Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 preliminär utställningshandling

Transkript

1 Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 preliminär utställningshandling

2 Översiktsplan 2026 består av följande handlingar: Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Hållbarhetsbedömning Allmänna intressen Samrådsredogörelse Karttjänst och dokument som hänvisas till går att finna under Västerås Stad Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Medverkande: Planarbetet har bedrivits i projektform. Företrädare för stadens förvaltningar och bolag har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp, vars ordförande varit Per Johansson, stadsledningskontoret. Projektledare har varit Lennart Gustafsson, stadsbyggnadskontoret. Översiktsplanen är upprättad av stadsbyggnadskontoret genom Lennart Gustafsson (projektledare) Ingrid Legrell Crona (planarkitekt), Selma Nylander (layout) och Jaroslaw Bartosiak (grafik) Hållbarhetsbedömningen är upprättad av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Illustrationer: Tobias Flygar, Studio Flygar Kartor: Linda Thorell, lantmäteriförvaltningen Fotografier: Stadsbyggnadskontoret där inget annat anges.

3 Innehållsförteckning Förord sid x invånare 2050 sid x Utmaningar sid x Västerås 2026 sid 1x Västerås i regionen sid x Västerås tätort sid 2x Serviceorter och landsbygd sid 4x Landskapsvärden och naturresurser sid 4x Genomförande sid 5x Allmänna intressen sid 5x Hållbarhetsbedömning sid 6x Planens giltighet sid 6x Bilagor Hållbarhetsbedömning Allmänna intressen

4 Förord Västerås framtid berör oss alla Hur vill vi att kommunen ska se ut som vi vill bo och verka i? Hur ska den utvecklas så att alla västeråsare känner sig stolta, mår bra och är trygga? Västerås har i visionen 2026 Staden utan gränser tydligt angivit den framtida inriktningen för hur kommunen ska utvecklas. Den strategiska översiktsplanen 2026 med utblick till 2050 redovisar strategier och riktlinjer för hur vi tillsammans ska arbeta för att nå visionen och gå mot det långsiktigt hållbara Västerås. Översiktsplanen har nu varit på ett brett samråd och drygt 150 yttranden har bearbetats. Flertalet yttranden instämmer i planens övergripande strategier och riktlinjer. I flera yttranden föreslås tidigareläggning av vissa projekt och andra pekar på områden som bör lyftas fram och prioriteras ytterligare. Planens huvudinriktning ligger fast att vi ska ha en planeringsberedskap för en befolkningsökning till invånare Vi ska fortsätta bygga den täta staden för att undvika att bygga på produktiv jord- och skogsbruksmark. Serviceorterna ska utvecklas för att ge bättre förutsättningar för både kommersiell och offentlig service. Vi förstärker strategin att prioritera gång- och cykeltrafikanter och skapa ett ännu bättre underlag för kollektivtrafikresandet. Kulturens betydelse för ett kreativt och innovativt klimat lyfts fram liksom vikten av ha bra förutsättningar för ett aktivt rekreations- och friluftsliv. Den strategiska översiktsplanen ställs nu ut för granskning och du har möjlighet att ännu en gång lämna synpunkter på planens strategier och planeringsinriktningar. Vårt gemensamma mål är ett attraktivt, miljövänligt och tryggt Västerås Västerås den För styrgruppen Per Johansson Lennart Gustafsson Ingrid Legrell Crona Ordförande Projektledare Planarkitekt 4 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN förord

5

6 invånare 2050 Översiktsplanen sträcker sig fram till år Den ska alltså belysa en möjlig utveckling ca 40 år framåt i tiden. En tidsperiod som ingen kan överblicka och inte heller förutse vad som kommer att hända. Vi vet dock av erfarenhet att samhällsbyggande är mycket långa processer, där tiden från de första idéerna till färdigt projekt kan vara år beroende på komplexitet etc. Ett bra exempel är planering och genomförande på Öster Mälarstrand, som påbörjades runt 1990 och beräknas vara färdigutbyggt cirka Det är nu vi har möjlighet att ta initiativ till och diskutera vår långsiktiga utveckling Vad har hänt till 2026 vi blickar tillbaka Vi sitter vid det sedan många år väl etablerade Naturum på Lögarängen en given succé - och tittar ut över Mälaren. En av de många turbåtarna passerar just förbi på väg till Björnön och Gäddeholm. Ja, Mälaren är verkligen ett eldorado för rekreation, friluftsliv, båtliv och turism och den förbättrade tillgängligheten till stränderna har gjort Mälaren till det självklara besöksmålet för västeråsarna. Bostadsområdena i Östra Hamnen, på Lillåudden och Öster Mälarstrand är väl inbodda och Hamntorget och Lasse Färnlöfs plats är välbesökta mötesplatser. Öster Mälarstrand utvecklades snabbt till en miljövänlig, energieffektiv och tekniskt innovativ stadsdel en riktig spjutspetsstadsdel, och är ett föredöme för all planering och byggande i Västerås. Det gamla Ångkraftverkets omvandling till ett nationellt besöksmål med upplevelsebad och energiteknikcentrum är populärt. Området kompletteras nu med verksamheter och bostäder i det gamla siloområdet. Det pågår också diskussioner om en framtida flytt av Kungsängsverket, avloppsreningsverket, vilket ger området helt nya möjligheter att utvecklas. Foto: Clifford Shirley Elbafärjan utanför Lillåudden 6 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

7 Stationsområdet har med sitt nya resecentrum och passagen under järnvägen blivit den naturliga länken mellan City och Mälaren. Hela området sjuder av liv med sin bredd av verksamheter och inslag av bostäder. Satsningen på god arkitektur har tillfört staden flera spännande och intressanta byggnader. Stationsbyggnaden var djärv och omdiskuterad när den byggdes, men blev en succé och är nu känd och uppmärksammad internationellt. Den utbyggda Citybanan innebär att vi kan åka till Stockholm på 38 minuter och det har fått till följd att arbetspendling och resandet med tåg ökat kraftigt. Omvandlingen av Ängsgärdet Kungsängenområdet har påbörjats efter beslutet om att bussdepån ska flyttas. Där ska nu byggas nya centrala bostäder, som blandas med både kontor, serviceföretag och handel. Satsningen på City som allas mötesplats lyckades över förväntan. När vi uppmärksammades och utsågs till Årets stadskärna ökade västeråsarnas stolthet för sitt City radikalt. Handeln, restaurang- och kulturstråken blomstrar och ger liv och rörelse i City under stor del av dygnet. Den successiva kompletteringen med nya bostäder gör också att det känns tryggt och säkert att vistas i City. Västeråsarna är miljösmarta, vilket bland annat märks i att antalet cykelparkeringar ökat dramatiskt i City och vid stationen. Västerås Årets cykelstad var bara början på detta arbete. Satsningen på Smartkoll har bidragit till att ändra våra resvanor och attityder. Vi går, cyklar och åker mer kollektivt idag. Strategin att i första hand satsa på gående och cyklister har visat sig vara framgångsrik. Antalet p-platser har successivt minskat i City. Den första spårbundna kollektivtrafiklinjen diskuteras. De långsiktiga satsningarna i stadens Klimatprogram har verkligen fått genomslag och märks i de minskade utsläppen av växthusgaser och en mängd innovativa lösningar i vardagen. Torggatan (foto: Pia Nordlander) Vi ser med tillfredställelse att flera av våra serviceorter blomstrar. Ortsanalyserna pekade ut orternas styrkor och utvecklingsmöjligheter och det bär nu frukt. Gäddeholm är en etablerad serviceort och uppmärksammat för sina energieffektiva bostäder. Området är med sitt mångfacetterade kulturcentrum och kulturreservat är ett nationellt besöksmål. Den nya bron över Hässlösundet knyter ihop Björnön Trådarängarna Gäddeholm till ett magnifikt friluftsoch rekreationsområde, som västeråsarna med förkärlek besöker på helgerna. Anundshög och Badelundaåsen är också nationella besöksmål, som blev mer tillgängliga efter det att Anundshögsmotet byggdes ut vid E18. Vattenparkerna på Johannisberg och Hälla är välbesökta utflyktsmål och samtidigt väl fungerande reningsanläggningar för dagvatten. Vårt blomstrande näringsliv i världsklass är givetvis ryggraden i kommunens positiva utveckling, där teknikföretagen med sina globala nätverk, framsynthet och spetsforskning lockat till sig många nya medarbetare. Företagens goda samarbete med Mälardalens högskola har också medfört att studenterna efter avslutade studier stannar kvar. Västerås har lyckats bra med att nå upp till inriktningen i översiktsplanen från 2012 att planera för en befolkningsökning med personer per år genom att planera och bygga attraktiva bostadsområden, skapa bra boendemiljöer och ge näringslivet nödvändiga expansionsmöjligheter. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

8 Bostadssegregationen har minskat genom att det bostadssociala arbetet varit framgångsrikt. Det har blivit en bättre blandning av bostäder och verksamheter och variationen av upplåtelseformer och hustyper har ökat. Stadsdelcentra är den naturliga samlingsplatsen för föreningsliv och kulturaktiviteter. Tankarna i Vision 2026 har verkligen genomsyrat hela staden. Vad ligger framför oss till 2050? Förändrings- och utvecklingstakten kommer att gå minst lika fort i framtiden som den gjort hittills. Planeringsinriktningen är fortfarande invånare i Västerås 2050 och flera av strategierna är fortfarande aktuella. Mälarens vatten, som fick långsiktiga miljömål redan 2012, har god miljöstatus och vattenparkerna med sitt fågelliv förstärker Västerås besöks- och mötesplatser. Våra väletablerade företag söker nya innovativa vägar och får nya företag att etablera sig här. Västeråsarna är stolta över sin stad där allt är möjligt. Jord- och skogsbruksmarken blir än mer värdefull, varför vi måste fortsätta utvecklingen inom den redan byggda staden och övriga tätorter. Marknaden och västeråsarna kommer att efterfråga nya lösningar på energieffektiva, klimatsmarta och miljövänliga bostäder, lokaler, mötesplatser och kommunikationer. Vi fortsätter att kompletteringsbygga och kanske till och med riva bostäder för att ersätta dem med energisnåla byggnader och ibland högre. Vi bygger tätare. Vi bygger bort barriärerna genom att däcka över delar av E18 och flytta ut högspänningsledningarna utanför staden. Kungsängsverket avloppsreningsverket flyttas till nytt läge utanför staden och hela området kan integreras med Kokpunkten, det ombyggda silområdet, Stationsområdet och Ängsgärdet - Kungsängen med bostäder, nya besöksmål och verksamheter. En spännande stadsbyggnadsutmaning På Hälla handels- och verksamhetsområde fortsätter omvandlingen till ett modernt levande verksamhets- och bostadsområde. Utbyggnaden av Gäddeholm slutförs och serviceortens attraktivitet förstärktes ytterligare när bron till Björnön blev klar. På Johannisberg kompletteras vattenparken med spektakulära bostäder längs ett kanal- och sjösystem. Pendeltågstrafiken mellan Eskilstuna och Uppsala blir en succé och resandet ökar i takt med att restiderna förkortas. Kollektivtrafiken i staden utvecklas med nya lösningar som t.ex. elslingor. Västerås har fått sin första spårbundna kollektivtrafiklinje från Centrum till lasarettet. Bilresandet fortsätter att minska till förmån för cykelåkande och kollektivtrafikresande. Elbilen är ett allt vanligare inslag i stadsbilden. Västerås, den etablerade regionhuvudstaden, ser framtiden an med tillförsikt 8 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

9

10 STADEN UTAN GRÄNSER STADEN UTAN GRÄNSER Nu är vi där. Vi har nått fram till år 2026 på vår spännande resa in i framtiden. Från den första elektriska lampans sken, via innovationer, samverkan och handlingskraft till staden utan gränser. Staden där människorna känner att allt är möjligt. En stad att vara stolt över. En stad med människorna och tekniken i en framgångsrik symbios. VÄRLDSLEDANDE KUNSKAP Vårt universitet sätter en ny agenda för vetenskapens roll i samhället. Vår stabila grund av företagande och affärsmässiga framgångar attraherar och samlar kompetensen här. Vi är fortfarande ledande inom elkraft, automation, miljö- och energiteknik, men också inom många nya teknikområden. Västerås förmåga att kombinera teknisk utveckling med mänskliga behov utgör vår unika styrka. Utmaningar I visionen Västerås Staden utan gränser, anges den framtida inriktningen för hur staden ska utvecklas. Målet är ett långsiktigt hållbart Västerås. Översiktsplanen beskriver hur planeringen medverkar till att visionen förverkligas och skapar förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en rad utmaningar, där motstridiga intressen kan fi nnas och konfl ikter ska lösas. Västerås växer Planeringen ska ge förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt med 1600 personer. För att möta denna befolkningsökning behöver vi bygga i snitt 800 lägenheter per år. Det innebär att vi ska ha planberedskap för minst bostäder till 2026 liksom för de ytor som krävs för utbyggnad av arbetsplatser och service. Det krävs också att infrastrukturen, den kommunala servicen, närströvområden, parker och mötesplatser planeras samtidigt. En stad som växer kräver ett transportsystem som är miljöanpassat, flexibelt och framtidssäkrat. Näringslivet har höga krav på en tillförlitlig och effektiv varudistribution. VÄSTERÅS 2026 Västerås 2026 Staden utan gränser LÄS MER: Vision Befolkningsutveckling Årtal Antal kommuninvånare Världsledande kunskap Västerås ska fortsätta att vara en livskraftig och framtidsinriktad kommun. Vi ska planera så att Västerås kan utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad. Vi ska ge de företag som redan finns här och nytillkomna företag möjligheter att hitta välbelägna och kreativa miljöer för att kunna utvecklas vidare. Vi ska skapa förutsättningar för Mälardalens högskola att utvecklas och samverka med övriga universitet /högskolor. Planeringen ska skapa förutsättningar för välbelägna skolor med tillgång till grönområden, som ger möjligheter till lek och lärande. Tillsammans för Västerås Planeringen ska skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv för alla, där hänsyn tas till att barn, ungdomar och vuxna, friska och sjuka, de som bott här länge och de som är nyinflyttade kan ha olika intressen och behov. Vi vet att andelen äldre kommer att öka, vilket innebär nya krav på tillgänglighet och service. Åldersfördelning år år år 65 - Kvinnor Män 24% 19% 39% 19% 50,3% 49,7% Planeringen ska skapa förutsättningar för gemenskap och social sammanhållning, för tillgänglighet, jämställdhet, trygghet och hälsa samt möjligheter till samvaro och delaktighet. Det betyder att det måste finnas trivsamma boendemiljöer, bra skolor, ett brett kulturutbud, goda kommunikationer, tillgång till fritidsaktiviteter och rekreationsområden, handel och annan service. 10 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

11 Planeringen ska skapa förutsättningar för möten mellan människor i vardagen, i arbetet, på fritiden, i staden och på landsbygden. Den mälarnära staden Mälaren är en unik tillgång. Vi ska planera för att Mälarens vatten, som vi idag är beroende av för dricksvattenproduktionen, är av tillräckligt bra kvalitet och skyddas från negativ påverkan på kort och lång sikt. Vi ska planera för att öka tillgängligheten till Mälaren med öar och stränder för rekreation och friluftsliv. Vi ska förbättra sambanden mellan stadens centrum och Mälaren och utveckla Mälarstranden till en plats för upplevelser och möten. Västerås i världen världen i Västerås Västerås näringsliv präglas av stora företag med omfattande internationellt agerande och ägande. Produkter och tjänster karaktäriseras av spetsteknologi i komplexa projekt och gör Västerås till en stark internationell utvecklingsarena. Planeringen ska skapa förutsättningar för fortsatt industriell utveckling. Genom att planera för attraktiva boendemiljöer, ett rikt kulturutbud och unika möjligheter till rekreation och friluftsliv skapar vi bra livsmiljöer för de som redan bor här och för de som väljer att flytta hit. Planeringen ska skapa förutsättningar för goda och hållbara kommunikationer till och inom Västerås. Handlingskraft och stolthet Västerås ska vara en kommun att vara stolt över. Centrala Västerås från Mälaren (foto: Pia Nordlander) Nytänkande ska prägla planeringen för en hållbar utveckling. Vi vågar prova nya tankar och ny teknik i planering och byggande. Naturmiljöer och deras kvaliteter har stor betydelse både för den biologiska mångfalden och för människans trivsel och upplevelser i landskapet. De historiska avtrycken av de som tidigare levt och verkat här är viktiga. Planeringen ska ta hänsyn till de unika landskapsvärden som finns i Västerås. Ett karaktäristiskt drag vid utbyggnaden av Västerås under det senaste århundradet har varit öppenhet och lyhördhet inför nya stadsbyggnads- och arkitekturideal. Planeringen ska ge förutsättningar för en god vardagsarkitektur i Västerås. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

12 Västerås 2026 hållbart och klimatsmart Det övergripande målet är att Västerås ska vara en attraktiv och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar kommun där människor och människors behov står i centrum. Hållbart är något som är slitstarkt och kan användas länge. Ett hållbart samhälle är robust, flexibelt och tål de ständiga förändringar som omvärlden utsätter det för. Hållbar utveckling innebär att hushålla med våra gemensamma resurser, nu och i framtiden. Det innebär till exempel att hushålla med marken, att minska utsläppen av växthusgaser, att ta vara på de kvaliteter som finns i Västerås idag och de investeringar som är gjorda. I ett hållbart samhälle finns förutsättningar för ett bra vardagsliv, för trygghet och social samvaro och möjligheter att påverka sin livsmiljö. Planeringen ska visa hur vi uppfyller vårt åtagande för en hållbar samhällsutveckling enligt Aalborgdeklarationen. Den stora utmaningen blir att driva utvecklingen och planeringen i riktning mot det klimatsmarta samhället. Västerås är på god väg och det pågår många aktiviteter som ska påskynda detta arbete. Klimatprogram 2012 fokuserar på åtgärder som ska minska utsläppen av växthusgaser, där energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor är viktiga pusselbitar. Planeringen ska prioritera fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Målet är att flytta över resor från bil till attraktiva och hållbara alternativ. När cyklisternas och kollektivtrafikens behov sätts främst finns förutsättningar att åstadkomma den attitydförändring som leder till förändrade resmönster. En stor andel av de bilresor som äger rum i Västerås sker utanför tätorten. För längre resor där kollektivtrafiken är ett alternativ behövs regional samverkan för att fortsätta utveckla attraktiva tåg- och bussförbindelser. Vid många av resorna som utförs utanför tätorten saknas emellertid alternativ till personbil. För att minska klimatpåverkan och uppnå de nationella målen krävs ökad användning av förnybara bränslen och ökad samordning av bilresorna. LÄS MER: Förslag ll klimatprogram Aalborgdeklarationen: Kommunfullmäktige i Västerås beslutade i februari 2006 att Västerås stad skulle ansluta sig till Aalborgåtagandena. Dessa åtaganden består av tio övergripande åtaganden för hållbar stadsutveckling. Genom beslutet i kommunfullmäktige ställer sig Västerås stad även bakom Aalborgdeklarationen vars vision handlar om välmående, kreativa och hållbara städer för alla, en god livsmiljö för alla invånare samt möjlighet att delta i alla delar av livet i staden. I framtidens samhälle byggs bara lågenergihus och de gamla husen omvandlas snabbt i den riktningen. Västerås är långt framme i detta arbete genom sin definition av lågenergihus, som ligger betydligt lägre än riksnormen och är del i energieffektiviseringen. Utredningen om anläggande av en solcellspark kan också vara ett steg i den riktningen. Utmaningen är att planera och bygga de nya områdena miljövänliga, energieffektiva, innovativa och socialt attraktiva. Klimatförändringen är en central fråga för framtiden, där bl.a. översvämningsrisken i Mälaren är föremål för omfattande utredningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisade i februari 2012 utredningen Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Västerås är väl rustat för stigande vattennivåer i Mälaren. All byggnation är sedan slutet av 1990-talet anpassad efter en vattennivå som med god marginal överstiger den vattennivå som i genomsnitt beräknas inträffa vart 100:e år (den så kallade 100-årsnivån). Samhällsviktiga funktioner som vattenverket och kraftvärmeverket klarar ännu högre vattennivåer innan de slås ut. En utbyggnad av slussen i Stockholm kommer dessutom att minska risken för höga vattennivåer ytterligare. 12 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

13 På längre sikt, efter år 2100, väntar fler utmaningar. Klimatförändringarna förväntas medföra att Östersjön stiger, vilket påverkar möjligheten att tappa av Mälaren. Klimatförändringarna påverkar inte bara Mälarens vattennivå, utan även temperatur, nederbördsmönster och flödesvariationer. Risken för skyfall ökar. Det innebär utmaningar i allt från strategier för jord- och skogsbruk, näringsläckage till hantering av kraftiga regn i stadsmiljön. Konfl ikter Växa hållbart När antalet invånare ökar behövs utrymme för nya bostäder, för utbyggnad av arbetsplatser och service, för infrastruktur, grönområden och mötesplatser. Samtidigt är målet att undvika att bygga på brukningsvärd jord- och skogsbruksmark. Fler människor ökar sannolikt också antalet bilar i staden. Att ha tillgång till bil i vardagslivet är en nödvändighet för många och en källa till frihet. Bilen är också ett stadsbyggnadsproblem. Den är utrymmeskrävande, orsakar buller, luftföroreningar, växthusgaser och olyckor. Gator binder samman områden men trafikleder skapar barriärer. Ökat rese- och transportbehov Vi ska planera så att Västerås kan utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad. Arbetsmarknadsregionens storlek ökar. Västerås är en regional knutpunkt för logistik och handel. Vårt transportsystem är en tillgång och en förutsättning för vårt samhälle som det ser ut idag. Samtidigt är det ett av de största hoten mot vår miljö och folkhälsa. Med klimatförändringarna i fokus så är det viktigare än någonsin att förutsättningarna för ett miljöanpassat resande är de bästa. Planera för social hållbarhet (foto: Ulf Palm) Social hållbarhet handlar om möjligheten att leva ett gott socialt liv. Olika grupper i samhället har olika behov som ska tillgodoses. Skillnader finns i levnadsstandard och folkhälsa mellan olika delar av kommunen. Kvinnor och män lever i viss mån sina vardagsliv på olika sätt. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

14 Frågor som rör till exempel arbete, försörjning och utbildning kan inte lösas av den fysiska planeringen. Stadsplaneringen kan dock verka stödjande. Vi kan planera för ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer i alla delar av kommunen, skapa utrymme för olika typer av service och mötesplatser, möjliggöra fysisk aktivitet genom att planera för närbelägna grönområden och idrottsplatser samt erbjuda bra möjligheter att förflytta sig både till fots, med cykel, buss och bil. Barriärer finns dock mellan olika områden. Behov finns att enkelt och naturligt förbinda stad och land och olika stadsdelar för att om möjligt skapa möten mellan människor med olika kulturell och social bakgrund. I planeringen är det viktigt att söka kunskaper om lokala förhållanden och hur vardagslivet fungerar i kommunens olika delar. Hållbar landsbygdsutveckling Bördiga jordar har avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Skogen är en viktig naturresurs av stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Skogen ger också rika möjligheter till rekreation i form av skogspromenader, svamp- och bärplockning, skidåkning med mera. Att ta mark i anspråk för bebyggelse står i konflikt med att bibehålla den brukningsvärda jordbruksmarken. Friluftslivets intressen kan komma i konflikt med kraven på rationell skogsskötsel. Människor bor på landet för att de har sin utkomst där, andra bosätter sig där för att söka en alternativ livsstil. Konflikter kan uppstå kring djurhållning och gödselhantering och stadsbons perspektiv på boende. Sambanden mellan stad och land förändras. I ett hållbart samhälle blir lokalt producerade livsmedel attraktivare liksom odlingslotter i stadens utkanter. Närturism blir ett alternativ till långväga resor vilket ger ökade möjligheter för besöksnäringen att utvecklas. Hållbara kommunikationer mellan staden och de mindre orterna och landsbygden blir allt viktigare. Behov av tystnad Buller i tätorter är ett stort folkhälsoproblem som orsakar exempelvis sömnproblem, irritation och stress. Buller kan också orsaka hörselskador och effekter på hjärt- och kärlsystemet. De största bullerkällorna är väg- och järnvägstrafik samt flyg och industrianläggningar. De riktlinjer som finns för att skydda oss från störande buller kan leda till långa avstånd mellan t ex bostäder och gator och vägar och därmed en mer spridd bebyggelsestruktur. Detta leder i sin tur till ökat transportarbete, sämre förutsättningar för kollektivtrafik och cykling och kan motverka en långsiktigt hållbar helhetslösning. Västerås City ska vara en mötesplats för alla åldrar. Fler bostäder ger förutsättningar för ett mer levande City dygnets alla timmar. Ett ökat inslag av kultur och nöjen ökar Citys attraktivitet. Restauranger och andra nöjeslokaler innebär risk för störningar från människor och musikanläggningar. Såväl i bostadsnära grönområden som i ströv- och rekreationsområden är målet att man ska kunna uppleva lugn och ro, ostördhet och avkoppling. Skjutbanor och motorsportanläggningar är också rekreationsanläggningar, men kan komma i konflikt med närboende och önskemål om ostördhet i rekreationsområden. 14 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

15

16 Västerås 2026 Det övergripande målet är att Västerås ska vara attraktivt och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. Samspelet mellan stad och landsbygd är viktigt. Människor och människors aktiviteter och behov står i centrum. Planeringen ska ta hänsyn till vardagslivets villkor för människor i olika livssituationer. Den livsmiljö som Västerås erbjuder ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro och stimulera till aktiviteter. Miljön ska upplevas som hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Ålder, kön, utbildning, livssituation och bakgrund ger olika preferenser för vad som är viktigt för den enskilda individen. Utsläppen av växthusgaser ska minska med nära 90% per invånare till 2050 jämfört med Var och en behöver ta ansvar för sin livsstil. Samtidigt måste samhället göra noga överlagda vägval. Det ska vara tydligt och enkelt för Västeråsarna att ha hållbara levnadsvanor så att målet kan nås. Strategier för en hållbar utveckling Med utgångspunkt i målen om ett hållbart och klimatsmart Västerås har följande strategier formulerats. Strategierna ger Västerås möjlighet att växa och utvecklas samtidigt som behovet av klimatpåverkande transporter och exploatering av brukningsvärd mark begränsas. Strategierna innebär också att de värden som finns i naturen och i den byggda miljön, som är en del av Västerås identitet, tas tillvara när Västerås utvecklas. Attraktiv regionstad Västerås fortsätter att växa och utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad kännetecknad av mångfald. Här erbjuds västeråsare och besökare utbildning, kultur och turism. Staden är centrum för näringsliv och handel och en knutpunkt för kommunikationer och logistik. Det förutsätter en breddad och fördjupad samverkan i regionen. Kreativt näringslivsklimat Västerås erbjuder miljöer för både etablerade och nytillkomna företag där nya idéer kan prövas och företag kan arbeta tillsammans i nätverk. Entreprenörskap och företagande ger en levande landsbygd. 16 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

17 Kulturliv ger staden karaktär Västerås har ett rikt och spännande kulturliv som vitaliserar klimatet, väcker intresse och lockar till sig kreativa människor och företag. Kulturell spets och mångfald bidrar till stadens attraktiva profi l. Bostäder för alla Västerås erbjuder trivsamma bostäder i välordnade områden. En planberedskap som är större än efterfrågan ska fi nnas. Ett varierat utbud av bostäder med olika hustyper och upplåtelseformer i olika lägen ger mångfald. Bygg staden inåt En tät stad med korta avstånd ger bra möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. En tät stad ger närhet till skola, barnomsorg, butiker och mötesplatser. En tät och blandad stad ger mångfald. En tät och grön stad är hållbar och hälsosam. I den täta staden är det lätt att leva. City - mötesplats för alla City är alla västeråsares och besökares naturliga mötesplats och kräver ständig förändring och utveckling för att bli än mer attraktivt, vänligt och välkomnande. Tillgängligheten till City förbättras för alla. Kulturarv och utveckling i samklang Byggnader, kvarter, parker, gator och torg berättar om stadens historia. Landskapet och dess bebyggelsemiljöer berättar om landsbygdens historia. Kulturarvet är en resurs när Västerås utvecklas och förändras. Livskraftig landsbygd med starka serviceorter De mindre tätorterna i kommunen fyller en viktig roll genom att erbjuda ett basutbud av service som skola, handel, vård och omsorg samt platser för möten och aktiviteter. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

18 Enkelt att gå och cykla I Västerås är det enkelt att gå och cykla till arbetet, skolan, handelsområden, rekreationsområden och andra besöksmål. Planeringen skapar förutsättningar för hållbara transporter och hållbart resande. Goda möjligheter att gå och cykla befrämjar en god hälsa. Kollektivtrafi knätet som ryggrad I Västerås är det lätt att leva utan bil. Kollektivtrafi ken är en viktig utgångspunkt för b ebyggelseplaneringen såväl i staden som på landsbygden. Hushålla med naturresurserna Odlingsmark och vatten är viktiga resurser i ett långsiktigt hållbart samhälle. Odlingsmarken används för biologisk produktion och endast i undantagsfall, för att tillgodose viktiga samhällsintressen, för annan användning. Vattnet har god status för biologisk mångfald och som dricksvattenresurs. Stärk landskapsvärdena Landskapets natur- och kulturmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden och en fantastisk resurs för människorna. Planeringen tar hänsyn till och stärker de unika landskapsvärden som fi nns i Västerås. Planera med människan i centrum Planeringen ska ta hänsyn till vardagslivets villkor för människor i olika livssituationer. Den livsmiljö som Västerås erbjuder ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro, stimulera till aktiviteter. Den fysiska miljön ska upplevas som hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Ålder, kön, utbildning, livssituation och bakgrund ger olika preferenser för vad som är viktigt för den enskilda individen. En blandning av olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer och bebyggelse av olika ålder ger möjligheter för människor i olika åldrar och med olika bakgrund och erfarenheter att mötas. Mötesplatser och arenor där människor kan mötas för att agera och uppleva är viktiga inslag i bebyggelsemiljön. Butiker och verksamheter och inte enbart bostäder i en stadsdel eller ort gör miljön rikare på upplevelser och trevligare att vistas i. 18 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

19 Barn behöver bra utemiljöer som inbjuder till lek och äventyr. Det är viktigt att anpassa bebyggelsemiljön efter barnens behov och skapa miljöer som gör att barnen kan röra sig, leka och uppleva utifrån sina egna förutsättningar. Biltrafiken har medverkat till att barnens rörelsefrihet har minskat. För barnen är det viktigt att det finns ett tryggt och säkert nät av gång- och cykelvägar som leder till skolor, idrottsanläggningar mm. En god tillgänglighet för alla innebär en skyldighet att utforma den fysiska miljön så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. Såväl bostäder som offentliga byggnader och lokaler ska utformas så att de kan nås och användas av alla. En trygg och trivsam närmiljö är en viktig grund för välbefinnande och hälsa och ger människor möjlighet att växa och ha inflytande över sitt eget liv. Känsla av trygghet eller otrygghet är beroende av en mängd olika faktorer. Många är av den karaktären att de hanteras på annat sätt än inom ramen för den fysiska planeringen. Levande, överblickbara och befolkade stadsmiljöer ger goda förutsättningar för trygghet. Vistelse i parker och naturområden har stor betydelse för vårt välbefinnande. Det medverkar till att motverka stress, öka kreativitet och inlärningsförmåga och ger bättre kondition och immunförsvar. Även den passiva naturupplevelsen, att från sin bostad se ut över grönskande träd och glittrande vatten och lyssna till fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Vi kan planera för ökad fysisk aktivitet genom att skapa förutsättningar att röra sig i vardagen, för rekreation och friluftsliv. Dit hör att prioritera gångoch cykelvägar och att erbjuda god tillgång till olika typer av grönområden och platser för lek och idrott. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

20 Gående och cyklister på gemensamma gång- och cykelvägar kan ibland ge upphov till konflikter och otrygghet. Separata gång- och cykelbanor är särskilt viktigt där trafiken är livlig och cyklisternas hastighet hög. Vasaparken (foto: Clifford Shirley) Kvinnors och mäns vardag ser ofta olika ut. Män kör oftare bil, kvinnor åker oftare buss eller går till fots. Cyklande är mer jämnt fördelat mellan könen. Kvinnor upplever oftare än män otrygghet i utomhusmiljön. Studier har visat att kvinnor inte deltar i stadsplaneringen på samma villkor som män. Ett sätt att arbeta med dessa frågor kan vara att förbättra samrådsprocesserna i planeringen. Ett bra vardagsliv handlar framför allt om möjligheter att påverka sin egen miljö, sitt bostadsområde och sin stad. Erfarenheter från de som bor och verkar i Västerås - kvinnor, män, unga, gamla, människor med olika bakgrund och erfarenheter - är viktigt underlag i planeringen. Planera för att minska utsläppen av växthusgaser Inom transportsektorn måste ökningen av biltrafiken brytas genom att vi vågar prioritera ner bilen och planerar så att behovet av bilresor minskar och att cykel och kollektivtrafik gynnas. Inriktningen ska vara tillgänglighet i stället för rörlighet. Dessutom krävs teknikutveckling och styrmedel på internationell och nationell nivå. När det gäller produktion av el och värme krävs övergång till förnybara bränslen och en betydande lokal småskalig el- och värmeproduktion. Energianvändningen måste fortsätta att effektiviseras och yteffektiviteten i bostäder och lokaler förbättras. 20 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

21

22 Västerås i regionen Västerås blir alltmer beroende av en större region. Möjligheterna till snabba personresor och effektiva godstransporter är av mycket stor betydelse för människors valmöjligheter och näringslivets utveckling. En mycket stor utmaning för Stockholm - Mälarregionen är att klara den stora befolkningsökning regionen står inför de närmaste decennierna. Befolkningen beräknas öka med mer än en halv miljon människor under en 20-årsperiod. Västerås ska fortsätta att växa och utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad präglad av mångfald. Sysselsättning Näringsgren Industri Byggverksamhet Handel Hotell & restaurang Tjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård & omsorg Transport Information mm Banker mm Övrigt Arbete och studier Arbets- och studiependlingen ökar. Västerås ingår i en arbetsmarknadsregion som omfattar Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Sala och Surahammars kommuner med totalt ca invånare. Många gymnasieelever från angränsande kommuner söker sig till Västerås och det utbud av olika utbildningsprogram som finns här. Det ökade utbytet med bland annat Eskilstuna och Enköping innebär ett större behov av effektiv regional pendling. Det växande handels- och verksamhetsområdet Erikslund har blivit en viktig arbetsplats även för boende i Hallstahammar och Surahammar. En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter att det ökande resandet sker med kollektiva kommunikationer, där järnvägen utgör stommen i ett storregionalt system. Järnvägen kompletteras med regional busstrafik. NORBERG AVESTA FAGERSTA SALA UPPSALA SURAHAMMAR VÄSTERÅS HALLSTAHAMMAR KÖPING ENKÖPING ARLANDA ARBOGA KUNGSÖR ESKILSTUNA STRÄNGNÄS STOCKHOLM ÖREBRO SÖDERTÄLJE 22 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

23 Mälardalens Högskola Mälardalens Högskola med campus i Eskilstuna och Västerås är en drivkraft i regionen. Med studenter och 900 anställda är den en av Sveriges största högskolor och kännetecknas av nära samarbete med företag och offentlig sektor i regionen. Högskolan är därmed en viktig resurs för utbildning och forskning och för att försörja näringslivet och den offentliga sektorn med välutbildad arbetskraft. Västerås ska vara en attraktiv studieort med bra tillgång till studentbostäder och förutsättningar för en rik fritid. Den gemensamma högskolan ger ett ökat behov av regional pendling. För att studenterna ska trivas och stanna kvar i Västerås efter avslutade studier måste Västerås erbjuda en attraktiv miljö, bra bostadsmarknad, bra skola, ett rikt kulturliv och förutsättningar för rekreation och friluftsliv. Mälardalens Högskola ges förutsättningar att utvecklas vidare. Mark för fortsatt utbyggnad har reserverats i fördjupningen av översiktsplanen för högskoleområdet (ÖP 38). Förutsättningar att bygga studentbostäder finns i högskolans nära omgivning men också inom övriga delar av staden. Utvecklingsmöjligheter för nya företag med anknytning till högskolan finns bland annat i Västerås Science Park i Kopparlunden. Inpendling Stockholm Hallstahammar Sala Surahammar Köping Eskilstuna Enköping Uppsala Örebro Övriga Totalt Utpendling Stockholm Hallstahammar Sala Surahammar Köping Eskilstuna Enköping Uppsala Örebro Övriga Kommunikationer Med stark exportindustri och stora importflöden i internationell handel är staden en viktig knutpunkt. Västerås läge i Mälardalen, med samtliga transportslag (flyg, järnväg, sjöfart och väg) ger förutsättningar för varuförsörjning Totalt utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

24 av ett stort omland. Hackstaområdet utvecklas som logistikcentrum. Det övergripande vägnätet inom Hackstaområdet utvecklas för att förbättra förbindelserna till hamnen och skapar förutsättningar för utökning av Västerås kombiterminal. Möjligheterna till förbättrade person- och godstransporter är beroende av investeringar även utanför Västerås gränser. Förutsättningarna för mälarsjöfarten förbättras när den nya slussen i Södertälje byggs och farleden till hamnarna i Västerås och Köping muddras. Konsekvenserna av båttrafik med större fartyg och muddring av farleden studeras för närvarande i den miljökonsekvensbeskrivning som ska utgöra underlag för kommande miljöprövning. Utbyggnaden av Mälarbanan till fyra spår på sträckan Kallhäll - Tomteboda ger förutsättningar för minskade restider och ökat antal avgångar till Stockholm. Stationsområdet utvecklas till ett område med plats för kontor och service och med inslag av bostäder. Ett nytt resecentrum ska stå klart Kortare res d ll Stockholm Utbyggnaden av Mälarbanan ger förutsättningar för kortare restider och tätare trafik. Ett nytt resecentrum ska stå klart Stationsområdet utvecklas med kontor, service och inslag av bostäder. ( Bild: Tovatt Architects & Planners AB). En utbyggnad av kollektivtrafiksystemet Eskilstuna-Västerås-Enköping- Uppsala-Arlanda är viktig för att på sikt erbjuda effektiva järnvägstransporter. På sträckan Dingtuna-Kvicksund föreslås att en ny sträckning längs väg 56 utreds, vilket ger förutsättningar för betydligt kortare restid mellan Västerås och Eskilstuna. Det järnvägsreservat som finns i gällande översiktsplan, ÖP 52, utgår därmed. Förbättrade förbindelser med Uppsala/Arlanda kräver ingen markreservation inom Västerås kommun då befintlig järnväg nyttjas. Enköping reserverar i sin översiktsplan mark för ny järnväg till Uppsala. Regionaltågtrafiken till Fagersta och Ludvika, liksom UVEN, det vill säga tåglinjen Uppsala-Sala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping-Linköping, utvecklas 24 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

25 vidare. Ett samordnat taxesystem i hela Stockholm-Mälarregionen är viktigt för ett attraktivt kollektivtrafiksystem. En arbetsplan för ombyggnad av E18, delen Västerås Sagån, till fyrfältig motorväg har antagits av trafikverket. Projektet finns med i den nuvarande nationella planen som gäller för år med byggstart hösten Markreservatet för motsvarande ombyggnad av E18 mot Köping, som finns i gällande översiktsplan, behålls. Det markreservat för yttre E18, dvs en ny sträckning av E18 utanför Västerås tätort, som finns i gällande översiktsplan, utgår. Arbeta vidare med: - Handelsutredning - Ny järnvägssträckning Dingtuna- Kvicksund Inom ramen för gällande miljötillstånd finns förutsättningar för utveckling av Västerås flygplats. Handel Västerås är en regional handelsstad. Fler handelsetableringar på Erikslund och utveckling av City som mötesplats för såväl västeråsare som besökare, förstärker rollen som regionalt handelscentrum ytterligare. Denna utveckling påverkar givetvis angränsande kommuner både positivt, t ex genom att fler arbetstillfällen skapas, och negativt, t ex genom inverkan på den lokala handeln. Behovet av effektiv regional pendling stärks. Vattenfrågor Vattenfrågorna blir alltmer regionala och nationella. Vattenkvaliteten i Mälaren är ett gemensamt ansvar för flera kommuner i regionen. Samverkan kring Mälarens vatten sker i Mälarens vattenvårdsförbund. En stor del av Svartåns och Sagåns vatten har sitt ursprung i andra kommuner. Som en del i arbetet med Vattenplanen har vattenråd för Sagån respektive Svartån inrättats. Köpmangatan (foto: Pia Nordlander) utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

26 Vindkraft Hallstahammars och Köpings kommuner har tillsammans tagit fram en vindkraftspolicy. I denna har ett område nära Lillhärad pekats ut som intressant ur vindkraftssynpunkt. En samverkan mellan Västerås och Hallstahammar i detta område är möjligt. Bredband Regeringen har i sin bredbandsstrategi för Sverige satt upp nya långtgående mål för Sveriges bredbandsutveckling. Länsstyrelsen har kartlagt IT-infrastrukturen och tillgången till bredband i länet. En bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad godkändes av kommunstyrelsen den 8 maj Handlingsplanen beskriver stadens strategiska mål och insatser inom bredbandsområdet. Västerås stad ska stärka sin roll i regionens bredbandssamordning. Turism Mälaren med öar och strandområden är en stor tillgång för turism, båtliv och andra aktiviteter och en gemensam resurs för flera kommuner i regionen. Möjligheter till utveckling av turistnäringen i samverkan mellan kommunerna tas tillvara. De många slott och herrgårdar som finns runt Mälaren kan knytas samman i ett attraktivt turiststråk. Ökad turbåtstrafik, övernattningsmöjligheter på öarna, cykelleder runt Mälaren är andra exempel på aktiviteter som kan öka antalet besökare. Svartådalen med intressanta besöksmål för bland annat fågelintresserade är en gemensam tillgång för Västerås och Sala. Bruksleden, som utgår från Västerås och fortsätter genom Hallstahammar och Surahammar, är viktig för det allmänna friluftslivet i länet. Ängsö slott, Västerås 26 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

27

28 Västerås tätort I den täta och funktionsblandade staden är det lätt att gå och cykla vilket minskar behovet av bilresande. Energianvändning och koldioxidutsläpp minskar. I den täta staden är det nära till skola, barnomsorg, butiker och mötesplatser, vilket ger förutsättningar för ett vardagsliv som fungerar bra. I den täta staden spelar grönområden en allt viktigare roll för avkoppling, upplevelser och möten för människorna och som livsmiljöer för stadens växt- och djurliv. Planeringen ska ge förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt med 1600 personer. För att möta denna befolkningsökning planeras för 800 lägenheter per år. Det innebär en planberedskap för minst bostäder till 2026 samt för motsvarande utbyggnad av arbetsplatser och service. Utbyggnaden koncentreras till Västerås tätort staden och till serviceorterna. Sambanden mellan staden, serviceorter, mindre orter och landsbygd stärks genom utbyggnad av kollektivtrafik och cykelmöjligheter. Genom fortsatt utbyggnad i norr kommer Hökåsen att ingå som en del i Västerås tätort. Västerås tätort och serviceorter. Bygg staden inåt Strategin Bygg staden inåt ska fortsätta att gälla. Att bygga staden inåt innebär att marken utnyttjas mer intensivt och att natur- och jordbruksmark sparas. Det innebär också att befintlig infrastruktur i form av vägar, ledningsnät, service mm kan utnyttjas effektivare. De kvaliteter som finns i staden idag tas till vara och utvecklas. Tullplatsen (foto: Pia Nordlander) 28 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

29 Att bygga staden inåt handlar om att använda marken inom staden effektivare. Det kan ske på många olika sätt t ex genom tillbyggnader, påbyggnader eller genom rivning och nybyggnad med högre eller tätare bebyggelse. Komplettering med ny bebyggelse kan ske såväl inom bostadsområden som verksamhetsområden. Större sammanhängande områden, t. ex äldre industriområden, kan ges en ny användning. Överblivna och dåligt utnyttjade ytor såsom stora gaturum, överstora parkeringsytor med mera kan bebyggas. Noggrann planering ger möjligheter att ge områden som tidigare endast fungerat som skyddsområden mot exempelvis buller ett nytt innehåll. Inriktningen är att tillkommande bebyggelse ska vara kvalitetshöjande och ett positivt tillskott i befintlig miljö, genom att exempelvis läka trasiga stadsrum, ge större mångfald, öka underlaget för service och kollektivtrafik och skapa tryggare miljöer. City mötesplats för alla City är alla västeråsares och besökares naturliga mötesplats och kräver ständig förändring och utveckling för att bli än mer attraktivt. Det är stadens mest koncentrerade och attraktiva service- och kulturområde och ska vara en mötesplats för alla åldrar. City ska vara välkomnande, tryggt och lättillgängligt för alla. Ett ökat inslag av kultur/nöjen och icke-kommersiella mötesplatser i centrum ökar Citys attraktivitet. Fler besökare i olika åldrar ger ökad trygghet. Shoppingstråk, kulturstråk och restaurangstråk utvecklas. Ett brett utbud av specialbutiker ökar Citys konkurrenskraft. Entréerna till City görs tydligare och mer välkomnande. Sambanden med Mälaren och de nya stadsdelarna längs Mälarstranden utvecklas. RIKTLINJER Möjligheterna att minska transportberoendet genom att bygga staden inåt och blanda bostäder och verksamheter ska vara vägledande i planeringen. Målen om integration ska vara vägledande i planeringen, som ska inriktas på ett varierat bostadsutbud vad gäller hustyper, storlekar och upplåtelseformer liksom blandning av verksamheter och bostäder. Mark och byggnader ska i möjligaste mån planeras för en flexibel användning I de noder och stråk som utpekats som särskilt attraktiva ska planeringen säkerställa att verksamhetslokaler/butiker inryms i bostadsbebyggelsens bottenvåningar. Ny bebyggelse som innebär att befintliga stadsdelscentra kan behållas och utvecklas eftersträvas. Den fysiska miljön ska utformas så att personer med funktionsnedsättning kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. Planeringens inriktning är en god bebyggd miljö där hänsyn ska tas till buller, hälsa och säkerhet med mera, se bilagan Allmänna intressen. (foto: Pia Nordlander) Ett tätare City med nya bostäder och ökad mångfald av verksamheter bidrar till ett levande City under dygnets alla timmar och en säkrare miljö. De gröna lungorna i form av parker och små oaser utvecklas och kompletteras för att bli naturliga mötesplatser och inbjuda till samvaro och utevistelse. Lekplatser för barnen blir naturliga mötesplatser för barnfamiljer. I City ska det finnas gott om mötesplatser för alla. Upprustningen av Gå-City, som invigdes i augusti 2011, var det första i en rad projekt som går ut på att Västerås ska vinna utmärkelsen Årets stadskärna. LÄS MER: Bostadsstrategiska programmet utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

30 En tät och blandad stad I staden ska finnas ett varierat utbud av bostäder med olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer, det vill säga både höga hus och marknära bostäder, flerbostadshus och hus med egna täppor. Målet är en tät stad där det är naturligt att cykla. Stora tomter erbjuds därför i serviceorter och mindre orter medan inriktningen inom tätorten Västerås ska vara en tätare småhusbebyggelse med mindre tomter. FUNKTIONSBLANDNING I noder och stråk som är särskilt attraktiva ska planeringen säkerställa att verksamhetslokaler/butiker inryms i bostadsbebyggelsens bottenvåningar. En tätare stad ger ökade möjligheter till lokalt stadsliv genom komplettering med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden och bostäder i kontors- och serviceområden. Ett tillskott av andra boendeformer ger en blandning av hushållstyper och stärker integrationen. Nya mötesplatser i offentliga och halvoffentliga rum tillskapas. Barriärer i form av trafikleder byggs bort Trygga gång- och cykelvägar länkar samman områden. När fler rör sig till fots och med cykel ökar tryggheten i stadsmiljön. Behov finns också att enkelt och naturligt förbinda olika stadsdelar för att skapa möten mellan människor med olika kulturell och social bakgrund. City- funktionsblandning ska uppnås inom varje byggnad. Förutsättningar fi nns för klustring av verksamheter. Funktionsblandning ska möjliggöras, bottenvåningar utformas fl r verksamheter Meter Staden ska vara en stad för alla. Den fysiska miljön ska utformas så att personer med funktionshinder kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. Såväl bostäder som offentliga byggnader och lokaler ska utformas så att de kan nås och användas av alla. Närhet till service, kultur och fritidsaktiviteter samt möjligheter till fysisk aktivitet ger förutsättningar för ett vardagsliv som fungerar bra. Många lokala centrumanläggningar tynar idag bort när närservicen konkurreras ut och försvinner. Ny bebyggelse som kan skapa förutsättningar att behålla befintlig service eller etablera ny service och nya mötesplatser är därför prioriterad. Det bör vara en strävan att samordna den offentliga servicen med den kommersiella. Bättre förbindelser mellan olika stadsdelar kan också ge bättre förutsättningar för livaktiga stadsdelscentra. Handelsområdena Erikslund och Hälla utvecklas genom att bostäder, handel och andra verksamheter integreras. Gång- cykel och kollektivtrafikförbindelserna 30 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

31 till och inom områdena förbättras. En bra blandning av utbudet av butiker och annan service i City och övriga handelsområden eftersträvas. Vissa verksamheter är inte lämpliga att integrera i övrig bebyggelse med hänsyn till risken för buller och andra störningar. Även om målet är en blandad stad måste därför även behovet av sådana områden tillgodoses. Gång- cykel och kollektivtrafikförbindelser ska finnas till och inom dessa områden. Tillgång till gröna områden i arbetsplatsområdenas närhet är också viktigt. Det är i arbetslivet och vardagsbestyren vi möts - på arbetet, i skolan, i butiken. På fritiden umgås de flesta med dem de redan känner. Områden endast ordnade för boende ökar därför segregationen i samhället. Blandade hustyper och upplåtelseformer ger förutsättningar för barn med olika bakgrund att mötas i förskola och skola. Synliga människor dygnet runt ger tryggare miljöer. Kreativt näringslivsklimat Tillgång till mark och lokaler för både etablerade och nytillkomna företag är en viktig förutsättning för ett blomstrande näringsliv. Stor vikt läggs vid kreativa miljöer, möjligheter att hyra lokaler med en blandning av stora och små företag samt goda kommunikationer med omvärlden. Beredskap för att snabbt kunna tillhandahålla tomter av varierande storlek och med geografisk spridning ska finnas. Närhet till järnväg och hamn ger förutsättningar för näringslivet att använda hållbara person- och godstransporter. (foto: Pia Nordlander) Våra stora multinationella företag med omfattande globala nätverk ligger i framkant i teknik- och miljöutveckling. Hela världen är företagens arbetsfält. En fortsatt stark utveckling av dessa företag innebär att många välutbildade med internationell bakgrund söker sig till Västerås. Staden ska på olika sätt se till att dessa personer och deras familjer trivs och vill stanna kvar här. En väl anpassad skola, ett mångfunktionellt centrum, ett rikt kulturliv, sköna och tillgängliga rekreationsområden och attraktiva bostäder är förutsättningar för att klara den utmaningen. LÄS MER: (foto: Pia Nordlander) Handlingsplan för näringslivets markförsörjning. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

32 BILAGA TILL ÖP54 ÖP UTR 2001:1 SEPTEMBER 2004 RIKTLINJER Trygga och tillgängliga parkoch naturområden av god kvalitet och med olika funktioner ska finnas. Vid prövning av tillkommande bebyggelse eller annan förändring av markanvändningen ska hänsyn tas till såväl människornas behov av naturupplevelser som förutsättningarna att bevara och stärka växt- och djurlivet. Vid planering av ny bostadsbebyggelse och vid stadsdelsutveckling ska möjligheten att anordna områden för odling utredas. Vid planering och byggande ska riktlinjerna i Grönstrukturplan för Västerås tätort, 2004, tillämpas. (se bilagan Allmänna intressen.) En tät och grön stad En attraktiv stadsmiljö som är hållbar och hälsosam förutsätter att staden är både tät och grön. Med fler människor på samma yta behövs både nya grönytor och utveckling av befintliga. De naturtyper och livsmiljöer som är särskilt värdefulla för stadens växt- och djurliv ska behållas och förstärkas. Tillgängligheten till gröna områden ska förbättras. Alla västeråsare ska ha tillgång till ett brett utbud av gröna områden av god kvalitet i anslutning till sin bostad, arbetsplats och skola. En god standard innebär tillgång till mindre park- och skogsområden nära bostäder och arbetsplatser, till stadsdelsskogar, större parker i stadens centrala delar och till naturområden som ger möjligheter till längre vistelser och strövtåg. Stadsdelsskogarna är en unik tillgång i Västerås och därför särskilt viktiga att värna om. Målet är att alla ska ha ett grönområde inom 5 10 minuters promenad (eller ca 300 m) från sin bostad eller arbetsplats för att bland annat kunna uppleva lugn och ro, ostördhet och avkoppling. Områden för odling i bostadsområdena tillskapas. Idrottsplatser liksom ytor för spontanidrott ska finnas väl fördelat över staden. Grönområden och vattendrag, offentliga platser, parker och mellanrum spelar en allt viktigare roll i en tätare stad. Förutom att de utgör miljöer för möten och rekreation och stråk för gående och cyklister bidrar de till att befintlig och ny bebyggelse i staden bättre anpassas till ett förändrat klimat. Grönområden infiltrerar regnvatten och kan vid häftiga skyfall tjäna som översilningsytor, dvs kan ta emot och behålla vattnet under en tid. De skyddar från skadligt UV-ljus, renar luften, dämpar buller och sänker temperaturen under sommarens varma dagar. Grönområden och vattendrag med länkar till stadens omland stödjer och utvecklar den biologiska mångfalden i staden. GRÖNSTRUKTURPLAN FÖR VÄSTERÅS TÄTORT REKREATION - BIOLOGISK MÅNGFALD Rv 56 LÄS MER: Grönstrukturplan för Västerås tätort Rönnby Önsta Gryta Finnslätten Rv 66 Vallby Erikslund Centrum Hälla E 18 E 18 Hacksta Mycket värdefulla gröna områden Stadsdelsskog 32 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

33 En mänsklig och miljövänlig trafi kmiljö En av de kvaliteter som kännetecknar Västerås tätort är närhet att det är nära till centrum, till arbetsplatser, till naturen, till Mälaren. När vi bygger staden inåt finns förutsättningar att bibehålla närheten till olika målpunkter, det vill säga på gång- och cykelavstånd. En tätare stad ger också förutsättningar för en bättre kollektivtrafik. Fler människor i staden ökar sannolikt antalet bilar i staden. Det kan på sikt leda till trängseleffekter och risk för mer buller och luftföroreningar. Det är därför viktigt att så stor andel som möjligt av de korta resorna inom staden sker till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Attraktiva gång- och cykelstråk prioriteras liksom utbyggnad av kollektivtrafiken. Lokalisering av ny bebyggelse i anslutning till kollektivtrafik prioriteras. RIKTLINJER En trygg och säker trafikmiljö med god tillgänglighet för alla trafikantgrupper ska eftersträvas. Trafikmiljön ska utformas så att trafikens miljöbelastning minimeras. Vid såväl planering av ny bebyggelse som förändringar inom befintliga bebyggelseområden ska gående och cyklister prioriteras. Gång- och cykeltrafik separeras där många gående och cyklister rör sig samtidigt. I områden med blandtrafik ska de gåendes behov av separata gångbanor(trottoarer) tillgodoses. Ny bebyggelse planeras med god anslutning till befintliga gång- och cykelstråk. Lokalisering av ny bebyggelse i anslutning till kollektivtrafik prioriteras. Vid planering av nya gator och vägar ska den s k fyrstegsprincipen tillämpas. Enkelt att gå och cykla (foto: Ulf Palm) Det ska vara enkelt att gå och cykla genom att det finns trygga, gena, väl underhållna och vackra gång- och cykelstråk. Vid planering av nya områden ska möjligheten att skapa attraktiva gång- och cykelstråk vara en viktig utgångspunkt liksom att nya områden ska ansluta väl till befintligt gång- och cykelvägnät. Det ska också vara möjligt att cykla till viktiga rekreationsområden och andra besöksmål inom staden och i omgivande områden. För att det ska vara lätt att cykla krävs ett sammanhängande cykelvägnät med god framkomlighet. Cykeln har många likheter med bilen. Cyklisten värdesätter liksom bilisten friheten i att själv kunna planera och genomföra sin resa. Cyklisten har liksom bilisten anspråk på framkomlighet och komfort, men är dessutom en oskyddad trafikant vilket ställer krav på säkra cykelvägar och passager. Genom att ta fasta på cyklistens behov kan cykelvägnätet utvecklas, t ex med expresscykelvägar och vägkorsningar och -passager där cyklisterna är prioriterade. Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen syftar till att öka hushållningen med resurser och att minska vägtransportsystemets negativa effekter. Principen är tänkt att användas vid all planering inom vägtransportsystemet. Arbetet sker steg för steg. Först när man utrett ett stegs möjligheter och funnit att dessa inte är tillräckliga går man vidare till nästa steg för att utreda dess möjligheter. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

34 LÄS MER: Handlingsplan för ökat cyklande i Västerås CYKELPLANERING - Cykelparkeringar vid busshållplatser som en del i införande av SmartKoll. - En mobil cykelparkering utformad som en bil - Cykelräcke vid trafikljus - Cykelväg från Björnöbron till Björnöbadet - Cykelreseplanerare på ( ur Åtgärdsplan för ökat cyklande i Västerås 2012) Behovet av cykelparkering vid viktiga målpunkter såsom city, stationsområdet, handelsområden, idrottsarenor mm ska prioriteras. Cykelparkeringar i anslutning till busshållplatser förbättrar möjligheterna till kombinerade cykel- och bussresor. En miljö som är trygg och säker under dygnets alla timmar ska eftersträvas för såväl cyklister som gående. Cyklister har andra hastigheter och därmed andra anspråk än gångtrafikanter. Det är därför motiverat att skilja gående från cyklister i vissa fall. Behovet av skilda gång- och cykelbanor är särskilt stort där trafiken är livlig eller där cyklisternas hastighet är hög. Kollektivtrafi ken som ryggrad Kollektivtrafiken är en viktig utgångspunkt för bebyggelseplaneringen. Den nya kollektivtrafiken SmartKoll, som kommunfullmäktige beslutat om, startar i augusti Stomlinjenätet i SmartKoll är en förutsättning i översiktsplanen. Planeringen med stomlinjer som kör rak och gen väg, öppnar också upp möjligheter för spårtrafik i en framtid. Tänk spår kör buss. De starka stråken för biltrafiken inom tätorten Västerås sammanfaller med busstrafikens stomlinjer. För att ge kollektivtrafiken prioritet i gaturummet är det viktigt att bussarna inte hamnar i samma köer som bilarna. Detta åstadkoms t ex genom särskilda busskörfält och trafiksignaler som prioriterar bussar. SmartKoll Västerås kommun Slutrapport Förslag till ny kollektivtrafik med sikte på 2013 och 2020 LÄS MER: Smartkoll (foto: Ulf Palm) 34 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

35 Stadsbyggnadskontoret BILAGA TILL ÖP54 ÖP UTR 2001:2 SEPTEMBER 2004 Utveckla stadens identitet och karaktär Bilden av Västerås varierar naturligtvis från person till person, men vissa platser, stråk, byggnader och inslag i stadsbilden blir viktigare än andra. Stadens identitet kan också förknippas med olika företeelser. Västerås är för många idrottstaden, för andra dansstaden, musikstaden, handelsstaden eller industristaden. Och Västerås är Mälarstaden. Stadens entréer är viktiga för upplevelsen av Västerås, både när man kommer med tåg och med bil Möjligheterna att göra stadens entréer tydligare och vackrare uppmärksammas i den fortsatta planeringen. Stadsbebyggelsen avtecknar sig i landskapet med byggda torn med starkt symbolvärde. Domkyrkan, ASEA-tornet, stadshustornet och Skrapan tillhör stadens kända siluett. Även andra landmärken som kraftvärmeverket, det gamla ångkraftverket Kokpunkten och stadens vattentorn ger staden identitet. Den nya bebyggelsen vid Mälaren har gett staden en ny siluett där två nya höga hus i Östra hamnen och vid Öster Mälarstrand blir nya landmärken. Det flacka mälarlandskapet med sina vassklädda stränder ger dåliga förutsättningar för utblickar mot vattnet. De få platser där möjlighet till utblickar finns är därmed extra viktiga att slå vakt om och utveckla. Västerås har ett rikt kulturarv i byggnader, kvarter, parker, gator och torg. Varje tidsepok skapar sina särskilda karaktärsdrag som framträder tydligare i hela miljöer än i enstaka objekt. Identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer visas respekt och ges en ökad betydelse när staden utvecklas och förändras. God arkitektur och gestaltning ska prägla utvecklingen av staden både vad gäller byggnader och offentliga rum och platser. Dessa är viktiga som mötesplatser, för överföringen av traditioner, vardagsrutiner och erfarenheter mellan generationerna, liksom för kulturlivet i staden. Gator och platser måste därför formas för lång tid och så att de tål förändringar i stadsliv och livsmönster och ändå bli kvar. RIKTLINJER Stadens identitet ska förstärkas och utvecklas genom att identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer visas respekt och ges en ökad betydelse. Utblickar mot Mälaren ska tas tillvara och förstärkas. Attraktiva mötesplatser för gemenskap och kultur ska skapas. Planeringen ska främja allas rätt till staden. Vid planering och byggande ska riktlinjerna i utredningen Det byggda kulturarvet, och 1960-tal,Västerås tätort, 2004, tillämpas. (se bilagan Allmänna intressen ) DET BYGGDA KULTURARVET OCH 1960-TAL VÄSTERÅS TÄTORT LÄS MER: Det byggda kulturarvet City en gemensam mötesplats för alla västeråsare, i stadsdelarna är hemmakänslan och delaktigheten viktig. Platser för spontana möten och för föreningsliv och andra aktiviteter ska finnas i alla delar av staden. Klimatsmarta stadsdelar Utmaningen är att planera och bygga nya miljövänliga och klimatanpassade områden. En ännu större utmaning är kanske att förnya och utveckla befintlig bebyggelse och befintliga stadsdelar. Effektiva och energisnåla byggnader, egenproducerad el, gröna tak, rening av dagvatten, effektiv avfallshantering, laddstationer för elbilar och mycket mer kan ingå när stadsdelar med miljöprofil utvecklas. Här är gång- och cykeltrafik prioriterad och kompletteras med bra kollektivtrafik. Här finns gröna områden för lek, vila och möten och möjligheter till egen odling. Det ska vara enkelt för de boende att ha hållbara levnadsvanor. Mimers framtidslägenhet på Vallby (foto: Per Groth) utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

36 Bebyggelseutveckling till 2026 Möjligheter att komplettera med ny bebyggelse finns i princip inom hela tätorten Västerås där det finns överblivna eller dåligt utnyttjade ytor och där inte planen anger någon annan markanvändning. Inriktningen är att den tillkommande bebyggelsen ska vara ett positivt tillskott i befintlig miljö ur såväl social som ekonomisk synpunkt genom att exempelvis ge större mångfald i stadsdelen, öka underlaget för service och kollektivtrafik och skapa tryggare miljöer. Även inom kvartersmark kan exempelvis överstora parkeringsytor tas i anspråk, till- och påbyggnader göras, vindar inredas och stora tomter delas. Befintliga arbets- och verksamhetsområden utvecklas utifrån sina förutsättningar och med hänsyn till olika verksamheters särskilda behov. Komplettering med bostäder kan vara positivt. Hänsyn till risken för buller och andra störningar beaktas. Vid prövning av tillkommande bebyggelse ska riktlinjerna i denna plan ge vägledning. Kartan visar möjlig framtida bebyggelse i Västerås tätort till Totalt bostäder. bostäder (antal anges i parantes) blandat bostäder och verksamheter Hökåsen Kvastbruket (200) + (småindustri) järnväg verksamheter E18 Erikslund (200) + (handel och verksamheter) Långängarna/ Gilltuna (logistik, lager och småindustri) järnväg Sätra (1 500) Hacksta (logistik, lager och industri) Kompletteringsbebyggelse (3 500) Innanför Cityringen (800) Stationsområdet (500) + (kontor) Kopparlunden (300 ) + (kontor, handel och småindustri) Mälaren Norra Finnslätten (kontor och high-tech) Öster Mälarstrand (2 300) Lillåudden (300) Lunda (kontor och high-tech) Hälla (500) + (handel, småindustri och logistik) Lillhamra (300) Östra Västerås (700) Anundshögsmotet (turism) E18 Johannisberg (500) 36 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

37 Som underlag för bedömning av enskilda projekt bör särskilda stadsdels-/ områdesstudier göras för att synliggöra de värden som finns i stadsdelen/ området och behovet av och möjligheter till komplettering med ny bebyggelse. Idag finns antagna detaljplaner för ca 3000 bostäder och detaljplanearbete pågår för flera områden. Öster Mälarstrand har länge varit vårt viktigaste förnyelseområde och en förutsättning för förverkligandet av Västerås Mälarstaden. Utbyggnaden av Öster Mälarstrand fortsätter. Den fördjupade översiktsplanen för Centrala Mälarstranden medger ytterligare 2300 bostäder. Kommande etapp på Öster Mälarstrand ska bli vår första hållbara teknik- och miljöstadsdel. Utbyggnaden på Lillåudden fortsätter med ytterligare ca 300 lägenheter enligt antagen detaljplan. Lillåudden från Mälartorget (foto: Clifford Shirley) I centrala Västerås pågår en successiv förtätning. Inom Östermalm medger gällande detaljplan komplettering med ytterligare 300 lägenheter i kvarteret Mimer. I kvarteret Skalden intill Norra Ringvägen pågår detaljplaneläggning för ca 100 nya lägenheter. Ett annat aktuellt bostadsprojekt är Slottsträdgården, där ca 170 nya bostäder ska byggas. Centrum utvecklas genom komplettering med fler bostäder och nya mötesplatser. Fler bostäder ger förutsättningar för ett mer levande City dygnets alla timmar, det vill säga även när butikerna är stängda. Bostäder som tidigare kontoriserats kan åter bli bostäder. Kommersiella lokaler kan omvandlas till bostäder, befintliga hus kan byggas om och byggas på. Att riva och bygga nytt kan också vara en möjlighet. Möjligheter att utveckla shoppingstråk, kulturstråk och restaurangstråk ska också finnas. Hänsyn ska tas till de kulturhistoriska värden som finns i den modernistiska centrumbebyggelsen. En särskild studie, som ska belysa hur centrum kan utvecklas med bostäder och City som mötesplats i staden, ska genomföras. Tänkbara kompletteringsområden är Klippans parkering ( Kv Klaudia) och parkeringen vid Bryggargården ( Kv Herta). Arbeta vidare med: - Kopparlundens utveckling - Översiktsplan för Hälla Köpmangatan (foto: Pia Nordlander) 3B är ett är ett mycket viktigt strategiskt stadsbyggnadsprojekt med syfte att utveckla stationsområdet. Målet är att koppla ihop city med Mälaren och göra stationsområdet händelserikt och tryggt. Här ska finnas plats för kontor, utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

38 Arbeta vidare med: - Översiktsplan för Sätra - Översiktsplan för Ängsgärdet- Kungsängen - Översiktsplan Johannisberg service och inslag av bostäder. Ett nytt resecentrum ska stå färdigt En fördjupning av översiktsplanen för Stationsområdet beräknas bli antagen vid halvårsskiftet Kopparlunden vidareutvecklas till en stadsdel med såväl bostäder som arbetsplatser och kulturlokaler. Gällande översiktsplan från 1995 ger möjligheter till fortsatt utveckling, men fördjupade studier krävs. Ett sådant arbete inleds under 2012 och sker i samverkan med fastighetsägarna inom området. Kopparlunden (foto: Pia Nordlander) Arbetet med en ny detaljplan för 270 bostäder i kvarteret Isolatorn på södra Gideonsberg är snart avslutat. Planarbete har också påbörjats för ett område vid den nu nedlagda Gideonsbergsskolan ( 200 bostäder) liksom vid Lillhagaskolan. Planarbete pågår för ytterligare ett tiotal områden med nya bostäder inom staden. Utbyggnaden av Lillhamra öster om Talltorp har påbörjats. Gällande detaljplan medger utbyggnad med ca 300 bostäder. I planprogrammmet för Östra Västerås ges också förutsättningar för ytterligare 700 bostäder i ett nytt område med övervägande flerbostadshus vid Björnövägen - Hamregatan. En byggnation i detta område förutsätter att Hamre ridcenter flyttas. Nytt läge för ridskolan har studerats i översiktsplanen för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, vilken beräknas bli antagen under Erikslund utvecklas till ett blandat område där bostäder och verksamheter kompletterar den hittillsvarande huvudinriktningen handel. Läget i nordväst ger god tillgänglighet till Hallstaskogen med bland annat vandringsleden Bruksleden. De närmare förutsättningarna för utvecklingen av Erikslund studeras i en särskild fördjupning av översiktsplanen (Översiktsplan för Erikslund, Öp 63), som beräknas bli antagen under Hälla är ett område med såväl attraktiva butiker som outnyttjade verksamhetslokaler och obebyggda tomter. Hälla utvecklas till ett blandat område för boende, handel, kontor och utbildning med god tillgänglighet till Badelundaåsen och Anundshög i norr och Mälarstranden i söder. En fördjupning av översiktsplanen för Hällaområdet tas fram med start VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

39 INSPIRATION Hälla Arkitekterna föreslår att shoppingdelen av Hälla utvecklas med inslag av andra verksamheter. Butiker och verksamheter vänder sig mot ett centralt stråk. En sam manbindande grön länk över Stockholmsvägen och E18 binder samman Badelundaåsen och Anundshög med mälarstranden. Den västra småindustridelen utvecklas successivt. ( Bild: Blå arkitektur landskap ab, Stockholm, augusti 2011) Sätraområdet söder om Norrleden utvecklas till en ny stadsdel med marknära bostäder med olika upplåtelseformer. Inriktningen är en väl avvägd blandning av mindre flerbostadshus, parhus, radhus samt olika typer av grupphus och friliggande hus med små tomter. I området närmast Surahammarsvägen/ Erikslund kan även högre bebyggelse vara tänkbar. Sambanden mellan Sätra och Erikslund är viktiga att ta hänsyn till. Stomlinjenätet för buss förlängs till Sätraområdet. Gång- och cykelvägnätet mot centrum och Erikslund utvecklas. Fortsatt utbyggnad av Västerås tätort inom Johannisbergsområdet bedöms lämplig med hänsyn till närheten till de stora arbetsplatsområdena i västra delen av staden. Gällande översiktsplan för Johannisberg har blivit inaktuell och upphävs. Framtida markanvändning inom Johannisbergsområdet studeras i en kommande fördjupning av översiktsplanen. Utveckling av Johannisbergsområdet förutsätter att Johannisbergs flygfält läggs ned. Det mälarnära området är också prioriterat för rekreation och turism. Kvastbruket i norra delen av Västerås utgör en förbindelselänk mellan staden och Hökåsen. Området är tidigare utpekat som ett framtida verksamhetsområde, men föreslås nu som ett område med både bostäder och verksamheter. Hökåsen kommer därigenom att på ett naturligt sätt inlemmas som en stadsdel i Västerås tätort. Ängsgärdet Kungsängen är ett framtida centralt förnyelseområde som utvecklas till en stadsdel med bostäder, arbetsplatser, parker och mötesplatser. Området är idag mycket splittrat och innehåller såväl ny kontors- och affärsbebyggelse som äldre bebyggelse av varierande kvalitet. En utveckling av området förutsätter att VL:s bussdepå flyttas, vilket inte bedöms möjligt förrän efter Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen inleds dock tidigare. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

40 INSPIRATION Ängsgärdet-Kungsängen PILGATAN BJÖRNÖVÄGEN Arkitekterna föreslår en blandad stadsdel med verksamheter och bostäder. Bebyggelse av industrikaraktär längs Björnövägen, punkthus i det gröna stråket längs Mälarstrandsgatan, stadsvillor i 3-4 våningar samt ett nytt parkstråk längs Malmabergsgatan till Kokpunkten och Mälaren. (Bild: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB, Stockholm, juni 2011) Gilltuna V Eriksborg Erikslund Bäckby Skälby Hacksta Hackstaområdet utvecklas till ett logistikcentrum med grön profil, där storskaliga byggnader och verksamheter balanseras av ett nätverk av gröna stråk. Gröna tak för bland annat dagvattenhantering, luftrening och temperaturutjämning förordas inom området. Här finns redan idag stora exploateringsområden planlagda för verksamheter/industri. I fördjupningen av översiktsplanen för Hackstaområdet, Öp 59, visas hur det övergripande vägnätet utvecklas för att förbättra förbindelserna till hamnen. Mer verksamhetsområden utvecklas söder om de redan planlagda områdena. Förutsättningar ges för utökning av Västerås kombiterminal, där omlastning av gods mellan järnväg och lastbil sker. Hamnen är av riksintresse för sjöfarten och i planen finns ytor för hamnanknuten verksamhet. E18 förbinds med Hackstaområdet via Västerleden och Söderleden. Vid anslutningen mellan Västerleden och E18 byggs nu ett s k truck-stop, med service och övernattningsmöjligheter. Västerleden byggs ut norr om E18 genom Erikslund till Norrleden. Söderleden förlängs ner till Tidövägen. Härigenom fullbordas ringleden runt staden. För Långängarna och Gilltuna längs Västerleden och Norra Tunbytorp finns antagna detaljplaner som medger utbyggnad med ca m 2 verksamhetsytor. Kartan visar Västerleden och Söderleden. Andra framtida verksamhetsområden finns inom norra delen av Finnslättenområdet liksom vid Lundaleden. 40 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

41 Området kring det framtida Anundshögsmotet vid E18 utvecklas med hänsyn till att det kommer att utgöra entré till staden med förankring i det historiska landskapet kring Badelundaåsen och Anundshög. Områdets läge ställer stora krav på bebyggelsens placering och utformning. Bebyggelseutvecklingens påverkan på trafi kmiljön Gatunätet i staden är väl utbyggt. Stora delar av dygnet är trafiksystemets kapacitet tillräcklig eller till och med överdimensionerad. Den befolkningstillväxt som planen beskriver förutsätter en ökad andel cykel- och kollektivtrafik. Risk finns annars att vissa genomfartsgator på sikt kan få försämrad framkomlighet. Trängselproblem uppstår där trafikströmmar korsar varandra. Kapaciteten i trafiksystemet avgörs därför av hur väl korsningarna klarar av att hantera trafiken. En ny trafikplan, som konkretiserar idéerna i översiktsplanen, tas fram. I trafikplanen ska beskrivas hur trafiksystemet behöver utvecklas för att möta framtidens krav på hållbarhet och tillgänglighet. Mängden bilar som får plats i en attraktiv stad är således begränsad. Ju tätare staden blir, desto viktigare blir prioriteringarna mellan olika sätt att använda den tillgängliga marken. Vägar och parkeringsplatser är ytkrävande anläggningar med låg yteffektivitet. Befintliga parkeringar måste nyttjas bättre och vid nybyggnad måste höga krav på yteffektivitet ställas. Parkeringsbehovet varierar stort över dygnet och veckan. Ett ökat samnyttjande av parkeringsplatser och en förändrad parkeringsnorm som tar hänsyn till möjligheterna att åka buss, gå och cykla utvecklas. Närhet till och plats för cykelparkering vid bostäder, butiker, idrottsarenor och andra attraktiva besöksmål prioriteras framför närhet till bilparkering. E18 är en viktig länk i stadens trafiksystem. Den är samtidigt en barriär i staden, vallar och plank bryter siktlinjen, det är en bullrig passage och en kännbar höjdskillnad för gående och cyklister. En överdäckning av E18 på vissa sträckor skulle minska barriäreffekten och ge möjligheter att komplettera med ny bebyggelse i sådana lägen som idag är bullerstörda. Arbeta vidare med: - Trafikplan - Differentierade parkeringsnormer - Åtgärdsplan för trafikbuller Utblick mot 2050 Planeringsinriktningen invånare till 2050 innebär att ytterligare minst bostäder ska planläggas efter För att klara det måste vi antingen hitta nya sätt att komplettera bebyggelsen inom den redan byggda staden eller exploatera nya områden i stadens utkant. En annan möjlighet är en kraftigare utbyggnad inom serviceorterna kopplad till utbyggnad av regionaltågstrafiken. Komplettering och förnyelse inom den redan byggda staden prioriteras även efter Omvandling av gamla verksamhetsområden till områden med blandad bebyggelse är långa förändringsprocesser och den utveckling som påbörjas före 2026 fortsätter sannolikt också efter Det gäller t ex Hällaområdet, Stationsområdet och Kopparlunden. Planeringen av Ängsgärdet- Kungsängen påbörjas före 2026, men de stora förändringarna blir sannolikt efter utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

42 Även utbyggnaden av områden som Sätra, Erikslund, Kvastbruket och Johannisberg är långsiktiga projekt som kommer att pågå under många år. Under förutsättning att avloppsreningsverket flyttas kan dess nuvarande område ges en ny användning. Området är särskilt intressant då det utgör en förbindelselänk mellan Stationsområdet, Kungsängen och Öster Mälarstrand. Någon utredning om nytt läge för avloppsreningsverket och ny markanvändning inom området bedöms inte aktuellt under de närmaste åren. Tunbytorpsområdet är relativt glest bebyggt och möjligheter finns att utveckla området med fler verksamheter. Möjligheten att komplettera med bostäder kan också prövas. Sambanden med det närliggande Kvastbruketområdet är viktiga att ta hänsyn till. Kartan visar möjlig framtida bebyggelse i Västerås tätort till Totalt bostäder. bostäder (antal anges i parantes) blandat bostäder och verksamheter Hökåsen Kvastbruket (200) + (småindustri) järnväg verksamheter Tunbytorp (300) + (småindustri) Norra Finnslätten (kontor och high-tech) Sätra (1 000) Erikslund (200) + (handel och verksamheter) Kompletteringsbebyggelse (4 500) Innanför Cityringen (500) Ängsgärdet- Kungsängen (1 700) + (kontor, handel och småindustri) Lunda (kontor och high-tech) Hälla (500) + (handel, småindustri och logistik) E18 E18 Stationsområdet (1 000) + (verksamheter) Kungsängsverket /siloområdet (2 000) järnväg Hacksta (logistik, lager och industri) Mälaren Johannisberg (1 000) 42 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

43

44 Serviceorter och landsbygd Sambanden mellan staden, serviceorter, mindre orter och landsbygd stärks genom utbyggnad av kollektivtrafi k och cykelmöjligheter. Den framtida utbyggnaden koncentreras till serviceorterna. Runt staden och övriga tätorter ska fi nnas ett omland som ger möjligheter till närodling och rekreation. RIKTLINJER Inom serviceorterna eftersträvas ett varierat bostadsutbud och blandning av verksamheter och bostäder. Nya bebyggelsegrupper lokaliseras nära busshållplats och med anslutning till gemensamt VA. Bebyggelseutveckling Ett gott serviceutbud är viktigt för en levande landsbygd. Tätorterna Skultuna, Dingtuna, Barkarö, Tillberga, Irsta, Tortuna och Kvicksund fyller viktiga funktioner för landsbygden genom att där finns skolor och förskolor, äldreboenden och viss kommersiell service (i Kvicksund främst på Eskilstunasidan). Dessa serviceorter kompletteras med blandad bebyggelse så att de kan behålla och utveckla kommersiell och kommunal service. Ett varierat bostadsutbud med olika hustyper och upplåtelseformer ska eftersträvas. Därigenom ges möjligheter för äldre att bo kvar när de lämnar villan, möjligheter att bo kvar vid förändrade familjeförhållanden etc. Upp till tre bostadshus kan prövas utan att dessa krav ställs. Behov av närströvområden och mötesplatser ska tillgodoses inom samtliga orter och nya bebyggelsegrupper. Trygga och säkra gång- och cykelvägar ska finnas inom samtliga orter och nya bebyggelsegrupper samt mellan dessa och staden. Vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändningen ska hänsyn tas till landskapsbild, natur- och kulturmiljövärden och det allmänna friluftslivet (se bilagan Allmänna intressen). Inom de övergripande natur- och kulturstråken (se avsnittet Landskapsvärden) ska rekreation och friluftsliv prioriteras. Skultuna centrum (foto: Pia Nordlander) Ett utbyggt Gäddeholm har motsvarande möjligheter att fungera som serviceort med skola, förskola och annan social och kommersiell service. Gällande översiktsplan, Öp60, medger en utbyggnad med 5000 marknära bostäder med olika upplåtelseformer och med möjligheter till rekreation och friluftsliv. Vid sidan av serviceorterna finns ett antal mindre tätorter. I flera av dessa finns också skolor. Komplettering med ny bebyggelse inom och i anslutning till de mindre tätorterna är önskvärd och prioriteras framför etablering av nya bebyggelsegrupper på landet. De orter som har skola och förskola är särskilt prioriterade, då det ger förutsättningar att behålla och kanske öka elevunderlaget. 44 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

45 Skultuna Tillberga järnväg Tortuna E18 E18 järnväg g Irsta Dingtuna Barkarö Gäddeholm Kartan visar möjlig framtida bebyggelse i serviceorterna. Ca bostäder till 2026 Ca bostäder till 2050 Kvicksund stomlinje Nya bebyggelsegrupper utanför befintliga serviceorter och mindre orter kan tillåtas där kraven på närhet till busshållplats samt anslutning till gemensamt avlopp uppfylls. Enstaka hus, eller en mindre grupp om maximalt tre hus, på landsbygden kan prövas utan att dessa krav ställs. Nya bostäder som kombineras med lokal verksamhet och bidrar till en levande landsbygd är prioriterade. I stadens närmaste omland är bebyggelsetrycket stort samtidigt som här finns behov av rekreationsområden, områden för närodling etc. Inom detta område ska all ny bebyggelse prövas genom detaljplanläggning. Samtliga orter ska ges en tydlig egen identitet och attraktionskraft, där ortens kulturmiljövärden kan vara en särskild tillgång. Behovet av närströvområden, ytor för lek och idrott, platser för spontana möten och för föreningsliv och andra aktiviteter ska tillgodoses. Befintliga mötesplatser t ex idrottsplatser, fritidsgårdar och bygdegårdar utvecklas. Trygga och säkra gång- och cykelförbindelser ska finnas inom orterna. Bra förbindelser med staden är viktigt. Förutom snabba kollektivtrafikförbindelser mellan staden, serviceorterna och de mindre orterna måste det finnas attraktiva cykelvägar till olika målpunkter. Vid planering av nya bebyggelsegrupper ska trygga och säkra gång- och cykelförbindelser finnas exempelvis till närmaste busshållplats och till närmaste tätort och staden. Också här ska finnas närströvområden, ytor för lek och idrott och mötesplatser. Befolkning i serviceorter 2009 Barkarö Dingtuna Hökåsen Irsta Kvicksund Skultuna Tillberga utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

46 Ortsanalyser med utvecklingsförslag ska göras för i första hand befintliga serviceorter, men även för de mindre orterna, för att synliggöra de värden som finns i orterna och för att utreda möjligheterna till komplettering med ny bebyggelse (bostäder och verksamheter). En särskild analys av tillgången till gröna områden för närrekreation ska också göras (liknande grönstrukturplanen för Västerås tätort) liksom analys av kulturmiljövärdena. Så kan Irsta utvecklas Utbyggnadsmöjligheterna i Irsta beskrivs i ett planprogram som godkändes som underlag för fortsatt planering av kommunfullmäktige i maj Planprogrammet visar hur Irsta kan växa och fortfarande vara en ort med sammanhållen bebyggelse kring befintligt vägnät. De nya områdena lokaliseras med rimliga gångavstånd till busslinje för att möjligheten att nyttja kollektivtrafik ska finnas. Planprogrammet är resultat av en inledande ortsanalys och kan vara en inspirationskälla när ortsanalyser ska göras för övriga serviceorter. - Meter I de fritidshusområden som i gällande översiktsplan, ÖP 52, utpekats som fritidshusområden som ska behålla sin karaktär pågår en omvandling till året-runt-boende. I takt med att vatten- och avlopp byggts ut har större byggrätter tillåtits i många av områdena. Idag bedöms inte behov finnas av särskilda fritidshusområden. All ny bebyggelse prövas som bostäder. LIS-områden LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, är en möjlighet att göra avsteg från gällande strandskydd i syfte att främja landsbygdsutveckling. Med landsbygdsutveckling avses bland annat sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygdsområden. Med hänsyn till att friluftslivets intressen prioriteras vid Mälaren med öar och strandområden liksom i Svartådalen har inga särskilda LIS-områden pekats ut i översiktsplanen. Komplettering i anslutning till befintliga bebyggelseområden, för att bidra till att upprätthålla serviceunderlaget, är möjlig utan att strandskyddat område tas i anspråk. Åtgärder för att utveckla rekreation och friluftsliv i strandnära lägen, exempelvis kanotuthyrning vid Svartån eller en yrkesfiskares butik vid Mälaren, är möjlig att pröva även inom strandskyddat område utan att området är utpekat som LIS-område. 46 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

47 Levande landsbygd En bra utbyggd infrastruktur (väg, data- och telekommunikation) är nödvändig för att utveckla bra boende, entreprenörskap och företagande på landsbygden. I serviceorterna ska behovet av planlagd mark för verksamheter tillgodoses. Planering och byggande som kan stödja besöks- och turistnäringen ska normalt tillåtas. Hänsyn till landskapsvärdena Vid lokalisering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till de unika landskapsvärden som finns i Västerås. Vy mot Badelundaåsen Kompletteringen ska ske varsamt och med stor hänsyn till landskapsbild, natur- och kulturmiljö och det allmänna friluftslivet. En analys av landskapsvärdena och hur hänsyn till dessa ska tas ska göras. Historiskt har bebyggelsen på landsbygden framför allt förlagts som spridd ensamgårdsbebyggelse eller mindre byar i skogsbryn och på morän- och bergshöjder där man hittat stabil grund och god dränering. De bördiga och ofta leriga jordarna på slätter, i sänkor och dalgångar har lämnats obebyggda. De värden i landskapet som är attraktiva för rekreation och friluftsliv är ofta också attraktiva för bebyggelse. Utblickar över öppna landskap, t ex odlingslandskap och vatten, från skogsgläntor, bryn och utsiktspunkter på höjder och klippor värderas högt, liksom tillgång till stränder där vi kan promenera och bada. Kulturmiljöer som t ex äldre bebyggelse- och industrimiljöer, parker och trädgårdar samt fornlämningsområden väcker nyfikenhet och ger möjlighet till förankring i Västerås historia. Okänslig placering och utformning av ny bebyggelse kan snabbt och ofta oåterkalleligt påverka ett känsligt landskap negativt. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

48 Arbeta vidare med: - Policy för byggande på landet (2012) - Ortsanalyser De värdefulla natur- och kulturmiljöerna, till vilka hänsyn ska tas vid planering och byggande, går att läsa om i bilagan Allmänna intressen samt i karttjänsten på Inom de områden som utpekats som de mest betydelsefulla och intressanta natur- och kulturstråken (se avsnittet Landskapsvärden och naturresurser) ska rekreation och friluftsliv prioriteras. Ny bostadsbebyggelse kan medges för de som driver verksamheter som utvecklar turism och friluftsliv eller natur- och kulturvärden, då det ger förutsättningar för förenklad drift och tillsyn och bidrar till en levande landsbygd. Utblick mot 2050 Utbyggnaden av Gäddeholm fortsätter enligt gällande översiktplan. Utveckling av regionaltågstrafik med stationer i Kvicksund, Dingtuna, Hacksta, Västerås C, Stenby, Hökåsen, Tillberga och Tortuna skulle ge ökade möjligheter till arbetspendling med tåg och förutsättningar för en kraftig utveckling av de serviceorter som har eller kan få järnvägsstation. En sådan utveckling bedöms inte möjlig inom befintligt spårsystem, utan kräver en utbyggnad av detsamma liksom att ett nytt spår anläggs mellan Tillberga och Tortuna. Så kan Gäddeholm utvecklas Översiktsplanen medger en utbyggnad med 5000 bostäder som samlas i två större enheter, en i de högre belägna skogspartierna i norr och en i området söder om herrgården. En ny väg till Gäddehom beräknas vara klar I området närmast Mälaren föreslås nya gång- och cykelvägar, utsiktsplatser, bad- och båtplatser samt på sikt en gång- och cykelbro till södra Björnö. Trådarängarna Hässlösundet r Björnö Mälaren Dybo borg Lerdalen Herrgården x r Dyudden r Limsta ") Vretbo Rosendal 48 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

49

50 Landskapsvärden och naturresurser Landskapets natur- och kulturmiljöer är fantastiska resurser. Världen över har människans resursutnyttjande lett till att arter, naturtyper och ekosystem försvinner i allt snabbare takt och Västerås är inget undantag. Ett långsiktigt bevarande och utvecklande av dessa resurser kräver inte bara att särskilt värdefulla eller sällsynta områden skyddas. Det kräver att det fi nns en helhetssyn, en förståelse för landskapets karaktär, och att planeringen tar hänsyn till och stärker de unika landskapsvärden som fi nns i kommunen. Västerås är rikt gynnat på viktiga naturresurser, vilka är angelägna att bibehålla och utveckla för ett långsiktigt hållbart samhälle. RIKTLINJER Mångfalden av miljöer och arter i landskapet ska skyddas och utvecklas. Lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändning ska föregås av en landskapsanalys. Turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras inom: Mälaren med öar och stränder Svartåns, Sagåns och Lillåns dalgångar Badelundaåsen Europeiska landskapskonventionen Konventionens syfte är att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att underlätta samarbete kring landskapsfrågor och till att öka allmänhetens delaktighet i arbetet. Konventionen är ingen lag som beslut kan prövas mot utan den fungerar genom att varje land arbetar in den i sina egna lagar och regelverk. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratifi cerat den. Stärk landskapsvärdena Målet är att skydda och bevara natur- och kulturmiljövärden och att utveckla och nyskapa miljöer som är viktiga för biologisk mångfald och för människans trivsel och upplevelser i landskapet. Målet är också att möjliggöra en hänsynsfull bebyggelseutveckling på landsbygden. Den europeiska landskapskonventionen Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt an svar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Genom att förstå ett landskaps karaktär kan vi försäkra oss om att framtida utveckling är väl anpassad till kommunens unika landskapsvärden och genomförs med en känsla och hänsyn till platsen som bidrar till att stärka ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang. Skydda och utveckla landskapsvärdena Att bygga upp kunskap om de natur- och kulturmiljövärden som finns i kommunen, samt att sköta och skydda dem, bygger på långsiktighet och samverkan. I handlingsplanen för natur- och kulturmiljön fastställs mål och åtgärder för att öka kunskapen, skötseln och skyddet av dessa värden. En stor del av de natur- och kulturmiljöer som finns i Västeråstrakten behöver kontinuerlig skötsel för att inte förlora sina värden. I skötseln ingår även att restaurera, utveckla och nyskapa miljöer som krävs för att mångfalden av miljöer och arter i landskapet inte ska gå förlorad. Övergripande natur- och kulturstråk I Västerås finns stora möjligheter att uppleva levande natur- och kulturmiljöer. Ett antal stråk med särskilt höga landskapsvärden har identifierats. I dessa områden finns stor biologisk mångfald, värdefull odlingsmark, attraktiva vatten- och strandmiljöer, höga kulturella värden och estetiska och rekreativa kvaliteter. Dessa stråk är även mycket viktiga för ekologisk spridning och mångfald och den stora andelen obebyggd och varierad yta stärker miljöns 50 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

51 ± Sala Badelundaåsen Lillåns dalgång Svanå Sagåns dalgång Svartåns dalgång Munga Sevalla Mälarområdet Natura 2000 Skultuna Rv 56 Surahammar Lillån Sagån Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Enköping Orresta Västerås E 18 Irsta E 18 Hallstahammar Dingtuna Barkarö Johannisberg Fullerö Björnö Gäddeholm Kärrbo Frösåker Ängsö Rv 56 Rytterne Asköviken Tidö Ridön Kvicksund Strängnäs Meter Eskilstuna motståndskraft mot klimatförändringar. Stråken är även viktiga ur ett regionalt perspektiv då de går över kommun- och länsgränser. De särskilt utpekade stråken är: Mälarnära innefattar Mälaren med öar och stränder. I detta område ingår bl.a Stora Ekeby, Rytternevägen Fiholm, Vikhus, Tidö-Asköviken, Fullerö, Johannisberg, Önstensborg, Björnön, Gäddeholm, Kärrbolandet, Frösåker och Ängsö Svartåns, Lillåns och Sagåns dalgångar Badelundaåsen och Badelunda socken (inkl Anundshög) utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

52 Utveckla möjligheterna till rekreation och friluftsliv Goda möjligheter till friluftsliv kan både minska stress och inbjuda till ökad fysisk aktivitet. Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan människors tillgång till natur och deras välbefinnande. De övergripande stråk med höga landskapsvärden som identifierats är, eller har stor potential att utvecklas till, värdefulla utflyktsmål för rekreation, turism och rörligt friluftsliv. Friluftslivets intressen prioriteras därför i dessa områden. Mälaren med öar och strandområden är en stor tillgång för Västerås. Mälaren förser oss med dricksvatten, är av riksintresse för fiske, är viktig för sjöfarten och inte minst en stor tillgång för rekreation och friluftsliv. Ridö- och Ängsöarkipelagerna är skyddade som naturreservat och är utpekade som Natura 2000-områden, dvs ingår i ett omfattande europeiskt nätverk av miljöer med särskilda värden eller prioriterade arter. Särskilda bevarandeplaner för dessa områden har upprättats av länsstyrelsen. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti 2010 LÄS MER: Handlingsplan för natur- och kulturmiljön INSPIRATION Naturum Mälaren Naturum Mälaren, som föreslås lokaliseras vid Svartåns mynning, blir ett besöks- och informationscentrum där besökande kan lära sig mer om djur, växter, geologi och kulturhistoria. Syftet är att öka förståelsen för och kunskapen om Mälarens naturvärden och även stimulera till ökat friluftsliv och turism i den omgivande naturen. Naturum Mälaren har en viktig pedagogisk uppgift, särskilt för barn och ungdomar de framtida förvaltarna av Mälarens landskapsvärden. Mälarens stränder är bitvis otillgängliga genom att det saknas vägar öppna för allmänheten och att bland annat den rikliga vassväxten gör det svårt att bada. Inriktningen är att öka tillgängligheten till Mälaren och Mälarens stränder för allmänheten. Åtgärder för att öka tillgängligheten kan vara iordningställande av gång- och cykelvägar, allmänna bryggor, natur- och parkmark i strandnära lägen med anknytande kollektivtrafik, båtförbindelser till och mellan öar samt parkeringsmöjligheter. Värmestugor, vindskydd och grillplatser gör stränderna attraktiva under flera årstider. Aktiviteter som plogning av isar, uthyrning av utrustning (skridskor, kanot och kajak etc), evenemang, festivaler och verksamheter på och i vatten och is uppmuntrar till ett ökat rekreations- och friluftsliv vid Mälaren även vintertid. Naturum Mälaren, som föreslås vid Svartåns mynning, blir ett starkt regionalt besökscentrum som inbjuder och vägleder till upplevelser och rekreation i mälarbygd och bergslagsskog. (Bild: Archus Arkitekter) 52 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

53 Tillgängligheten till Mälaren inom stadsbygden förbättras. Vid Öster Mälarstrand planeras ett färjeläge för Elbafärjan. Visionen om Vågholmarna visar nya öar utanför pirarna, vilka ska fungera som vågskydd och samtidigt bli ett trevligt friluftsstråk med promenadvägar och sittplatser. Strandområdet vid Stadsträdgården utvecklas till en för staden viktig och attraktiv målpunkt för västeråsarna med den nya Bäckparken, förädling av Tegeluddsparken, nya spännande spänger i vassen vid Mälarens vatten, samt nya park- och gångstråk. INSPIRATION Vågholmarna - e ny inslag i Västerås stadssilue Vid Öster Mälarstrand ska en ny småbåtshamn anläggas och i anslutning till denna en större brygga för att kunna erbjuda en anhalt för färjetrafiken i Mälaren. En ny småbåtshamn kräver vindskydd och avgränsning mot Mälarens hårda vindar. Istället för att bygga en traditionell vågbrytare skapas här Vågholmarna, Västerås nya landmärke. Från holmarna har du hela Mälaren framför dina fötter och kan få en upplevelse oavsett väder och vind. Öarna och deras länkar av bryggor och broar blir ett unikt landmärke, inte bara för Öster Mälarstrand utan för hela Västerås. (Bild: Mälark AB) Björnö naturreservat är stadens mest besökta rekreationsområde. En utveckling av Björnön pågår. Ett planprogram för Björnön godkändes Planprogrammet beskriver hur Björnöns funktion som stadsnära frilufts- och rekreationsområde ska stärkas och utvecklas samt hur öns naturvärden ska säkras och skötas. Åtgärder för att bland annat öka tillgängligheten planeras. Ängsö är en viktig tillgång för att utveckla Mälaren med dess öar. Projektet Uppsving Ängsö är en satsning för att få fler människor att besöka Ängsö under alla årstider. Vandringsleder ska rustas upp, grillplatser anläggas, informationen om området förbättras mm. Mälararkipelagen är en stor tillgång för turism, båtliv och andra aktiviteter. Utökad turbåtstrafik till attraktiva besöksmål i Västerås och angränsande kommuner, t ex Ängsö, Sundbyholm, Grönsöö, ger möjligheter till regional samverkan. Nya attraktiva övernattningsmöjligheter, t ex vandrarhem och övernattningsstugor, går att utveckla på öarna. Svartådalen föreslås utvecklas regionalt för turism, friluftsliv och bygdeutveckling samtidigt som unika natur- och kulturvärden bevaras. Möjligheten att bilda ett naturreservat i området mellan Svanå och Hällsjön bör utredas. Åtgärder kan vara iordningställande av sammanhängande vandringsleder, paddlingsmöjligheter, gång- och cykelvägar i ånära lägen, fritidsfiske från bryggor, väl fungerande kollektivtrafik, mötes- och rastplatser samt informations- och guidningsmöjligheter vid särskilt värdefulla och intressanta destinationer. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

54 Även Lillåns och Sagåns dalgångar görs tillgängliga för rekreation och friluftsliv på motsvarande sätt. Badelundaåsen föreslås också utvecklas för rekreation och rörligt friluftsliv genom att åsens värdefulla natur- och kulturmiljöer stärks och tillgängligheten för besökare förbättras. Det Mälarnära området och ådalarna är också områden med den bästa åkermarken i kommunen. Utvecklingen av det rörliga friluftslivet ska ske i samverkan med jordbrukets behov och ger möjligheter till ökad sysselsättning på landsbygden. (foto: Pia Nordlander) Arbeta vidare med: - Handlingsplan för friluftslivet - Handlingsplan för Badelundaåsen - Analys av landskapsvärden - Naturum Utveckla vattendrag och våtmarker Vattenmiljöer är en viktig resurs för biologisk mångfald och har unika värden som rekreationsmiljö. Förutom möjlighet att utöva en rad olika vattenaktiviteter så gör vatten på olika sätt starkt intryck på människor. Vatten upplevs också som den mest livgivande och avstressande inslaget i en park och naturmiljö. Sjöar och vattendrag påverkas av mänskliga verksamheter. Många av vattendragens naturvärden beror på naturliga flöden och variation av vattennivå. Detta står ofta i konflikt med vattenreglering, rensningar, exploateringar. Även utsläpp av miljögifter, näringsämnen eller försurande ämnen får konsekvenser för livet i vattnet och vår möjlighet att utnyttja resurserna knutna till vattnet. Åtgärder som särskilt lyfter fram vattnets rekreationsvärde och bevarar och stärker biologisk mångfald uppmuntras i fortsatt planering. Våtmarker restaureras eller skapas. Våtmarker kan i vissa fall vara multifunktionella ytor, dvs de kan vara våtmarker för fauna (fågelsjöar) samtidigt som de fungerar som näringsfällor, vilket minskar övergödningen. För att återställa den biologiska mångfalden i vattendragen (Svartån, Lillån, Sagån) föreslås att vandringshinder tas bort och att mer död ved ska finnas i vattnet för skuggning och som matförråd. Läs mer om vatten i avsnittet om naturresurser. 54 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

55 Hushålla med naturresurserna Användningen av råvaror och andra resurser ska kontinuerligt minska. Utnyttjandet skall vara så effektivt som möjligt och i enlighet med kretsloppsprincipen. Det innebär att man varken skall förgifta naturen eller utnyttja den mer än vad den långsiktigt tål. Vad som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas och återanvändas och återvinnas eller slutligen omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning. Mark Åkermarken inom Västerås har generellt sett mycket goda produktionsförutsättningar. Även vid en nationell jämförelse anses Mälardalens jordbruksbygd ge en hög avkastning per ytenhet. Stora delar av markerna består av näringsrika lerjordar som har hög produktionskapacitet och god motståndskraft mot försurning. Odlingsmarken kan, förutom livsmedel, producera en mängd förnyelsebara råvaror som ett långsiktigt hållbart samhälle behöver, exempelvis energi, oljor, fibrer och basmaterial till kemisk och medicinsk industri. RIKTLINJER Brukningsvärd jord- och skogsbruksmark används i första hand till biologisk produktion. Även merparten av moränmarkerna i Västerås innehåller näringsrika finsediment. I de nordvästra delarna finns däremot näringsfattigare moräner på naturligt sura bergarter. Det är marker som har låg motståndskraft mot luftföroreningarnas försurande effekter. Markernas produktionsförmåga kan på sikt komma att minska på grund av luftföroreningar och andra kemiska belastningar, fysisk påverkan samt upphörd odling och igenväxning. Grus och berg Åsgruset i kommunen är snart slut. Krossat berg, återvunnet material och alternativa material är nödvändiga alternativ. Även högkvalitativt berg är en begränsad resurs som på sikt kan bli en bristvara. Brytbart naturgrus finns idag enbart i norra Badelundaåsen. I denna del av åsen finns också de största grundvattenmagasinen. Skyddet av grundvattnet och eventuella förutsättningar för konstgjord grundvattenbildning prioriteras framför uttag av grus. RIKTLINJER Inom områden utpekade som potentiella bergtäkter prioriteras möjligheten att bryta berg framför annan markanvändning. Barkarö Sex kommuner i Västra Mälardalen och berörda länsstyrelser arbetade för ca tio år sedan i ett gemensamt projekt med materialhushållningen i regionen. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

56 LÄS MER: Hushållning med berg och grusmassor Planeringsunderlag för västra Mälardalen augus Målet med projektet var att bidra till en långsiktigt hållbar användning av grus- och bergmassor i regionen. Resultatet redovisas i rapporten Hushållning med berg och grusmassor Planeringsunderlag för Västra Mälardalen, augusti Inom Västerås stad har sammanlagt 27 områden pekats ut. Nio av dessa har prioriterats som intressantast ur transport- och bergkvalitetsperspektiv (se karta i karttjänsten på Inom dessa områden prioriteras möjligheten att bryta berg framför annan markanvändning. ± Sala Potentiella bergtäkter Mycket stor grundvattentillg Stor grundvattentillgång Åsar Svanå Lekområde för fisk Surahammar Skultuna Munga Rv 56 Badelundaåsen Lillån Sevalla Sagån Enköping Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Orresta Västerås Hallstahammar e Irsta E 18 E 18 e e Dingtuna Gäddeholm Rv 56 Strömsholmsåsen Barkarö Kvicksund Strängnäs Meter Eskilstuna 56 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

57 Masshantering Det är angeläget att ta tillvara och återvinna schaktmassor på ett miljömässigt riktigt sätt. Beroende på kvalitet kan massorna användas för landskapsmodellering, bullerskyddsvallar, återfyllning, återanvändning för byggande av ledningar, gata, hårdgjordyta, parkmark, mm. I första hand ska massor återvinnas i det område där de har uppkommit, i andra hand i närområdet och i de fall detta inte är möjligt bör det finnas anvisade platser inom kommunen där massor behövs. RIKTLINJER I fördjupade översiktsplaner och detaljplaner ska beskrivas om över- eller underskott av massor uppkommer och hur överskottsmassor ska återvinnas. Vatten I vattenplanen, som beräknas bli antagen av kommunfullmäktige under 2012, beskrivs hur vattenresurserna ska skyddas och utvecklas. Västerås vatten ska ha god status Miljökvalitetsnormerna för vatten uttrycker den kvalitet - status - en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. För att nå god status krävs att mängden näringsämnen från jordbruksmark och avloppsvatten minskar. Mängden miljögifter till Mälaren behöver också minska. För att behålla livskraftiga populationer av vattenlevande organismer bör vandringshinder, i form av dammar och kraftverk, byggas bort. Det förslag till VA-utvecklingsplan som kommer att remissbehandlas under 2012 är ett steg i arbetet med att förbättra vattenmiljön. VA-utvecklingsplanens främsta syfte är att utreda vilka områden som bör anslutas till de kommunala reningsverken. Då det inte är möjligt med kommunal VA-utbyggnad ska fastighetsägare samordna VA-lösningar genom att upprätta gemensamhetsanläggningar. Enskilda VA-lösningar ska så långt det är möjligt vara vattensnåla och kretsloppsanpassade. En stor del av utsläppen som når Mälaren kommer via dagvatten, t ex regnvatten som för med sig föroreningar från trafiken, näringsämnen från jordbruksmarken mm. Den effektivaste reningsmetoden är att ta bort föroreningar vid källan, därefter att rena dagvattnet innan det når Mälaren. Arbete pågår med en dagvattenpolicy och en handlingsplan för dagvattenhantering. Vid planering och byggande tillämpas lokalt omhändertagande av dagvattnet. Metoderna för att minska mängden näringsämnen och miljögifter behöver utvecklas. RIKTLINJER Planeringen ska medverka till att mängden näringsämnen och miljögifter som tillförs våra vatten minskar Grundvattentillgångarna i åsarna skyddas Möjligheten till konstgjord infiltration i Badelundaåsen skyddas Planeringen ska säkerställa att dagvattnet tas om hand lokalt. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel och anger de lägsta acceptabla förorenings- eller störningsnivåerna. Syftet är att skydda människors hälsa och miljön. Idag fi nns miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, olika parametrar i vattenförekomster, olika kemiska föreningar i fi sk- och musselvatten samt omgivningsbuller. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

58 LÄS MER: Va enplan Som ett komplement till det lokala omhändertagandet föreslås att större vattenparker anläggs. Vattenparken är en anläggning där vattnet renas med naturens hjälp. Förutom att rena vattnet ska vattenparken vara en vacker plats som ger möjligheter till promenader och upplevelser. En vattenpark som kan ta hand om dagvattnet från de västra stadsdelarna föreslås lokaliseras till Johannisbergs flygfält, en vattenpark för de östra stadsdelarna föreslås i anslutning till Hamrebäcken. I anslutning till Limstabäcken vid Hässlö föreslås våtmarker för att minska kväveläckaget från omgivande åkermark. Även om vattenparker skapas måste reservkapacitet finnas vid extremt höga flöden. INSPIRATION Va enparken i Enköpings kommun Nära centrala Enköping finns Vattenparken - en anläggning som renar hälften av stadens dagvatten på ett naturligt sätt med fördröjningsmagasin och vattenväxter som reducerar kväve, fosfor och tungmetaller för att minska igenväxten i våra sjöar och hav. En andra vattenpark är under planering. Vattenparken fungerar inte bara som en vattenreningsanläggning utan har också utvecklats till ett rekreationsområde där många vistas. Skolor och förskolor gör ofta studiebesök för att lära mer om vattenrening och djurliv. Källa: Enköpings kommun Foto: Louise Boisen Arbeta vidare med: - Masshantering - Skydd av vattentäkter - Reservvattenförsörjning - Dagvattenpolicy och dagvattenplan - Vattenparker Dricksvatten Nu och i framtiden ska finnas förutsättningar att producera ett bra dricksvatten. Därför behöver de kvarvarande möjligheterna till infiltration i Badelundaåsen skyddas. Mälarens vatten, som vi idag är beroende av för dricksvattenproduktionen, ska vara av tillräckligt bra kvalitet och skyddas från negativ påverkan på lång och kort sikt. Nytt vattenskyddsområde och nya skyddsföreskrifter för vattentäkten i Västeråsfjärden och Badelundaåsen fastställdes av länsstyrelsen Grundvatten finns i berggrunden och i grundvattenförande jordlager. De största uttagsmöjligheterna finns i Badelundaåsen och Strömsholmsåsen. För att kunna ta vara på den naturliga grundvattenbildningen och skydda grundvattnet från eventuella föroreningar ska de orörda delar av Badelundaåsen som finns kvar förbli intakta. Att ha verksamheter på åsen medför risk för att grundvattnet förorenas. Att ha verksamheter i före detta grustäkter är extra riskabelt, då bland annat det korta avståndet ner till grundvattennivån gör att en förorening snabbare kan nå grundvattnet. Inom kommunen finns även ett antal enskilda vattentäkter som försörjer grupper av fastigheter. Behovet av skydd för dessa behöver utredas. Västerås behöver även ha en plan för reservvattenförsörjning. 58 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

59

60 Genomförande Översiktsplanen är kommunens viktigaste planeringsinstrument för den långsiktigt hållbara fysiska utvecklingen. Det är angeläget och viktigt att följa upp hur översiktsplanens strategier och riktlinjer får genomslag i den kommunala planeringen och vilka konsekvenser den har på den långsiktiga utvecklingen. Översiktsplanen en strategisk plan Översiktsplanen är kommunens viktigaste planeringsinstrument för den långsiktigt hållbara fysiska utvecklingen. Västerås ska vara en attraktiv hållbar stad att bo, leva och verka i. Samhällsbyggandet är komplext, långsiktigt och förutsätter att vi som kommun tydligt redovisar hur vi konkret arbetar efter uppsatta strategier och mål för nå upp till visionen Västerås Staden utan gränser. Det kräver att resurser avsätts i budgeten för åtgärder som på kort och lång sikt leder fram till uppsatta mål och visioner. Planeringsinriktningen ger förutsättningar för en fortsatt stabil befolkningstillväxt i både staden och serviceorterna. Det är därför angeläget att planering och genomförande av intentionerna i översiktsplanen inriktas på att behålla nuvarande kvalitéer samt förstärka möjligheterna till ett gott liv för alla västeråsare. Strategierna i planen innebär bland annat att vi kommer att bo tätare och att stadslivet blir intensivare. Det ställer högre krav på tillgängliga och inbjudande offentliga platser och grönområden. Samtidigt måste den offentliga servicen, närheten till kollektivtrafik samt trygga och gena cykelvägar förstärkas. Tidsperspektivet för planens strategier och mål är långt med en horisont på 40 år. Det är trots det viktigt att redan nu påbörja arbetet med flera av planens förslag, eftersom stads- och samhällsbyggande tar och ska få ta lång tid för att ett bra resultat ska uppnås. I planen föreslås omvandling och utveckling av flera verksamhetsområden till blandade områden med inslag av bostäder. Projekt som kommer att kräva ett aktivt arbete från stadens sida och en bred medverkan från fastighetsägare och verksamhetsutövare. Tillväxt- och utvecklingstakten kommer att variera över tiden beroende på konjunktur, efterfrågan, stadens möjlighet att erbjuda spännande områden/ miljöer, näringslivets expansion och inte minst investeringsviljan hos marknadens aktörer. Ett brett samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna, byggherrarna, näringslivet, Mälardalens högskola och framför allt de boende är nödvändigt för att staden ska nå uppsatta mål. Kommunen ser gärna att förslag och initiativ till olika utvecklinsprojekt kommer från olika håll och att de är i samklang med översiktsplanens strategier. Det är lika nödvändigt att kommunen tar egna initiativ till olika utvecklings- och förändringsprojekt och att finansieringsfrågorna tidigt lyfts fram. 60 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

61 Samband med andra planer Översiktsplanen håller samman den fysiska planeringen med utgångspunkt från aktuella planer inom miljö, trafik, vatten och avlopp, riskhantering, bostadsbyggande m.m. Planer som var och en är viktiga för stadens långsiktiga utveckling och verkar i samma riktning som översiktsplanen. För att översiktsplanens långsiktiga strategier och planeringsinriktningar ska få en bred förankring och genomslag i kommunen är det nödvändigt att den Strategiska planens fyraårsperspektiv är baserad på samma förutsättningar. Det är också nödvändigt att den ser bortom de närmsta fyra åren för att få kontinuitet i samhällsbyggandet och en trygg och tydlig inriktning i planeringen. Långsiktigheten ger också aktörerna på marknaden och näringslivet en tydlig och klar signal om kommunens vilja att utvecklas i en bestämd riktning. Det kommunala bostadsstrategiska programmet visar inriktningen för bostadspolitiken under mandatperioden medan den kommunala bostadsstrategiska handlingsplanen redovisar vilka projekt kommunen är beredd att planera under de kommande tre åren. Organisation av översiktsplanearbetet För att översiktsplanen ska bli det strategiska instrument, so m den nya Plan- och bygglagen signalerar, krävs att kommunen håller den levande och ständigt påminner om dess innehåll. En arbetsgrupp inrättas under stadsledningskontoret ledning. Den får till uppgift att löpande ta initiativ till kompletteringar/förändringar av planen samt följa upp och utbilda nämnder och styrelser om översiktsplanens strategier och planeringsriktlinjer. Uppföljning och återkoppling sker till kommunstyrelsen, som beslutar om nya övergripande uppdrag m.m. Nämnder och styrelser ska dessutom i sina projekt, utredningar m.m. som berör översiktsplanen beskriva hur strategierna tas tillvara och leder fram till det hållbara samhället. Rullande översiktplanearbete Att ta fram en översiktsplan till antagande är ofta ett långt och tidskrävande arbete med en omfattande medborgardialog och politisk hantering. Målet är att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras under varje mandatperiod och också revideras i de delar som är inaktuella. Ett rullande översiktsplanearbete ger möjlighet till korrigeringar och kompletteringar och innebär att planen kan hållas levande. Aktuella frågor kan fångas upp löpande och behandlas i ett förenklat planarbete i form av så kallade tematiska skikt eller som en ändring av översiktsplanen för ett avgränsat geografiskt område. Ett rullande översiktsplanerarbete ger också förutsättningar för att regelbundet påminna allmänhet, politiker och tjänstemän om planens innehåll och strategier. För att kommunen inte ska få för många program och handlingsplaner att arbeta efter är det naturligt att den kommunomfattande översiktsplanen blir den sammanhållande handlingen, där samtliga strategier och riktlinjer som berör den fysiska mark- och vattenanvändningen samlas. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

62 Arbeta vidare med: - Uppföljning Uppföljning Det är angeläget och viktigt att följa upp hur översiktsplanens strategier och riktlinjer får genomslag i den kommunala planeringen och vilka konsekvenser den har på den långsiktiga utvecklingen. Ger planen tillräcklig vägledning och stöd i vår strävan efter det hållbara samhället med förbättrade livsbetingelser och livskvalitet? Uppföljningsarbetet ska delas in i följande tre delar: För större projekt/planer ska en checklista göras över på vilket sätt projektet/planen lever upp till översiktsplanens strategier och riktlinjer. Ett exempel kan vara att i varje nytt planuppdrag till byggnadsnämnden bifoga en checklista, som redovisar hur detaljplanen klarar eller inte klarar strategierna m.m. I verksamhetsberättelsen/årsredovisningen ska en kort sammanfattning göras över planens styrverkan på gjorda planer och projekt. I samband med aktualitetsförklaringen ska en mer omfattande och summerande uppföljning ingå. Uppföljningen ska signalera om planen behöver revideras och i så fall i vilken omfattning. Vad är viktigt för att lyckas? Översiktsplanens strategier och riktlinjer måste vara kända och accepterade hos nämnder och styrelser. Marknadens aktörer och näringslivet är centrala för utvecklingen och ska ha kännedom om kommunens långsiktiga mål och intentioner. Västeråsarna ska känna förtroende för kommunens vilja att förbättra livskvaliten och göra livet lättare att leva i Västerås. Det är också nödvändigt att planens bärande strategier är långsiktiga och klarar flera mandatperioder med små ändringar. I planen föreslås en kraftfull satsning på nya bostäder i City samt omvandling och förnyelse av flera verksamhetsområden till blandade områden med inslag av bostäder, där kommunen i begränsad omfattning är markägare. I den typen av områden krävs att kommunen är aktiv och bland annat förvärvar fastigheter, som behövs för ett smidigt genomförande av olika åtgärder. Ett långsiktigt markstrategiskt arbete skapar förutsättningar för en snabbare och effektivare plan- och genomförandeprocess. En långsiktighet i planering och genomförande kräver att finansierings- och investeringsfrågorna tidigt lyfts in i projekten för att tydliggöra kommunens vilja och uthållighet. 62 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

63

64 Allmänna intressen I planeringen ska hänsyn tas till och avvägningar göras mellan olika allmänna intressen. Det handlar exempelvis om hänsynstagande till natur- och kulturmiljöintressen och sådant som kan innebära risker för människa eller miljö. Vissa intressen är av sådan art att de är av nationell betydelse, s k riksintressen. De tekniska försörjningssystemen är också en viktig grund för planeringen. I bilagan Allmänna intressen fi nns en översiktlig sammanställning av allmänna intressen, kartor samt riktlinjer för hur hänsyn ska tas till dessa intressen. Kartorna fi nns också att se i karttjänsten på Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kungsängsverket har kapacitet för att ansluta fler bostäder och arbetsplatser. Arbetet med att ansluta områden som idag har enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet pågår. Ett förslag till VA-utvecklingsplan har tagits fram som en del i arbetet med Vattenplanen. Förslaget kommer att remissbehandlas under Vattenplanen har remissbehandlats och beräknas bli antagen av kommunfullmäktige under Åtgärder för att minska utsläppen av kväve och fosfor från Kungsängsverket krävs. Mälarenergi har påbörjat planering av en ny tillståndsansökan och ombyggnation av avloppsreningsverket. Ombyggnationen beräknas påbörjas På lång sikt kan det bli aktuellt att ersätta Kungsängsverket med en helt ny anläggning. Lokalisering av en ny anläggning kräver att en särskild lokaliseringsutredning genomförs. I gällande översiktsplan, ÖP 52, reserveras mark för en kompletterande våtmarksanläggning för efterbehandling av avloppsvatten i anslutning till Ångsjön i Kärrbo. Detta markreservat utgår. Ångsjön kan vara lämplig som våtmark, men är inte aktuell som en del av hanteringen av avloppsvattnet. Energianläggningar Fjärrvärmesystemet dominerar idag i Västerås tätort. Även framtida bebyggelse inom Västerås tätort förutsätts anslutas till fjärrvärmenätet. Kraftvärmeverket kompletteras med en samförbrännings-panna där både avfall och biomassa kan användas som bränsle. Panna och upplag kommer att ligga i anslutning till befintligt kraftvärmeverk. Byggandet av lågenergihus främjas. Kommunen har beslutat om en definition av lågenergihus, som ligger lägre än riksnormen. Denna tillämpas vid byggande på kommunal mark, men är också en uppmaning till andra markägare att beakta. Förutsättningar för lokal småskalig el- och värmeproduktion ska finnas. Som exempel kan nämnas användningen av jordbrukets takytor för solvärme och 64 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

65 spannmålstorkar för lokal värmeproduktion. Lokala gemensamma energilösningar eftersträvas exempelvis i Gäddeholm. Användning av solvärme stimuleras. Lämplig plats för en större solcellsanläggning ska utredas. MälarEnergi s planerade samförbränningpanna i Djuphamnen. (fotomontage: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor) Kraftledningar Stamnätet för el i Sverige förstärks och förnyas vilket innebär att nya ledningar och transformatorstationer planeras. En ny 400-kV-ledning norr om Västerås tätort liksom en ny transformatorstation i den norra delen av staden har diskuterats. Inga underlag för markreservationer finns för närvarande. Befintliga luftledningar går idag igenom stadsbebyggelsen väster och norr om staden. I samband med att förnyad koncession behandlas ska alternativa lokaliseringar alternativt kablifiering övervägas där så bedöms lämpligt med hänsyn till pågående och planerad markanvändning. Naturgas I den kommuntäckande översiktsplanen från 1998 finns ett reservat för naturgasledning parallellt med den s k yttre E18. Detta utgår i likhet med vägreservatet. Vindkraft Kommunen är positiv till såväl småskalig som storskalig vindkraftproduktion. Vid lokalisering av vindkraftverk ska hänsyn bland annat tas till påverkan på landskapsvärdena. Mälarenergi har utrett förutsättningarna för etablering av vindkraftverk. I utredningen konstateras att förutsättningarna är mycket begränsade med hänsyn till vindförhållandena. I de områden där det blåser mest finns också stora natur-, kulturmiljö och rekreationsvärden. Ny teknik, exempelvis högre master, kan ge andra möjligheter. Om förutsättningarna för etablering av vindkraftverk förändras ska en särskild vindkraftutredning göras. En sådan kan göras som ett tillägg till översiktsplanen. Hallstahammars och Köpings kommuner har tillsammans tagit fram en vindkraftspolicy. I denna har ett område nära Lillhärad pekats ut som intressant ur vidkraftssynpunkt. En samverkan mellan Västerås och Hallstahammar i detta område kan vara möjlig. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

66 Avfall Gryta avfallsanläggning togs i drift av renhållningsverket i Västerås år En utredning om det långsiktiga deponeringsbehovet i regionen resulterade i att en utvidgning av avfallsupplaget vid Gryta förordades. Den första delen av den nya deponin togs i bruk i januari 2009 och den beräknas motsvara behoven de närmaste femtio åren, kanske det dubbla. Den gamla deponin har tagits ur bruk och terrassering och sluttäckning pågår. I Svensk Växtkrafts rötningsanläggning, som ligger inom Gryta avfallsanläggning, framställs biogas. En kraftigt ökad efterfrågan på biogas som fordonsbränsle gör att Vafab Miljö, i samarbete med Svensk Växtkraft AB, vill öka utnyttjandet av hushållens biologiskt nedbrytbara restavfall för tillverkning av biogas. Ett antal lantbrukare med storskalig djurhållning kring Västerås planerar att tillsammans med Swedish Biogas International AB, SBI, uppföra ytterligare en biogasanläggning inom området. En stor del av hushållens avfall är grovavfall som lämnas på Återbruken och på flera av dessa är det idag brist på utrymme. Under 2012 kommer VafabMiljö göra en översyn av Återbruken och utrymmesbehovet. I den utredning om det långsiktiga deponeringsbehovet i regionen som föregick lokaliseringen av den nya deponin till Grytaområdet fanns en alternativ lokalisering till Kallmora norr om Lillhärad. Detta område är en framtida reserv för lokalisering av ny deponi. Arbete med en ny avfallsplan och renhållningsordning pågår. IT-infrastruktur I en nationell och regional jämförelse har Västerås kommun totalt sett en väl utbyggd digital infrastruktur och god tillgång till bredband. Skillnaden i anslutningsgrad är dock stor mellan tätorten Västerås och landsbygden. En bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad godkändes av kommunstyrelsen den 8 maj Handlingsplanen beskriver stadens strategiska mål och insatser inom bredbandsområdet. En bra utbyggd infrastruktur (väg, data- och telekommunikation) är nödvändig för att utveckla bra boende, entreprenörskap och företagande på landsbygden. Framtidens utbyggnad av bredbandsinfrastruktur måste kunna hantera överföring av hög kapacitet. Det är väsentligt att all IT-infrastruktur för telefoni och data, oavsett media, hanteras sammanhållet. Det innebär att även telestationer, GSM-master etcetera ska ingå. Planeringen av IT-infrastrukturen bör lämpligen samordnas med planeringen av övrig infrastruktur såsom vägar, fjärrvärme, biogas, vatten och avlopp. Natur- och kulturmiljövärden Planeringen ska ske med utgångspunkt i de natur- och kulturmiljövärden som finns i den byggda miljön och i landskapet. Handlingsplanen för naturoch kulturmiljö i Västerås godkändes av kommunstyrelsen i augusti 2010 och gäller till Handlingsplanen redovisar mål och åtgärder för att bygga upp kunskap om, sköta och skydda de natur- och kulturvärden som finns. 66 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

67 Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskrift (MSBFS 2010:6) om sådana risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LÄS MER: Handlingsplan NKM Natur- och kulturmiljövärdena finns dokumenterade i olika inventeringar och rapporter både hos länsstyrelsen och kommunen. En sammanställning av dessa finns i bilagan Allmänna intressen. Kartor finns tillgängliga i karttjänsten på Utredningen Grönstrukturplan för Västerås tätort togs fram som en delutredning i Översiktsplan för Västerås tätort, Öp54, och är en bilaga till denna. En översyn av grönstrukturplanen ska göras. De biologiska värdena i bland annat stadsdelsskogarna behöver inventeras och värderas. I avvaktan på att en ny grönstrukturplan tagits fram ska utredningen Grönstrukturplan för Västerås tätort utgöra underlag för planering och byggande. Stadsdelsskogarna är en unik tillgång i Västerås, vilket ska beaktas i kommande planering. Grönområdenas sociala värden ska också värderas ytterligare. Miljö, hälsa och säkerhet I Västerås, liksom i de flesta städer, finns verksamheter som hanterar farliga eller miljöstörande ämnen och material. Denna typ av verksamheter och transporter genom bebyggelsen är förenade med risker för omgivningen. Det handlar både om risk för olyckor och katastrofsituationer och om risker för människors hälsa och miljön på lång sikt genom exponering av farliga ämnen, strålning eller liknande. Att förebygga risker innebär att tänka efter före, att förebygga problem i en fungerande infrastruktur, att skapa förutsättningar för en hälsosam livsmiljö. En handlingsplan för förorenade områden finns. Handlingsplanen beskriver hur Västerås stad ska verka för att misstänkt förorenade områden undersöks och vid behov åtgärdas. Buller i tätorter är ett stort folkhälsoproblem och orsakar exempelvis sömnproblem, irritation och stress. Buller kan också orsaka hörselskador och effekter på hjärt- och kärlsystemet. De största bullerkällorna är väg- och järnvägstrafik och flyg samt industrianläggningar. Planeringsstrategin om en tät och funktionsblandad stad innebär att konflikter som rör risken för LÄS MER: Handlingsplan för förorenade områden Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2011 LÄS MER: Risk och sårbarhetsanalys utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

68 bullerstörningar inte är ovanliga. Enligt EU-direktiv ska städer med fler än invånare göra en bullerkartläggning och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer samt ta fram ett åtgärdsprogram. Ett sådant arbete pågår. Kartläggningen har genomförts och åtgärdsprogrammet ska vara färdigt Människan exponeras kontinuerligt för elektriska och magnetiska fält. Det kan vara fält som finns naturligt i omgivningen, till exempel statiska fält som jordens magnetfält ger upphov till, eller fält som förekommer i samband med teknisk utrustning, till exempel fält med frekvenser som används för radio- och TV-sändningar och mobil telekommunikation. En kartläggning av lågstrålande områden inom kommunen ska göras. I bilagan Allmänna intressen redovisas på ett övergripande sätt vilka rekommendationer, riktvärden och miljökvalitetsnormer för vägtrafikbuller, luftföroreningar, förorenad mark, radon, farligt gods mm som kommunen tillämpar. Klimatförändringar Planeringen ska medverka till att utsläppen av växthusgaser minskar, men måste också ta hänsyn till effekterna av de klimatförändringar som förväntas. De handlar t ex om risken för översvämningar och därav följande risker för skred, erosion mm och åtgärder för att förebygga framtida problem. En risk- och sårbarhetsanalys för Västerås kommun har genomförts och en slutrapport presenterades hösten Analysen fokuserar på stora olyckor och extraordinära händelser som kan drabba Västerås. Analysen omfattar bland annat klimatförändringar och skred- och översvämningsrisker. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisade i februari 2012 utredningen Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Västerås är väl rustat för stigande vattennivåer i Mälaren. All byggnation är sedan slutet av 1990-talet anpassad efter en vattennivå som med god marginal överstiger den vattennivå som i genomsnitt beräknas inträffa vart 100:e år ( den så kallade 100-årsnivån). Samhällsviktiga funktioner som vattenverket, avloppsreningsverket, kraftvärmeverket och eldistributionen klarar ännu högre vattennivåer innan de slås ut. En utbyggnad av slussen i Stockholm kommer dessutom att minska risken för höga vattennivåer ytterligare. På längre sikt, efter år 2100, väntar fler utmaningar. Klimatförändringarna förväntas medföra att Östersjön stiger, vilket påverkar möjligheten att tappa av Mälaren. I bilagan Allmänna intressen redovisas hur hänsyn till risken för översvämning, skred mm ska beaktas vid planering och byggande. Stadens ställningstaganden till riksintressen Att ett område eller en funktion betecknas som riksintresse innebär att staten anser att det är intressen eller funktioner som är av nationell betydelse. I översiktsplanen ska staden ta ställning till statens riksintresseanspråk och visa hur hänsyn ska tas till riksintressena i fortsatt planering. Översiktsplanen blir genom det en överenskommelse mellan staten och staden om hur riksintressena ska tillgodoses. 68 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

69 En beskrivning av samtliga riksintressen och hur hänsyn tas till dessa finns i bilagan Allmänna intressen. Här redovisas stadens ställningstaganden till statens riksintresseanspråk i de fall staden har avvikande mening beträffande avgränsning eller innehåll eller då stadens beskrivning av hur hänsyn ska tas till riksintresset har förändrats. Riksintressen för kulturmiljövård Västerås Länsstyrelsen har i rapporten Industrialismens samhällsbyggande i Västerås stad från 1800-talets slut till 1900-talets början redovisat vilka delar av den byggda miljön som faller inom ramen för industrialismens samhällsbyggande under 1800-talets slut och 1900-talets början samt institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som förvaltningsstad. Industri- och bostadsbebyggelse från 1900-talets början samt parkzonen vid järnvägen. Perioden har valts som tidsmässig avgränsning med hänvisning till att det är den historiska period som varit avgörande för Västerås moderna utveckling. LÄS MER: Industrialismens samhällsbyggande i Västerås stad Länsstyrelsens redovisning och avgränsning av riksintresset är endast en tidsmässig avgränsning och innefattar inte någon ytterligare kulturhistorisk värdering. Detta är enligt stadens mening otillfredsställande, och kommer att innebära oklara förutsättningar vid kommande detaljplanering och bygglovprövning. En värdering av byggnaders eller bebyggelsemiljöers kulturhistoriska värde krävs innan det är möjligt att ta ställning till den föreslagna avgränsningen. En dialog med länsstyrelsen kring fortsatt arbete pågår. Kv Henrik, Vasagatan Västerås centrum är en av alla de stadskärnor i Sverige som genomgick den största förändringen under och 60-talet. Västerås är den stad som mest konsekvent har genomfört sin stadsomvandling. Utgångspunkten var att stadens centrum betraktades som åderförkalkat: en trång anhopning av gamla fallfärdiga hus med dåliga bostäder, kontor och affärslokaler (stadsarkitekten 1951). Staden föreslår att Riksantikvarieämbetets värdetext kompletteras att även innefatta den modernistiska centrumbebyggelsen. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

70 Uttrycket för och innebörden av riksintresset behöver utredas vidare. En komplettering av värdetexten skulle utgöra grund för en sådan utredning. Svartåns dalgång I gällande översiktsplan, ÖP 52, godtar inte staden den av länsstyrelsens hävdade avgränsningen av riksintresset Svartåns dalgång. En utredning som beskriver motiven för och konsekvenserna av föreslagen avgränsning krävs. Länsstyrelsen har inte gjort någon sådan utredning och underlag för att ändra stadens tidigare ställningstagande saknas alltså. Trafi kslagens riksintressen Sträckan Västerås Eskilstuna utgör riksintresse för järnväg. En förstudie som belyser möjligheten att korta restiden har nyligen remissbehandlats. Staden förordar en ny sträckning mellan Dingtuna och Kvicksund parallellt med riksväg 56. Det järnvägsreservat som finns i gällande översiktsplan ( Öp52) utgår därmed. Behovet av flygplatskapacitet för att säkerställa framtida utveckling av utrikestrafiken i Mälardalen motiverar att Västerås flygplats är ett utpekat riksintresse. Riksintresset gäller inte bara det som fysiskt finns på marken. Till funktionen flygplats hör också tre typer av influensområden. Influensområde med hänsyn till flyghinder Influensområde med hänsyn till flygbuller Influensområde med hänsyn till elektromagnetisk störning För att säkerställa att funktionen luftfartsanläggning inte skadas ska även dessa omgivande influensområden skyddas. Nuvarande flygbullerzon godkändes av kommunfullmäktige Trafikverket avser att arbeta med riksintressepreciseringar tillsammans med andra aktörer. Trafikverkets precisering av ett riksintresse är ett fördjupat planeringsunderlag som visar de värden som riksintresset avser att skydda och som bör beaktas i den fysiska planeringen. I detta beskrivs riksintressets funktion på ett mer utförligt sätt än vad som görs i ett riksintresseutpekande. En precisering av riksintresset Västerås Flygplats kan enligt Trafikverket bli aktuell under I avvaktan på en sådan utredning ska flygbullerzonen som godkändes 2006 gälla som planeringsunderlag. För uppgifter om hinderfrihet mm hänvisas till bilagan Allmänna intressen och de riktlinjer som finns där. Karttjänst och planeringsunderlag Den karttjänst, som skapats som del av översiktsplanen, och som finns på översiktsplanens webbplats visar kartbaserad information som därmed kan hållas uppdaterad och vara lättillgänglig i fortsatt planering. Text som beskriver innehållet är kopplad till den geografiska informationen. I översiktsplanen hänvisas till andra rapporter, program och planeringsunderlag. För att dessa ska vara lättillgängliga nås de via länkar från webbplatsen. 70 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

71

72 Hållbarhetsbedömning Hållbarhetsbedömningen, inklusive miljöbedömning, har genomförts av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Syftet med hållbarhetsbedömningen är att integrera hållbarhetsfrågorna i planeringen. Hållbarhetsbedömningen beskriver i vilken utsträckning planen förväntas medverka till eller motverka en utveckling som är hållbar ur ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Detta är en sammanfattning. Hållbarhetsbedömningen i sin helhet med beskrivning av konsekvenser och förslag till uppföljning och fortsatt arbete fi nns i bilaga. Ekologisk hållbarhet Klimat, transporter och energi Planens inriktning på förtätning, funktionsblandning, närhet till service och förbättrade förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik bedöms leda till att utsläppen av växthusgaser minskar, per person räknat. En utfasning av fossila bränslen från kraftvärmeverket kommer att leda till att utsläppen av koldioxid i Västerås minskar avsevärt. Flera andra åtgärder som nämns i planen kan också bidra till att minska utsläppen av koldioxid, per invånare räknat. Sådana åtgärder är t ex satsningen på en hållbar teknik- och miljöstadsdel, utökad biogasproduktion, främjande av lågenergihus och lokal och småskalig el- och värmeproduktion, samt att hitta en lämplig plats för en större solcellsanläggning i kommunen. Den ökade befolkningen väntas medföra att biltrafiken och energiförbrukningen totalt sett ökar, trots de satsningar som nämns ovan. Därför är det möjligt att koldioxidutsläppen i Västerås kommer att öka totalt sett, även om utsläppen blir mindre per invånare. Den pågående utvecklingen med ökad externhandel, liksom planerade bostadsområden som ligger så pass långt ifrån centrum så att gång- och cykeltrafik inte blir ett naturligt val, kan orsaka ökade biltransporter. Det finns undersökningar som visar att koldioxidutsläppen från hushåll i tätorters mer perifera lägen är mer än dubbelt så stora som utsläppen från hushåll i centrala lägen. Skillnaden beror främst på olika förutsättningar att använda sig av kollektivtrafik. Det är därför viktigt att man i den fortsatta planeringen säkerställer att hela Västerås förses med en attraktiv kollektivtrafik. (foto: Pia Nordlander) Även utbyggnaden av E18 till motorvägsstandard till Köping bedöms leda till ökade koldioxidutsläpp, eftersom utbyggnaden riskerar att leda till ökade lastbilstransporter och gynna bilpendling. Naturvärden, hushållning med mark samt rekreation och friluftsliv Planens inriktning på förtätning ger god hushållning med marken. Det medför även att områden utanför staden kan lämnas oexploaterade, vilket är positivt för bevarandet av den biologiska mångfalden. Förtätningen av staden kan leda till risk för konflikt med grönområden. Grönska i staden kan ha biologiska värden, rekreationsvärden och sociala 72 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

73 värden samt bidra till ett bra lokalklimat och god luftkvalitet inne i staden. Risken för konflikter med grönområden i staden bör kunna hanteras genom att tillämpa grönstrukturplanens riktlinjer, vilket planen också anger, kompletterat med en fungerande samrådsprocess. Planen anger också att grönstrukturplanen ska ses över för att bli ett ännu bättre underlag för planeringen. Förtätningen av staden ska enligt översiktsplanen ske med bibehållen tillgänglighet till grönområden. Föreslagna dagvattenparker kan tillföra staden nya rekreationsvärden och gynna den biologiska mångfalden. Mälaren och dess stränder hyser stora natur- och rekreationsvärden. Därför är det positivt att planen anger att dessa intressen ska prioriteras i mälarnära områden. Svartådalen, Lillåns och Sagåns dalgångar samt Badelundaåsen föreslås utvecklas för turism och friluftsliv samtidigt som områdenas natur- och kulturvärden bevaras. Åtgärder som gör att fler människor kan ta del av dessa miljöer innebär bättre möjligheter till rekreation och friluftsliv, vilket i förlängningen ger positiva konsekvenser för människors hälsa. En ökad förståelse för natur- och kulturmiljön leder ofta till bättre förutsättningar för bevarande av natur- och kulturvärden, vilket ger positiva konsekvenser även för dessa aspekter. Sammantaget medför planförlaget positiva konsekvenser både för naturmiljövärden/biologisk mångfald och för friluftsliv/rekreation. Planen anger att brukningsvärd jord- och skogsbruksmark i första hand ska användas till biologisk produktion. Trots detta planeras vissa nya områden uppföras på sådan mark, t ex Irsta, Gäddeholm och Sätra. Att bygga på jordoch skogsbruksmark innebär att marken varaktigt tas ur produktion, vilket inte är god markhushållning. Det är dock svårt att förena inriktningen att planera för en kraftigt ökad befolkning med ambitionerna att inte bygga på brukningsvärd jord- och skogsbruksmark och samtidigt inte heller komma i konflikt med natur-, kultur- eller rekreationsvärden. För att uppnå en god hushållning med marken och skapa goda förutsättningar för kollektivtrafik bör täthet eftersträvas även för verksamhetsområden och serviceorter. I detta avseende kan planen bli tydligare. Vatten Översiktsplanen tar upp några av de åtgärder som finns med i kommunens Vattenplan, bland annat borttagande av vandringshinder i vattendragen, anläggning av dagvattenparker, skydd av kvarvarande möjligheter till infiltration i Badelundaåsen och att kommunen ska ta fram en plan för reservvattenförsörjning. Dessa åtgärder bidrar till att skydda grundvattnet och dricksvattenförsörjningen, gynnar den biologiska mångfalden och kan minska belastningen av kväve, fosfor och tungmetaller på Mälaren. Att åtgärderna finns med i översiktsplanen är positivt och innebär att genomförandet av dem stärks. Planens inriktning på tillväxt medför en utbyggnad av fler bostads- och verksamhetsområden, vilket innebär mer hårdgjord yta, ökad trafik, mer avloppsvatten att ta hand om och mer föroreningar i dagvattnet. Trots utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

74 föreslagna åtgärder innebär därför översiktsplanen risk för negativa konsekvenser för vattenkvaliteten. De föreslagna åtgärder som finns beskrivna i översiktsplanen är således inte tillräckliga för att ytvattnen i Västerås ska uppnå god status, utan även andra åtgärder måste till. Många av dessa styrs inte av den kommunala fysiska planeringen, men planen skulle exempelvis kunna peka ut fler potentiella våtmarker. Hälsa Funktionsblandning, förtätning och att staden växer kan leda till konflikter och problem kopplade till människors hälsa. Det går inte att bedöma om översiktsplanen leder till fler bullerstörda än idag. Konsekvenserna för människors hälsa kan bli negativa, men eftersom bullerproblematiken rimligtvis kommer att hanteras genom lämpliga lokaliseringar och vid behov åtgärder, bör betydande negativa konsekvenser inte uppstå. I starkt bullerpåverkade miljöer finns inte alltid möjlighet att klara riktvärden för buller på den mest bullerstörda sidan. I de fall kommunen ändå väljer att placera bostäder i en sådan miljö kommer bostäderna att ha en tystare sida, enligt så kallade avstegsfall för buller (se bilaga Allmänna intressen ). Om förtätningen leder till trånga gaturum med trafik och dålig luftomsättning finns risk för försämrad luftkvalitet i dessa gaturum. Det är viktigt att i den fortsatta planeringen göra en bedömning om gaturummen tål en förtätning utan att miljökvalitetsnormerna överskrids. Det finns dock inte så många områden i Västerås som har problem med dålig luftkvalitet idag, så de negativa konsekvenserna för människors hälsa på grund av luftkvalitet förväntas bli små. Översiktsplanen eftersträvar en funktionsblandad stad och har pekat ut etableringsområden för vissa typer av verksamheter. Det är viktigt att vid fortsatt planering ta hänsyn till de planeringsriktlinjer som anges i bilagan Allmänna intressen för att minimera störningar, framför allt i områden där bostäder finns eller planeras i närheten av miljöstörande eller transportintensiv verksamhet. Under förutsättning att detta beaktas bedöms översiktsplanen innebära små negativa konsekvenser för människors hälsa. Sammantaget bedöms översiktsplanen innebära risk för negativ påverkan för människors hälsa, som dock till största delen kan undvikas genom att hänsyn tas och åtgärder vidtas i senare planeringsskeden. Social hållbarhet Planen bedöms sammantaget bidra till ett mer socialt hållbart Västerås i jämförelse med idag. Översiktsplanen bedöms leda till ökad jämlikhet och integration. Regionalt ger satsningen på bättre personresor ökade möjligheter för västeråsarna att välja utifrån ett större utbud av sysselsättning, utbildning, kultur och så vidare. I tätorten såväl som i serviceorterna bidrar en tätare struktur, nya mötesplatser, ett varierat bostadsutbud och blandad bebyggelse till mångfald och möten mellan invånare med olika bakgrund och förutsättningar. Genom att skapa förutsättningar för mer liv och rörelse under en större del av dygnet bidrar planen också till en högre grad av trygghet i den fysiska miljön. Att bygga bort trafikbarriärer och obehagliga passager gör stadsmiljön tryggare och grönområden som ges fler funktioner blir mer befolkade och 74 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

75 därmed tryggare under en större del av dygnet. Översiktsplanens prioritering att behålla och utveckla befintliga serviceorter är en god utgångspunkt för att skapa en mer livskraftig och levande landsbygd. Flera av de planeringsinriktningar som redovisas i planen är också gynnsamma för att uppnå en högre grad av hälsa och välbefinnande hos invånarna, däribland ett ökat utbud och bättre tillgänglighet till områden för rekreation och friluftsliv, samt ett ökat utbud av arbetstillfällen och boenden anpassade efter människors olika förutsättningar och behov. Vidare ger satsningarna på gång- och cykelförbindelser ökade möjligheter till vardagsmotion. Sammantaget bedöms planen leda till bättre tillgänglighet och närhet till vardagliga målpunkter, vilket i sin tur bidrar till bättre förutsättningar för hälsa och välbefinnande. En miljö som är trygg, säker och tillgänglig för barn är vanligtvis också det för flertalet andra medborgargrupper. Genom bland annat ökad närhet till målpunkter, bättre gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och mer levande närmiljöer skapas tryggare förutsättningar för barns vardag. Vidare kan tätare och mer varierade bostadsområden bidra till fler möten mellan barn med olika förutsättningar och bakgrund och i bästa fall främja integration. Det finns emellertid potential att göra planen än mer verkningsfull i fråga om social hållbarhet, bland annat genom mer konkreta riktlinjer för utbudet och tillgängligheten till lek- och idrottsplatser. Det vore också bra att tydliggöra att planberedskap ska finnas också för att bygga olika former av särskilda boenden för exempelvis gamla och människor med funktionsnedsättning. Av planen framgår inte hur planeringen ska anpassas om befolkningsökningen inte blir som översiktsplanen anger. Hur ska planens intentioner i till exempel en serviceort kunna fullföljas om befolkningsunderlaget och därmed ekonomin är bristfällig? Det vore bra om planen blev tydligare i det avseendet. Kulturell hållbarhet Kulturmiljö- och landskapsvärden Att Västerås växer innebär att landskap och bebyggelse förändras. I vissa fall sker detta på bekostnad av befintliga kulturmiljö- och landskapsvärden. Samtidigt kan den nya bebyggelsen utveckla och även tillföra nya värden. Det är positivt att hänsynstaganden till kulturmiljö- och landskapsvärden finns inskrivna i översiktsplanen och att planen anger att viktiga planeringsunderlag för kulturmiljön ska fortsätta att gälla. Planens inriktning på att förtäta tätorten innebär att betydande områden kring staden kan behålla sina kulturmiljö- och landskapsvärden. En förtätning kan dock riskera att komma i konflikt med befintliga kulturmiljövärden inom tätorten. Västerås anger i översiktsplanen att man vill att riksintresset Västerås stad ska utökas till att även omfatta den modernistiska centrumbebyggelsen. En sådan komplettering av riksintressets omfattning skulle kunna ge en bättre värdering av de kulturmiljövärden som finns i stadskärnan och bedöms därmed vara positiv ur kulturmiljösynpunkt. I planen anges att Västerås vill utveckla de unika landskapsvärden som finns i Mälarens närhet, i Svartådalen samt i Sagåns och Lillåns dalgångar, liksom vid Badelundaåsen. Att dessa områden utvecklas och tillgängliggörs så att fler kan utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

76 ta del av dem är i sig positivt. En större kännedom om kulturmiljövärden kan dessutom ge ett ökat stöd för att bevara dessa värden för framtiden. Därmed bedöms förslaget medföra positiva konsekvenser för kulturmiljön, förutsatt att man vid genomförandet tar hänsyn till platsens värden och karaktär. Förslaget till översiktsplan anger att området kring det framtida Anundshögsmotet ska utvecklas med bland annat turistinformation. Ny bebyggelse på platsen behöver underordna sig kulturmiljö- och landskapsvärden. Ny bebyggelse vid Anundshögsmotet riskerar också att flytta ut stadens gräns eller göra den otydlig. De föreslagna verksamhetsområdena väster om tätorten, liksom den föreslagna utvecklingen av flera serviceorter (Skultuna, Irsta, Dingtuna, Barkarö och Gäddeholm) ligger inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för kulturmiljövården, alternativt hänsynsområden eller kulturreservat utpekade av kommunen. Flera av dessa potentiella konflikter har redan hanterats i de befintliga planer som finns för dessa områden. Kulturmiljöfrågorna kommer också att hanteras inom ramen för de planerade ortsanalyserna samt vid detaljplaneläggning. Identitet och stolthet Planen har utgått från visionen Västerås 2026 Staden utan gränser, som staden tagit fram i dialog med medborgarna. Visionen beskriver de värden västeråsarna själva vill att kommunen ska förknippas med. Det är positivt att planen utgått från visionen. Planen kan därmed bidra till att skapa en tydligare och starkare identitet för Västerås som flertalet västeråsare kan känna igen sig i och vara stolta över. Planerade analyser av stadsdelar och orter kan bidra till att öka invånarnas identitet och stolthet. För vissa medborgargrupper, företrädelsevis äldre, kan de förändringar som visionen och planen beskriver upplevas som alltför påtagliga. Skulpturen Aseaströmmen av Bengt-Göran Broström på Stora torget. Foto:Clifford Shirley 76 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

77 Ekonomisk hållbarhet Planen innebär att Västerås gör den största satsningen på tätorten. Den urbana miljön är oftast både ekonomiskt stark och hållbar, inte minst vad det gäller möjligheter till kollektivtrafik och handel. Satsningen på serviceorter och landsbygd innebär att Västerås gör ett långsiktigt åtagande att låta kommunen bestå av en mångfald av boendemiljöer. Det ger en robusthet, som är viktig för en ekonomiskt hållbar utveckling. Västerås har stora möjligheter till ekonomisk tillväxt genom ett ökat utbyte med de angränsande arbetsmarknadsregionerna. Planen uppmärksammar möjligheterna att förbättra för pendling både inom den befintliga arbetsmarknadsregionen och till angränsande regioner. Förslagen gör att västeråsarna får tillgång till en större arbetsmarknad och att Västerås företag kan få lättare att rekrytera exempelvis högutbildade specialister. Att de flesta investeringar i infrastruktur som nämns i översiktsplanen gäller tågtrafik är positivt, eftersom det skapar förbättrade pendlingsmöjligheter med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. De förbättrade kommunikationerna som nämns i planen bidrar därmed till en ekonomiskt hållbar utveckling. För den ekonomiska tillväxten är det viktigt att befolkningen har hög (och rätt) utbildning, så att kompetensförsörjningen inte blir ett hinder för utvecklingen. Därmed är det positivt att översiktsplanen även uppmärksammar högskolans utveckling. Förslaget till översiktsplan bedöms medföra att kommunen kommer att tillhandahålla generöst med mark för näringslivet och det ser ut som att det finns en balans mellan bostadsområden och verksamhetsområden i planen. Västerås utökar för närvarande externhandeln och planen anger att Erikslund ska utvecklas ytterligare för handeln. Detta kan bidra till ökad konsumtion och skapa arbetstillfällen för kommunens invånare. Det finns en risk för att en mycket omfattande externhandel konkurrerar ut cityhandeln. Därför är det positivt att planen uppmärksammar frågan om citys attraktivitet. Det finns dessutom icke-hållbara element i externhandel, eftersom den ofta innebär längre transporter och resorna företrädesvis sker med bil. Robusthet och anpassningsförmåga är viktiga delar i ekonomisk hållbarhet. Därför är det är viktigt att ha en beredskap för att befolkningen växer mer eller mindre än vad som planeras för och att kunna korrigera planerna och investeringarna till det förändrade läget. I detta avseende kan planen bli tydligare. utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

78 Planens giltighet Denna översiktsplan ersätter den kommuntäckande översiktsplanen, ÖP 52, från 1998 samt Översiktsplanen för utveckling av Västerås tätort, ÖP 54, från Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är vägledande för fortsatt planering och prövning av ärenden som rör mark- och vattenanvändning. Det kan gälla detaljplaner, bygglov, tillstånd till täkt, skogsavverkning mm. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Genom att arbeta med fördjupningar av och tillägg till den kommunomfattande planen kan ändringar och kompletteringar göras utan att hela planen måste göras om. Översiktsplanen kan således bestå av flera dokument. De fördjupningar av översiktsplanen, som finns sedan tidigare, och som fortfarande ska gälla är: ÖP 60 Översiktsplan för Gäddeholm (2006) Den fortsatta utbyggnadens omfattning, etappindelning och i vilken takt utbyggnaden ska ske behöver utredas. ÖP 59 Översiktsplan för Hacksta mm (2011) ÖP 58 Översiktsplan för Västra Skälby (2004) ÖP 56 Fördjupad översiktsplan för Centrala Mälarstranden (2004) ÖP 53 Översiktsplan för Centrum (2000) ÖP 38 Ny högskola mm Gåsmyrevreten, ÖP 38 (1992) Följande planprogram, som omfattar större områden och därför kan jämställas med en fördjupning av översiktsplanen, ska fortsätta att gälla: Pp 26 Planprogram för Irsta (2009) Pp 25 Planprogram för Östra Västerås (2008) Pp 24 Planprogram för stadsdelen Pettersberg (2007) Pp 19 Planprogram för stadsdelen Skiljebo (2006) Följande fördjupningar av översiktsplanen är delvis inaktuella, och ska på sikt ersättas. De kan dock fortfarande ge vägledning för kommande detaljplanering och ska därför fortsätta att gälla i avvaktan på kommande översiktsplanearbete. ÖP 49 Översiktsplan för Kopparlunden (1995) ÖP 48 Översiktsplan för Sjöhagen-Västra Hamnen (1996) 78 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN utställningshandling XX

79 ÖP 47 Översiktsplan för Sätraområdet (1994) ÖP 46 Fördjupad översiktsplan för Dingtuna (1993) ÖP 45 Översiktsplan för Kvicksund (1995) ÖP 44 Fördjupad översiktsplan för Tillberga (1993) Följande översiktsplaner upphävs: ÖP 51 Översiktsplan för Kv Mimer mm (1997) Planen är till stora delar genomförd. Den ingår till större delen i Översiktsplan för Centrum ÖP 41 Översiktsplan för resecentrum, Kv Sigurd och Östra hamnen Översiktsplanen för stationsområdet, Öp 64, vilken beräknas skickas ut för samråd under 2012, ersätter delar av Öp 41. Resterande del har genomförts och fyller inte längre någon funktion som vägledande för fortsatt planering. ÖP 40 Fördjupad översiktsplan för Öster Mälarstrand (1993) Stora delar av planen har ersatts av Fördjupad översiktsplan för Centrala Mälarstranden, Resterande del har genomförts och fyller inte längre någon funktion som vägledande för fortsatt planering. ÖP 39 Översiktsplan för Johannisbergsområdet (1993) Förutsättningarna för genomförande har förändrats. Den norra delen har ersatts av Översiktsplanen för Hacksta, ÖP 59. Övriga delar föreslås studeras i en kommande fördjupning av översiktsplanen. Arbete pågår med följande fördjupningar av översiktsplanen: ÖP 63 Översiktsplan för Erikslund Planen kommer efter antagande att ersätta den nu gällande översiktsplanen för Erikslund, ÖP 55. ÖP 62 Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning ÖP 64 Stationsområdet utställningshandling XX - VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

80 Vad tycker Du? Är vi på rätt väg? Översiktsplanen är utställd för granskning under tiden 1 juli till och med 30 september Under den tiden finns möjlighet att lämna synpunkter på de idéer och förslag som beskrivs i planen. Det är också möjligt att ta del av översiktsplanen via Västerås stads hemsida, www. vasteras.se/op. Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Kommunfullmäktige beslutade den 6 maj 2010 att en ny kommuntäckande översiktsplan ska tas fram för antagande i december Lämna dina synpunkter senast 30 september 2012 till: Västerås stad Stadsbyggnadskontoret Västerås e-post: oversiktsplan@vasteras.se Vill du veta mer? Frågor om planen besvaras av Lennart Gustafsson, projektledare, tel Ingrid Legrell Crona, planarkitekt, tel