigheter att få resurser och garantier från vissa leverantörer kommer visst arbete att behöva göras under första halvåret Sydkrafts bedömning är att koncernföretagens leveranser och koncernens aktiemarknadsinformation kommer att fungera normalt före, under och efter millennieskiftet. För elförsörjningen förutses idag ingen utökad risk för elavbrott orsakade av systemfel. Under 1999 kommer arbetet att inriktas på informationsaktiviteter, riskbedömning samt beredskapsplanering. Koncernens samlade kostnader för millennieproblematiken bedöms inte komma att överstiga 100 Mkr. Sydkraft och euron Sydkraftkoncernens förberedelser och beredskap för att hantera den nya valutan euro har främst tagit sikte på att i euro kunna offerera och fakturera de kunder som så önskar samt att utnyttja de fördelar som kan uppstå på leverantörssidan genom den ökade prispress som kan komma genom europrissättning. Någon övergång till euro som redovisningsvaluta eller som noteringsvaluta för Sydkraftaktien är för närvarande inte aktuell. Under 1999 kommer ett internt europrojekt att påbörjas som syftar till att förbereda Sydkraft för det fall en anslutning till EMU skulle bli aktuell redan inom något eller några år. Forskning och utveckling De totala kostnaderna för forskning och utveckling inom koncernen uppgick 1998 till 189 Mkr (256). Härav har 125 (194) använts för utveckling av nya tekniker och verksamheter samt fortsatt demonstration av olika anläggningar. Resterande 64 (62) har använts för forskning och utveckling för ökad tillgänglighet och säkerhet i våra kärnkraftverk. 16

17 Personal Medelantalet anställda uppgick under 1998 till (5 646). Ökningen jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen med utökad verksamhet inom Affärsområde Tjänster. Moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning uppgick till Mkr (7 070). Årets resultat i moderbolaget uppgick till Mkr (2 725). Det högre resultatet 1997 jämfört med 1998 beror i huvudsak på avyttringen av VEBA-aktier. Likvida medel för moderbolaget, inklusive likvida placeringar uppgick till Mkr (1 061). Totala investeringar uppgick till 798 Mkr (7 081) och utgjordes i huvudsak av aktier. Förändringar i styrelse och ledning Den 29 maj 1998 utsågs Hans-Dieter Harig till ny styrelseordförande och Nils Yngvesson till vice ordförande i Sydkraft AB. Lars Frithiof, tidigare ställföreträdande koncernchef, tillträdde samtidigt som verkställande direktör i Sydkraft AB och koncernchef. De största ägarna i Sydkraft, som representerar 86 procent av röstetalet, diskuterar styrelsens sammansättning och förslag till ledamöter inför bolagsstämman. Styrelsearbetet under året Sydkrafts styrelse består av fjorton bolagsstämmovalda ledamöter samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställdas organisationer. Andra tjänstemän i bolaget deltager i styrelsens sammanträden såsom föredraganden. Styrelsen har under 1998 haft sex ordinarie styrelsesammanträden och ett konstituerande sammanträde. En arbetsordning för styrelsen i Sydkraft AB har fastställts av styrelsen vid novembersammanträdet. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också regler för hantering av information samt utvärdering av styrelsens respektive VD:s arbete. De viktigaste frågorna styrelsen behandlat under året har varit förutom frågor hänförliga till ekonomiska rapporter förvärv, koncernens struktur, organisationsförändringar, år problematiken samt marknadsfrågor, bland annat profilering och varumärken. Vidare har frågor med anledning av regeringens förslag om en förtida avveckling av kärnkraften behandlats. 17

18 18

19 Koncernens resultaträkning Mkr Not Energiförsäljning Övrig försäljning Nettoomsättning Rörelsekostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelseintäkter/kostnader Andelar i intressebolags resultat Rörelseresultat Finansiella intäkter Resultat före finansiella kostnader Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Skatt Minoritetsandelar Årets resultat

20 Koncernens balansräkning Tillgångar Mkr Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark och övrig fast egendom Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Kapitalandelar i intresseföretag Fordran hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar 10, 12 10, Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter Förskott till leverantörer Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Taxeringsvärden Ställda säkerheter Avsatta medel för framtida hantering av högaktivt kärnbränsleavfall