KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE Datum Sida 1 (4) Ledamöter och ersättare Se förteckning på sista sidan Handlingar till ärendena på föredragningslistan kan beställas från kommunledningsförvaltningen eller läsas på kommunens webbplats Tjänstepersoner Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Telefon E-post kommunen@falkoping.se Webbplats Kommunfullmäktige kallas till sammanträde måndagen den 28 november 2016 klockan 19:00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Val av protokollsjusterare 2. Allmänhetens frågestund 3. Inkomna motioner, interpellationer och frågor 4. Besvarande av motion från Ed Kahrs (M) om att införa tvåskift i skolorna Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 204/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Barn- och utbildningsnämnden 74/2016 d) Kommunstyrelsen 148/2016 e) Motionen

2 2 (4) Ärende Anteckningar 5. Inrättande av gemensam nämnd för samhällsskydd med Götene, Skara och Tidaholms kommuner Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 205/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till samverkansavtal d) Förslag till reglemente e) Förslag till överenskommelse om pensionskostnad 6. Program för mål och uppföljning av privata utförare Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 206/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till program 7. Utbetalning av kommunalt partistöd år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 207/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande Revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 209/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Direktionen för Miljönämnden östra Skaraborg 11/2016 d) Förslag till ny förbundsordning e) Nuvarande förbundsordning 9. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 210/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Direktionen för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg 23/2016 d) Delårsrapporten e) Revisorernas bedömning f) Granskningsrapport 10. Ändring av taxa för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 217/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Tekniska nämnden 71/2016 d) Förslag till ny taxa med markerade ändringar

3 3 (4) Ärende Anteckningar 11. Ändring av avgifter för Ekehagens forntidsby år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 218/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Kultur- och fritidsnämnden 57/ Ändring av taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 219/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till ny taxa med markerade ändringar d) Räddningsnämnden 36/ Ändring av taxa för tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 220/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till ny taxa med markerade ändringar d) Räddningsnämnden 36/ Entledigande av Ingrid Martens (C) från uppdraget som ledamot i socialnämnden Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 15. Entledigande av Sören Rafstedt (M) från uppdraget som ersättare i kultur- och fritidsnämnden Dnr 2016/ Bilaga a) Avsägelse 16. Anmälningsärenden Dnr 2016/ Bilaga a) Demokratiberedningens mötesanteckningar Patrik Björck Ordförande

4 4 (4) Förteckning över ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige under mandatperioden Ledamöter Gruppledare S Patrik Björck, ordförande S Lina Ahl S Ingvor Bergman KD Elin Liljebäck-Nilsson, 1:e vice ordf. S Henric Hagberg SD Christopher Münch M Ingrid A. Jarlsson, 2:e vice ordf. KD Lars-Göran Andersson M Anders Winlöf S Conny Johansson C Ingrid Martens C Karola Svensson C Karola Svensson M Pia Ragnar KD Dan Hovskär M Lena Sjödahl L Björn Stenström MP Ann Kyrkander S Ingvor Bergman C Christiane Uhle V Inger Lilja SD Hanna Wigh S Lisbeth Ek L Annika Carp SD Johanna Johansson S Fredy Neüman M Christina Jorméus S Dan Gabrielsson Ersättare S Susanne Larsson S Marie Post C Hans Johansson S Corry Thuresson SD Maddelene Larsson S Hanna Nord SD Josef Otterdahl S Jonas Karlsson S Johanna Svensson S Ingvor Arnoldsson M Ed Kahrs S Per-Anders Larsson S Niclas Hillestrand S Roger Lundberg KD Dan Hovskär S Maria Abosh KD Allan Bjärkhed S Kovan Akrawi S Julia Björck SD Helena Wigh SD Roar Vesterengen SD Zarah Meyner SD Charlotte Nyberg SD Mantas Mazeitavicius MP Ann Kyrkander SD Peter Romlén MP Laila Blom SD Jörgen Larsson S Pal Seidler M Pema Malmgren C Wanja Wallemyr M Roland Svensson M Anders Winlöf M Cathrine Croona C Eva Dahlgren M Roger Sjödahl S Anna-Bella Nordh Fahlqvist C Göte Andersson V Erik Kyrkander C Sofia Thuvesson S Alex Bergström C Birgitta Friggeråker M Johan Eriksson KD Britt-Louise Thoresen SD Jonas Landen KD Michael Kristiansson SD Erik Norén MP Magnus Hägg V Inger Lilja MP Åsa Lidén S Inga-Lill Bergsten V Elin Tingmyr S Lars Theng V Göran Johansson L Annika Carp L Anna-Brita Fransson M Kent Mossby L Dag Högrell SD Christopher Munch SD Sonja Eriksson

5 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 204 Dnr 2016/ Besvarande av motion från Ed Kahrs (M) om att införa tvåskift i skolorna Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att införa tvåskift i skolorna. Reservation Lena Sjödahl (M) och Ingrid A. Jarlsson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Lena Sjödahls (M) yrkande. Bakgrund Ed Kahrs (M) har väckt en motion om att införa tvåskift i skolorna. Av motionen framgår följande. Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddagsgrupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. att projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. att investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras. Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2016, 73, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 8 juni 2016, 148, att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Barn- och utbildningsnämnden behandlade motionen den 30 augusti 2016, 74, och beslutade att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att på försök införa tvåskiftssystem på en grundskola till läsåret 2016/2017, att ställa sig positiv till att undersöka möjligheten att införa ett tvåskiftssystem på sikt samt att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att använda investeringspengar till fler lärartjänster. Barn- och utbildningsnämnden anger i sitt beslut med att nämnden är positiv till att undersöka möjligheten att på försök införa tvåskiftssystem på sikt, men att det är omöjligt att införa de redan till innevarande läsår. Planeringen, schemaläggningen och tjänstetillsättningen för innevarande läsår är klar. Barn- och utbildningsnämnden anger även att ett tvåskiftssystem inte skulle innebära att det är aktuellt att omprioritera eventuella investeringsmedel för en nybyggnation av en skola i tätorten och använda dessa medel till lärartjänster. Kommunledningsförvaltningens bedömning Barn- och utbildningsnämnden är positiv till att på sikt undersöka möjligheten att införa tvåskiftssystem. Motionens förslag innebär dock förändringar under innevarande läsår, vilket barn- och utbildningsnämnden har beskrivit som problematiskt. Mot bakgrund av detta och vad barn- och utbildningsnämnden i övrigt har angett i sitt beslut föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige avslår motionen om att införa tvåskift i skolorna. Tjänsteutlåtandet, daterat den 12 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

7 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 150/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att införa tvåskift i skolorna. Yrkanden Lena Sjödahl (M) yrkar bifall till motionens andra att-sats. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag respektive Lena Sjödahls (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen har beslutat enligt arbetsutskottets förslag. Reservation Lena Sjödahl (M) och Ingrid A. Jarlsson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Lena Sjödahls (M) yrkande. Protokollsanteckning Ordföranden medger att Björn Stenström (L) lämnar följande protokollsanteckning. "Protokollsanteckning att Liberalerna stödjer Moderaternas yrkande på attsats två." Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Motion från Ed Kahrs (M) om att införa tvåskift i skolorna Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att införa tvåskift i skolorna. Bakgrund Ed Kahrs (M) har väckt en motion om att införa tvåskift i skolorna. Av motionen framgår följande. Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddagsgrupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

9 2(2) I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. att projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. att investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras. Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2016, 73, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 8 juni 2016, 148, att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttreande. Barn- och utbildningsnämnden behandlade motionen den 30 augusti 2016, 74, och beslutade att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att på försök införa tvåskiftssystem på en grundskola till läsåret 2016/2017, att ställa sig positiv till att undersöka möjligheten att införa ett tvåskiftssystem på sikt samt att föreslå kommunstyrelsen att avslå förslaget om att använda investeringspengar till fler lärartjänster. Barn- och utbildningsnämnden anger i sitt beslut med att nämnden är positiv till att undersöka möjligheten att på försök införa tvåskiftssystem på sikt, men att det är omöjligt att införa de redan till innevarande läsår. Planeringen, schemaläggningen och tjänstetillsättningen för innevarande läsår är klar. Barn- och utbildningsnämnden anger även att ett tvåskiftssystem inte skulle innebära att det är aktuellt att omprioritera eventuella investeringsmedel för en nybyggnation av en skola i tätorten och använda dessa medel till lärartjänster. Kommunledningsförvaltningens bedömning Barn- och utbildningsnämnden är positiv till att på sikt undersöka möjligheten att införa tvåskiftssystem. Motionens förslag innebär dock förändringar under innevarande läsår, vilket barn- och utbildningsnämnden har beskrivit som problematiskt. Mot bakgrund av detta och vad barn- och utbildningsnämnden i övrigt har angett i sitt beslut föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige avslår motionen om att införa tvåskift i skolorna. Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

10

11

12

13 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 148 Dnr 2016/ Remittering av motion från Ed Kahrs (M) om att införa tvåskift i skolorna Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om att införa tvåskift i skolorna remitteras till barn- och utbildningsnämnden för yttrande senast den 3 oktober Bakgrund Ed Kahrs (M) har väckt en motion om att införa tvåskift i skolorna. Av motionen framgår följande. Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddags-grupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

14 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. att projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. att investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras och används till att skapa fler lärartjänster. Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2016, 73, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

15 Motion om tvåskift i Falköpings skolor Skolverksamheten i Falköpings kommun står inför stora utmaningar de kommande åren. Kunskapsresultaten måste höjas, lärarna bli fler och lokalerna bättre. Någonting som är avgörande för att vi på sikt ska kunna upprätthålla en skolverksamhet av högsta kvalité där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential. I dagsläget är situationen ansträngd. På skolorna går det fler elever än vad byggnaderna är anpassade för och lärarna är inte tillräckligt många för att kunna undervisa eleverna på bästa sätt. När klasserna blir för många och för stora påverkar det såväl elevernas som lärarnas möjligheter till att få ut det bästa möjliga av varje lektion. Lokalbristen innebär att för att kommunen ska kunna erbjuda alla barn en plats så måste det projekteras för och byggas ytterligare en ny grundskola i tätorten. Någonting som innebär en kostnad på flera miljoner. Därför ställer vi oss frågan om det går att tänka annorlunda. Inom den kommunala verksamheten är det få lokaler som används så få timmar om dygnet som skollokalerna. Efter att undervisningen är avslutad och fritids stängt står lokalerna tomma och oanvända. Vilket är är slöseri med såväl lokaler som skattepengar. För att på bästa sätt nyttja skollokalerna vill vi utreda möjligheten att bedriva utbildning under hela dagen. Detta innebär att eleverna skulle gå i tvåskift i form av en förmiddagsgrupp och en eftermiddags-grupp, vilket gör att vi på ett effektivare sätt kan använda våra befintliga lokaler utan att behöva investera i nybyggnation. I flera kommuner runt om i Sverige har barn- och utbildningsnämnder valt att införa ett tvåskiftsystem för att på bättre sätt nyttja såväl lokaler som lärare. Exempel på detta kan bland annat hittas i Linköping, Örebro och Lilla Edet och i flera andra länder används det framgångsrikt. En annan fördel med att inte behöva bygga nytt är att skattepengarna för investeringen kan omprioriteras till att användas för att skapa fler lärartjänster. Då skulle pengarna vara mer välinvesterade eftersom behovet av fler lärare är oerhört stort. Med anledning av ovanstående yrkar vi att att att Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att på försök införa ett tvåskiftssystem på en grundskola i Falköping till läsåret 2016/2017. Projektet syftar till att undersöka möjligheten att på sikt införa tvåskiftsystem på de skolor i Falköping där platsbristen är påtaglig. Investeringspengarna för en nybyggnation av skola i tätorten omprioriteras och används till att skapa fler lärartjänster. Nya moderaterna i Falköping Ed Kahrs

16 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 205 Dnr 2016/ Inrättande av gemensam nämnd för samhällsskydd med Götene, Skara och Tidaholms kommuner Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreslaget avtal och reglemente, daterade den 3 oktober 2016, om gemensam nämnd för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner. Reglemente och avtal gäller från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling. 2 Från och med den 1 januari 2017 upphävs nuvarande reglemente för Falköping-Tidaholms räddningsnämnd, KFS 2016:07, och tillhörande avtal sägs upp från och med samma tidpunkt. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att återkalla uppdraget för samtliga sina förtroendevalda i den gemensamma räddningsnämnden Falköping-Tidaholm från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna överenskommelse om pensionskostnadsreglering mellan Skara kommun och Falköpings kommun. 5 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att på den gemensamma nämnden för samhällskydd lägga över uppgifter om säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap. Bakgrund Falköpings kommun och Tidaholms kommun ingår i dag i en gemensam räddningsnämnd och Götene kommun och Skara kommun ingår i en gemensam räddningsnämnd. För att klara ledningsförmågan vid allvarliga händelser inleddes ett samarbete mellan räddningstjänsterna Falköping- Tidaholm och Skara-Götene från den 1 januari 2010 med gemensam räddningschef i beredskap. Samarbetet har under åren fördjupats till fler områden. Bland annat har nämnderna utbytt resurser som brandmän och styrkeledare när behov uppstått. Från och med den 1 januari 2016 delas en funktion som gemensam insatsledare för räddningsinsatser och en gemensam kommunsamordningscentral har tagits i bruk. Den gemensamma kommunsamordningscentralen som bedriver verksamhet dygnet runt ska vara ett stöd för kommunerna vid akuta händelser. Mot bakgrund av den fördjupning av samarbetet som skett sedan år 2010 såg de båda räddningsnämnderna möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. Räddningsnämnderna Skara-Götene och Falköping- Tidaholm valde därför att lämna ett förslag till kommunstyrelserna om att utreda möjligheten till en sammanslagen räddningstjänstorganisation. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

17 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Kommunstyrelserna i de fyra kommunerna gav under våren 2016 kommuncheferna i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara- Götene med målsättning att ha en gemensam räddningsnämnd och en gemensam räddningstjänst år Utredningen genomfördes av PwC som i april 2016 överlämnade sin rapport. I rapporten gav PwC förslag på att en gemensam räddningsnämnd skulle inrättas mellan de fyra kommunerna. PwC kom i utredningen fram till bland annat följande. De fyra kommunerna kommer genom den utökade samverkan kunna nyttja stordriftsfördelar. Skara och Götene kommuner kommer att få tillgång till en räddningstjänst med en högre ambitionsnivå att höja förmågan till såväl förebyggande som avhjälpande verksamhet. En större organisation med resurser som har en ledning som arbetar strategiskt med att utöka räddningstjänstens tjänsteutbud kommer att skapa en organisation som har en utökad förmåga att utveckla verksamheten. En gemensam räddningstjänst skapar även en större yta att samverka inom med flera parter. Det kommer att kräva mer av hållbara och långsiktiga lösningar såväl organisatoriskt som samverkansmässigt. Efter PwC:s utredning har personal från räddningstjänst, juridik, ekonomi och personal/hr omarbetat det förslag till avtal, reglementen och finansieringsmodell som PwC tagit fram. Detta för att hitta en modell som bättre passar de fyra kommunerna. Förslaget har beretts politiskt med kommunalråd och oppositionsråd i kommunerna samt med räddningsnämndernas presidier. Det framtagna förslaget till avtal föreslår bland annat att nämnden består av 12 ledamöter och lika många ersättare. Tre av ledamöterna ska väljas av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska utse ordförande och efter nominering av medlemskommunerna utse förste vice ordförande, andre vice ordförande samt tredje vice ordförande ett år i taget enligt rullande schema. Av avtalet framgår vidare att nämnden övertar de övergripande räddningstjänstuppgifterna i respektive medlemskommun. Därutöver övertar nämnden ansvaret för teknisk service för Falköpings kommun samt ansvar för larmhantering och säkerhetssamordning i de kommuner som lämnar över ansvaret till nämnden. Kostnaden för dessa frivilliga uppgifter kommer inte belasta nämnden utan den kommun som lämnar över en sådan uppgift. Vad gäller lös egendom ska sådan köpas av värdkommunen genom särskilt avtal. Samma principer som finns i avtalet återfinns även i reglementet. I reglementet finns därutöver bestämmelser som rör nämndens arbetsformer. Planen är att avtalet och reglementet ska antas av kommunfullmäktige i de fyra kommunerna den 28 november För att avtalet ska kunna undertecknas krävs att likalydande dokument beslutas i de fyra samarbetskommunerna. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

18 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 3 a kommunallagen framgår att kommuner får fullgöra uppgifter genom en gemensam nämnd. En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda författningar ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun. Enligt 4 kap. 10 a kommunallagen får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i nämndorganisationen. Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 151/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Inrättande av gemensam nämnd för samhällsskydd med Götene, Skara och Tidaholms kommuner Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreslaget avtal och reglemente, daterade den 3 oktober 2016, om gemensam nämnd för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner. Reglemente och avtal gäller från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling. 2 Från och med den 1 januari 2017 upphävs nuvarande reglemente för Falköping-Tidaholms räddningsnämnd, KFS 2016:07, och tillhörande avtal sägs upp från och med samma tidpunkt. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att återkalla uppdraget för samtliga sina förtroendevalda i den gemensamma räddningsnämnden Falköping-Tidaholm från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna överenskommelse om pensionskostnadsreglering mellan Skara kommun och Falköpings kommun. 5 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att på den gemensamma nämnden för samhällskydd lägga över uppgifter om säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap. Bakgrund Falköpings kommun och Tidaholms kommun ingår i dag i en gemensam räddningsnämnd och Götene kommun och Skara kommun ingår i en gemensam räddningsnämnd. För att klara ledningsförmågan vid allvarliga händelser inleddes ett samarbete mellan räddningstjänsterna Falköping- Tidaholm och Skara-Götene från den 1 januari 2010 med gemensam räddningschef i beredskap. Samarbetet har under åren fördjupats till fler områden. Bland annat har nämnderna utbytt resurser som brandmän och styrkeledare när behov uppstått. Från och med den 1 januari 2016 delas en funktion som gemensam insatsledare för räddningsinsatser och en gemensam kommunsamordningscentral har tagits i bruk. Den gemensamma Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

20 2(3) kommunsamordningscentralen som bedriver verksamhet dygnet runt ska vara ett stöd för kommunerna vid akuta händelser. Mot bakgrund av den fördjupning av samarbetet som skett sedan år 2010 såg de båda räddningsnämnderna möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. Räddningsnämnderna Skara-Götene och Falköping- Tidaholm valde därför att lämna ett förslag till kommunstyrelserna om att utreda möjligheten till en sammanslagen räddningstjänstorganisation. Kommunstyrelserna i de fyra kommunerna gav under våren 2016 kommuncheferna i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm och Räddningstjänsten Skara-Götene med målsättning att ha en gemensam räddningsnämnd och en gemensam räddningstjänst år Utredningen genomfördes av PwC som i april 2016 överlämnade sin rapport. I rapporten gav PwC förslag på att en gemensam räddningsnämnd skulle inrättas mellan de fyra kommunerna. Pwc kom i utredningen fram till bland annat följande. De fyra kommunerna kommer genom den utökade samverkan kunna nyttja stordriftsfördelar. Skara och Götene kommuner kommer att få tillgång till en räddningstjänst med en högre ambitionsnivå att höja förmågan till såväl förebyggande som avhjälpande verksamhet. En större organisation med resurser som har en ledning som arbetar strategiskt med att utöka räddningstjänstens tjänsteutbud kommer att skapa en organisation som har en utökad förmåga att utveckla verksamheten. En gemensam räddningstjänst skapar även en större yta att samverka inom med flera parter. Det kommer att kräva mer av hållbara och långsiktiga lösningar såväl organisatoriskt som samverkansmässigt. Efter PwC:s utredning har personal från räddningstjänst, juridik, ekonomi och personal/hr omarbetat det förslag till avtal, reglementen och finansieringsmodell som PwC tagit fram. Detta för att hitta en modell som bättre passar de fyra kommunerna. Förslaget har beretts politiskt med kommunalråd och oppositionsråd i kommunerna samt med räddningsnämndernas presidier. Det framtagna förslaget till avtal föreslår bland annat att nämnden består av 12 ledamöter och lika många ersättare. Tre av ledamöterna ska väljas av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska utse ordförande och efter nominering av medlemskommunerna utse förste vice ordförande, andre vice ordförande samt tredje vice ordförande ett år i taget enligt rullande schema. Av avtalet framgår vidare att nämnden övertar de övergripande räddningstjänstuppgifterna i respektive medlemskommun. Därutöver övertar nämnden ansvaret för teknisk service för Falköpings kommun samt ansvar för larmhantering och säkerhetssamordning i de kommuner som lämnar över ansvaret till nämnden. Kostnaden för dessa frivilliga uppgifter kommer inte belasta nämnden utan den kommun som lämnar över en sådan uppgift. Vad gäller lös egendom ska sådan köpas av värdkommunen genom särskilt avtal. Samma principer som finns i avtalet återfinns även i reglementet. I reglementet finns därutöver bestämmelser som rör nämndens arbetsformer. Planen är att avtalet och reglementet ska antas av kommunfullmäktige i de fyra kommunerna den 28 november För att avtalet ska kunna

21 3(3) undertecknas krävs att likalydande dokument beslutas i de fyra samarbetskommunerna. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av 3 kap. 3 a kommunallagen framgår att kommuner får fullgöra uppgifter genom en gemensam nämnd. En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda författningar ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun. Enligt 4 kap. 10 a kommunallagen får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i nämndorganisationen. Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Beslutet ska skickas till Räddningsnämnden Falköping-Tidaholm Götene kommun Skara kommun Tidaholms kommun Sara Cronholm Kommunjurist

22 Överenskommelse om pensionskostnadsreglering mellan Skara kommun och Falköpings kommun Överenskommelsen avser arbetstagare inom räddningstjänsten som har anställning och omfattas av KAP-KL/AKAP-KL hos Skara kommun, och som påbörjar anställning enligt KAP-KL/AKAP-KL hos den gemensamma nämnden för samhällsskydd i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner. 1. Skara kommun står för pensionsintjänandet till och med För arbetstagare som har rätt att avgå på egen begäran med särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten 1 står Skara kommun för ett kostnadsbidrag till pensionen i form av en temporär livränta under den tid arbetstagaren uppbär särskild avtalspension enligt KAP-KL/AKAP-KL. 3. För i punkt 2 avsedda arbetstagare beräknas en särskild avtalspension enligt KAP-KL/AKAP-KL med som beräkningstidpunkt. Den temporära livräntan enligt punkt 2 är så stor del av den per beräknade särskilda avtalspensionen som den pensionsgrundande tid som intjänats per förhåller sig till beräknad total pensionsgrundande tid vid den tidpunkt då arbetstagaren har rätt att avgå på egen begäran med särskild avtalspension. Den temporära livräntan värdesäkras med förändringen av prisbasbeloppet från och med För övriga pensionskostnader står Falköpings kommun. Till ovan angivna kostnader kommer skatter och andra avgifter som det åligger vardera arbetsgivaren att inbetala till staten på grund av pensionskostnader. För Skara kommun 2016-xx-xx För Falköpings kommun 2016-xx-xx Underskrift. Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande 1 Berörda arbetstagare och den ålder då arbetstagaren beräknas kunna avgå med särskild avtalspension framgår av bilaga till avtalet.

23 ARBETSMATERIAL ver Avtal om samverkan i gemensam nämnd för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner (Parterna) är överens om att bilda en gemensam nämnd (3 kap. 3 a kommunallagen) för samhällsskydd. Kommunernas uppfattning är att samverkan i en gemensam nämnd är ett bra sätt att arbeta för bland annat en utvecklad och modern räddningstjänst som gagnar säkerheten för kommuninvånare i kommunerna. Målet är att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt i kommunerna och att samverkan ska ge en effektiv verksamhet med god kvalitet. Falköpings kommun är värdkommun och nämnden ingår i Falköpings kommuns organisation. Nämnden för samhällsskydd ska ha namnet Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Uppgifter 1.A. Nämnden har att ansvara för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Nämnden utför uppgifter inom teknisk service för Falköpings kommun. Larmhantering, säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. Dessa uppgifter dokumenteras i särskild ordning. 1.B. Vad avser förberedelser för extraordinära händelser enligt lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är det parternas kommunstyrelser som ansvarar för vad som åvilar en kommun. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Förvaltningschefen har ansvar att inom ramen för detta rapportera till berörda medlemskommuner.

24 ARBETSMATERIAL ver Verksamhetsstyrning och budget 2. Verksamhetens mål, omfattning, inriktning och kvalitet ska beskrivas i budget för verksamheten. Ett samråd ska ske senast sista april mellan parternas kommunstyrelser eller delegat och den gemensamma nämnden för samhällsskydd om ekonomiska ramar för kommande års drift-, investeringsbudget och verksamhet så att beslut om detta, enligt 8 kap. 4 kommunallagen, kan tas i Falköpings fullmäktige senast i november månad varje år. Nämnden 3. Nämndens verksamhet regleras enligt särskilt reglemente. Reglementet och eventuella förändringar i reglementet ska godkännas av parternas fullmäktige inför beslut i Falköpings fullmäktige. Nämnden består av tolv ledamöter och tolv ersättare. Tre ledamöter och tre ersättare väljs av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska välja en ordförande. Falköping ska också välja en förste vice ordförande, en andre vice ordförande och en tredje vice ordförande efter nominering av medlemskommunerna. Ordföranden utses för en tid om fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits. Vice ordförande, andre vice ordförande och tredje vice ordföranden utses vid samma tillfälle för hela mandatperioden enligt följande rullande schema: År 1: Götene förste vice ordförande, Skara andre vice ordförande, Tidaholm tredje vice ordförande År 2: Skara förste vice ordförande, Tidaholm andre vice ordförande, Götene tredje vice ordförande. År 3: Tidaholm förste vice ordförande, Götene andre vice ordförande, Skara tredje vice ordförande Kommande mandatperioder väljs vice ordförandena det första året från den kommun som enligt samma ordningsföljd som ovan står i tur. År 2017 räknas som år 1 enligt ovan. Det första valet gäller tom mandatperiodens slut Samtliga ordföranden utgör nämndens presidium och beredning inför nämndens sammanträden.

25 ARBETSMATERIAL ver Organisation 4. Falköpings kommun förbinder sig att vara huvudman för den gemensamma nämnden för samhällsskydd. Verksamheten ska bedrivas utifrån fastställt Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Ekonomi 5. För att minska effekterna av stora förändringar i finansiering för den enskilda kommunen är parterna överens om att 2017 är ett övergångsår där man arbetar fram en slutlig ekonomisk fördelningsmodell som ska gälla från och med År 2017 ska respektive kommun erlägga den finansiering som var planerad inom den tidigare gemensamma räddningstjänst som kommunen tillhörde. Utöver den finansieringen gäller följande: - Skara kommun ska den 1 januari 2017 erlägga ytterligare kr utöver beslutad budget. - Götene kommun ska den 1 juli 2017 erlägga ytterligare 1.2 mkr utöver beslutad budget. Den 1 januari 2018 ska en ekonomisk fördelningsmodell vara införd. Modellen ska som grund bygga på en kostnadsfördelning baserad på invånarantal. Detta kan korrigeras med väsentliga faktorer som påverkar kostnadsfördelningen mellan parterna. I modellen ska följande förutsättningar ingå som grund: - Den 1 januari 2018 tillför Skara kommun ytterligare kr utöver de kr som tillförs den 1 januari Den 1 januari 2018 tillför Götene kommun ytterligare 1,2 mkr utöver de 1,2 mkr som tillförs den 1 juli Parterna är införstådda med att ovanstående tillskott från Skara och Götene kommuner görs för att uppnå en mer balanserad finansiering av den gemensamma nämndens kostnader mellan parterna. Den ekonomiska fördelningsmodellen ska fastställas i ett tilläggsavtal till detta avtal och beslutas av samtliga kommuners kommunfullmäktige som ingår i samarbetet senast i juni månad 2017.

26 ARBETSMATERIAL ver I den ekonomiska fördelningsmodellen kommer finansieringen av den gemensamma nämndens kostnader att slutligen fastställas. Om nämnden åtar sig uppgifter såsom teknisk service, larmhantering och säkerhetssamordning ska respektive kommun ersätta nämndens kostnader för dessa uppgifter. Om en enskild kommun nyttjar denna rätt ska övriga parters kommunstyrelser informeras innan verksamheten startas. Om parterna gemensamt åtar sig sådana uppgifter kan nettokostnaden för dessa fördelas enligt antalet invånare enligt ovan. 6. Fast egendom Respektive kommun behåller äganderätten till den fasta egendom som nyttjas av nämnden. Nämnden ska ersätta respektive kommun med självkostnadshyra som är motiverad av skäliga driftkostnader, underhåll och investeringar i egendomen. 7. Lös egendom 7 A. Nämnden ansvarar från och med 1 januari 2017 för investeringar i lös egendom inom ramen för värdkommunen Falköpings kommuns investeringsbudget. Investeringar gjorda fram till och med den 31 december 2016 av respektive part övertas av Falköpings kommun. Övertagandet regleras i särskilt avtal efter värdering kallat Överlåtelseavtal. Detta beslutas av respektive kommunfullmäktige senast i juni B. Kostnader för säkerhetssamordning Kostnader för säkerhetssamordning och tillhörande som sker åt parterna ska i huvudsak finansieras av statens ersättning till kommunerna för krishantering. Det till parterna utbetalade statsbidraget överförs i sin helhet till nämnden. Verksamheten särredovisas till parterna. 8. Pensioner Pensionskostnader som uppstått hos respektive tidigare huvudman för räddningstjänsten ansvarar denne för i enlighet med separat avtal. Pensionskostnader upparbetade i nämndens verksamhet ansvarar nämnden för.

27 ARBETSMATERIAL ver Overhead-kostnader I nämndens budget, enligt p 2 ska Falköpings kommun ersättas av de övriga kommunerna enligt självkostnadsprincipen för overhead-kostnader för ledning och administration, såsom kostnader för Personaladminstration Ekonomiadministration IT Telefoni Företagshälsovård Försäkringar 10. Betalningsperioder och slutreglering av ersättning Götene, Skara och Tidaholms kommuner ska till Falköpings kommun erlägga en tolftedel per månad av ersättningen enligt p 2 i detta avtal. Om verksamhetens utfall inte överenstämmer med budgeterade nettokostnader sker slutreglering av den årliga ersättningen före april månads utgång året efter verksamhetsåret. Slutregleringen sker med den ekonomiska fördelningsmodell som beslutas. Personal 11. Organiseringen av verksamheten ansvarar nämnden för. Kommunstyrelsen i Falköping tillsätter förvaltningschef efter samråd med övriga kommuner. Förvaltningschefen ingår i Falköpings kommuns förvaltningsorganisation men ska ha kommunikation med och avrapportering till övriga kommuners tjänstemannaledningar vid gemensamma eller enskilda träffar enligt överenskommelse. Nämnden är anställningsmyndighet för övrig personal i förvaltningen. Övrigt 12. Falköpings kommun övertar genom detta avtal de rättigheter och skyldigheter som tidigare gemensamma räddningsnämnder i Falköping Tidaholm och Skara Götene ingått. Sotning och Brandskyddskontroll 13.

28 ARBETSMATERIAL ver Nämnden ansvarar för att sotning (rengöring) och brandskyddskontroll utförs enligt de föreskrifter som anges i Lag (2003:778) om skydd och olyckor. Dialog- och samverkansmöten 14. Dialog och kommunikation mellan nämnden och medlemskommunerna sker inom flera organisatoriska nivåer. Kommunstyrelsens presidium, arbetsutskott eller motsvarande representation från kommunstyrelsen i respektive kommun har dialogmöten tillsammans med nämnden för att samverka om den gemensamma nämndens syfte, verksamhet och utveckling. Mötena hålls en gång per halvår. Den gemensamma nämnden är sammankallande till dessa möten. Mötestidplan för kommande år beslutas av nämnden efter samråd med medlemskommunerna. Mötesdatum ska så långt möjligt samordnas med ingående kommuners övriga samverkansmöten i gemensamma nämnder. Nämndens tjänstemannaledning kan vid behov kallas till medlemskommunernas tjänstemannaledningsgrupper eller motsvarande. Avtalets giltighetstid m.m. 15. Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2017 under förutsättning att kommunfullmäktige i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm har godkänt avtalet genom beslut som vunnit laga kraft, och till och med den 31 december Uppsägning av avtalet ska göras skriftligen till samtliga kommuner senast 18 månader före avtalstidens utgång. Sker inte uppsägning är avtalet förlängt med fyra år varje gång. Avveckling av nämnden 16. Anser någon av parterna att den gemensamma nämnden ska upphöra helt ska överläggningar mellan företrädare för kommunstyrelserna i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm ske. Fråga om avveckling av nämnden, som kan ske enbart vid årsskifte, ska skriftligen väckas hos de andra parterna före den 1 juli 18 månader innan avvecklingen är avsedd att ske. Vid en avveckling av nämnden ska ansvaret för organisationens gemensamma personal, materiel och övrig utrustning fördelas på parterna efter en skälig och rättvis grund.

29 ARBETSMATERIAL ver Vid bedömningen av vad som är en skälig och rättvis grund ska följande vara vägledande: - Den ekonomiska fördelningsmodellen. - Anläggningstillgångar värderas efter högsta värdet av bokfört värde och marknadsvärde. - Upparbetade personalkostnader fördelas enligt samma principer som vid ingåendet av detta avtal. - Personal fördelas efter organisatoriska och geografiska behov. - Personalfrågor i övrigt hanteras så som vid övertagande av verksamhet. Väljer endast någon eller några av medlemskommunerna att gå ur den gemensamma nämnden ska regleringen i denna punkt också tillämpas. Förhållande till tredje man och regressrätt 17. Falköpings kommun, såsom värdkommun, svarar för nämnden mot tredje man. I samband med skadeståndstalan mot värdkommunen avseende nämndens ansvarsområde enligt ovan, har denna regressrätt mot övriga medlemskommuner för kostnader i samband med skadeståndsprövning samt för eventuellt skadestånd så långt det innefattas i det gemensamma arbetet i nämnden. Kostnader och skadestånd delas utifrån beslutad fördelningsmodell. Dock svarar respektive medlemskommun för ageranden och verksamheter som inte ingår i nämndens gemensamma verksamhet, eller där man inte följt nämndens råd och beslut. Exempelvis svarar Falköping ensamt för verksamhet inom teknisk service. Nämnden företräder medlemskommunerna i tvist med tredje part. Försäkring 18. Varje kommun försäkrar sina värden. Den kommun som har äganderätt till fastigheter, byggnader, anläggningar och teknisk utrustning m.m. ska ansvara för att egendomen försäkras. Övriga försäkringar som erfordras i verksamheten tecknas av Falköpings kommun. Tidigare avtal 19.

30 ARBETSMATERIAL ver I och med detta avtal upphör samtliga tidigare avtal mellan parterna, såvitt avser avtal angående räddningstjänstens verksamhet. Tvist 20. Tvist rörande tolkning av detta avtal ska avgöras i allmän domstol om parterna inte kommer överens om annat.

31 ARBETSMATERIAL ver KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2016/XX 003 KFS 2017/XX Förslag till reglemente för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuners gemensamma nämnd för samhällsskydd mellersta Skaraborg Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner har kommit överens om att från och med den 1 januari 2017 inrätta en nämnd enligt 3 kap. 3 a kommunallagen och i övrigt i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag för sådan nämnd, kallad nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner (nedan kallad nämnden), för samverkan om bland annat den kommunala räddningstjänsten. Falköpings kommun är värdkommun och nämnden ingår i Falköpings kommuns organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för nämnden för samhällsskydd. Nämnden för samhällsskydd ska ha namnet nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Uppgifter 1.A. Nämnden har att ansvara för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Nämnden utför uppgifter inom teknisk service för Falköpings kommun.

32 ARBETSMATERIAL ver Larmhantering och säkerhetssamordning utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, interna skydd samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. 1.B. Vad avser förberedelser för extraordinära händelser enligt lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är det parternas kommunstyrelser som ansvarar för vad som åvilar en kommun. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Förvaltningschefen har ansvar att inom ramen för detta rapportera till berörda medlemskommuner. Ekonomisk förvaltning 2. Nämnden ska handha den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för den för nämnden fastlagda budgeten. Nämnden får besluta att fördela budgetmedlen inom verksamhetsområdet på sätt som nämnden anser lämpligt inom ramen för direktiv och riktlinjer. Nämnden ska verka för att utveckla och samordna ekonomiadministrationen. Nämnden har rätt att bokföringsmässigt avskriva fordringar inom sitt verksamhetsområde. Personaladministrativ förvaltning 3. Nämndens personal anställs av Falköpings kommun. Nämnden är anställningsmyndighet för all personal inom nämndens verksamhetsområde utom förvaltningschefen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde, med undantag av de frågor om personalpolitik som kommunstyrelsen i Falköpings kommun ansvarar för. I nämndens uppgifter ingår inte att träffa kollektivavtal om förhållandet mellan nämnden och dess arbetstagare, besluta om stridsåtgärder eller lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen.

33 ARBETSMATERIAL ver Övriga arbetsuppgifter 4. Nämnden ska besluta i sådana mål och ärenden, där det ankommer på nämnden att föra talan på nämndens vägnar, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Vidare ingår i nämndens uppgifter att inom nämndens verksamhetsområde bedriva upplysningsverksamhet om nämndens verksamhet och kommunicera med invånarna ansvara för att styrdokument inom nämnden verksamhet utarbetas ansvara för nämndens förvaltningsspecifika IT-system samt utvecklingen av dem i samråd med IT-avdelningen i Falköpings kommun ansvara för att effektivisera organisationen vara ansvarig för hantering av personuppgifter enligt personuppgiftslagen följa utvecklingen inom räddningstjänstområdet och samhällsskyddsområdet samt ta de initiativ och lägga fram de förslag till förbättringar och förändringar som nämnden anser påkallade följa aktuella plan- och byggfrågor och till vederbörande myndighet framföra sina synpunkter, samt avge yttrande över översiktsplaner avge yttranden i övriga ärenden som remitteras till nämnden lämna förslag till kommunfullmäktige på taxor och kommunala föreskrifter inom sitt verksamhetsområde samråda med medlemskommunerna och kommunala nämnder i kommunerna samt med andra myndigheter och enskilda organisationer i övrigt handlägga av kommunfullmäktige överlämnade ärenden samt verka för samarbete med övriga kommunala organ. Talerätt 5. Nämnden får själv eller genom ombud föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd. Samråd och rapporteringsskyldighet 6. Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budget för nämnden upprättas av Falköpings kommun efter samråd med Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner.

34 ARBETSMATERIAL ver Nämnden ska vidare samråda med kommunstyrelserna i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm innan nämnden fattar beslut om, eller, där beslut ska fattas av endera eller samtliga samverkande kommuners fullmäktige och där nämnden framlägger förslag avseende avtal av större vikt, principiella frågor eller frågor om större investeringar förändringar eller tillägg till handlingsprogrammet för räddningstjänst avgifter för brandsyn, sotning och kontroll av brandskyddet Nämnden ska rapportera sin verksamhet till kommunerna enligt det tecknade samverkansavtalet eller enligt särskild överenskommelse. Rapportering kan exempelvis ske till kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller ledningsgrupp. Kommunstyrelsen, kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Sammansättning 7. Nämnden består av tolv ledamöter och tolv ersättare. Tre ledamöter och tre ersättare väljs av respektive medlemskommun. Falköpings kommun ska välja en ordförande. Falköping ska också välja en förste vice ordförande, en andre vice ordförande och en tredje vice ordförande efter nominering av medlemskommunerna. Ordföranden utses för en tid om fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits. Vice ordförande, andre vice ordförande och tredje vice ordföranden utses vid samma tillfälle för hela mandatperioden enligt följande rullande schema: År 1: Götene förste vice ordförande, Skara andre vice ordförande, Tidaholm tredje vice ordförande År 2: Skara förste vice ordförande, Tidaholm andre vice ordförande, Götene tredje vice ordförande. År 3: Tidaholm förste vice ordförande, Götene andre vice ordförande, Skara tredje vice ordförande Kommande mandatperioder väljs vice ordförandena det första året från den kommun som enligt samma ordningsföljd som ovan står i tur. År 2017 räknas som år 1 enligt ovan. Det första valet gäller tom mandatperiodens slut Samtliga ordföranden utgör nämndens presidium och beredning inför nämndens sammanträden.

35 ARBETSMATERIAL ver Presidiet 8. Presidiet ansvarar för beredning av ärenden och sammanträden. Den ansvarar också för rapportering till kommunerna avseende planering och uppföljning av verksamheten enligt samverkansavtal eller särskild överenskommelse. Ersättarnas tjänstgöring 9. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun, som valt ledamoten, tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av respektive fullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma kommun och parti som den frånvarande ledamoten har dock rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti har trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör, och har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Inkallande av ersättare 10. En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast självmant kontakta den ersättare som står i tur och anmäla bytet till sekreteraren.

36 ARBETSMATERIAL ver Ersättare för ordföranden 11. Om varken ordföranden eller någon av vice ordförandena kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den av övriga kommuners representant i nämndens beredning som till åldern är den äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ledamoten utses ur Falköpings grupp av ledamöter. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Ordföranden 12. Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 4. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 5. bevaka att nämndens beslut verkställs. Sammanträden 13. Nämnden sammanträder på dag, tid och plats som nämnden bestämmer. Sammanträdena bör så långt det är lämpligt alternera mellan kommunerna och, där så är lämpligt, förläggas till respektive kommuns brandstation. Om särskilda skäl föreligger får ordföranden efter samråd med förste vice ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Sammanträde på distans 14. Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

37 ARBETSMATERIAL ver Ledamot som önskar delta på distans ska senast 7 dagar i förväg anmäla detta till nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. Närvarorätt 15. Vid nämndens sammanträde får sekreteraren och räddningschefen och förvaltningschefen närvara med rätt att delta i överläggningar, i den mån nämnden inte beslutar annat. Kommunstyrelsens ordförande i Falköping, Götene, Skara och Tidaholm har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningar, men inte i besluten. Övriga närvarande ska nämnden besluta om. Kallelse 16. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska i första hand ske elektroniskt till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelse ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller någon av vice ordförandena kan kalla till sammanträde, ska den ledamot som till åldern är den äldste ledamoten göra detta. Justering och anslag av protokoll 17. Protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämnden har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll har anslagits på de officiella anslagstavlorna hos samtliga kommuner.

38 ARBETSMATERIAL ver Reservation 18. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen bör lämnas senast dagen efter sammanträdet, dock senast före den tidpunkt som har fastslagits för justeringen av protokollet. Vid omedelbar justering ska motiveringen lämnas omedelbart. Delgivning 19. Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 20. Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller, vid förfall för denne, av vice ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschef eller anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Kommunstyrelsens hörande 21. En ledamot i nämnden får begära att kommunstyrelserna i kommunerna ska höras i ett ärende som är av principiell betydelse eller av större vikt

39 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 206 Dnr 2016/ Program för mål och uppföljning av privata utförare Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta program för mål och uppföljning av privata utförare. 2 Programmet ska gälla från och med den 1 december Bakgrund En kommun får enligt kommunallagen lämna över viss verksamhet till privata utförare. Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Den 1 januari 2015 började en ny bestämmelse i kommunallagen, 3 kap.19 b att gälla. Bestämmelsen innebär att kommunfullmäktige varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Med privata utförare avses en juridisk person eller enskild individ som har hand om utförandet av en kommunal angelägenhet. De kommunala bolagen omfattas inte av bestämmelsen i kommunallagen. Inte heller fristående skolor och förskolor, eftersom de är egna huvudmän och deras verksamhet regleras genom tillståndsgivning. Syftet med den nya bestämmelsen i kommunallagen är att uppföljning och kontroll av privata utförare ska förbättras, att allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet ska öka samt att lyfta dessa frågor till en politisk och strategisk nivå. Programmet ska omfatta all verksamhet inom alla verksamhetsområden som kommunen överlåter på en privat utförare genom avtal. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunjuristen har efter en övergripande kartläggning av nämndernas privata utförare fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag till program för privata utförare. I förslaget till program för privata utförare fastställs de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Det framgår även hur uppföljning och kontroll av verksamheten ska ske samt hur formerna för dessa ser ut. Slutligen fastställs att varje nämnd ska i avtal med privata utförare garantera allmänheten en fastslagen rätt till insyn i verksamheten. Förslaget har presenterats för förvaltningscheferna samt för förvaltningarnas ekonomer som har fått möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. Därefter har förslaget skickats ut på remiss till samtliga nämnder. Följande svar har inkommit. Socialnämnden beslutade den 19 september 2016, 101, Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

40 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) att tillstyrka förslaget. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 21 juni 2016, 44, att inte göra några tillägg eller ändringar till förslaget. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 30 augusti 2016, 75, att ställa sig bakom förslaget. Kompetens- och arbetslivsnämnden beslutade den 7 september 2016, 26, att inte ha något att erinra mot förslaget. Tekniska nämnden beslutade den 13 juni 2016, 59 att bifalla förslaget. Byggnadsnämnden beslutade den 18 oktober, 126, att inte lämna några synpunkter på förslaget. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar program för mål och uppföljning av privata utförare. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 152/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Program för mål och uppföljning av privata utförare Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta program för mål och uppföljning av privata utförare. 2 Programmet ska gälla från och med den 1 december Bakgrund En kommun får enligt kommunallagen lämna över viss verksamhet till privata utförare. Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Den 1 januari 2015 började en ny bestämmelse i kommunallagen, 3 kap.19 b att gälla. Bestämmelsen innebär att kommunfullmäktige varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Med privata utförare avses en juridisk person eller enskild individ som har hand om utförandet av en kommunal angelägenhet. De kommunala bolagen omfattas inte av bestämmelsen i kommunallagen. Inte heller fristående skolor och förskolor, eftersom de är egna huvudmän och deras verksamhet regleras genom tillståndsgivning. Syftet med den nya bestämmelsen i kommunallagen är att uppföljning och kontroll av privata utförare ska förbättras, att allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet ska öka samt att lyfta dessa frågor till en politisk och strategisk nivå. Programmet ska omfatta all verksamhet inom alla verksamhetsområden som kommunen överlåter på en privat utförare genom avtal. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunjuristen har efter en övergripande kartläggning av nämndernas privata utförare fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag till program för privata utförare. I förslaget till program för privata utförare fastställs de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Det framgår även hur uppföljning Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

42 2(2) och kontroll av verksamheten ska ske samt hur formerna för dessa ser ut. Slutligen fastställs att varje nämnd ska i avtal med privata utförare garantera allmänheten en fastslagen rätt till insyn i verksamheten. Förslaget har presenterats för förvaltningscheferna samt för förvaltningarnas ekonomer som har fått möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. Därefter har förslaget skickats ut på remiss till samtliga nämnder. Följande svar har inkommit. Socialnämnden beslutade den 19 september 2016, 101, att tillstyrka förslaget. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 21 juni 2016, 44, att inte göra några tillägg eller ändringar till förslaget. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 30 augusti 2016, 75, att ställa sig bakom förslaget. Kompetens- och arbetslivsnämnden beslutade den 7 september 2016, 26, att inte ha något att erinra mot förslaget. Tekniska nämnden beslutade den 13 juni 2016, 59 att bifalla förslaget. Byggnadsnämnden beslutade den 18 oktober, 126, att inte lämna några synpunkter på förslaget. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar program för mål och uppföljning av privata utförare. Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Sara Cronholm Kommunjurist

43 Program för mål och uppföljning av privata utförare Bakgrund Kommunallagens krav på program Kommuner får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare (detta gäller dock inte om det i lag eller förordning anges att verksamheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning). Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Enligt 3 kap. 19 b kommunallagen, som började gälla den 1 januari 2015, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Innehållet i programmet i form av t.ex. uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Definition av privat utförare Enligt 3 kap. 18 c kommunallagen definieras privat utförare som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En juridisk person är ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening eller stiftelse. Även idéburna organisationer och kooperativa föreningar kan vara privata utförare. Däremot avses inte heleller delägda kommunala bolag eller kommunala stiftelser. De aktuella lagbestämmelserna gäller då kommunen är att betrakta som huvudman för en angelägenhet. Kommunen är huvudman för en verksamhet både då verksamheten bedrivs av en upphandlad utförare (enligt lag om offentlig upphandling eller lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster) och då verksamheten bedrivs av utförare i ett valfrihetssystem (enligt lag om valfrihetssystem). Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 3 kap. 18 c kommunallagen. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av en privat utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamheten. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över verksamheten i nämnder och

44 kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Mål och riktlinjer för privata utförare Mål och riktlinjer för verksamheten De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: - De lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten - De mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget och policyer - De mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom internbudget och internkontrollplan - Övriga styrdokument Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Dessa mål och riktlinjer ska framgå i de förfrågningsunderlag som utgör underlag för upphandling samt i de avtal som tecknas med den privata utföraren. Mål och riktlinjer för konkurrensutsättning och upphandling Övergripande förutsättningar för att konkurrensutsätta en verksamhet framgår av kommunens policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. Övergripande krav och ramar för upphandling framgår av kommunens upphandlingspolicy. Uppföljning och kontroll Uppföljningsansvar När en kommunal angelägenhet överlämnas till en privat utförare ska kommunen följa upp och kontrollera verksamheten (3 kap. 19 kommunallagen). Det är varje nämnd som ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde. Uppföljningen har två övergripande syften: - Kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal. - Utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra verksamhet och tjänster till medborgarna.

45 Uppföljning av verksamheten ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt och resultaten av genomförd uppföljning dokumenteras och redovisas till förvaltningsledning och ansvarig nämnd på det sätt som nämnden bestämmer. En samlad uppföljning av den totala verksamheten oavsett utförare redovisas i nämndernas årsrapport. Varje nämnd ansvarar för att uppföljningen regleras i de avtal som tecknas med varje utförare. Detta innebär att förfrågningsunderlag och avtal ska innehålla krav på att utföraren medverkar vid uppföljning av verksamheten genom att exempelvis lämna statistik och verksamhetsmått till nämnden samt delta vid genomförande av brukarenkäter som nämnden bestämmer. Krav ska också finnas om att utföraren rapporterar nödvändiga uppgifter till nämnden, nationella register eller andra myndigheter samt kring synpunktshantering, där nämnden vid begäran ska få ta del av inkomna synpunkter från brukare. Former för uppföljning Uppföljning av privat utförd verksamhet kan ha olika utgångspunkter och uppföljningen behöver anpassas till den verksamhet som bedrivs. Detta innebär att nämnden måste ta ställning till vilken/vilka typer av uppföljning som ska användas, liksom frekvens och omfattning. I de fall där uppföljning och tillsyn är reglerat i lag, styr detta vilka typer av uppföljning som är möjlig. Nedan framgår exempel på generella uppföljningsformer som kan användas. Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning syftar till att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler. Uppföljning bör även göras av verksamhet i egenregi med avseende på uppdrag, lagar och regler. Uppföljning av kommunens måldokument syftar till att följa upp om verksamheten bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål. Uppföljningen görs i enlighet med kommunens uppföljning i samband med delårsrapporter och årsrapport. Brukaruppföljning/individuppföljning syftar sammanfattningsvis till att följa upp brukarnas upplevelser av den verksamhet som bedrivs och/eller kontrollera att enskild som får någon insats från kommunen får rätt stöd i överensstämmelse med eventuella beslut. Brukarundersökningar kan vara en del av brukaruppföljningen. Oanmälda besök syftar till att ge en översiktlig bild av förhållandena i en verksamhet. Uppföljning av ekonomisk status syftar till att identifiera utförare som riskerar att vara på ekonomiskt obestånd. Detta ger nämnden en möjlighet att ha beredskap för att hantera eventuella förändringar i verksamheten. Varje nämnd ska utifrån nämndens specifika verksamhet och en riskanalys ta ställning till behovet av kontroller av ekonomisk status under löpande avtalsperiod. Allmänhetens insyn Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare (3 kap. 19 a

46 kommunallagen). Detta sker genom att en klausul om allmänhetens insyn finns med i förfrågningsunderlag och avtal. Utföraren är skyldig att lämna information som möjliggör för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs när kommunen begär det. Kommunens begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Kommunen ska precisera vilken information som efterfrågas. Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Informationen ska ha koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och inte ställa högre krav än vad som är rimligt. Utföraren behöver inte lämna uppgifter om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos kommunen. Den information som lämnas till kommunen ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag om skydd för företagshemligheter.

47 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 207 Dnr 2016/ Utbetalning av kommunalt partistöd år 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partistödet för år 2017 betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt vallagen. Bakgrund I kommunallagen (1991:900) finns grundläggande bestämmelser om kommunalt partistöd. Kommunfullmäktige antog den 26 oktober 2015, 122, regler för kommunalt partistöd som började gälla från och med den 1 januari Det lokala partistödet syftar till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. Partistödet utgår till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd. Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av kommunfullmäktige en gång per år. Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet upphöra för kommande verksamhetsår. Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Om ett mandat i fullmäktige blir vakant upphör mandatstödet som är kopplat till det mandatet vid kommande fördelning av partistöd. Partistödet ska årligen redovisas skriftligt på en särskild blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december. En av mottagaren utsedd granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas redovisningen. Redovisningen och granskningsrapporten ska lämnas in senast den 30 juni året efter stödet betalats ut. Partistödet betalas ut årligen i förskott efter beslut av kommunfullmäktige. Efter att kommunfullmäktige beslutat vilka partier som ska få partistöd för kommande år betalas stödet ut i två lika stora delar i januari och juli månad. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

48 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Har redovisning och granskningsrapport enligt 5, kommunal författningssamling KFS 2015:08, inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Kommunledningsförvaltningens bedömning De av kommunfullmäktige beslutade reglerna för kommunalt partistöd började gälla den 1 januari Enligt reglerna ska partistödet årligen regleras skriftligt på en särskild blankett som ska lämnas in senast den 30 juni året efter att stödet har betalats ut. Eftersom reglerna började gälla den 1 januari 2016 så finns det inför det här beslutet ingen redovisning från partierna för år 2015 för kommunfullmäktige att ta ställning till. Kommunledningsförvaltningen förslår därför att partistödet betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt den uträkning som anges i reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige uppmärksammas på att en redovisning över användningen av partistödet för år 2016 ska lämnas in senast den 30 juni 2017 för att partiet ska vara berättigat till partistöd kommande år. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 153/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

49 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Utbetalning av kommunalt partistöd år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partistödet för år 2017 betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt vallagen. Bakgrund I kommunallagen (1991:900) finns grundläggande bestämmelser om kommunalt partistöd. Kommunfullmäktige antog den 26 oktober 2015, 122, regler för kommunalt partistöd som började gälla från och med den 1 januari Det lokala partistödet syftar till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. Partistödet utgår till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd. Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av kommunfullmäktige en gång per år. Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet upphöra för kommande verksamhetsår. Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Om ett mandat i fullmäktige blir vakant upphör mandatstödet som är kopplat till det mandatet vid kommande fördelning av partistöd. Partistödet ska årligen redovisas skriftligt på en särskild blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december. En av mottagaren utsedd granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

50 2(2) redovisningen. Redovisningen och granskningsrapporten ska lämnas in senast den 30 juni året efter stödet betalats ut. Partistödet betalas ut årligen i förskott efter beslut av kommunfullmäktige. Efter att kommunfullmäktige beslutat vilka partier som ska få partistöd för kommande år betalas stödet ut i två lika stora delar i januari och juli månad. Har redovisning och granskningsrapport enligt 5, kommunal författningssamling KFS 2015:08, inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Kommunledningsförvaltningens bedömning De av kommunfullmäktige beslutade reglerna för kommunalt partistöd började gälla den 1 januari Enligt reglerna ska partistödet årligen regleras skriftligt på en särskild blankett som ska lämnas in senast den 30 juni året efter att stödet har betalats ut. Eftersom reglerna började gälla den 1 januari 2016 så finns det inför det här beslutet ingen redovisning från partierna för år 2015 för kommunfullmäktige att ta ställning till. Kommunledningsförvaltningen förslår därför att partistödet betalas ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige i Falköpings kommun enligt den uträkning som anges i reglerna för kommunalt partistöd. Det vill säga ett grundstöd, som uppgår till kronor per år, och ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Samtliga mandat i kommunfullmäktige besitts av en vald ledamot som är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2015:837). Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige uppmärksammas på att en redovisning över användningen av partistödet för år 2016 ska lämnas in senast den 30 juni 2017 för att partiet ska vara berättigat till partistöd kommande år. Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

51 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 209 Dnr 2016/ Revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. 2 Revideringen ska gälla från och med den 1 januari Bakgrund Direktionen för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 6 november 2015, 35, att ge förbundschefen i uppdrag att se över förbundsordningens reglering i sin helhet och särskilt av vilket organ som utser ledamöter och ersättare till miljönämnden. Förbundschefens utredning ledde fram till att direktionen den 17 juni 2016, 11, beslutade att överlämna förslaget till ny förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg till kommunfullmäktige i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro för antagande. Förslaget till ny förbundsordning innebär bland annat följande. Ordförandeskapet i direktionen fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet kommande period. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i miljönämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ledamöter och ersättare i miljönämnden utses av kommunfullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i nämnden. Miljönämnden kan på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Därutöver föreslås en del andra ändringar bland annat gällande ersättares tjänstgöring, närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden samt Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

52 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) mindre ändringar av redaktionell karaktär. Miljönämnden östra Skaraborg har tillstyrkt förslaget till ny förbundsordning den 1 juni 2016, 31. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 3 kapitlet 27 kommunallagen ska det för ett kommunalförbund finnas en förbundsordning med närmare bestämmelser om förbundet. Förbundsordningen ska fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. I 3 kapitlet 28 kommunallagen punkten 1 17 anges vad förbundsordningen ska innehålla. Enligt kommunledningsförvaltningens bedömning saknas två av punkterna i ovan nämnda lagrum i förslaget till förbundsordning. Enligt punkten 7 ska förbundsordningen ange om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla. Enligt punkten 14 ska även förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet anges. I förslaget till reviderad förbundsordning regleras endast att en medlem har rätt att gå ur och hur förfarandet går till om förbundet ska likvideras, men hur fördelning av tillgångar med mera ska ske om endast en medlemskommun vill gå ur regleras inte. Kommunledningsförvaltningen anser att förslaget bör kompletteras med skrivningar om detta. Kommunledningsförvaltningen har med anledningen av kompletteringsförslaget varit i kontakt med förbundschefen för Miljösamverkan östra Skaraborg som uppgav att processen kommer i otakt om ett tillägg ska göras så sent. Planen är att kommunalförbundet ska ha en ny förbundsordning på plats från årsskiftet. Förbundschefens förslag var att ta med kompletteringsförslagen vid nästa revidering av förbundsordningen. Mot bakgrund av vad som framkommit ovan föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar revidering av förbundsordning under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. Revideringen föreslås gälla från och med den 1 januari Tjänsteutlåtandet, daterat den 19 september, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 155/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

53 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. 2 Revideringen ska gälla från och med den 1 januari Bakgrund Direktionen för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 6 november 2015, 35, att ge förbundschefen i uppdrag att se över förbundsordningens reglering i sin helhet och särskilt av vilket organ som utser ledamöter och ersättare till miljönämnden. Förbundschefens utredning ledde fram till att direktionen den 17 juni 2016, 11, beslutade att överlämna förslaget till ny förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg till kommunfullmäktige i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro för antagande. Förslaget till ny förbundsordning innebär bland annat följande. Ordförandeskapet i direktionen fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet kommande period. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i miljönämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ledamöter och ersättare i miljönämnden utses av kommunfullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i nämnden. Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

54 2(2) Miljönämnden kan på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Därutöver föreslås en del andra ändringar bland annat gällande ersättares tjänstgöring, närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden samt mindre ändringar av redaktionell karaktär. Miljönämnden östra Skaraborg har tillstyrkt förslaget till ny förbundsordning den 1 juni 2016, 31. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 3 kapitlet 27 kommunallagen ska det för ett kommunalförbund finnas en förbundsordning med närmare bestämmelser om förbundet. Förbundsordningen ska fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. I 3 kapitlet 28 kommunallagen punkten 1 17 anges vad förbundsordningen ska innehålla. Enligt kommunledningsförvaltningens bedömning saknas två av punkterna i ovan nämnda lagrum i förslaget till förbundsordning. Enligt punkten 7 ska förbundsordningen ange om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla. Enligt punkten 14 ska även förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet anges. I förslaget till reviderad förbundsordning regleras endast att en medlem har rätt att gå ur och hur förfarandet går till om förbundet ska likvideras, men hur fördelning av tillgångar med mera ska ske om endast en medlemskommun vill gå ur regleras inte. Kommunledningsförvaltningen anser att förslaget bör kompletteras med skrivningar om detta. Kommunledningsförvaltningen har med anledningen av kompletteringsförslaget varit i kontakt med förbundschefen för Miljösamverkan östra Skaraborg som uppgav att processen kommer i otakt om ett tillägg ska göras så sent. Planen är att kommunalförbundet ska ha en ny förbundsordning på plats från årsskiftet. Förbundschefens förslag var att ta med kompletteringsförslagen vid nästa revidering av förbundsordningen. Mot bakgrund av vad som framkommit ovan föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar revidering av förbundsordning under förutsättning att kommunalförbundet vid nästa revidering av förbundsordning anger samtliga punkter i 3 kap. 28 kommunallagen. Revideringen föreslås gälla från och med den 1 januari Beslutet ska skickas till Miljösamverkan Östra Skaraborg Sara Cronholm Kommunjurist

55 MILJÖSAMVERKAN jatum Diarienummer ÖSTRA SKARABORG Förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg 1 ~ Förbundets bildande och medlemmar Genom att anta en förbundsordning bildades kommunal%rbundet på så sätt att kommunerna Falköping, Hjo, Tibro och Skövde överlät till förbundet att ut%ra myndighetsutövningen inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsverksamhet, Kommunalförbundet bildades den 1 oktober Verksamhetsövergång ägde rum den 1 januari Karlsborgs kornmun inträder som mcdlexn i kommunalförbundet den 1 januari Verksamhetsövergång sker 1 j anuari Medlemmar i kommunalförbundet är från och rned den 1 januari 2013 kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. 2 Kommunalförbundets ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att verka för hög effektivitet, kvalitet och säkerhet i de verksamheter som kommunalförbundet enligt denna förbundsordning har ålagts och genom samordning också ansvara för hög kostnadseffektivitet och minskad byråkrati. 3 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Miljösamverkan östra Skaraborg. Förbundet har sitt säte i Skövde. 4 Varaktighet Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. 5 Organisation Organisationsformen är kommunalförbund med förbundsdirektion och en nämnd. Nämndens namn är Miljönämnden östra Skaraborg. Nämnden är underställd förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen ska utöva uppsikt över nämnden. 6 Förbundsdirektion Direktionen utgörs av kommunstyrelsens ordförande och ett oppositionsråd från respektive medlemskommun. Varje kommun utser därutöver två ersättare. Direktionen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Ord%randeskapen löper i tvåårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive period. Förbundsdirektionen har ett beredande organ som består av förbundschefen och medlemskommunernas kommunchefer. Förbundschefen är ansvarig samordnare och sammankallande. Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Miljösamverkan östra Skaraborg Hertig Johans torg miljoskaraborg@skovde.se SKÖVDE SKÖVDE Fax Webbplats

56 2 (6) 7 Miljönämnden östra Skaraborg Miljönämnden östra Skaraborg består av två ledamöter och två ersättare från varje medlemskommun. Ledamöter och ersättare utses av förbundsdirektionen på förslag av respektiti-e kommuns fullmäktige. Nämnden har sitt säte i Skövde. Nämnden har en ordförande och två vice ordföranden vilka utses av förbundsdirektionen i fyraårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive period. Ersättare har närvarorätt och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Vid förhinder är ledarnoten skyldig att själv kalla sin ersättare. Nämndens tjänstemannaorganisation ].eds av %rbundschefen. $ Valbarhet och tjänstgöringstid I fråga o1n valbarhet till direktionen, dvs, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras mandatperiod, tillämpas bestämmelserna i 3 kap och 4 kap. 23a kommunallagen (SFS 1991:900). Vad avser nämnden tillämpas reglerna i 4 kap. 5-10a och 6 kap kommunallagen. Mandatperioden för nämnden är den tid soin medlemmarna gemensamt bestämmer i samband med val a~~ ledamöter och ersättare. En mandatperiod får sträcka sig längst till och med den a ldecember det år allmänna val hålls i hela landet. 9 Uppgifter för miljönämnden Miljönämnden ansvarar för de samverkande kommunernas prövning, tillsyn och miljöövervakning enligt miljöbalken, livsmedelslagen och angränsande lagar, förordningar och föreskrifter, inklusive lokala föreskrifter %r att skydda människors hälsa. Nämnden. ansvarar vidare %r de övriga uppgifter som enligt svensk lag eller Europeiska unionens bestämmelser ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar för behovsutredning samt framtagande av årlig tillsynsplan. Nämnden utövar också tillsyn enligt tobakslagen vad avser rökfria lokaler, och enligt strålskyddslagen vad gäller solarier, samt enligt miljöbalken över naturreservat som beslutats av kommunen. Nämnden besvarar remisser från medlemskommunerna, besvarar interpellationer och frågor från respektive kommunfullmäktige, svarar för information om miljöocli hälsoskyddsfrågor inom verksamhetsområdet, bistår medlemskommunerna med expertkunskaper inom verksamhetsområdet, deltar i det lokala folkhälsoarbetet, bistår med underlag för den kommunala planeringen, åter%r erfarenheter från tillsynen och miljöövervakning till medlemskommunerna, bedriver miljöövervakning t.ex. luft-, natur- och vattenundersökningar samt deltar i medlemskommunernas krisberedskapshantering. Däremot ingår inte Agenda 21, naturvårdsarbete, energirådgivning samt tillsyn enligt tobakslagen vad avser %rsäljning av tobak.

57 3 (6) 10 Kungörelser och tillkännagivanden Kungörelser och tillkännagivanden om justering av protokoll m.m. sker på Skövde kommuns anslagstavla och för kännedom på övriga medlemskommuners anslagstavlor och på Miljösamverkans webbplats 11 ;Styrning och färvaltning Förbundsdirektionen styr och följer upp sin verksamhet. Förbundschefen ansvarar för förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionens beslut. Förbundsdirektionen upprättar en arbetsordning ocli en delegationsordning för sin verksamhet. Nämnden upprättar en delegationsordning för sin verksamhet. 12 Räkenskaper och kassaförvaltning Kommunalförbundet ska, tills %rbundsdirektionen beslutar annat, under %rbundsdirektionens ansvar träffa avtal om tjänster avseende räkenskaper och kassaförvaltning med ekonomienheten hos Skövde kommun. 13 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet, i den mån de inte täcks på annat sätt, betalas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaderna fördelas proportionellt mellan %rbundsmedlemmarna enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsstatistik den 31 december för helåret. Medlemsavgiften betalas mot faktura halvårsvis i förskott med halva det belopp som budgeterats för året. 14 Lån, borgen m.m. Kommunalförbundet får inte ta lån motsvarande högre belopp än 3 miljoner kronor utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Kommunalförbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan %rbundsmedlemmarnas godkännande. Kommunalförbundet får avsätta medel till fonder. 15 Andel tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i %rhållande till befolkningsmängden enligt Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik den 31 december ivr helåret. Dessa grunder ska även tillämpas vid ski$e av kommunalförbundets behållna tillgångar vid förbundets upplösning eller enskild kommuns utträde. 16 Budget Förbundsdirektionen ska under juni månad fastställa budgeten för nästkommande år vid ett förbundsdirektionssammanträde som är öppet för allmänheten. Medlemmarnas andel enligt 15 ska då också fastställas.

58 4 (6) Kungörelse om förbundsdirektionens budgetsammanträde ska ske genom anslag på medlemskommunernas anslagstavlor och Miljösamverkans webbplats Vid förbundsdirektionens budgetsammanträde har ledamöterna i medlemskommunernas fullmäktige rätt att yttra sig. 17 Revisorer För kommunalförbundet ska det finnas två revisorer med samma mandattid som direktionen. Revisorerna väljs genom att medlemskommunerna väljer en vardera enligt en rullande turordning mellan kommunerna i bokstavsordning (Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro). Den färsta kommunen i turordningen är sammankallande. 18 Ändring av förbundsordning Ändring av eller tillägg till förbundsordningen bereds av förbundsdirektionen och antas av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige. 19 Utträde Förbundsmedlem har rätt att utträda ur kommunal%rbundet enligt 3 kap. 26 kommunallagen. Uppsägningstiden är tre år. 20 Likvidation Om samtliga medlemskommuner är överens om detta ska förbundet träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation tre år efter det att en medlemskommun begärt sitt utträde enligt 19 om inte de kvarvarande kommunerna avser att fortsätta verksamheten inom %rbundet. Vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar ska dessa fördelas i enlighet med de andelar som anges 15. När kommunalförbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs fär likvidationen förvandlas till kontanter genom försäljning på lämpligt sätt. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Verksamheten iar tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen lämna en slutredovisning %r sin förvaltning. Redovisningen ska ske i form av en förvaltningsberättelse soin rör likvidationen i sin helhet och den tid av budgetår som föregått likvidationen med redovisning av skiftet av kommunal%rbundets tillgångar. Till berättelsen ska även bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska bifogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemskommuner som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Redovisningen ska granskas av förbundets revisorer som ska lämna en revisionsberättelse över granskningen av såväl den tid av budgetåret som föregått likvidationen som likvidationsfasen. När förvaltningsberättelsen, redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen har delgetts samtliga förbundets medlemskommuner är förbundet upplöst. 21 Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar avgörs i allmän domstol.

59 5 (6) 22 Ersättningar Ledamöter i förbundsdirektionen som är heltidsarvoderade undra kommunala uppdrag har inte rätt till arvode eller andra ekonomiska förmåner. Ö~~riga ledamöter och ersättare har rätt till arvode på samma grunder som ledamöterna i nämnden. Arvoden och andra ekonomiska förmåner för ledamöterna i nämnden bestäms enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevald i Skövde kommun. Fast arvode till miljönämndens ordförande och vice ordförande fastställs av förbundsdirektionen. 23 Medlemskommuns rätt att väcka ärende hos kommunalförbundet Kommunfullmäktige och kommunstyrelse hos en medlemskommun har rätt att väcka ärende hos kommunalförbundet. 24 Information till medlemskommunerna Information till medlemskommunerna ges genom översändande av protokoll från förbundsdirektionens sammanträden samt verksamhetsplan, årsredovisning, budget och bokslut. På begäran från medlemskommun ska kommunalförbundet lämna annan information om verksamheten. 25 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i kommunalförbundet ska ansökan behandlas av förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen kan föreslå att en ny medlem får ingå i kornmunaltörbundet. Beslut om nymedlems inträde i %rbundet fattas i kommunfullmäktige hos medlemmarna. En nymedlem har antagits när samtliga fullmäktigebeslut fattats samt en ny förbundsordning undertecknats av %rbundsmedlemmarna.

60 6 (6) FALKÖPINGS KOMMUN ~..~ f Eriksson munstyrelsens ordförande... 1 ~ _. Thomas Hj t Kommundre ör Lisbeth Göth r Kommuncl~ KARLSBORGS KOMMUN SKÖVDE KOMMUN ~~~~.~' jell Sjölund Kommunstyrelsens ord%rande Katarina Jonsson Kommunstyrelsens ordförande '.A,, _,,~,,~ Thomas Johansson Kommunchef Christina Jose Kommunlire n r C_: enstyrelsens ordförande ~_ Mona-Lena Beckman Koln~nunchef

61 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Datum Diarienummer Förbundsordning för kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg 1 Förbundets bildande och medlemmar Genom att anta en förbundsordning bildades kommunalförbundet på så sätt att kommunerna Falköping, Hjo, Tibro och Skövde överlät till förbundet att utföra myndighetsutövningen inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsverksamhet. Kommunalförbundet bildades den 1 oktober Verksamhetsövergång ägde rum den 1 januari Karlsborgs kommun inträdde som medlem i kommunalförbundet den 1 januari Verksamhetsövergång skedde 1 januari Medlemmar i kommunalförbundet är från och med den 1 januari 2013 kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. 2 Kommunalförbundets ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att verka för hög effektivitet, kvalitet och säkerhet i de verksamheter som kommunalförbundet enligt denna förbundsordning har ålagts och genom samordning också ansvara för hög kostnadseffektivitet och minskad byråkrati. 3 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Miljösamverkan östra Skaraborg. Förbundet har sitt säte i Skövde. 4 Varaktighet Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. 5 Organisation Organisationsformen är kommunalförbund med förbundsdirektion och en nämnd. Nämndens namn är Miljönämnden östra Skaraborg. Nämnden är underställd direktionen. Direktionen ska utöva uppsikt över nämnden. Direktionen utser en förbundschef som verkställande tjänsteman för direktionen och nämnden. Förbundschefen är chef för alla tjänstemän under miljönämnden. 6 Förbundsdirektion Direktionen utgörs av kommunstyrelsens ordförande och ett oppositionsråd från varje medlemskommun. Varje kommun utser därutöver två ersättare. Direktionen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförandeskapen löper i tvåårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive period. Ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet nästa period. Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Miljösamverkan östra Skaraborg Hertig Johans torg miljoskaraborg@skovde.se Skövde Skövde Webbplats

62 2 (6) Direktionen har ett beredande organ som består av förbundschefen och medlemskommunernas kommunchefer. De ska samråda i frågor av principiell karaktär och i samband med att förslag till förbundets budget tas fram. Förbundschefen är ansvarig samordnare och sammankallande. Förbundsdirektionen har ett beredande organ som består av förbundschefen och medlemskommunernas kommunchefer. Förbundschefen är ansvarig samordnare och sammankallande. 7 Miljönämnden östra Skaraborg Miljönämnden har sitt säte i Skövde. Nämnden består av två ledamöter och två ersättare från varje medlemskommun. Ledamöter och ersättare utses av fullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i nämnden. Nämnden har en ordförande och två vice ordförande vilka utses av direktionen i fyraårsperioder från den 1 januari till den 31 december respektive år. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i nämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ersättare har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Vid en ledamots förhinder tjänstgör en ersättare från samma kommun som ledamoten. Ersättarna tjänstgör i den turordning som kommunfullmäktige har bestämt vid valet. Om det saknas ersättare från den egna kommunen tjänstgör ersättare från en annan kommun enligt turordningen Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro. 8 Valbarhet och tjänstgöringstid I fråga om valbarhet till direktionen, dvs. sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras mandatperiod, tillämpas bestämmelserna i 3 kap och 4 kap. 23a kommunallagen (SFS 1991:900). Vad avser nämnden tillämpas reglerna i 4 kap. 5-10a och 6 kap kommunallagen. Mandatperioden för nämnden är den tid som medlemmarna gemensamt bestämmer i samband med val av ledamöter och ersättare. En mandatperiod får sträcka sig längst till och med den 31 december det år allmänna val hålls i hela landet. 9 Uppgifter för miljönämnden Miljönämnden ansvarar för medlemskommunernas myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar även för övriga uppgifter som enligt lag ska utföras av kommunala miljönämnder. Uppgifterna regleras i miljönämndens reglemente som beslutas av förbundsdirektionen.

63 3 (6) Följande uppgifter ingår inte i nämndens ansvarsområde: Agenda 21 naturvårdsarbete energirådgivning tillsyn enligt tobakslagen vad avser försäljning av tobak prövning och tillsyn enligt strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken tillsyn enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning tillsyn enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Detta stöd finansieras av beställaren. Miljönämnden kan i övrigt på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. 10 Kungörelser och tillkännagivanden Kungörelser och tillkännagivanden om justering av protokoll m.m. sker på Skövde kommuns anslagstavla och för kännedom på övriga medlemskommuners anslagstavlor och på Miljösamverkans webbplats. 11 Styrning och förvaltning Förbundsdirektionen styr och följer upp sin verksamhet. Förbundschefen ansvarar för förvaltning och verkställighet av direktionens beslut. Förbundsdirektionen upprättar en arbetsordning och en delegationsordning för sin verksamhet. Miljönämnden upprättar en delegationsordning för sin verksamhet. 12 Räkenskaper och kassaförvaltning Kommunalförbundet ska, tills förbundsdirektionen beslutar annat, under förbundsdirektionens ansvar träffa avtal om tjänster avseende räkenskaper och kassaförvaltning med ekonomienheten hos Skövde kommun. 13 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet, i den mån de inte täcks på annat sätt, betalas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaderna fördelas proportionellt mellan förbundsmedlemmarna enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsstatistik den 31 december för helåret. Medlemsavgiften betalas mot faktura halvårsvis i förskott med halva det belopp som budgeterats för året. 14 Lån, borgen m.m. Kommunalförbundet får inte ta lån motsvarande högre belopp än 3 miljoner kronor utan medlemskommunernas godkännande.

64 4 (6) Kommunalförbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan medlemskommunernas godkännande. Kommunalförbundet får avsätta medel till fonder. 15 Andel tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till befolkningsmängden enligt Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik den 31 december för helåret. Dessa grunder ska även tillämpas vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar vid förbundets upplösning eller enskild kommuns utträde. 16 Budget Förbundsdirektionen ska under juni månad fastställa budgeten för nästkommande år vid ett förbundsdirektionssammanträde som är öppet för allmänheten. Medlemmarnas andel enligt 15 ska då också fastställas. Kungörelse om direktionens budgetsammanträde ska ske genom anslag på medlemskommunernas anslagstavlor och Miljösamverkans webbplats. Vid förbundsdirektionens budgetsammanträde har ledamöterna i medlemskommunernas fullmäktige rätt att yttra sig. 17 Revisorer För kommunalförbundet ska det finnas två revisorer med samma mandattid som direktionen. Revisorerna väljs genom att medlemskommunerna väljer en vardera enligt en rullande turordning mellan kommunerna i bokstavsordning (Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro). Den första kommunen i turordningen är sammankallande. 18 Ändring av förbundsordning Ändring av eller tillägg till förbundsordningen bereds av förbundsdirektionen och antas av medlemskommunernas kommunfullmäktige. 19 Utträde En förbundsmedlem har rätt att utträda ur kommunalförbundet enligt 3 kap. 26 kommunallagen. Uppsägningstiden är tre år. 20 Likvidation Om samtliga medlemskommuner är överens om detta ska förbundet träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation tre år efter det att en medlemskommun begärt sitt utträde enligt 19 om inte de kvarvarande kommunerna avser att fortsätta verksamheten inom förbundet. Vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar ska dessa fördelas i enlighet med de andelar som anges i 15. När kommunalförbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till kontanter genom försäljning på lämpligt sätt. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

65 5 (6) När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska den lämna en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen ska ske i form av en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet och den tid av budgetår som föregått likvidationen med redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar. Till berättelsen ska även bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska bifogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemskommuner som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Redovisningen ska granskas av förbundets revisorer som ska lämna en revisionsberättelse över granskningen av såväl den tid av budgetåret som föregått likvidationen som likvidationsfasen. När förvaltningsberättelsen, redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen har delgetts samtliga förbundets medlemskommuner är förbundet upplöst. 21 Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar avgörs i allmän domstol. 22 Ersättning till förtroendevalda Ledamöter i förbundsdirektionen som är heltidsarvoderade i andra kommunala uppdrag har inte rätt till arvode eller andra ekonomiska förmåner från kommunalförbundet. Övriga ledamöter och ersättare har rätt till arvode på samma grunder som ledamöterna i nämnden. Arvoden och andra ekonomiska förmåner för ledamöterna i nämnden bestäms enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Skövde kommun. Fasta arvoden till miljönämndens ordförande och två vice ordförande fastställs av förbundsdirektionen. 23 Medlemskommuners och miljönämndens rätt att väcka ärende hos förbundsdirektionen Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen hos medlemskommunerna samt Miljönämnden östra Skaraborg har rätt att väcka ärende hos kommunalförbundets direktion. 24 Närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden Ledamöterna i miljönämndens presidium har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. 25 Information till medlemskommunerna Information till medlemskommunerna ges i form av protokoll från direktionens och miljönämndens sammanträden samt budget, verksamhetsplan, delårs- och årsredovisning. På begäran från en medlemskommun ska kommunalförbundet lämna annan information om verksamheten. 26 Inträde av ny medlem Om ytterligare en kommun önskar bli medlem i kommunalförbundet ska ansökan behandlas av förbundsdirektionen. Direktionen kan föreslå medlemskommunernas kommunfullmäktige att en ny medlem får ingå i kommunalförbundet. En ny medlem har antagits när samtliga medlemmars fullmäktige har fattat beslut om detta och när en ny förbundsordning har undertecknats av medlemmarna.

66 6 (6) FALKÖPINGS KOMMUN HJO KOMMUN Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker Kommunstyrelsens ordförande Katarina Andersson Kommundirektör Lisbeth Göthberg Kommunchef KARLSBORGS KOMMUN SKÖVDE KOMMUN Peter Lindroth Kommunstyrelsens ordförande Katarina Jonsson Kommunstyrelsens ordförande a Kjell-Åke Berglund Kommunchef Tomas Fellbrandt Kommundirektör TIBRO KOMMUN Rolf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Ulf Jansson Tf. kommunchef

67 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dir 11 Dnr Utredningsuppdrag om översyn av förbundsordningen för Miljösamverkan östra Skaraborg Beslut Direktionen beslutar att överlämna förslaget till ny förbundsordning för Miljösamverkan östra Skaraborg till kommunfullmäktige i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro för antagande. Den nya förbundsordningen ska gälla från den 1 januari Redogörelse för ärendet Direktionen beslutade den 6 november 2015, Dir 25, att ge förbundschefen i uppdrag att se över förbundsordningens reglering i sin helhet och särskilt av vilket organ som utser ledamöter och ersättare till miljönämnden. Förslaget till ny förbundsordning innebär bland annat följande: Ordförandeskapet i direktionen fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Vice ordförande utses från den kommun som står i tur att överta ordförandeskapet kommande period. Ordförandeskapet och förste vice ordförandeskapet i miljönämnden fördelas mellan kommunerna Falköping och Skövde. Andre vice ordförandeskapet fördelas mellan kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. Ledamöter och ersättare i miljönämnden utses av kommunfullmäktige i respektive kommun och anmäls till direktionen. Miljönämnden kan på medlemskommunernas uppdrag åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Dessa uppgifter finansieras av den beställande kommunen. Nämnden ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet i den omfattning som respektive kommun efterfrågar inom nämndens kompetensområde. Detta stöd finansieras av beställaren. Ledamöterna i miljönämndens presidium har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Miljönämnden östra Skaraborg har tillstyrkt förslaget till ny förbundsordning, MN 31, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

68 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dir 11 forts. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Pm om översyn av förbundsordningen för Miljösamverkan östra Skaraborg daterat Miljönämndens beslut, MN 31, med bilaga: Förslag till förbundsordning från och med 1 januari 2017 Gällande förbundsordning från 2012 Bilaga till beslutet Förslag till förbundsordning från och med 1 januari 2017 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige i medlemskommunerna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

69 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 210 Dnr 2016/ Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. De nio medlemskommunerna är Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Från och med den 1 januari 2016 ingår Gullspång och Mariestads kommun i AÖS. I och med deras medlemskap har personalstyrkan nästan fördubblats. Egen regiverksamhet med sophämtning och återvinningscentraler har utökats i och med de båda nya kommunerna. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg har översänt sin delårsrapport för år 2016 för medlemskommunernas behandling. Direktionen för AÖS beslutade den 19 september 2016, 23, att godkänna delårsrapporten. Delårets resultat är negativt och uppgår till -4,5 miljoner kronor, vilket är något mer än det budgeterade resultatet på -3,4 miljoner kronor. Delårsresultatet för motsvarande period föregående år visade ett underskott på 1,9 miljoner kronor. Jämförelsen mot föregående års ekonomi och verksamhet påverkas av att AÖS fått två nya medlemskommuner. Soliditeten uppgår till 67,1 procent, vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital på nästan 68 miljoner kronor per den 30 juni Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på cirka 21 miljoner kronor. Underskotten ska ses mot bakgrund av tidigare beslut i direktionen om att införandet av matavfallsinsamling kommer att finansieras av det egna kapitalet och att underskott inte kommer att återställas med hänvisning till stark ekonomisk ställning. Revisorerna för AÖS gör bedömningen att delsårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Granskningen är baserad på en översiktlig granskning vilket innebär att den varit begränsad i Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

70 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) omfattning och inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Möjligheten att nå flertalet av de fastställda verksamhetsmålen bedöms som god. Flertalet av målen är redan uppfyllda vilket framgår av delårsrapporten. Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 oktober 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 156/2016. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

71 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs delårsrapport för år Bakgrund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. De nio medlemskommunerna är Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Från och med den 1 januari 2016 ingår Gullspång och Mariestads kommun i AÖS. I och med deras medlemskap har personalstyrkan nästan fördubblats. Egen regiverksamhet med sophämtning och återvinningscentraler har utökats i och med de båda nya kommunerna. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg har översänt sin delårsrapport för år 2016 för medlemskommunernas behandling. Direktionen för AÖS beslutade den 19 september 2016, 23, att godkänna delårsrapporten. Delårets resultat är negativt och uppgår till -4,5 miljoner kronor, vilket är något mer än det budgeterade resultatet på -3,4 miljoner kronor. Delårsresultatet för motsvarande period föregående år visade ett underskott på 1,9 miljoner kronor. Jämförelsen mot föregående års ekonomi och verksamhet påverkas av att AÖS fått två nya medlemskommuner. Soliditeten 1 uppgår till 67,1 procent, vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital på nästan 68 miljoner kronor per den 30 juni Det egna kapitalet har ökat 1 Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

73 2(2) eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på cirka 21 miljoner kronor. Underskotten ska ses mot bakgrund av tidigare beslut i direktionen om att införandet av matavfallsinsamling kommer att finansieras av det egna kapitalet och att underskott inte kommer att återställas med hänvisning till stark ekonomisk ställning. Revisorerna för AÖS gör bedömningen att delsårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Granskningen är baserad på en översiktlig granskning vilket innebär att den varit begränsad i omfattning och inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Möjligheten att nå flertalet av de fastställda verksamhetsmålen bedöms som god. Flertalet av målen är redan uppfyllda vilket framgår av delårsrapporten. Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

74

75

76 Delårsrapport 2016 Avfallshantering Östra Skaraborg

77 Omslagsfoto Mikael Ljungström

78 Sammanfattning Händelser under första halvåret Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund som ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. Den 1 januari 2016 blev Gullspångs och Mariestads kommuner medlemmar i AÖS. I och med medlemskapet har personalstyrkan nästan fördubblats. Egen regiverksamheten med sophämtning och återvinningscentraler har utökats i och med de båda nya kommunerna. Även faktureringen av renhållningstjänster sköts sedan årsskiftet i egen regi för dessa kommuner. Insamlingen av matavfall fortsätter med nya områden både bland villahushåll och i flerbostadshus. Till hösten startar vi villahushåll i Mariestads kommun och flerbostadshus i Falköping, Karlsborg, Tibro och Töreboda. Grönt kort fortsätter att göra succé i Hjo. Mer än kunder har nu skaffat sig det gröna kortet. Näst på tur är återvinningscentralerna i Karlsborg och Stöpen. Resultat Resultatet för delåret är negativt -4,5 mnkr och det budgeterade resultatet för delåret är -3,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 67,1 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital om 68 mnkr. Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på ca 21 mnkr. Investeringar Under första halvåret har en del investeringar gjorts. Vid övertagandet av Mariestads och Gullspångs verksamheter togs även de anläggningstillgångar över som hör till avfallsverksamheten. Det handlar främst om byggnader och maskiner till ett värde av 4,8 mnkr för Mariestad och 1,6 mnkr för Gullspång. Under året har även tre nya sopbilar, en transportbil och två lastmaskiner köpts in till verksamheten i Mariestad för ca 10 mnkr. Totalt uppgår investeringarna under första halvåret till ca 17,4 mnkr. Ökade kostnader för avskrivningar har förutsetts och finns med i budget. Prognos Prognosen för helåret är att vi kommer att ligga i fas med budget och därmed göra ett underskott med ca -7 mnkr. 3

79 4

80 Organisation och politik Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) består sedan den 1 januari 2016 av nio kommuner då Gullspångs och Mariestads kommuner blev medlemmar. I AÖS medlemskommuner bor ungefär invånare. Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Ordförande är Martin Odenö (M) och vice ordförande är för närvarande Karola Svensson (C) från Falköping. Direktionen har fyra till fem sammanträden per år och platsen för mötena växlar mellan medlemskommunerna. Revisorer Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden har Lars Elinderson (M), Falköping och Anders Benjaminsson (C), Töreboda utsetts till revisorer. Verksamhetsområden I den kommunala renhållningsskyldigheten ingår insamling av hushållsavfall från hushåll och företag, latrintömning, tömning av enskilda avlopp och insamling av hushållens farliga avfall samt grovavfall. I Gullspång, Mariestad och Skövde utförs insamlingen med egen personal och egna sopbilar. I övriga kommuner anlitas olika entreprenörer som utför insamlingen åt AÖS. Tömning av enskilda avlopp utförs enbart med hjälp av entreprenörer. Kartbild över AÖS medlemskommuner Uppdrag AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. För insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall finns 17 återvinningscentraler varav 3 drivs med hjälp av entreprenörer och 7 tillsammans med ideella föreningar. AÖS har också mottagning av verksamhetsavfall vid Bångahagens avfallsanläggning i Mariestad och Odenslunds ÅVC i Gullspångs kommun. AÖS är också genom avtal med Gullspång, Karlsborg, Mariestad, Skövde och Töreboda behjälplig i frågor som rör sluttäckning av deponier. Politisk ledning 5

81 Från Effektiv sophämtning Till Miljödriven och effektiv avfallshantering Vår färdriktning syftar till att skapa långsiktiga samhällsekonomiska och miljörelaterade vinster, vilket kommer att påverka kunder, medarbetare och ekonomi. Avfallstrappan AÖS arbete kan illustreras med en avfallstrappa där målet är att komma så högt upp i trappan som möjligt. AÖS färdriktning är ett utmärkt stöd i det arbetet. Vision AÖS vision beskriver vad förbundet eftersträvar att uppnå i framtiden. Det är en utmanande vision och vi arbetar mycket med våra kunder för att få rätt sortering, både i sopkärlen och på återvinningscentralen. Vision Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt! Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av den verksamhet som AÖS bedriver, vilka vi är till för och vad som kännetecknar inriktningen på vårt arbete. Verksamhetsidé Vi säkerställer medlemskommunernas insamling och omhändertagande av hushållsavfall till vår gemensamma nytta. Vi bedriver verksamheten med god service på ett miljöriktigt och effektivt sätt. 6

82 Verksamhet och miljo Medarbetare Verksamhets- och miljöperspektivet innebär att vi bedriver en miljöriktig och effektiv verksamhet. Vi strävar efter att ligga i framkant inom teknisk utveckling för att optimera och effektivisera verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Kund Verksamhet och Miljö Ekonomi Mål och måluppfyllelse 2016 Mål 2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Ansluta fler fastighetsägare till insamling av matavfall med syfte att nå den nationella målsättningen senast år Samtliga villahushåll på landsbygd i Skövde är anslutna till insamling av matavfall (2016). Målet är inte uppfyllt. På grund av fördröjd upphandling av sopbilar till Skövde kommer insamlingen att bli förskjuten till Ansluta villahushåll i Mariestad till insamling av matavfall (2016). Målet är inte uppfyllt. Insamling planeras starta under hösten. Ansluta fler kommunala bostadsbolag till insamling av matavfall (2016). Målet är uppfyllt. Tibrobyggen och Törebodabostäder har startat sortering av matavfall och fler bostadsbolag startar inom kort. Mål 2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Bedriva en effektiv och miljöriktig verksamhet 50 % av den totala ordinarie fordonsflottan för sophämtning ska vara biogasdriven. Utöver biogas ska den ordinarie fordonsflottan för sophämtning till 20 % drivas med andra alternativ till fossila drivmedel (2016). Målet är uppfyllt. Andelen uppgår till 57 %. Målet är uppfyllt. Andelen uppgår till 30 %. Andelen biogas och övriga fossilfria drivmedel ska på sikt öka. Gemensamma föreskrifter senast under Förslag till nya föreskrifter ställs ut under sommaren. Nyckelfråga Mål 2016 Måluppfyllelse Lokalt omhändertagande av avfall i så stor utsträckning som möjligt. 5 % av slammet från enskilda avloppsanläggningar hanteras lokalt via avvattning (2016). Målet är uppfyllt. 12 % av slammet hanteras lokalt. 7

83 Händelser under första halvåret Matavfall i Mariestad Till hösten beräknas insamling av matavfall starta i Mariestads kommun. Cirka villahushåll omfattas av det första området som startar i november. Planeringen av insamlingen pågår för fullt och innan starten kommer flera informationsmöten att hållas i olika lokaler runt om i Mariestad. Matavfall i flerbostadshus I Skövde sorterar redan ett trettiotal flerbostadsfastigheter matavfall och nu är det dags för fler kommuner att komma igång. De kommunala bostadsbolagen i Tibro och Töreboda har börjat med insamling vid några av sina fastigheter, totalt ca 300 lägenheter. I Falköping planerar Falköpings hyresbostäder att starta insamling till hösten Även Centrumbostäder i Skara och Karlsborgsbostäder planerar för start till hösten. Målet är att de kommunala bostadsbolagen ska ha startat insamling i samtliga områden under året. Kvaliteten på matavfallet fortsatt viktigt och därför fortsätter de systematiska kvalitetskontrollerna. Olika åtgärder har vidtagits för att underlätta genomförandet av större plockanalyser av avfall. Bland annat har en kärllyft köpts in för att lättare kunna tömma ur matavfallspåsarna ur kärlen. I dagsläget finns tre olika avfallsföreskrifter i AÖS kommuner vilket exempelvis komplicerar samordningen av verksamheter och taxor. Under sommaren ställs förslaget till föreskrifter ut så att allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter. Efter utställningen sammanställs de inkomna synpunkterna och ett förslag till föreskrifter lämnas till direktionen som kommer att föreslå fullmäktige i respektive medlemskommun att anta förslaget. Målet är att de nya gemensamma föreskrifterna ska träda i kraft den 1 april Nytt miljövänligt fordonsbränsle AÖS ska bedriva en miljöriktig verksamhet och har som mål att göra fordonsflottan fri från fossila bränslen. Som ett led i det arbetet har sopbilarna i Skövde börjat tankas med HVO (Hydrogenerated Vegetable Oil). HVO är en fossilfri syntetisk diesel som framställs av bland annat slakteriavfall och rapsolja. Sopbilar och lastmaskiner i Mariestad och Gullspång körs sedan några år tillbaka på EcoPar, en liknande syntetisk diesel. Nya gemensamma avfallsföreskrifter Under våren har förslag till nya gemensamma avfallsföreskrifter arbetats fram av AÖS i samarbete med miljömyndigheterna i respektive kommun. Lars Persson och Peter Dahlström, AÖS, tillsammans med representanter för Skövde kommun som också gått över till HVO. Foto: Skövde kommun Visste du att AÖS insamlingssystem för matavfall har godkänts av Jordbruksverket? Det innebär att restprodukten från framställning av biogas kan användas vid ekologisk växtodling. 8

84 Kund Medarbetare Kundperspektivet innebär att verksamheten kännetecknas av god service, hög tillgänglighet, enkelhet och flexibilitet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse 2016 Nyckelfråga God service med hög tillgänglighet och tydliga öppettider på ÅVC. Mål 2016 Grönt kort införs på minst två ÅVC (2016). Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Grönt kort planeras för Karlsborgs och Stöpens ÅVC:er. Nyckelfråga Aktuell och lättillgänglig information om AÖS miljödrivna avfallshantering och kundens bidrag till denna ( alla måste förstå alla måste vara med ) Mål 2016 Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd kundindex ska vara minst 85 % (2017). Måluppfyllelse Aktiviteter genomförs i syfte att nå målet till år Händelser under första halvåret Second-hand insamling ökar Under första halvåret har återvinningscentralerna i Falköping och Tidan i Skövde fått insamlingscontainrar för second-hand. Saker som är användbara lämnas till ÅVC och sedan tar lokala aktörer hand om det och återför det ut på marknaden. Fortsatt retorikutbildning Under våren har samtliga anställda i Mariestad och Gullspång gått utbildning i retorik. Syftet har varit att stärka och utveckla medarbetarnas kunskaper om att informera. Medarbetarna har också förberetts inför kommande informationsmöten i samband med start av insamling av matavfall i Mariestad. Visste du att att Sverige satte nytt pantrekord under 2015? I snitt pantade svenskarna 171 burkar och PET-flaskor per person. (Källa: pantamera.nu) 9

85 Risängen ÅVC i Skövde byggs om Under våren har Risängens återvinningscentral delvis byggts om för att förbättra trafikflödet, minska köbildning och styra undan tunga fordon från den publika delen av centralen. Det innebär att behållarna för återvinningsmaterial har möblerats om, återvinning av förpackningar har fått en egen plats och ny yta med stora fickor att lämna skrymmande material i har skapats. Företagskunder som tidigare lämnat verksamhetsavfall hänvisas numera till privata entreprenörer. Risängens återvinningscentral, nya fickor för avlämning av bland annat ris och träavfall. Fler än tusen Grönt kort-kunder i Hjo Grönt kort infördes för ungefär ett år sedan i Hjo och det har blivit en succé. Fler än kunder har skaffat det Gröna kortet och kan besöka återvinningscentralen på tider då den är stängd för övriga besökare. Annika Kjellkvist som är chef för återvinningscentralerna i AÖS säger att det går väldigt bra och att framgången sprider sig till kommuner utanför AÖS. Det är många som vill komma på studiebesök. Näst på tur att få Grönt kort är Karlsborg och Stöpen i Skövde kommun. Annika Kjellkvist, chef ÅVC, uppvaktar Anette Eriksson, kund nr Fakturering i egen regi I samband med Mariestads och Gullspångs medlemskap tog AÖS samtidigt över ansvaret för fakturering av renhållningstjänsterna i de båda nya medlemskommunerna. I samband med systembyte hos Skövde Nät AB kommer fakturering av renhållningstjänsterna i Skövde att flyttas till AÖS egna och nya enhet för fakturering. Arbetet med att konvertera kundregister är komplicerat och kan innebära att det uppstår initiala störningar i faktureringen av renhållningstjänsterna i Skövde kommun. Visste du att nästan 20 kg glasförpackningar per person samlades in i Sverige under Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. 10

86 Medarbetare Medarbetare Medarbetarperspektivet innebär att AÖS ska vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas i sina roller och ger god service till våra kunder. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse Mål 2016 Måluppfyllelse Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd medarbetarindex ska vara minst 85 % (2017). Aktiviteter genomförs i syfte att nå målet till år Nyckelfråga Vara en attraktiv arbetsgivare. Händelser under första halvåret Erfarenhetsutbyten Flera studiebesök har genomförts då personal från de olika verksamheterna besökt varandra i syfte att utbyta erfarenheter och arbetssätt. Viss samordning har redan skett på insamlingssidan där tömning över kommungränserna sker samt byten av maskiner genomförts. Nya medarbetare! Den första januari när Mariestads och Gullspångs kommuner blev medlemmar i AÖS innebar det inte bara en utökning av AÖS verksamhet utan även av antalet medarbetare. Både insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler sköts i egen regi i de båda kommunerna vilket innebär en ökning av personalstyrkan från 31 medarbetare till 52. Yrkeskompetensbevis (YKB) Den obligatoriska YKB-utbildningen för AÖS chaufförer slutfördes under våren. Att utföra transporter med lastbil är ett ansvarsfullt arbete som ställer krav på kunskap och skicklighet. Därför finns det en lag som reglerar krav på yrkesförarkompetens för att få utföra sådana transporter. En ny organisation har sjösatts och mycket tid har lagts på att lära känna verksamheten i de olika kommunerna och för all personal att lära känna varandra. AÖS personal vid en personalaktivitet i Mariestad Foto: Thomas Harrysson 11

87 Ekonomi Medarbetare Ekonomiperspektivet innebär att vi arbetar så kostnadseffektivt som möjligt och strävar efter att ha låga avgifter för vår verksamhet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse Nyckelfråga Ekonomi i balans. Mål 2015 Soliditeten understiger inte 35 % (2016). Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Soliditeten är 67,1 %. Resultat delår 2016 Resultatet för delåret är negativt -4,5 mnkr och det budgeterade resultatet för delåret är -3,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 67,1 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital om 68 mnkr. Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på ca 21 mnkr. Till år 2016 har AÖS dels fått två nya medlemskommuner men även bytt kontoplan till BAS-13 vilket gör att det är svårt att jämföra siffror mellan åren. Intäkter Intäkterna för första halvåret uppgår till 58,4 mnkr vilket är 1,3 mnkr mer än budgeterat. Något lägre intäkter för insamlingsverksamheten (1,2 mnkr) än budgeterat. Fakturering för sommarabonnemang sker i efterskott vilket kommer att ge ökade intäkter under andra halvåret. Bland de övriga intäkterna är det framför allt sluttäckningen som genererat ca 3 mnkr mer intäkter än vad som budgeterats. Intäkter/ verksamhet Utfall jan-jun Budget jan-jun Avvikelse budget Insamling ÅVC Övrigt Summa % 6% Fördelning intäkter 3% 78% Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Diagrammet visar hur intäkterna är fördelade mellan de olika verksamhetsgrenarna i AÖS. 12

88 Kostnader Kostnaderna för första halvåret 2016 uppgår till 62,9 mnkr vilket är 2,4 mnkr mer än budgeterat (60,5 mnkr). På återvinningscentralerna ligger kostnaderna ca 1 mnkr över budget och det beror främst på reparationer och underhåll på Risängen och Bångahagen. Bland övriga kostnader är det, liksom på intäktssidan, sluttäckningen som överskrider budget med ca 3 mnkr. Kostnader/ verksamhet Utfall jan-jun Budget jan-jun Fördelning kostnader Avvikelse budget Insamling ÅVC Övrigt Summa Totalt uppgår investeringarna under första halvåret till ca 17,4 mnkr. Ökade kostnader för avskrivningar har förutsetts och finns med i budget. Prognos Det har annars varit svårt att budgetera inför året med tanke på den stora verksamhetsutökningen som våra två nya medlemskommuner innebär. Verksamheterna skiljer sig åt och samordning samt att hitta en bra organisationsstruktur tar tid. Trots svårigheterna att budgetera är avvikelsen mot budget relativt liten med 1,1 mnkr vid halvåret. Intäkterna ökar oftast lite under andra halvåret när sommarhämtningen faktureras och kommer då att närma sig budget. På kostnadssidan kommer Grönt kort i Karlsborg att generera en del ökade kostnader under hösten. Prognosen för helåret är att vi kommer att ligga i fas med budget och därmed göra ett underskott med ca -7 mnkr. 13% 15% 26% 46% Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Diagrammet visar hur kostnaderna är fördelade mellan de olika verksamhetsgrenarna i AÖS. Investeringar Under första halvåret har en del investeringar gjorts. Vid övertagandet av Mariestads och Gullspångs verksamheter togs även de anläggningstillgångar över som hör till avfallsverksamheten. Det handlar främst om byggnader och maskiner till ett värde av 4,8 mnkr för Mariestad och 1,6 mnkr för Gullspång. Under året har även tre nya sopbilar, en transportbil och två lastmaskiner köpts in till verksamheten i Mariestad för ca 10 mnkr. Visste du att Foto Thomas Harrysson det finns 33 anläggningar som förbränner hushållsavfall i Sverige? Och det byggs fler. (Källa Svensk avfallshantering 2015, Avfall Sverige) 13

89 14

90 Resultatra kning Not Budget 2016 Prognos Intäkter Grund- och hämtningsavgifter , , ,8 Övriga intäkter , , ,4 Summa intäkter , , ,2 Kostnader Övriga externa kostnader , , ,9 Personalkostnader , , ,8 Avskrivningar , ,0-977,3 Summa kostnader , , ,0 Summa verksamhetens nettokostnader , , ,8 Finansnetto Ränteintäkter 0,6 150,0 40,2 Räntekostnader -15,0 0,0-1,4 DELÅRETS RESULTAT , , ,0 15

91 Balansra kning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter ,9 316,4 268,0 Maskiner , , ,8 Inventarier 7 894,3 607,8 604,5 Bilar och andra transportmedel , , ,1 Summa anläggningstillgångar , , ,4 Omsättningstillgångar Kundfordringar , , ,4 Övriga fordringar 1,2 6,9 5,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 707, , ,4 Kassa och bank , , ,4 Summa omsättningstillgångar , , ,4 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,8 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , , ,1 Årets resultat , , ,0 Summa eget kapital , , ,1 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,3 Övriga skulder , ,7 946,4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,9 Summa kortfristiga skulder , , ,8 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , , ,8 16

92 Kassaflo desanalys Den löpande verksamheten Årets/delårets resultat , , ,0 Justering för av- och nedskrivningar 1 679, ,9 977,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kapitaltillskott från nya medlemskommuner ,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , ,5-941,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar ,3 300, ,9 Ökning/minskning kortfristiga skulder ,3-703, ,2 Medel från den löpande verksamheten , , ,9 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar , ,9-44,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten , ,9-44,8 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE , , ,1 Likvida medel vid årets början , , ,2 Likvida medel vid delårets slut , , ,3 17

93 Noter och tilla ggsupplysningar Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och med beaktande av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och god redovisningssed. Periodisering har skett efter bokföringsmässiga grunder. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningstider En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Vår bedömning är att komponentavskrivning inte är aktuellt för de tillgångar som för närvarande ingår AÖS verksamhet. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader/fastigheter Maskiner och bilar Övriga inventarier år 5-10 år 5-10 år 18

94 Noter (tkr) Not 1 Övriga intäkter Försäljning av material och mottagningsavgifter ÅVC 3 219, ,8 Intäkter kommersiell verksamhet (fastighetsnära insamling av förpackningar 9 091, ,9 FNI, verksamhetsavfall, sluttäckning) Övriga intäkter 327,3 413,7 Summa , ,4 Särredovisning av totala intäkter per verksamhetstyp 15% Kommunalt insamlingsansvar 85% Kommersiell verksamhet (FNI, verksamhetsavfall, sluttäckning) Not 2 Övriga externa kostnader Inköp av inventarier och material 1 661, ,7 Entreprenader , ,9 Konsulttjänster 960,1 581,7 Lokal- och markhyror 619,5 727,4 Hyror/leasing av anläggningstillgångar 523,0 269,6 Bränsle, energi och vatten 1 920,5 923,3 Transporter 1 288,3 697,3 Övriga verksamhetskostnader 9 520, ,0 Summa , ,9 Särredovisning av totala kostnader per verksamhetstyp 17% Kommunalt insamlingsansvar Kommersiell verksamhet 83% I ovanstående diagram har gemensamma kostnader för administration, direktion etc. fördelats ut på respektive verksamhet enligt en fördelningsnyckel baserad på andel av de totala kostnaderna. 19

95 Not 3 Personalkostnader Arvoden 105,4 42,6 Löner , ,1 Kostnadsersättningar 37,7 40,5 Sociala avgifter 3 090, ,6 Pensionskostnader 409,7 384,4 Personalsociala kostnader 356,7 264,6 Summa , ,8 Not 4 Avskrivningar Fastigheter 158,2 7,4 Maskiner 385,2 211,3 Inventarier 45,9 50,3 Bilar och andra transportmedel 1 190,2 708,3 Summa 1 679,5 977,3 Not 5 Fastigheter Ingående anskaffningsvärden 354,4 298,3 Årets investering 6 229,7 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 6 584,1 298,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -38,0-22,9 Årets avskrivningar -158,2-7,4 Summa utgående ackumulerade avskrivningar -196,2-30,3 Summa utgående restvärde enligt plan 6 387,9 268,0 Not 6 Maskiner Ingående anskaffningsvärden 6 275, Årets investering 3 405,5 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 9 680, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,9 Årets avskrivningar -285,2-211,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,2 Summa utgående restvärde enligt plan 4 341, ,8 20

96 Not 7 Inventarier Ingående anskaffningsvärden 2 107, ,2 Årets investering 332,4 44,8 Summa utgående anskaffningsvärden 2 439, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,2 Årets avskrivningar -45,9-50,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,5 Summa utgående restvärde enligt plan 894,3 604,5 Not 8 Bilar och andra transportmedel Ingående anskaffningsvärden , ,3 Årets investering 7 385,9 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden , ,3 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,9 Årets avskrivningar ,2-708,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,2 Summa utgående restvärde enligt plan , ,1 Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital , ,1 Kapitaltillskott nya medlemskommuner ,6 0 Summa eget kapital , ,1 Delårets resultat , ,0 Utgående eget kapital , ,1 Kapitaltillskottet för en ny medlemskommun beräknas som andel av förbundets tillgångar och skulder i förhållande till invånarantalet i respektive kommun (Förbundsordningen 10). Kapitaltillskottet bokförs direkt mot eget kapital. Not 10 Övriga skulder Momsskuld 1 698,7 349,9 Sociala avgifter löner december 503,0 323,0 Personalens källskatt december 413,2 272,9 Övriga skulder 0,0 0,6 Summa 2 614,8 946,4 21

97 Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetald intäkt 0,0 120,6 Upplupna löner 405,0 317,1 Upplupna semesterlöner 2 865, ,7 Revision 47,0 47,0 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 281,5 278,1 Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension och övrig löneskatt 392,3 374,4 Övriga upplupna kostnader 6 673, ,0 Summa , ,9 22

98 Bilaga 1 Avfallsstatistik AÖS ska verka för att minska den totala mängden avfall och dess farlighet, öka återanvändningen och öka materialåtervinningen. Åtgärder för att öka återanvändningen Det två översta stegen i avfallstrappan innebär att minimera uppkomsten av avfall respektive återanvändning och är per definition inte avfallshanteringsfrågor. På flera av AÖS återvinningscentraler finns samarbete med organisationer som samlar in användbara textilier. Utöver detta finns det vid Falköping, Gullspång, Hjo, Mariestad, Karlborg, Värsås och Skövde ÅVC möjlighet att lämna saker återanvändning som till exempel husgeråd och inredningsföremål. Förutom Mariestad och Gullspång där statistik saknas, samlades under första halvåret 2016 totalt 77 ton sådant material in. Utöver ovanstående åtgärder för att öka återanvändningen bidrar AÖS med informationsinsatser och kostnadsfri mottagning av restmaterial som lämnas från secondhand verksamheter till ÅVC. Insamling av avfall I nedanstående diagram redovisas mängden hushållsavfall i kg/invånare från 2012 till och med Statistiken omfattar även insamlade mängder förpackningar. Däremot ingår inte uppgifter från Mariestad och Gullspångs kommuner då de blev medlemmar först I jämförelse med Sverigemedel samlas mer hushållsavfall in inom AÖS medlemskommuner. Den ökade mängden inom AÖS mellan 2014 och 2015 följer Sverigetrenden. Hushållsavfall (kg/inv) 560,0 540,0 520,0 500,0 480,0 460,0 440,0 420,0 400, Hushållsavfall inkl förpackningar, AÖS Sverigmedel, inkl förpackningar

99 Kg/inv Med sopbilar och på återvinningscentraler samlade AÖS under första halvåret in totalt 489,5 kg avfall per invånare. Den huvudsakliga insamlingsmetoden, om man ser till insamlad mängd hushållsavfall, är återvinningscentraler följt av sophämtning. Minst mängder samlas in vid producenternas återvinningsstationer. Hushållsavfall per insamlingsmetod Lämnat vid ÅVS, FTIAB Hämtat med sopbil, AÖS 200 Lämnat vid ÅVC, AÖS Totalt (inkl förpackningar) Avfallsbehandling Insamlat material blir nytt material, t.ex. smälts insamlad metallskrot om och blir ny metall, gipsskivor krossas och gipsen används för tillverkning av ny gips och gipspapprest används som svavelgödsel. Trots att mängden avfall till energiåtervinning minskar över åren utgör den fortsatt den största andelen av allt hushållsavfall. Energiåtervinning 70,5% Deponi 1,1% Insamling av el- och farligt avfall 5,9% Materialåtervinning, inkl biologisk behandling 22,5%

100 ton Farligt avfall Den största andelen farligt avfall som samlas in på AÖS återvinningscentraler utgörs av elavfall och impregnerat träavfall. Mängd elavfall och annat farligt avfall vid återvinningscentraler Kg/inv Jan-juni 2016* * Elavfall 7,3 17,3 18,1 17,9 16,7 Impregnerat träavfall 6,0 7,7 4,7 6,9 5,4 Annat farligt avfall (FA) 1,1 2,3 2,5 2,7 2,9 Summa 14,3 27,3 25,3 27,5 25,0 * Utöver Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda ingår fr o m 2014 Skara och fr o m 2016 Mariestad och Gullspång. Mängden elavfall och annat farligt avfall förändras endast lite över åren medan mängden impregnerat avfall har varierat ökat över åren. Det senare kan vara ett tecken hur mycket det byggs om på olika fastigheter, kanske till följd av förändringar i ROT-avdrag. Materialåtervinning Materialåtervinning delas upp i återvinning med biologisk behandling och annan materialåtervinning. Exempel på biologisk behandling är rötning av matavfall och fallfrukt samt kompostering av trädgårdsavfall. Foto Thomas Harrysson Materialåtervinning via insamling av matavfall för tillverkning av biogas har ökat sedan föregående år vilket är en effekt av den pågående utbyggnaden inom AÖS. Ökningen kommer att fortsätta i takt med att fler hushåll sorterar ut matavfall. Matavfall, total insamlad mängd Prognos helår Till följd av Gullspång och Mariestad som nya medlemskommuner inte har en lika utbyggd insamling av

101 kg/invånare matavfall som övriga AÖS förväntas insamlad mängd matavfall per invånare förväntas minska något för 2016 jämfört med Insamling av matavfall i Mariestad och Gullspång sker vid skolkök men totalt sett samlas för närvarande mindre matavfall per invånare in i dessa kommuner i jämförelse med övriga medlemskommuner. Matavfall, insamlad mängd per invånare 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Prognos helår ,0 Annan materialåtervinning är exempelvis återvinning av gips och metallskrot samt användande av porslin i konstruktionsändamål vid sluttäckning. Materialåtervinning, inkl biologisk behandling Metallskrot till metallåtervinning (ÅVC) 18,8% Gips till gipsåtervinning (ÅVC) 3,5% Well till kartongåtervinning (ÅVC) 8,4% Sten, kakel, porslin etc till sluttäckning (ÅVC) 21,4% Isolering till sluttäckning (ÅVC) 0,6% Matavfall till rötning (sophämtning) 18,8% Park- trädgårdsavfall till kompostering (ÅVC) 28,5%

102 Energiåtervinning Energiåtervinning innebär utvinning av energin ur avfallet. Energin blir sedan fjärrvärme och elektricitet. Av den totala mängden används 73 procent som bränsle vid Skövde värmeverk och som bränsle vid Cementa. Det senare utgör en mindre del och utgörs av det brännbara avfall som samlats in vid Tibro ÅVC. Träavfall utgör 26 procent av avfallet och det nyttiggörs istället vid fjärrvärmeanläggningar anpassade för träavfall och skogsflis/pellets. Träavfallet ersätter därmed jungfruligt material från skogsavverkningar. Träavfall (RT och ris vid ÅVC) 26% Energiåtervinning Brännbart från sorterad deponirest (ÅVC) 1% Brännbart (ÅVC) 18% Brännbart (sophämtning) 55% Deponering Mängden avfall till deponi inom AÖS område omräknat till helår (2015) är 4,4 kg per invånare. Det är något högre än riksgenomsnittet för 2015 som var 4 kg enligt Avfall Sveriges rapport Svensk avfallshantering, Förändringen från en mycket låg jämförelsesiffra tidigare år till en högre har att göra med att behandlingssättet är vanligare vid Rödjornas ÅVC i Skara. Mängd avfall till deponi Ton Jan-juni 2016* * Avfall till deponi SUMMA * Utöver Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda ingår fr o m 2014 Skara och fr o m 2016 Mariestad och Gullspång.

103 Avfallshantering Östra Skaraborg

104 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 217 Dnr 2016/ Ändring av taxa för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning år 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta anta ändring av taxa för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. 2 Ändringen gäller från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter författningen 2015:13. Bakgrund Tekniska nämnden beslutade den 29 augusti 2016, 71, att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta de föreslagna ändringarna i taxan för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (VA-taxan) som framgår av det taxeförslag som bilagts tekniska nämndens beslut. Enligt bakgrunden till tekniska nämndens beslut behövs en höjning av VA-taxans brukningsavgifter motsvarande cirka 1,5 procent år 2017 för att täcka ökande kostnader och balansera tidigare underskott i taxeregleringsfonden. Höjningen motsvarar en ökning av månadskostnaden för Typhus A (villa) från 555 kronor till 563 kronor. Medelvärde i Sverige för Typhus A år 2015 var enligt Svenskt Vatten 561 kronor. För Typhus B (lägenhet) ökar månadskostnaden från 310 kronor till 315 kronor. Medelvärde i Sverige för Typhus B år 2015 var enligt Svenskt Vatten 355 kronor. Medelvärden för år 2016 finns inte tillgänglig eftersom statistiken inte har sammanställts ännu. Den föreslagna höjningen beräknas täcka kostnadsökningarna om följande förutsättningar uppfylls. Internräntan fortsatt är 3 procent Löneutvecklingen blir maximalt 3 procent Skaraborgsvatten höjer vattenpriset med högst 3 procent Externa kostnader ökar med högst 1 procent Interna kostnader ökar med högst 2 procent Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 24 lag (2006:412) om allmänna vattentjänster framgår att en fastighetsägare inom vissa angivna förutsättningar ska betala avgifter för en allmän VA-anläggning. Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter och brukaravgifter och de ska fastställas av kommunen i en taxa. Grunden för avgifternas storlek och hur de beräknas framgår av samma lag. Mot bakgrund av tekniska nämndens beslut föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar den föreslagna ändringen i Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

105 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) VA-taxan som framgår av det bilagda taxeförslaget. Ändringen föreslås gälla från den 1 januari Tjänsteutlåtandet, daterat den 20 september 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 163/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

106 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändring av taxa för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta anta ändring av taxa för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. 2 Ändringen gäller från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter författningen 2015:13. Bakgrund Tekniska nämnden beslutade den 29 augusti 2016, 71, att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta de föreslagna ändringarna i taxan för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (VA-taxan) som framgår av det taxeförslag som bilagts tekniska nämndens beslut. Enligt bakgrunden till tekniska nämndens beslut behövs en höjning av VAtaxans brukningsavgifter motsvarande cirka 1,5 procent år 2017 för att täcka ökande kostnader och balansera tidigare underskott i taxeregleringsfonden. Höjningen motsvarar en ökning av månadskostnaden för Typhus A (villa) från 555 kronor till 563 kronor. Medelvärde i Sverige för Typhus A år 2015 var enligt Svenskt Vatten 561 kronor. För Typhus B (lägenhet) ökar månadskostnaden från 310 kronor till 315 kronor. Medelvärde i Sverige för Typhus B år 2015 var enligt Svenskt Vatten 355 kronor. Medelvärden för år 2016 finns inte tillgänglig eftersom statistiken inte har sammanställts ännu. Den föreslagna höjningen beräknas täcka kostnadsökningarna om följande förutsättningar uppfylls. Internräntan fortsatt är 3 procent Löneutvecklingen blir maximalt 3 procent Skaraborgsvatten höjer vattenpriset med högst 3 procent Externa kostnader ökar med högst 1 procent Interna kostnader ökar med högst 2 procent Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

107 2(2) Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 24 lag (2006:412) om allmänna vattentjänster framgår att en fastighetsägare inom vissa angivna förutsättningar ska betala avgifter för en allmän VA-anläggning. Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter och brukaravgifter och de ska fastställas av kommunen i en taxa. Grunden för avgifternas storlek och hur de beräknas framgår av samma lag. Mot bakgrund av tekniska nämndens beslut föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar den föreslagna ändringen i VA-taxan som framgår av det bilagda taxeförslaget. Ändringen föreslås gälla från den 1 januari Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Stig Säll, VA-chef Sara Cronholm Kommunjurist

108 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2015/ KFS 2015:13 Taxa för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (Antagen av kommunfullmäktige den 26 november 2015) (Gäller från och med den 1 januari 2016) Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Falköpings kommun. Huvudmannaskapet utövas av tekniska nämnden. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till Falköpings kommun. 1 Inledning För att täcka nödvändiga kostnader för Falköpings kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgiftstyper Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 Fastighetsbegrepp I dessa taxeföreskrifter avses med: Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. 1 (12)

109 Exempel på sådana byggnader är: ButikerRestauranger Utbildning Förvaltning Sjukvård Utställningslokaler Hantverk Småindustri Hotell Sporthallar Kontor Stormarknader Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men ännu inte bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 4 Avgiftsskyldighet 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål. Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V Vattenförsörjning Ja Ja S Spillvattenavlopp Ja Ja Df Dag- och/eller dränvattenavlopp från fastighet Dg Dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 2 (12) Ja Ja, ingår delvis i Df 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt

110 när avgiftsskyldighet inträder. ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5 13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdeskatt. 5 Bostadsfastighet 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet ska erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) En avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df* b) En avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df* Utan moms Med moms Om kronor Om kronor Om kronor Om kronor c) En avgift per m 2 tomtyta om 15,10 kronor om 18,90 kronor d) En avgift per lägenhet om kronor om kronor * Föreligger avgiftsskyldighet för Df enligt 4.2 uttas avgift enligt 5.1 a) som om servisledning för Df framdragits och 5.1b) som om förbindelsepunkt för Df upprättats, oberoende av om förbindelsepunkt för Df upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d) även om reducering är påkallad av 8.1. Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, eller tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska avgifter erläggas enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift erläggas enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i (12)

111 5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet ska avgift erläggas enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 6 Annan fastighet 6.1 För annan fastighet ska erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) En avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df* b) En avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df* Utan moms Med moms Om kronor Om kronor Om kronor Om kronor c) En avgift per m 2 tomtyta om 36,40 kronor om 45,50 kronor * Föreligger avgiftsskyldighet för Df enligt 4.2 uttas avgift enligt 6.1 a) som om servisledning för Df framdragits och 6.1b) som om förbindelsepunkt för Df upprättats, oberoende av om förbindelsepunkt för Df upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten, upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelse-punkter eller tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, ska avgifter erläggas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, ska avgift erläggas enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. 7 Obebyggd fastighet 7.1 För obebyggd fastighet ska erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: 4 (12)

112 Bostadsfastighet 5 (12) Annan fastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % 6.1 a) 100 % Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100 % 6.1 b) 100 % Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % 6.1 c) 70 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 0 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), jämför 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet ska erläggas resterande avgifter enligt följande. Bostadsfastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Annan fastighet * Bebyggs bostadsfastighet tas ytterligare avgift ut enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 8 Delvis anslutning 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska erläggas reducerade avgifter enligt följande. Avgifter för framdragen servisledning* En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) * Föreligger avgiftsskyldighet för Df enligt 4.2 uttas avgift enligt 8.1 som om servisledning för Df framdragits, oberoende av om förbindelsepunkt för Df upprättats. Avgifter i övrigt V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30 % 50 % 20 % Tomtyteavgift 5.1 c) 30 % 50 % 20 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % 20 % Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30 % 50 % 20 % Tomtyteavgift 6.1c) 30 % 50 % 20 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För fastighet för vilken tillämpas s.k. lokalt omhändertagande av dagvatten inom kvartersmark, eller avleder dagvattnet på annat sätt än via den allmänna

113 anläggningen, uttas inte avgift för ändamål Df enligt 5.1a respektive 5.1b eller 6.1a respektive 6.1b. Detta gäller även om dränvatten avleds till den allmänna anläggningen. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska avgifter erläggas enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten ska, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1 a) eller 6.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Allmän platsmark Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska erlägga anläggningsavgift enligt särskilt avtal. 10 Reglering av avgiftsbelopp Avgifter enligt 5 6 är baserade på indextalet 313,85 (september 2014) i konsumentprisindex, KPI. Tekniska nämnden har rätt att en gång årligen reglera avgiftsbeloppen enligt förändringar av KPI, dock maximalt 5 %. Belopp därutöver beslutas av kommunfullmäktige. 11 Särförhållanden Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 12 Betalning av anläggningsavgifter 12.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Om påminnelse måste skickas ut för obetald räkning tillkommer avgift motsvarande högsta belopp för skriftlig betalningspåminnelse enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster ska en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om 6 (12)

114 avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta ska erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen ska ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t.ex. ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 13 Övriga frågor 13.1 Om, efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen, ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, ska fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannens överenskomna kostnader härför Om en fastighetsägare begär att ny servisledning ska utföras i stället för redan befintlig och huvudmannen finner skäl att bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick Om en fastighetsägare begär att extra befintlig servisledning skall borttagas och huvudmannen finner skäl att bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta borttagandet av den extra befintliga servisledningens allmäna del Samtidigt som fastigheten får brukningsrätten så infaller en betalningsskyldighet, som innebär att fastigheten har ett VA-abonnemang som inte kan sägas upp. Även om den faktiska VA-anslutningen upphör skall brukningsavgiften betalas årligen enligt gällande VA-taxa. Det medför att VAhuvudmannen I framtiden är garanterad en viss intäkt för att bekosta underhåll och upprätthållande av de VA-anläggningar som förser samtliga fastigheter inom verksamhetsområdena med VA-försörjning. BRUKNINGSAVGIFTER ( 14 22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdeskatt. 14 Bebyggd fastighet 7 (12)

115 14.1 För bebyggd fastighet ska erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) En fast avgift per år och vattenmätare: 20 mm (Qn 2,5) 25 mm (Qn 6) 40 mm (Qn 10) 50 mm (Qn 15) 65 mm (Qn 25) Utan moms Om kronor om kronor om kronor om kronor om kronor Med moms Om 3020 kronor om kronor om kronor om kronor om kronor b) En avgift per m 3 levererat vatten Om 18,20 kronor Om 22,75 kronor c) En avgift per år och varje helt 100-tal m 2 tomtyta d) En avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet med fler än två lägenheter e) En avgift per m³ levererat vatten vid kommunens betalstation för vatten Om 33,60 kronor Om 42,00 kronor Om 258,20kronor Om 322,75 kronor Om 20,40 kronor Om 25,50 kronor För bostadsfastighet med högst två lägenheter tas avgift enligt c) ut för högst m Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter ska därvid erläggas för respektive ändamål: 8 (12) V S Df* Fast avgift 14.1 a) 45 % 55 % Avgift per m b) 40 % 60 % Avgift efter m 2 tomtyta 14.1 c) 100 % Avgift per lägenhet 14.1 d) 40 % 40 % 20 % * Om dag- och/eller dränvatten från fastigheten avleds genom den allmänna anläggningen eller på annat sätt som huvudmannen ordnat med, uttas avgift enligt 14.1 c) och d) för Df även om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte ska fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 150 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 90 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad. Fast avgift enligt 14.1 a)

116 tillkommer för en fiktiv vattenmätare av storlek som huvudmannen bestämmer För s.k. byggvatten ska brukningsavgift erläggas enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare, som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o.d.), ska erläggas avgift med 12 % av avgiften enligt 14.1 b). 15 Allmän platsmark Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska erlägga brukningsavgift. Avgift utgår med: En årlig avgift per m 2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten Utan moms Med moms Om 0,54 kronor Om 0,67 kronor 16 Större spillvattenmängd än dricksvattenmängd Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 17 Obebyggd fastighet För obebyggd fastighet inom detaljplan ska erläggas brukningsavgift enligt 9 (12)

117 14.1 a) och 14.1 c). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgiften 14.1 enligt Extra åtaganden Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter. Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 584 kronor 730 kronor Uppsättning av vattenmätare 584 kronor 730 kronor Avstängning av vattentillförsel Påsläpp av vattentillförsel Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare Undersökning av vattenmätare. Fastighetsägaren betalar endast om mätaren är felfri. I fall det är fel på mätaren så står kommunen för kostnaden. Vattenmätare byts regelbundet (cirka vart 10:e år) och byteskostnaden ingår i abbonemangsavgiften. 584 kronor per timme 584 kronor per timme 730 kronor per timme 730 kronor per timme 584 kronor 730 kronor 584 kronor 730 kronor Länsning av vattenmätarbrunn 584 kronor 730 kronor Förgäves besök (från tredje gången) 584 kronor 730 kronor För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 % av ovan angivna belopp. 19 Särförhållanden Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Betalning av avgifter Avgift enligt 14.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller enligt beslut av VA-huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 14 och 16. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjs- 10 (12)

118 målsränta erläggas på obetalt belopp enligt Om påminnelse måste skickas ut för obetald räkning tillkommer avgift motsvarande högsta belopp för skriftlig betalningspåminnelse enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning ska ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering ska därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 21 Avtal i vissa fall Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende, eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 22 Reglering av avgiftsbelopp Avgifter enligt 14 till 18 är baserade på indextalet 313,85 (september 2014) i konsumentprisindex, KPI. Tekniska nämnden har rätt att en gång årligen reglera avgiftsbeloppen enligt förändringar av KPI, dock maximalt 5 %. Belopp därutöver beslutas av kommunfullmäktige. TAXANS INFÖRANDE ( 23) 23 Taxans ikraftträdande Denna taxa träder i kraft den 1 januari De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.4 och 14.7 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster (12)

119 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 71 Dnr 2016/ VA-taxa Tekniska nämndens beslut 1 Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta de föreslagna ändringarna i VA-taxan som framgår av taxeförslaget som bilagts beslutet. Bakgrund En höjning av VA-taxans brukningsavgifter motsvarande cirka 1,5% till 2017 behövs för att täcka ökande kostnader och balansera tidigare underskott i taxeregleringsfonden. Höjningen motsvarar en ökning av månadskostnaden för Typhus A (villa) från 555 kronor till 563 kronor. Medelvärde för Typhus A 2015 enligt Svenskt vatten 561 kronor. För Typhus B (lägenhet) ökar månadskostnaden från 310 kronor till 315 kronor. Medelvärde för Typhus B 2015 enligt Svenskt vatten 355 kronor. Observera att medelvärdena gäller 2015 då 2016 års statistik inte är sammanställd ännu. Föreslagen höjning räcker för att täcka kostnadsökningar under dessa förutsättningar: Internräntan fortsatt 3% Löneutvecklingen blir max 3% Skaraborgsvatten höjer vattenpriset med högst 3% Externa kostnader ökar med högst 1% Interna kostnader ökar med högst 2% Tjänsteutlåtandet, daterat den , har utarbetats av VA-chef Stig Säll.. Tekniska nämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 41, Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen VA-chef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

120 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 218 Dnr 2016/ Ändring av avgifter för Ekehagens forntidsby år 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens föreslagna ändring av avgifter vid Ekehagens forntidsby. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:10. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 20 september 2016, 57, att föreslagna avgifter och säsongsindelning för Ekehagens forntidsby överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att avgifterna ska gälla från och med den 1 januari 2017 och att de ska tas upp i en ny kommunal författningssamling. Enligt bakgrunden till kultur- och fritidsnämndens beslut innebär förslaget att det specialpris som Falköpings kommuns skolor erbjuds ska gälla under hela höstsäsongen, veckorna 34 40, oavsett om skolan bokar för- eller eftermiddag. Anledningen är att Ekehagens forntidsby bör vara en särskild resurs för skolorna. Om det lägre priset gäller hela höstterminen ökar tillgängligheten och skolornas möjlighet att använda Ekehagens forntidsby stärks. Förslaget innebär även avgiftshöjningar på entrépriser under sommar, programdagar och på årskort samt på övernattning för vuxen. Höjningarna motiveras av att entrépriserna under sommarsäsong inte höjts sedan år Höjningen behövs för att följa övrig kostnadsutveckling för löner och material. Jämförelsevis i branschen ligger föreslagna priser på rimliga nivåer med hänsyn tagen till det utbud som erbjuds. Vidare framgår att Ekehagens forntidsby har beviljats investeringsmedel för år 2017 för att göra i ordning en ställplats. Förslaget innebär även att en ny avgift för ställplats införs. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 8 kap. 3 b kommunallagen får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Kommunen får dock inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden), enligt 8 kap. 3 c kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar ändringen av avgifter och säsongsindelning enligt framlagt förslag. Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:10. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

121 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 10 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 164/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

122 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändring av avgifter för Ekehagens forntidsby år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens föreslagna ändring av avgifter vid Ekehagens forntidsby. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:10. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 20 september 2016, 57, att föreslagna avgifter och säsongsindelning för Ekehagens forntidsby överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att avgifterna ska gälla från och med den 1 januari 2017 och att de ska tas upp i en ny kommunal författningssamling. Enligt bakgrunden till kultur- och fritidsnämndens beslut innebär förslaget att det specialpris som Falköpings kommuns skolor erbjuds ska gälla under hela höstsäsongen, veckorna 34 40, oavsett om skolan bokar för- eller eftermiddag. Anledningen är att Ekehagens forntidsby bör vara en särskild resurs för skolorna. Om det lägre priset gäller hela höstterminen ökar tillgängligheten och skolornas möjlighet att använda Ekehagens forntidsby stärks. Förslaget innebär även avgiftshöjningar på entrépriser under sommar, programdagar och på årskort samt på övernattning för vuxen. Höjningarna motiveras av att entrépriserna under sommarsäsong inte höjts sedan år Höjningen behövs för att följa övrig kostnadsutveckling för löner och material. Jämförelsevis i branschen ligger föreslagna priser på rimliga nivåer med hänsyn tagen till det utbud som erbjuds. Vidare framgår att Ekehagens forntidsby har beviljats investeringsmedel för år 2017 för att göra i ordning en ställplats. Förslaget innebär även att en ny avgift för ställplats införs. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 8 kap. 3 b kommunallagen får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Kommunen får dock inte ta ut högre Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

123 2(2) avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden), enligt 8 kap. 3 c kommunallagen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar ändringen av avgifter och säsongsindelning enligt framlagt förslag. Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i kommunal författningssamling som ersätter KFS 2015:10. Beslutet ska skickas till Kultur- och fritidsnämnden Sara Cronholm Kommunjurist

124 Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (4) 57 Dnr 2016/ Avgifter på Ekehagens Forntidsby 2017 Kultur- och fritidsnämndens beslut 1 Föreslagna avgifter och säsongsindelning på Ekehagens Forntidsby överlämnas till kommunfullmäktige för fastställelse. 2 Avgifterna och säsongsindelningen föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling. Skolverksamhet Forntidsdag, 6 timmar vecka Övrig tid Forntidsdag, 4 timmar Förmiddag vecka Övrig tid Specialpris för Falköpings kommun: Hösten, vecka Forntidsdag, 3 timmar Lägerskola Vecka Övrig tid Järnåldersdag, 6 timmar Vecka Övrig tid Järnåldersdag, 3 timmar Järnåldersläger med övernattning Entré medföljande förälder 270 kronor/elev 250 kronor/elev 195 kronor/elev 180 kronor/elev 100 kronor/elev 155 kronor/elev 405 kronor/elev 385 kronor/elev 280 kronor/elev 250 kronor/elev 190 kronor/elev 420 kronor/elev 60 kronor Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

125 Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (4) Turistverksamhet Vinter 1 oktober 30 april (endast öppet för bokad grupp) Grupp*** 40 kronor/person Vår 1 maj 22 juni (stängt juni) Öppet vardagar klockan Barn 3 18 år**** Vuxen Familj* Singelfamilj** Grupp*** 30 kronor/person 60 kronor/person 165 kronor 105 kronor 40 kronor/person Sommar 25 juni 13 augusti Öppet dagligen klockan Guidningar med aktivitet dagligen klockan 12 och 15 Därutöver endast obemannade aktivitetsstationer Barn 3 18 år**** Vuxen Familj* Singelfamilj** Grupp*** 40 kronor/person 90 kronor/person 250 kronor 160 kronor 50 kronor/person Höst 14 augusti 30 september Öppet vardagar klockan Barn 3 18 år**** Vuxen Familj* Singelfamilj** Grupp*** 30 kronor/person 60 kronor/person 165 kronor 105 kronor 40 kronor/person Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

126 Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (4) Programdagar Öppet dagligen klockan Guidningar med aktivitet dagligen klockan 12 och 15 Djurmatning dagligen klockan bemannade aktivitetsstationer Barn 3 18 år**** Vuxen Familj* Singelfamilj** Grupp*** 75 kronor/person 160 kronor/person 440 kronor 280 kronor 85 kronor/person Årskort Barn 3 18 år**** Vuxen Familj* Singelfamilj** 185 kronor/person 400 kronor/person kronor/familj 700 kronor/familj Övernattning Guidning av grupp 195 kr/vuxen +entré för 1 dag 500 kronor + entré * Familj = 2 vuxna och max 3 barn, 3 18 år ** Singelfamilj = 1 vuxen och max 3 barn, 3 18 år *** Grupp = Sällskap om minst 10 personer **** Från och med året barnet fyller 3 år till 18-årsdagen Ställplats 250:-/dygn Bakgrund Skolverksamheten En förändring av perioden under vilken Falköpings skolor erbjuds ett lägre specialpris föreslås till att hädanefter gälla hela höstsäsongen, veckorna 34 40, oavsett om skolan bokar för- eller eftermiddag. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

127 Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (4) Ekehagens Forntidsby bör vara en särskild resurs för Falköpings skolor. För att öka tillgängligheten och stärka möjligheten för skolan att använda Ekehagen bör perioden med det lägre priset utökas från nuvarande beslut om Forntidsdag 4 timmar bokad på eftermiddagstid vecka 34 40, till att gälla hela hösten oavsett för- eller eftermiddag. Turistverksamheten Avgiftshöjningar föreslås av entrépriserna under sommar, programdagar, övernattning för vuxen samt av priser på årskort. Höjningarna motiveras av att entrépriserna under sommarsäsongen inte höjts sedan För att följa övrig kostnadsutveckling för löner och material är en höjning motiverad. Jämfört med kollegor i branschen ligger föreslagna priser på rimliga nivåer, jämfört med vilket utbud som erbjuds. Priserna för årskort är beräknade på entrépris under en programdag, gånger 2,5. Under sammanträdet informerar avdelningschefen Elinor Carlsson om att investeringsmedel har beviljats för 2017 för att göra iordning ställplats vid Ekehagens Forntidsby. Med anledning av detta föreslås ett tillägg till beslutet om avgift för att nyttja ställplats. Avgiften föreslås till 250 kronor/dygn. Tjänsteutlåtandet, daterat den 12 juli 2016, har utarbetats av avdelningschefen Elinor Carlsson. Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 45/16. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

128 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 219 Dnr 2016/ Ändring av taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. 2 Ändringen föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:03. 3 Den gemensamma nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Bakgrund Räddningsnämnden beslutade den 22 september 2016, 36, att föreslå kommunfullmäktige i Falköpings och Tidaholms kommuner att besluta om ändring av underlag för indexuppräkning avseende tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Beslutet togs mot bakgrund av förslaget om en ny gemensam samhällsskyddsnämnd med Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner och att taxekonstruktionen bör vara utformad på samma sätt i samtliga medlemskommuner. För Falköpings kommuns del innebär ändringen att indexuppräkning sker enligt Sveriges Kommuner och Landstings prisindex för kommunal verksamhet (PKV) istället för som tidigare Statistiska Centralbyråns arbetskostnadsindex (AKI). Den föreslagna timpriskostnaden är 850 kronor och är uppräknad enligt indexet PKV för år Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 5 kap. 1 lagen om skydd mot olyckor ska tillsyn över att lagen efterlevs utövas av en kommun inom kommunens område. Enligt 5 kap. 4 får kommunen föreskriv att en avgift ska betalas för tillsynsbesök som föranletts av bestämmelserna i 2 kap. 2 samma lag. Avgiften får dock inte överstiga de faktiska kostnader som kommunen har haft för tillsynen. Enligt 17 och 18 lagen om brandfarliga och explosiva varor ska frågor om tillsyn till hantering av brandfarliga varor i övriga fall än i första stycket, prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas. Enligt 21 samma lag ska den myndighet som prövar frågor om tillstånd även utöva tillsynen inom Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

129 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) sitt verksamhetsområde. Enligt 27 samma lag framgår att avgifter får tas ut för bland annat tillsyn. Avgifterna får dock inte överstiga de faktiska kostnader som kommunen haft för tillsynen. Vid en uppräkning enligt ett visst angivet index ska det anges en månad och ett basår att räkna utifrån. Kommunledningsförvaltningen föreslår att taxan kompletteras med denna information i 3. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att det av taxan, 6, ska framgå att det är den gemensamma nämnden för samhällsskydd som bemyndigas att göra indexuppräkningen eftersom det är den nämnd som hanterar frågorna om tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Med dessa ändringar föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar ändringen av taxan. Den nya taxan föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:03. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att den gemensamma nämnden för samhällsskydd bemyndigas att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Tjänsteutlåtandet, daterat den 18 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 165/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

130 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändring av taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. 2 Ändringen föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:03. 3 Den gemensamma nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Bakgrund Räddningsnämnden beslutade den 22 september 2016, 36, att föreslå kommunfullmäktige i Falköpings och Tidaholms kommuner att besluta om ändring av underlag för indexuppräkning avseende tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Beslutet togs mot bakgrund av förslaget om en ny gemensam samhällsskyddsnämnd med Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner och att taxekonstruktionen bör vara utformad på samma sätt i samtliga medlemskommuner. För Falköpings kommuns del innebär ändringen att indexuppräkning sker enligt Sveriges Kommuner och Landstings prisindex för kommunal verksamhet (PKV) istället för som tidigare Statistiska Centralbyråns arbetskostnadsindex (AKI). Den föreslagna timpriskostnaden är 850 kronor och är uppräknad enligt indexet PKV för år Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 5 kap. 1 lagen om skydd mot olyckor ska tillsyn över att lagen efterlevs utövas av en kommun inom kommunens område. Enligt 5 kap. 4 Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

131 2(2) får kommunen föreskriv att en avgift ska betalas för tillsynsbesök som föranletts av bestämmelserna i 2 kap. 2 samma lag. Avgiften får dock inte överstiga de faktiska kostnader som kommunen har haft för tillsynen. Enligt 17 och 18 lagen om brandfarliga och explosiva varor ska frågor om tillsyn till hantering av brandfarliga varor i övriga fall än i första stycket, prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas. Enligt 21 samma lag ska den myndighet som prövar frågor om tillstånd även utöva tillsynen inom sitt verksamhetsområde. Enligt 27 samma lag framgår att avgifter får tas ut för bland annat tillsyn. Avgifterna får dock inte överstiga de faktiska kostnader som kommunen haft för tillsynen. Vid en uppräkning enligt ett visst angivet index ska det anges en månad och ett basår att räkna utifrån. Kommunledningsförvaltningen föreslår att taxan kompletteras med denna information i 3. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att det av taxan, 6, ska framgå att det är den gemensamma nämnden för samhällsskydd som bemyndigas att göra indexuppräkningen eftersom det är den nämnd som hanterar frågorna om tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Med dessa ändringar föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar ändringen av taxan. Den nya taxan föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:03. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att den gemensamma nämnden för samhällsskydd bemyndigas att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Beslutet ska skickas till Räddningsnämnden Sara Cronholm Kommunjurist

132 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 20xx/xxx KFS 201x:xx Taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor inom Falköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige i Falköping den Innehåll Inledande bestämmelser... 2 Taxekostnader beräkning av avgift... 2 Taxans storlek... 2 Avgiftens erläggande... 2 Dröjsmålsränta... 3 Ändring i taxan... 3

133 1 Inledande bestämmelser Enligt denna taxa erläggs avgift för Tillsyn enligt 5 kap. 1 lag (2003:778) om skydd mot olyckor Tillsyn enligt 21 lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 2 Taxekostnader beräkning av avgift Tillsyn förrättas enligt en årlig verksamhetsplan för den förebyggande verksamheten. I den redovisas vilka objekt som ska omfattas av tillsyn enligt ovanstående lagstiftningar. Tillsynsavgiften är konstruerad av två delar ett grundbelopp som benämns fast avgift och en timersättning som benämns rörlig avgift. Den fasta avgiften är grundad på kommunens kostnader för inställelse till objektet (genomsnittlig reskostnad inklusive restid) och för- och efterbehandling av ärendet (framtagande av underlag, protokollskrivning, utskrifter, expediering och annan administration). Den fasta avgiften fastställs utifrån önskvärd täckning av kostnaderna och beräknas motsvara 2,5 timmars arbete. Den rörliga avgiften utgörs av en genomsnittlig lönekostnad beräknad per förrättningstimme inklusive personalomkostnader. Varje förrättning av ett objekt debiteras med dels fast avgift, dels rörlig avgift x antalet förrättningstimmar. Avgift debiteras per påbörjad halv timme. Minimitiden är dock en timme. 3 Taxans storlek Fast avgift enligt 2 uppgår till kronor. Rörlig avgift enligt 2 uppgår till 850 kronor per timma. Taxan får indexuppräknas med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i Sveriges kommuners och landstings prisindex i kommunal verksamhet (PKV) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Avgiftens erläggande Avgift enligt denna taxa erläggs av ägaren/nyttjanderättshavaren mot räkning när tillsynen fullgjorts.

134 5 Dröjsmålsränta Betalas inte avgift inom på räkning angiven tid debiteras dröjsmålsränta. 6 Ändring i taxan Ändring av denna taxa beslutas av kommunfullmäktige. Indexreglering enligt 3 hanteras av den gemensamma nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner Denna kommunala författning ersätter författningen 2014:03

135

136

137 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 220 Dnr 2016/ Ändring av taxa för tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av taxa för tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. 2 Ändringen föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:04. 3 Den gemensamma nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Bakgrund Räddningsnämnden beslutade den 22 september 2016, 36, att föreslå kommunfullmäktige i Falköpings och Tidaholms kommuner att besluta om ändring av underlag för indexuppräkning avseende tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Beslutet togs mot bakgrund av förslaget om en ny gemensam samhällsskyddsnämnd med Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner och att taxekonstruktionen bör vara utformad på samma sätt i samtliga medlemskommuner. För Falköpings kommuns del innebär ändringen att indexuppräkning sker enligt Sveriges Kommuner och Landstings prisindex för kommunal verksamhet (PKV) istället för som tidigare Statistiska Centralbyråns arbetskostnadsindex (AKI). Den föreslagna timpriskostnaden är 850 kronor och är uppräknad enligt indexet PKV för år Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 17 och 18 lagen om brandfarliga och explosiva varor ska frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall än i första stycket, prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas. Enligt 27 samma lag framgår att avgifter får tas ut för bland annat tillståndsgivning. Avgifterna får dock inte överstiga de faktiska kostnader som kommunen haft för tillståndsgivningen. Vid en uppräkning enligt ett visst angivet index ska det anges en månad och ett basår att räkna utifrån. Kommunledningsförvaltningen föreslår att taxan kompletteras med denna information i 3. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att det av taxans 6 ska framgå att det är den gemensamma Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

138 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) nämnden för samhällsskydd som bemyndigas att göra indexuppräkningen eftersom det är den nämnd som hanterar frågorna om tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Med dessa ändringar föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar ändringen av taxan. Den nya taxan föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:04. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att den gemensamma nämnden för samhällsskydd bemyndigas att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Tjänsteutlåtandet, daterat den 18 oktober 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 166/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

139 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Ändring av taxa för tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av taxa för tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. 2 Ändringen föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:04. 3 Den gemensamma nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Bakgrund Räddningsnämnden beslutade den 22 september 2016, 36, att föreslå kommunfullmäktige i Falköpings och Tidaholms kommuner att besluta om ändring av underlag för indexuppräkning avseende tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Beslutet togs mot bakgrund av förslaget om en ny gemensam samhällsskyddsnämnd med Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner och att taxekonstruktionen bör vara utformad på samma sätt i samtliga medlemskommuner. För Falköpings kommuns del innebär ändringen att indexuppräkning sker enligt Sveriges Kommuner och Landstings prisindex för kommunal verksamhet (PKV) istället för som tidigare Statistiska Centralbyråns arbetskostnadsindex (AKI). Den föreslagna timpriskostnaden är 850 kronor och är uppräknad enligt indexet PKV för år Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt 17 och 18 lagen om brandfarliga och explosiva varor ska frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall än i första stycket, prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas. Enligt 27 samma lag Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

140 2(2) framgår att avgifter får tas ut för bland annat tillståndsgivning. Avgifterna får dock inte överstiga de faktiska kostnader som kommunen haft för tillståndsgivningen. Vid en uppräkning enligt ett visst angivet index ska det anges en månad och ett basår att räkna utifrån. Kommunledningsförvaltningen föreslår att taxan kompletteras med denna information i 3. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att det av taxans 6 ska framgå att det är den gemensamma nämnden för samhällsskydd som bemyndigas att göra indexuppräkningen eftersom det är den nämnd som hanterar frågorna om tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Med dessa ändringar föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige antar ändringen av taxan. Den nya taxan föreslås gälla från och med den 1 januari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2014:04. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att den gemensamma nämnden för samhällsskydd bemyndigas att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Beslutet ska skickas till Räddningsnämnden Sara Cronholm Kommunjurist

141 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 20xx/xxx KFS 201x:xx Taxa för tillståndsprövning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor inom Falköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige i Falköping den Innehåll Inledande bestämmelser... 2 Taxekostnader beräkning av avgift... 2 Taxans storlek... 2 Avgiftens erläggande... 2 Dröjsmålsränta... 3 Ändring i taxan... 3

142 1 Inledande bestämmelser Enligt denna taxa erläggs avgift för tillståndsprövning enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 2 Taxekostnader beräkning av avgift Den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till detta. För tillståndsprövningen enligt ovannämnda lag svarar i vissa fall kommunen. Lagen ger i dessa fall kommunen rätt att ta ut en avgift för detta. Avgiften är i förevarande bestämmelse konstruerad av två delar ett grundbelopp som benämns fast avgift och en timersättning som benämns rörlig avgift. Den fasta avgiften är grundad på kommunens kostnader för ritningsgranskning, inställelse till objektet (genomsnittlig reskostnad inklusive restid), avsyning, dokumentation och annan administration. Den fasta avgiften fastställs utifrån principen om kostnadstäckning och beräknas motsvara 2,5 timmars arbete. Den rörliga avgiften utgörs av en genomsnittlig lönekostnad beräknad per förrättningstimme inklusive personalomkostnader. Varje förrättning av ett objekt debiteras med dels fast avgift, dels rörlig avgift x antalet förrättningstimmar. Avgift debiteras per påbörjad halv timme. Minimitiden är dock en timme. 3 Taxans storlek Fast avgift enligt 2 uppgår till kronor Rörlig avgift enligt 2 uppgår till 850 kronor per timma Taxan får indexuppräknas med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i Sveriges kommuners och landstings prisindex i kommunal verksamhet (PKV) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad Avgiftens erläggande Avgift enligt denna taxa erläggs av näringsidkaren/sökanden mot räkning när tillståndsprövningen fullgjorts.

143 5 Dröjsmålsränta Betalas inte avgift inom på räkning angiven tid debiteras dröjsmålsränta. 6 Ändring i taxan Ändring av denna taxa beslutas av kommunfullmäktige. Indexreglering enligt 3 hanteras av den gemensamma nämnden för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner Denna kommunala författning ersätter författningen 2014:04.

144

145