MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING För Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet vid Skellefteå älv, Ursviken 3:22 och 2:1 Christer Svensson

2 Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter Syfte och avgränsning Föreslaget alternativ Nollalternativet Projektets överensstämmelse med planer, miljömål, miljökvaltetsnormer och allmänna hänsynsregler Planförhållanden Miljömål Miljökvalitetsnormer (MKN) Hänsynsregler Skyddsintressen Miljökonsekvenser Mark Topografi Geologiska förhållanden Grund- och ytvatten Luft Vegetation Buller Hälsa Hushållning med naturresurser Avfall Transporter Haverier olyckor Landskapsbild Sammanfattning miljöeffekter Sida 2 (18)

3 1. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Saneringsprojekt Skellefteå kommun Scharins industriområde Skellefteå Fastighetsägare Org. nr: Skellefteå kommun Telefon: Fax: Projektledare Christer Svensson Skellefteå Kommun, Projektledare, förorenad mark Telefon: Miljöansvarig Anders Lättström Skellefteå Kommun, Miljöingenjör, förorenad mark Telefon: Syfte och avgränsning Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som den i ansökan ingående verksamheten kan medföra på naturmiljö och hushållningsprinciper. MKB:n ska också bilda underlag och göra en samlad bedömning av beskrivna effekter på människor och miljö. Bilagehänvisningar i dokumentet går till ansökans övriga bilagor som även bildar underlag för denna MKB. 3. Föreslaget alternativ Det tekniska utförandet av anläggningarna beskrivs närmare i den tekniska beskrivningen i bilaga 2. Beskrivningen av arbetssätt skall ses som ett exempel som kan komma att förändras beroende på vilka lösningar som den entreprenör som skall utföra saneringarna väljer. Grävning i strandkanten Period med stabila vattenstånd kommer att väljas som genomförandeperiod. Arbetsgången planeras så att den nya stranden som också ska fungera som översvämningsskydd byggs först. Den sträckan är ca 400 m lång och tar ca m 2 ny bottenyta i anspråk. Därefter genomförs strandnära marksaneringar och bortplockande av splintkaj och andra installationsrester samt erosionsstabilisering av den övriga stranden. En trolig tidsperiod för genomförandet blir sannolikt att år 1 under perioden mars-maj genomförs den nya strandkanten som även ska fungera som översvämningsskydd. År 1 junioktober genomförs strandnära marksaneringar. År 2 mars-maj genomförs rivning av Sida 3 (18)

4 återstående spinkkaj och kajrester. I samband med detta erosionsstabiliseras också hela strandlinjen och ges slutlig utformning. Totalt beräknas ca m 3 nytt material att behövas. I den slutligt synliga strandkanten planeras natursten täcka bergkrossen, ca 1000 m 3. Tätskiktet i invallningen blir sannolikt morän. Arbetsgången innebär att exponeringen av förorenade ytor och erosion och partikelspridning från dessa i stort sett omöjliggörs. Behovet av avskärmning för att reducera partikelspridningen ska övervakas kontinuerligt. En typ av avskärmning kan vara att använda exempelvis geotextil som fästas mot botten med sänken och hålls flytande med stora bojar så avskärmning går över vattenytan. Bortledande av vatten från schaktgropar Delar av schakterna kommer att genomföras under grundvattenytan och länshållning kommer att vara nödvändig. Grundvattenmagasinet ligger delvis i fyllnadsmaterial som överlagrar i huvudsak täta jordmaterial som silt. För att motverka stor vattentillrinning ska särskilda avskärande diken, pumpgropar eller pumpbrunnar anläggas i syfte att avleda grundvatten som tillrinner genom fyllnadsmaterialet. Fyllnadsmaterialet består av dels organiska rester som spån och sandigt grusigt material. Vattnet som ska länshålls från saneringsschaktgroparna ska ledas till den befintliga sedimenteringsbassängen för mellanlagring. Länshållningen ska genomföras så att partiklarna i vattnet reduceras. Utsläpp av vatten i Skellefteälven Befintlig sedimenteringsbassäng ska användas som utjämningsbassäng. Bassängen rymmer drygt 4000 m 3 vatten och ingen av de enskilda saneringarna beräknas idag ge upphov till större mängder totalt under saneringsgenomförandet. Saneringarna ska inte genomföras samtidigt och bassängen kommer därmed att vara tom när ett nytt saneringsområde påbörjas. Föroreningssituationen i vattnet kommer att var unik för varje område och innan slutlig reningslösning fastställs ska ett flertal vattenprover tas. Slutlig reningsmetod kommer att väljas beroende vattnets sammansättning. Sandfilter och kolfilter klarar normalt att rena förekommande föroreningar till behövlig nivå. Vatten från de avskärande dikena leds efter föroreningskontroll till dagvattensystemet eller pumpas direkt till Skellefteälven efter enkel slamavskiljning i pumpgropen. 4. Nollalternativet Nollalternativet innebär att saneringarna inte utförs eller reduceras i omfattning så att grundvatten inte behöver pumpas för att länshålla schaktgropar. Ett sådant förfarande skulle innebära att alla eller betydligt större mängd av föroreningar skulle lämnas kvar. Området läcker idag föroreningar till älven och det förhållandet skulle då kvarstå eller reduceras i mindre omfattning. Ett annat alternativ är att grävningen görs i vatten. En sådan sanering är betydligt svårare att kvalitetssäkra och genomföra säkert då jorden som schaktas blir omblandad och soppa artad. Sida 4 (18)

5 När det gäller kajförändringarna så är nollalternativet att de inte genomförs. Då skulle översvämningsrisker och erosion av strandkanten kvarstå. Större delen av stranden är byggd med rester från sågade stockar som lagts ut vinkelrätt från stranden i metertjocka skikt, s k spinkvedskaj. Det innebär att den inte är beständig och att den förstörs med ökande takt ju längre tiden går. När kajen väl är borta ligger förorenade markytor i direkt kontakt med älvens strömmande vatten. En eventuell kommande sanering av Härvelträskområdet skulle också bli mer riskfylld och kräva omfattande spontning för att kunna genomföras säkert. Risken för att betydande vattenmängder ska behöva länshållas under saneringen ökar. 5. Projektets överensstämmelse med planer, miljömål, miljökvaltetsnormer och allmänna hänsynsregler 5.1 Planförhållanden Enligt gällande stadsplan, bilaga 16, daterad är fastigheterna som berörs Ursviken 3:22 och berörd del Ursviken 2:1 planerad för industriändamål. Planerade förändringar strider inte mot planen. 5.2 Miljömål Enligt Naturvårdsverket gäller följande nationella och regionala miljömål daterat Nationella Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv till de 15 som man antagit redan i april Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, trygga en god hushållning med naturresurserna. Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Ansökan ligger helt i linje med målen trots att en begränsad negativ påverkan inte går att undvika under genomförandet. Sida 5 (18)

6 Regionala Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda natur- och kulturmiljöerna i länets sjöar och vattendrag ha ett långsiktigt skydd. Senast 2008 ska det finnas en regional strategi för skydd av brackvattenmiljöer samt kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden. Senast år 2015 ska det finnas ett urval av skyddade kust- och havsområden som representerar länets olika natur- och kulturmiljöer och omfattar: minst 10 procent av länets areal av havsmiljöer samt kust- och skärgårdsområden minst 15 av länets mest värdefulla kulturmiljöer Senast 2015 ska information finnas tillgänglig för allmänheten om områden med höga naturoch kulturvärden längs kusten och i skärgården för att främja ett hållbart nyttjande. Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Åtgärder ska under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Senast 2010 ska minst 50 sjöar större än en hektar ska ha så låga halter av kvicksilver och cesium att fisk från dessa kan konsumeras utan risk minst en gång i veckan. Ansökan möjliggör en säker sanering av ett område med akuta risker vid direktexponering och strider i övrigt inte mot målen. Lokala De lokala miljömålen i Skellefteå kommun antogs av kommunfullmäktige den 24 januari 2006 och Levande vatten och Natur i balans bygger på de nationella miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Giftfri miljö. Vattnet ska vara livgivande. På sin väg från inlandet till havet ska det inte transportera föroreningar som förändrar livsbetingelserna för växter, djur och människor. Vattnet längs kommunens kust ska vara rent och skapa förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten som finns i marken ska skyddas och där det påträffas kunna drickas av människor och djur. Påverkade vatten ska i möjligaste mån återställas till sitt ursprungliga tillstånd. Vi ska nyttja, skydda och bevara naturen så att det unika i Skellefteå kommun utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Vi ska värna om det öppna landskapet. Jord- och skogsbruket ska leva vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken ska vara fri från föroreningar och dess vattenhållande funktion ska bevaras. för ett rikt friluftsliv ska finnas. Hälften av de cirka femton förorenade områden som länsstyrelsen placerat i riskklass 1 och 2 är markundersökta. Sanering har inletts i 50 procent av områdena med saneringsbehov. Sida 6 (18)

7 Ansökan leder till en minskad transport av föroreningar ut till Skellefteälven och blir ett led i att återställa det ursprungliga tillståndet. Ansökan möjliggör vidare en direkt uppfyllelse av målet som gäller förorenade områden. 5.3 Miljökvalitetsnormer (MKN) Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari Enligt 5 kapitlet i miljöbalken skall en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan risk eller som naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormerna baseras på EG-direktiv. Någon nivå på MKN finns inte i dagsläget på det aktuella vattenområdet. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt ligger dock ute med ett förslag, Miljökvalitetsnormer Skellefteälvens vattenrådsområde - VRO 8, och i december 2009 fastställs de slutliga dokumenten som skall gälla för perioden Enligt Länsstyrelserna GIS-tjänster vattenmyndigheternas vattenkarta ( benämns vattenområdet vid f d Scharins industriområde följande: Tabell 1. Information från vattenmyndigheternas vattenkarta om Skellefteälven. Post Namn Vattendistrikt Vatten id Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Vattenförekomst (Y/N) Träff 1 Skellefteälven SE1 SE SE20000 SE Y I förslaget benämns Vatten id SE som Vattenförekomst SE inom Huvudavrinningsområdet Skellefteälven. Enligt förslaget är ekologisk och kemisk status god med tidsfrist Det finns risk för att särskilt förorenande ämnen (koppar och zink) förekommer i vattenförekomsten i halter som kan utgöra ett miljöproblem. Vattenförekomsten uppfyller kriterier för pkmv (preliminärt kraftigt modifierat vatten) men biologiska kvalitetsfaktorer bedöms inte vara så påverkade att ett KMV (kraftigt modifierat vatten) utpekande är motiverat. (Länsstyrelsen, Umeå, Anna Sedin, ) Ansökan leder till en förbättring av Skellefteälvens status. 5.4 Hänsynsregler Kunskapskravet Ett flertal undersökningar för att klarlägga föroreningsförhållanden på Scharinsområdet har gjorts sedan början av 2000-talet. Fördjupade miljötekniska undersökningar har under hösten 2009 gjorts i och kring befintlig kaj. Dessutom har geoteknisk stabilitetsutredning genomförts. Kommunen har byggt upp en egen projektorganisation som ska styra och genomföra kontroller av verksamhet som köps av entreprenörer. I delar där kompetens saknas kommer konsulter att anlitas. Sida 7 (18)

8 Entreprenörer kommer vid behov att få lämna in egenkontrollprogram så att beställaren kan värdera och följa upp att tillräckliga kontroller verkligen genomförs. Bästa möjliga teknik Rivning av den nuvarande kajen kommer att utföras på ett sådant sätt att olägenheter av miljö och kringboende minimeras. Arbetet av rivning och uppförande av ny strandlinje kommer att utföras av entreprenör och planeras börja våren Arbetet kommer att utföras med bästa möjliga teknik för att undvika påverkan i sediment samt att minimera skada på strand- och strandvegetation. Försiktighetsprincipen I kapitel 5 har vi försökt att definiera de risker som finns och tagit fram skyddsåtgärder eller pekad på nödvändiga fördjupningar som är gångbara för att förebygga skador och olägenheter samt följa upp åtgärden. Egenkontrollplaner och rutiner ska tas fram av entreprenören för att säkerställa att riskerna kontrolleras. Riskanalys för hela projektet, bilaga 11, har genomförts och uppdateras regelbundet. Lokaliseringsprincipen Enligt lokaliseringsregeln skall hänsyn tas till att människors hälsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvändning. I detta fall tillämpas regeln så att störande verksamhet, upplag, transport etc. föreläggs så att störningar för allmänheten och närboende minimeras. Något alternativt läge är inte aktuellt och att inte bygga om alls är ett alternativ med höga risker nu och på lång sikt. Själva läget på befintlig strand av nya strandlinjen har valts så att minsta möjliga påverkan ur miljösynpunkt nås och så den estetiska utformningen blir så bra som möjligt. Det viktigaste ställningstagandet för ett så miljösäkert byggande som möjligt är att marken innanför befintliga träkajer i förorenade delområden ska röras så lite som det är möjligt i detta skede. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Så långt det är möjligt ska konstruktionsmaterial som finns inom kommunen användas vid anläggandet av nya stranden. Trämaterial som inte är förorenade ska läggas upp för torkning och därefter flisas upp till bränsleflis. Större stenar och grus återfylls efter eventuell sortering av jordmaterialet. Produktvalsprincipen I den mån det är möjligt ska krav på användande av miljöanpassade produkter ställas. Skälighetsregeln I viss mån kan man säga att genom att Naturvårdsverket beviljat pengar till objektet så har skäligheten bedömts. Ansvar för att avhjälpa skada Ansvaret att sanera Scharins industriområde har kommunen frivilligt tagit på sig. Med detta följer också ansvar för eventuella utsläpp av farliga ämnen under arbetets gång och ansvar att förorenade material omhändertas samt att eventuella skador åtgärdas. Sida 8 (18)

9 5.5 Skyddsintressen Enligt Riksantikvarieämbetets fornsök ( ) finns inga kända fornlämningar, kulturminnen inom området. Inga jordbruk eller liknande bedöms att påverkas av uppförandet av den nya stranden vid f d Scharins industriområde. 6. Miljökonsekvenser 6.1 Mark Marken vid f d Scharins industriområde är ställvis förorenad. Området är uppdelat i fyra föroreningsspecifika områden; A-området som är kontaminerat med arsenik samt tungmetaller, Cisternområdet som är oljeförorenat, Sågverksområdet och Härvelträsket som båda är dioxin och arsenikförorenade. Rivning och ombyggnation av strandlinjen kommer att beröra de två senare delarna på f d Scharins industriområde. Härvelträskområdet översvämmas regelbundet vid höga vattenstånd. Vattenståndet styrs helt av havets svängningar som i sin tur styrs av vindar och lufttrycksförhållanden, bilaga 9. Naturen håller på att ta främst Härvelträskområdet i besittning och ett nytt miljötillstånd håller på att skapas utifrån givna förutsättningar. Brännässlor och andra kvävekrävande arter gynnas inledningsvis. Föroreningarnas utbredning i mark redovisas i bilaga 13. Det är länshållning av vatten från saneringar av A-området och Sågområdet som ingår i tillståndsansökan. Vattenhantering från saneringen av cisternområdet kommer att hanteras i en saneringsanmälan till miljönämnden då denna sanering kommer att påbörjas redan sommaren När det gäller Härvelträskområdet så pågår fortsatta markundersökningar och slutlig lösning är ännu inte klar eller finansierad. Länshållning av vatten kommer att möjliggöra säkrare saneringar som innebär att föroreningsmängderna i marken minskar betydligt. För sågområdet beräknas reduktionen av dioxin bli ca 25 g ( 83%) och från A-området tas ca kg (86%) arsenik bort. När det gäller Härvelträskområdet kommer översvämningarna att upphöra och i övrigt påverkas markförhållandena där mycket lite. Särskilt i jämförelse med kommande saneringsarbeten som möjliggörs genom företagna åtgärder. Ingen skillnad gentemot nuvarande förhållanden och människor och djur riskerar att exponeras för förorenad jord främst via exponeringsvägarna intag av jord och hudkontakt. Skellefteälven kommer fortsatt att vara den påtagliga spridningsvägen av föroreningar från området. 6.2 Topografi Sågverksområdet sluttar svagt mot älven och topografin i närområdet är flack. Asfaltplatta vid strandlinjen ligger beroende på havsnivå ca 1-2 meter över älvens nivå. Härvelträsket som ligger söder om Sågverksområdet är i princip flack med svag lutning mot sydöst. Markytan för stora delar ligger bara ca 0,5 m över normalvattenståndet, figur 1. Sida 9 (18)

10 1,6 1,6 SKELLEFTEÅ KOMMUN 1,2 0,8 2 0,4 2,4 1,2 2 1,6 1,6 1,6 0,8 0,4 1,2 1,2 1,2 0-0,8-0,4 0,4-0,4-0,4 0, ,4-0,4 0,4 0,8 0,4 Figur 1. Visar markhöjder(rh00) över Härvelträskområdet. Normal älvsnivå är -0,92 m. Den färdiga stranden kommer för Härvelträskdelen att ligga ca 0,85 m högre än befintlig mark längs stranden. Den slutliga markhöjden på Härvelträskområdet beror på slutlig åtgärdslösning. Även vid nuvarande höjdskillnad bedöms inte invallningen kännas begränsande för de som vistas på området. För övriga delar blir topografiförändringen mycket begränsad och ha en mycket begränsad betydelse. Den färdiga strandlinjen anpassas mot nuvarande strand. Strandlinjens slutliga form ska inte bilda en rät linje utan bölja något fram och tillbaka så naturligt som möjligt. Träd ska i vissa delar planteras mellan stranden och GC-vägen. Ingen skillnad gentemot nuvarande förhållande. 6.3 Geologiska förhållanden Marken består av fyllnadsmaterial på sediment av i huvudsak silt och ler men stråk av sand förekommer också. Sedimenten underlagras av morän. Mäktigheten av sediment är störst, ca 14 m, i östra delarna (Härvelsträsket) av industriområdet och minskar mot väster. Fyllningen varierar i sågområdet och består av ca 0,5-2 meter ren spån och/eller barkinblandad siltig grusig sand och trärester. Siltig grusig sand dominerar längs älven. För Härvelträskområdet består fyllningen i den östra delen i huvudsak organiska produktionsrester i skikt upp till ca 3 m. De centrala delarna består fyllningen av ca 0,5 m organiskt material. Norr om sedimentationsbassängen finns en nedlagd deponi för främst avskilt slam från processvatten i skikt upp till ca 2,5 m. Den geotekniska utredningen har inriktats på att klarlägga den Sida 10 (18)

11 geologiska stabiliteten med givna laster. I värsta beräkningsfallet ingår även en ökad last på Härvelträskdelen genom kvarvarande vatten efter översvämning. Stranden kommer att stabiliseras och erosionen att minska eller helt upphöra. Ingen skillnad gentemot nuvarande förhållande. Ökande risker allt eftersom tidens tand tär på nuvarande kajkonstruktioner. 6.4 Grund- och ytvatten Grundvattenytan samvarierar och ligger delvis i nivå med Skellefteälven i området. Normalvattenhöjden för älven är -0,92 och sammanfaller med havets normalhöjd. Grundvattenströmningen inom området är riktad mot älven. Inom själva industriområdet är grundvattenytan belägen ca 1-4 m under markytan, och ligger i fyllnadsmassorna inom saneringsområden. Inom Härvelträskdelen är grundvattenytan belägen från ca 0 m 2 m under markytan. Se även bilaga 10. Grundvattnet är förorenat med dioxin och arsenik samt andra tungmetaller p g a den verksamhet som tidigare bedrivits på Scharins industriområde, diagram 1 och 2. 0,1 0,225 0,68 1,1 6,032 Dioxin i grundvatten Sum. WHO-TEQ (ng/l) 0,08 0,06 0,04 0,02 jun-04 sep-06 apr-07 aug-07 okt-07 nov-03 okt ,02 Diagram 1. Visar analyserade halter för dioxin i samtliga grundvattenrör. Rör 1 är referensrör. Rör 2 7 är påverkade av sågområdet. Rör 9 17 är placerade på Härvelträskområdet. Negativt värde i diagrammet är lika med ej detekterat. Sida 11 (18)

12 Grundvattenströmningarna är riktade mot älven och grundvattenytans läge påverkas påtagligt av variationen på havsnivån ca 100 m in på land. Grundvattenströmningen är långsam i barkoch spånfyllningen samt i de naturliga silt- och lersedimenten. Uppmätningar av den hydrauliska konduktiviteten (vattengenomströmning) har utförts på olika platser på området av Kemakta (2005) och Geo Innova (2008) och spannet ligger mellan 5* *10-7 m/s i hydraulisk konduktivitet på området. Det är stora skillnader mellan områden och men även lokalt inom områden. Industriområdet ligger i direkt anslutning till Skellefteälven dit ytavrinning och grundvattenströmning från området sker. Skellefteälven är ca 440 km lång och det totala avrinningsområdet är km 2. Medelvattenföringen vid älvens mynning är ca 174 m 3 /s (medelvattenföring vid Kvistforsen, Skellefteå kraft). Se även bilaga 9 och Arsenik i grundvatten 2001 aug-02 sep-02 jun-04 sep-06 apr-07 aug-07 okt-07 okt-09 Gränsvärde dricksvatten, 10 µg/l Halt (µg/l) Diagram 2. Visar analyserade halter för Arsenik. 1 och 18 är referensrör. 18 är satt i direkt anslutning till område A och ska närmast jämföras med rör 19 och 20 som sitter i och nedströms området. Dessa rör sattes juni och 20 ligger i anslutning till A- området och är satta i år. 2-7 ligger nedströms sågområdet. Härvelträskområdet översvämmas regelbundet då markhöjden är låg. Redan när havet ligger 50 cm över normalvattenståndet översvämmas stora delar av området. Pågående klimatförändringar kommer att leda till att havsnivån ökar. De siffror som idag presenteras ( i olika scenarier ligger under den landhöjning i området som idag är ca 8,2 mm/år. Sida 12 (18)

13 Uttransporten av föroreningar kommer att minska påtagligt då stora delar av föroreningskällorna tas bort. Med givet angreppssätt bedöms en ökade spridningen av förorenade partiklar under genomförandet kunna minimeras till nära noll. En viss ökad grumling kan dock fås i samband med borttagande av gammal kaj och spink utanför den uppbyggda invallningen. Ökad grumling fås också när den nya strandinvallningen byggs upp strax utanför nuvarande strandlinje. En åtgärd till att minska effekten av detta blir att styra åtgärdsperioden. Viktigt blir då att välja en period med stabila vattenstånd. Vattenståndets styrning av åtgärdsperiod är också överordnat flödet då extrem höga lägen innebär större risk för oförutsedd påverkan. Den bästa genomförandeperioden vattenståndsmässigt är mars-maj, se bilaga 9, där har den första delen dessutom har låga flöden. Den sista delen av perioden sammanfaller med ädelfiskens vandring upp i älven. Arbeten som sker i eller vid älven kommer därför att styras så långt det är möjligt till perioden mars- april. Vatten från saneringsschakter som leds till Skellefteälven ska passera minst ett sandfilter. Detta då det är rimligt att anta att sambandet mellan förhöjda föroreningshalter och partiklar är tydligt. Det ger en kontinuerlig säkerhet att spridningen av föroreningar hålls på rimliga nivåer. Utsläppshalter i vatten som leds till Skellefteälven föreslås i bilaga 7. Genom att stranden flyttas ca 4 m ut från befintlig strand kommer älvens tvärsnittsarean att minska. Älven är som minst ca 180 m bred i delen där ny bottenyta tas i anspråk. Medeldjupet beräknas till ca 3,7 m och det ger en tvärsnittsarea på 666 m 2. Tvärsnittsarean som tas i anspråk av nybyggnaden blir ca 7*1,5 m, d v s 10,5 m 2. Det innebär att tvärsnittsaren minskar med ca 1,6 % och den ändring bedöms ge försumbara ändringar av strömningsförhållandena. Något yrkesfiske bedrivs inte längs aktuell sträcka. Någon bottenkartering har inte bedömts nödvändig eller framförts som nödvändig av någon samrådsinstans. För att kunna följa upp åtgärden planeras dock en sedimentundersökning. Redan nu under vintern 2010 ska referensprover genomföras. I första hand ska resultaten användas för uppföljning av strandåtgärderna men de kan även bli ett underlag för uppföljning av hela projektets resultat. Inga eller högst reducerade minskningar av föroreningsspridningen till älven nås samtidigt som osäkrare saneringsformer måste användas. 6.5 Luft Utsläpp till luft i nuläget består av uppvirvlade partiklar från området. Under arbetet kommer utsläpp till luft bestå av avgaser från arbetsmaskiner och transportfordon samt en ökad mängd partiklar. Utsläppen till luft kommer bli störst från förflyttning av massor. För att minska effekterna ska så utsläppseffektiva lösningar som möjligt användas. Transportavstånden ska hållas nere och andra transportlösningar än lastbil ska övervägas där det är möjligt men för stora delar är enda lösning lastbil. Under själva saneringsarbetet blir det aktuellt att överväga dammbindning eller övertäckning i olika former. Detta hanteras i kommande saneringsanmälan. Sida 13 (18)

14 Vindspridningen av partiklar fortsätter som tidigare. 6.6 Vegetation Östra delarna är beväxta med sälj, björk, brännässlor etc. Västra delarna vid sågverksområdet har betydligt mindre växtlighet då marken till stor del täcks av sågspån och asfalt. En mindre påverkan vegetationen fås. Den del som ger störst påverkan är att översvämningar av Härvelträskområdet nästan kan uteslutas till Harrisburghändelser. Spridning till och påverkan på vegetationen från föroreningar minskar. Inga förändringar 6.7 Buller Då ingen verksamhet bedrivs i området är det i dagsläget mycket lite buller. Trafik från Mekanvägen som ligger norr om området samt återvinningscentralen bidrar till en förstärkning av ljudbilden som annars är mycket låg. De närmast boende kommer att informeras om omfattningen av arbetet vid f d Scharins industriområde. Moment som bullrar kommer att ske dagtid och med så smidiga manövreringar av maskiner och annat som gör det möjligt att undvika onödigt buller på höga nivåer. Bullerstörning anses så begränsad att några ytterligare åtgärder inte planeras. Störningen reduceras. 6.8 Hälsa och rekreation Som tidigare konstaterats är kajen idag i obrukbart skicka och det finns risk att människor som vistas i området skadas. Under saneringen ökar risken för exponering av föroreningar. Tillgängligheten till området ökar. Den fallfärdiga kajen behöver bytas ut och detta arbete bedöms endast påverka hälsoläget positivt i området. Exponeringsrisken ska begränsas och hanteras vidare i kommande saneringsanmälan. Förutsatt att samtliga förorenade områden åtgärdas på sikt så befrämjar en ökad tillgänglighet hälsa och möjligheten att använda området för rekreation. Sida 14 (18)

15 Exponeringsrisken ska begränsas. I övrigt inga förändringar. 6.9 Hushållning med naturresurser Material från rivningen kommer att tas till vara på bästa möjliga sätt med hänsyn till återvinning och användning av energi kommer att tillämpas så att minsta spill uppstår. Bergkross, andra naturliga fyllnadsmaterial och natursten ska användas. Så långt det är möjlig ska återvinningsmassor användas men då vissa tekniska egenskaper krävs kan detta begränsa möjligheterna till detta. En mindre del natursten kommer att användas. Andelen ska hållas så låg som möjligt men bilda ett skikt som är långsiktigt stabilt. För återfyllnad efter marksaneringarna kommer betongkross från tidigare rivna byggnader att användas. Inga nya resurser ska användas Avfall Allt avfall från rivningar och uppförandet av strandlinjen kommer i möjligaste mån återvinnas. Rena material kommer att användas som fyllnadsmassor inom området eller i det fall där det är möjligt energiutvinnas. Avfall eller massor som inte kan återanvändas kommer att transporteras bort till godkänd anläggning av godkänd transportör. Avfall som inte kan destrueras ger risker på andra platser. Dessa risker hanteras av de regler som finns för hantering av avfall. Några ytterligare åtgärder planeras inte. Avfall uppstår inte eller i reducerade mängder Transporter Alla transporter till och från området kommer att utföras av godkända transportörer och överteckning kommer vid behov att tillämpas för att förhindra spridning, damning och nedskräpning från lasten. Under arbetet kommer transporterna att öka och kommer att utföras under dagtid för att minimera störning för kringboende i området. Totalt ska mellan m m 3 transporteras till, från och inom området för ombyggnaden av stranden. Trafikolyckor inom och utom området är största konsekvensen från transporterna. Inom området ska transportvägar skyltas och märkas ut samtidigt som personal ska använda varselkläder. Att kontrollbesiktade och i övrigt godkända fordon används ska kontrolleras. Sida 15 (18)

16 För nollalternativet kan bara reducerade saneringar genomföras och transportbehovet minskar i motsvarande grad. Inga transporter för strandombyggnad uppkommer Haverier olyckor Rivning av den nuvarande kajen samt uppförande av ny strandlinje kommer att ske i enlighet med rutiner för arbetsmiljöplan och gällande arbetsmiljölagstiftning. Området kring kajen kommer att spärras av under rivning/uppförande och innan start kommer åtgärdslista upprättas. Utrustning för första hjälp, brand och personlig skyddsutrustning ska finnas på plats innan arbetet startar. Riskanalys används som hjälpmedel för att hitta åtgärder för att undvika och reducera olyckors möjliga påverkan. Försäkringsskyddet ses också över. God beredskap för att hantera haverier och olyckor kommer att finns genom de riskanalyser som genomförs. Svårast att hantera blir extrema vädersituationer i känsliga lägen. Minskar betydligt då inte arbeten i och vid älven genomförs Landskapsbild Nytt utseende på stranden kommer att fås. Stranden kommer inte att bli lika rak som är idag. En mer naturlig form skapas. Natursten ska användas för att täcka stenkrossen längs strandkanten. Arbetet och förandet av en ny strandlinje med säkrare, mindre föroreningar samt stabilare förhållanden bedöms påverka landskapsbilden enbart positivt. Inga förändringar. Sida 16 (18)

17 7. Sammanfattning miljöeffekter I tabell 1 presenteras en sammanfattning av de miljöeffekter som uppkommer genom den ansökta åtgärden. Bedömningen har gjorts så att den effekt som bedömts som mest positiv har getts fem plustecken(+) och den som bedömts som mest negativ har getts fem minustecken(-). Alla övriga har därefter bedömts så objektivt som möjligt i en flyttande skala mellan dessa ytterligheter. Varje miljöfaktor kan ha både positiva och negativa effekter. De mest negativa effekterna kommer från transporterna, buller och luftföroreningar. Mest positiv bedöms den minskade föroreningsspridning från området att vara. Sammantaget är de positiva effekterna betydligt större än de negativa och de negativa effekterna är av övergående art. Tabell 1. Sammanfattning av miljöeffekter Miljöfaktor Positiv miljöeffekt Negativ miljöeffekt Mark ++++ Topografi + Geologiska förhållanden +++ Grund- och ytvatten Luft --- Vegetation + - Buller --- Hälsa och rekreation + Hushållning och naturresurser -- Avfall - Transporter Haverier och olyckor - Lanskapsbild + Sida 17 (18)

18 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: Hemsida: